Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3"

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Om Utbildningsgruppen 3-4 Viktiga partnerskap / regional utbildningssamverkan 5-6 En beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner Förskola 7 Förskoleklass 8 Grundskola 9 Obligatorisk särskola 10 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 13 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 14 Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda 15 Sfi, svenskundervisning för invandrare 16 KY, kvalificerad yrkesutbildning 17 Universitet och högskola 18 Folkhögskola 19 Studieförbund 20 Andra utbildningar Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida ( ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen Bilaga 3 Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 Bilaga 4 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Livslångt lärande Bilaga 5 Förteckning över KY-utbildningar som startat under år

4 Bakgrund Nedan följer en beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner. Rapporten inleds med en kort sammanfattning av Utbildningsgruppens arbete. Underlaget kompletteras med följande bilagor; - Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida ( ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse, - Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen, - Bilaga 3 Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007, - Bilaga 4 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Livslångt lärande och - Bilaga 5 Förteckning över KY-utbildningar i GRs medlemskommuner som startat under år Det samlade materialet är ganska omfattande och den inledande innehållsförteckningen är tänkt att underlätta läsningen och möjligheten att fokusera på särskilt intressanta avsnitt. Om Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen, som är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område, utses av GRs Förbundsfullmäktige. Gruppens arbete tar sin utgångspunkt i en vision, där eleven / den studerande sätts i centrum (se Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida ( ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse ). Denna vision kan i korthet sammanfattas i tanken på ett öppet och för den studerande progressivt pedagogiskt utbildningslandskap. För Utbildningsgruppen är det uppenbart att satsningar på livslångt lärande är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en kommun, en region, ett land, men att sådana satsningar är kvalificerade och kostsamma innebärande att regional samverkan bidrar till både kostnadseffektiva lösningar och gynnsam kvalitetsutveckling. Mot bakgrund av detta så anger Utbildningsgruppen i sina regionalpolitiska utbildningsmål både kvalitativa och kvantitativa mål, vilka följs upp årligen. Till stöd för måluppfyllelse bedriver Utbildningsgruppen regiongemensam verksamhet, vilket i bilaga 3, Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007, anges som satsningsområden / Utbildningsgruppens strategiska bidrag. Under devisen Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle har Utbildningsgruppen etablerat ett för svenska förhållanden helt unik samverkan på utbildningsområdet, vilket bl.a. belyses i Gymnasiekommitténs slutbetänkande; GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR (se Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen ). 3

5 Expansionen av det regionala samarbetet har varit omfattande och den kan förklaras med det stora intresset för barns, ungas och vuxnas lärande. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands / en regions välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta stora intresse. De stora förändringar, som idag sker på utbildningens område, får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige. Avtal om interkommunal ersättning finns för förskoleklass, grundskola, fritidshem, ISGR, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Samverkansavtal finns för gymnasieskolan, naturbruksutbildningarna och gymnasiesärskolan samt för vuxenutbildningen. De reglerar bl.a. samarbetsfrågor rörande utbildningsutbud, elevmottagning, utbildningskvalitet, kostnadstäckning. Vidare finns det överenskommelser beträffande köp av elevplats i grundskolan och elevplats i förskoleklass annan kommun samt avseende placeringskommuns ansvar för särskilda stödinsatser i skolverksamhet för barn placerade och folkbokförda i familjehem i annan kommun. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och i flera fall i avtalsbundet samarbete med andra organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Utbildningsgruppen har formulerat en vision, där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten och implementerat webbaserade system för fortlöpande uppföljning av uppsatta mål och för den benchmarking som kontinuerligt fortgår. I nedanstående beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner framgår att det regionala samarbetet är omfattande, men att vissa områden såsom Sfi, svenskundervisning för invandrare, KY, kvalificerad yrkesutbildning och studieförbundsverksamhet idag inte har några kopplingar till Utbildningsgruppen. Dock kan noteras att Utbildningsgruppens verksamheten speglar det livslånga lärandet, alltifrån det lilla barnet i förskolan till den vuxna människans sökande efter ny kunskap, vilket framgår tydligt i beskrivningen nedan. De verksamheter inom ramen för det livslånga lärandet som hanteras av GRs medlemskommuner omsätter drygt 14 miljarder och omfattar ca barn, unga och vuxna. 4

6 Viktiga partnerskap / regional utbildningssamverkan Nedan listas Utbildningsgruppens viktigaste partnerskap på utbildningsområdet, organisationer, verksamhet och projekt som har stor betydelse för de visioner och mål som anges ovan och i bilagor nedan. Samverkansavtal för naturbruksutbildningarna i gymnasieskolan finns mellan GRs kommuner och Västra Götalandsregionen, som anordnar dessa utbildningar. Dimensioneringen vid de sju naturbruksgymnasierna ser ut som följer (siffrorna avser vårterminen 2005): Naturbruksprogrammet: 299 elever PRIV 4 elever Vuxenutbildning 15 elever Gymnasiesärskola 11 elever Totalt 329 elever Samverkansavtal för omvårdnadsprogrammet finns mellan GRs kommuner och Västra Götalandsregionen. Det syftar till att höja programmets kvalitet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen i VG-regionens vårdverksamhet till form och innehåll. Business Region Göteborg arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen. Projektet Tillväxt och Kompetens verkar för att överbrygga den växande klyftan mellan tillgång och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Detta gör man bland annat genom att öka insatserna inom skola och arbetsliv. BRG har vidare och i samarbete med en lång rad aktörer bl.a. GR utvecklat en nationell standard för kompetensförsörjning och kompetensutveckling, Strategