Utbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv

Transkript

1 Utbildningsgruppen inför 2006 Verksamhet och framtidsperspektiv 1

2 UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2006 Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga lärandet. Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2006 tar sin utgångspunkt i de regionalpolitiska utbildningsmål som GRs Förbundsstyrelse, efter en remissomgång i medlemskommunerna, fattade beslut om vid sammanträde i november Dessa utbildningsmål, verksamhetsberättelse för 2004 och regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet samt förslaget till Inriktning 2006 i sin helhet finns presenterade på adress ( Satsningar på det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Genom att samverka och samarbeta över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas förutsättningar för att Göteborgsregionen skall förbli en dynamisk region. Detta gäller inte minst på det livslånga lärandets område. Motiven för det regionala samarbetet på utbildningsområdet hämtar sin kraft i konstaterandet att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. De är centrala i skapandet av hållbart välstånd. Vikten av ett kvalificerat utbildningslandskap kan sammanfattas i ett citat saxat ur Inbjudan till Rådslag 1 ; Utan kunskap ingen miljö att leva i, inget socialt gott liv och heller inget blomstrande näringsliv. Utan kunskap ingen bärkraft, ingen medborgarkraft och heller ingen konkurrenskraft. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Samverkan inom ramen för GR grundas alltså på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden. GR-samarbetet omfattar idag alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Framtida utmaningar Sveriges och regionens position I såväl de regionalpolitiska utbildningsmålen som i Västra Götalandsregionens förslag till regional utvecklingsvision, vilken just varit ute på bred remiss, betonas vikten av satsningar på det livslånga lärandet. Detta främst mot bakgrund av de stora utmaningar som Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen och landet som helhet står inför. Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, avsätter störst andel av BNP på utbildningssatsningar och hävdar sig också mycket väl inom alla skol- / utbildningsformer när resultaten av dessa ansträngningar jämförs internationellt. Helt aktuella siffror från OECD visar t.ex. att Sverige ligger i topp med 1,37 nya doktorander per tusen invånare i åldern år följt av Schweiz, Finland, Tyskland och Frankrike. Detta får också effekt på exempelvis 2

3 antalet patentansökningar i Europa respektive USA, där Sverige hamnar på fjärde respektive tredje plats. En annan rapport utgiven av World Economic Forum (WEF) visar att Sverige är världens tredje mest konkurrenskraftiga land. Finland toppar denna ranking med USA på andra plats. Det finns mycket som talar för att Sverige tagit klivet in i kunskapssamhället; - Antalet barn i skolan ökade under 1990-talet från runt till % av alla sexåringar är inskrivna i förskoleklass - Antalet vuxna i skolan har ökat från cirka till i komvux deltar drygt personer. - Under denna period tillkom icke-svenskar, var av en stor andel kom att gå i svensk skola. - Lägges högskoleutbildning och andra former för utbildning till innebär det att mer än 40 % av befolkningen på ett eller annat sätt, befinner sig inom utbildningssektorn. - En kartläggning av SCB visade nyligen att under en tolvmånaders period 2002 / 2003 deltog 3,5 miljoner personer i åldrarna 15 till 74 år i någon form av utbildning. Detta motsvarar 60 % av befolkningen i åldersgruppen. Ett historiskt perspektiv på denna utveckling är det faktum att 8 % av befolkningen 1945 antogs till det som idag motsvarar en gymnasieutbildning, 1962 var siffran 19 % och % varav 83 % utexaminerades med högskolebehörighet. Inom Göteborgsregionen har nästan 50 % av invånarna en eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra för riket är drygt 40 %. Med eftergymnasial utbildning avses all avslutad utbildning som varat minst tre år och som kräver gymnasieutbildning vid antagningen. GRs 13 medlemskommuner utgör ca 10 % av svenskt utbildningslandskap och hävdar sig vid nationella jämförelser väl avseende meritvärden och kostnader för verksamheten. Konkurrensen hårdnar Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företagsetableringar förutspås dock hårdna väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att inte bara jobb med låga förädlingsvärden flyttar utomlands utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Länder i Östeuropa och Asien kraftsamlar vid sidan av den konkurrens som funnits gentemot väst-europeiska stater och USA sedan lång tid tillbaka. I det nya Europa finns det uppgifter som tyder på att produktiviteten är ca 50 % av EU:s snitt, men att produktionskostnaderna bara är 20 % av EU-snittet. Detta sammantaget skapar en tuff konkurrenssituation för länder som Sverige och inte minst för Göteborgsregionen med sin omfattande exportindustri. Ska Sverige som ett litet, exportberoende land långt från de stora marknaderna klara konkurrensen i framtiden hävdas i allt fler sammanhang att satsningar på det livslånga lärandet torde vara den mest verkningsfulla åtgärden. Sådana satsningar skapar över tid högkvalificerade jobb, vilket bidrar till en bättre konkurrenssituation och troligen också mindre risk för utflyttning av företag / verksamheter. 3

4 De regionalpolitiska utbildningsmålen Efter en bred remiss i medlemskommunerna fastställde Förbundsstyrelsen i november 2001 de regionalpolitiska utbildningsmål som idag är utgångspunkten för Utbildningsgruppens arbete. Dessa kvalitativa och kvantitativa mål för det livslånga lärandet utgår ifrån en vision för framtidens lärprocesser. Under rubrikerna Från industrisamhälle till kunskapssamhälle, Globalisering / internationalisering, Organisationers omorientering, Förändrad syn på lärande, Nya strukturer för lärande och En ny roll för skolan tecknas en bild av ett utbildningslandskap i snabb förändring med stora utmaningar som följd. Denna snabba samhällsutveckling ställer stora krav på skolans förmåga till förnyelse och omställning. Sammantaget gäller för dessa utmaningar att de omfattar alla skol- och undervisningsformer och därmed återfinns på Sveriges utan konkurrens största arbetsplats samt att de är ytterst kvalificerade. För att hantera en sådan utmaning och nå de regionalpolitiska utbildningsmålen krävs stora insatser både lokalt, kommunalt och regionalt. Utbildningsgruppens förslag till regionala insatser 2006 som ett bidrag i denna utvecklingsprocess listas nedan. På återfinns GRs regionalpolitiska utbildningsmål i sin helhet. Som bilaga (Bil 1) till detta förslag till inriktning för år 2006 återfinns en redovisning av de centrala utmaningarna för skolan som Utbildningsgruppen identifierat. Satsningsområden 2006 Arena för sambruk Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Inom Utbildningsgruppens verksamhetsområde bedrivs regionalt samnyttjande av resurser på en lång rad områden. Ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap Årliga överenskommelser kring interkommunala ersättningar samt de samverkansavtal som successivt fördjupas och utvecklas till att omfatta ytterligare skolformer är de viktigaste verktygen i detta arbete. Till stöd för dessa processer kommer en utveckling av det datoriserade intagningssystemet, Indra / Indranet, att starta innebärande att dessa programvaror också kan bistå kommunerna i arbetet med att hantera skoladministrativa uppgifter av regional karaktär såsom interkommunala ersättningar samt de uppgifter som gymnasiereformen och 24-timmarsuppdraget kommer att kräva. Detta i sin tur kräver säkerhetsutveckling och att språkversioner för Indra / Indranet tas fram. Gymnasieskolorna inom Göteborgsregionen erbjuder inom ramen för det s.k. Gemensamma Gymnasiet ett utbud av gemensamt anordnade kurser. Dessa är s k smala nationella kurser, som eleverna annars inte skulle få tillfälle att läsa på grund av t ex få deltagare, att kursen är för kostnadskrävande att anordna och eller att lärarkompetensen för kursen saknas på den aktuella skolan. 4

5 //Gymnasieintagningen har sedan starten 1995 hanterat nästan ansökningar till ca 60 gymnasieskolor, både kommunala och fristående, via det av GR framtagna datoriserade antagningsprogrammet Indra.// Regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling Ett av de mer väsentliga bidragen till infriandet av de regionala utbildningsmålen är kompetensutveckling för personal och ledare i utbildningssektorn. Innehåll med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete erbjuds i form av seminarier, längre och kortare utbildningar, konferenser och mässor, där det regionala erfarenhetsutbytet stärks. Varje medlemskommun kan beställa uppdragsutbildning särskilt anpassad efter lokala behov. Nationella insatser genomförs på uppdrag för målgrupper runt om i landet. Under 2006 fortsätter satsningen på ett utbud även i Skaraborg. // Pedagogiskt centrum har årligen ca besökare till kurser, konferenser och andra arrangemang.// Barn och unga i behov av särskilt stöd Kommungemensamma satsningar genomförs i syfte att utveckla arbetet för barn och unga i behov av särskilt stöd och stimulans Inte minst gäller detta regionala aktiviteter i samverkan med medlemskommunerna kring de ungdomar och unga vuxna som lämnar gymnasiet i förtid och eller hamnar i flerårig arbetslöshet direkt efter sina gymnasieår. IT- / Media- Läromedelsutveckling Här spelar GR, som arena för information och diskussion kring läromedelsutvecklingen, en viktig roll främst kring frågor som rör IT och medieläromedel. GR är ett stöd för regionens skolor när det gäller läromedelsförsörjningen såväl som när det handlar om de allt viktigare mediepedagogiska inslagen. Former för digital distribution och utvecklat webb-stöd kommer att prövas under //GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt drygt 20 mkr. Över 1,2 miljon medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt elever har expedierats sedan Under GRs tioåriga existens har läromedel för drygt 450 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på ca. 170 miljoner kronor inköpts och distribuerats på ett ur miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats. // Arbete med att öka kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv Barn och ungdomars första möten med arbetslivet och kvaliteten i dessa är av stor betydelse för den enskilde och för regionens tillväxt. Den 2002 antagna Avsiktsförklaringen avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv är det redskap som används i detta arbete. Idag är webbplatsen väl etablerad. Den stödjer Göteborgs Stad i arbetet med kvalitetssäkrade skola-arbetslivskontakter. Ambitionen nu är att få fler kommuner och fler skolformer att delta i denna satsning. Målet är att GR blir hela regionens resurs på detta område. Kopplat till detta arbete måste en än mer relevant studie- och yrkesvägledning åstadkommas inte minst med tanke på det öppna utbildningslandskap som tillskapats i GRs 13 medlemskommuner bl.a. innebärande ett mycket stort antal valalternativ för den enskilde. 5

6 Regional samverkan kring skolan och internationaliseringen Ett pedagogiskt utvecklingsarbete innefattande rollspel och utvecklingsbaserat lärande, ITmedia, mm, sker löpande. Samarbetet kring skolan och internationaliseringen fortgår och utvecklas. GR utgör här en kontaktyta mellan regionens skolor och de organisationer som på olika sätt är engagerade i frågor som rör internationalisering. Detta arbete är också på ett naturligt sätt knutet till frågor om skolans värdegrund och interkulturella förhållanden. Kvalitetsutveckling Benchmarking Genom GRs verksamhet kring uppföljning, utvärdering och utveckling på utbildningsområdet ges förutsättningar för ett mer intensivt kvalitetsarbete. I dialog med kommunerna presenteras bilder av verksamheternas organisation, kostnader och resultat samt relationerna dessa faktorer emellan. Tillsammans med återkommande attitydmätningar bland brukare och intressenter utgör detta en god grund för diskussion om och beslut kring kommunernas / skolornas fortsatta kvalitetsarbete. Härigenom skapas underlag för jämförelser över tid inom GRs medlemskommuner, men också med andra regioner i landet eller i riket som helhet. Särskild vikt läggs vid uppföljning och utvärdering av de regionalpolitiska utbildningsmålen och av de samverkansavtal som finns för gymnasieskola, gymnasiesärskola och på vuxenutbildningens område. Resultatet av detta uppföljnings- och utvärderingsarbete presenteras fortlöpande bland annat via GRs webbplats, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal såväl som för föräldrar och elever. Webbplatsen kommer att utvecklas ytterligare och information hämtad från den kommer också att spridas i form av tryckta rapporter. //Årligen besöker över elever, lärare och skolledare Utbildningsgruppens webbplats.// Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Ett stort antal nätverk med ledande företrädare på utbildningsområdet träffas fortlöpande på GR för idé- och erfarenhetsutbyte. Grupperna jobbar bl.a. med benchmarking, driver gemensamma projekt, samverkar med en lång rad organisationer utanför den kommunala sfären och bereder frågor inför beslut i GRs politiska församlingar. Också regionens utbildningspolitiker inbjuds till regelbundna samråd. Utbildningsgruppens presidium och utbildningschefen besöker kontinuerligt medlemskommunernas utbildningsnämnder för att hålla dialogen levande. //Utbildningsgruppen har i sin verksamhet ett organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med drygt 30 organisationer. Inom ramen för Utbildningsgruppens olika verksamheter återfinns drygt 20 nätverks- och arbetsgrupper med över 350 deltagare från Göteborgsregionens samtliga kommuner.// Regional styrka Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma 6

7 genom enskilt agerande. Utbildningsgruppen svarar på remisser och söker påverka inte minst statsmakterna i angelägna frågor. Här intar arbetet med att förbättra lärarutbildningen och forskningen som är knuten till den en särställning. Ett exempel på att relevant forskning utnyttjas för att utveckla samarbetet är Centrum för Utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet (CUL), vilket utgör en långsiktig satsning på skolutveckling och yrkesutveckling. I och med inrättandet av detta centrum, som erbjuder lärarstudenter och verksamma lärare en samordnad forskarutbildning, har möjligheter skapats för en bättre koppling mellan skolans verksamhet och forskning inom utbildningsområdet. Vidare utvecklas satsningar när det gäller att väcka och vidmakthålla barns och ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Göteborg För Utbildningsgruppen Frank Andersson Ordförande Ingegerd Löfqvist Vice ordförande 7

8 Bil 1 Från industri- till kunskapssamhälle en ny roll för skolan Kunskaps-/informationssamhällets snabba framväxt förskjuter i flera avseenden den dynamiska kraften i samhällsutvecklingen från den traditionella industrin till kunskapssamhället med det kontinuerliga, livslånga lärandet i fokus. Arbetsmarknaden går i riktning mot ökade kompetenskrav. Skolan, vuxenutbildningen, högskolan och kompetensutveckling i arbetslivet blir centrala medel för samhällets anpassning. Samtidigt möter dessa verksamheter i sig utomordentligt stora utmaningar på grund av omfattande samhällsförändringar varav några listas nedan; Skolan och globaliseringen/internationaliseringen Det i flera avseenden "gränslösa" samhälle som växer fram som ett resultat av globaliseringen ställer nya krav på flexibilitet, kulturell kompetens och omvärldsorientering. Det mångkulturella samhället är en viktig del av denna utveckling och utgör också del av regionens värdefulla mångfald i ett bredare perspektiv. Skolans långsiktiga legitimitet som kunskapsaktör Endast en promille (ca. 200 personer) av den samlade lärarkåren utgörs av disputerade pedagoger. Lärarutbildningen är en av 16 professionsutbildningar och den yrkesutbildning som har den svagaste kopplingen till för utbildningen relevant forskning. I syfte att öka skolans inhemska kunskapsbildning och höja dess legitimitet långsiktigt bör insatserna för att expandera forskning kopplad till lärarutbildning intensifieras. En förändrad syn på lärande I ett slags pedagogiskt systemskifte förändras synen på lärande i samhället. Utbildning och kunskapsbildning präglas alltmer av kreativa miljöer och processer, kvalitetsstyrning, projekt och nätverksarbete samt av problembaserat, lustfyllt, livslångt och samtidigt verklighetsanpassat och praktiskt lärande. Helhetssyn och tvärvetenskap sätts i fokus. Skolan är på rask marsch bort från undervisning och på väg mot lärande, där pedagoger skall lära barn och unga att lära sig. Denna syn på lärande kommer väl till uttryck i följande citat; Jag tycker om att lära mig, men gillar inte att bli undervisad (Winston Churchill). Nya strukturer för lärande Föreningen av dynamiska organisationer och kreativa lärandeprocesser medför att den moderna utbildningens innehåll och resultat får styra form och process. Därmed hamnar elevens, den studerandes, utveckling i centrum. Valfrihet, långsiktig kvalitet, inflytande och delaktighet prioriteras. Konventionella barriärer och skiljelinjer i form av t ex kommungränser, skolgränser, schemapositioner, ägandeformer och skolans inlärningsmonopol upphör. Skolans traditionella roll förändras De ovan beskrivna samhällsförändringarna bidrar till att skolans traditionella roll som kulturoch kunskapsbärare förändras. Från en position där skolan tillsammans med kyrkan hade tolkningsföreträde på detta område får idag skolan ses som en av många bärare av dessa samhälleliga kärnvärden. 8

9 Den goda skolan blir mot bakgrund av detta en mötesplats som med aktiva insatser vinner elevens respekt främst genom att tillfredsställa behov av individuellt kunskapssökande grundat på sammanhang och upplevelser. På så sätt får skolan ett egenvärde och betraktas inte bara som en förberedelse för livet, vilket är av största vikt inte minst med tanke på att vi idag tillbringar uppemot 20 % av våra liv i föroch ungdomsskola. Fortsatt utveckling av innehållsliga aspekter Arbetsmarknadens ständigt ökande flexibilitet förutsätter nya strategier på skolområdet. Inte minst gäller detta förskjutningar avseende innehåll, där fokusering på basfärdigheter som läsning, räkning och skrivandet är tydlig. Där livsfrågorna, den gemensamma värdegrunden, demokratiarbetet, mångfalds- och jämställdhetsfrågorna är viktiga inslag på skolans dagordning. Och kanske främst av allt skolans uppgift att skapa självtillit bland alla de barn, ungdomar och vuxna som befolkar den. 9

10 Goda grannar Tretton medlemskommuner invånare Styrelsen består av representanter från respektive kommuns styrelse GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna (35%), dels genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete m m (65%) Årsomsättning cirka 170 mkr 10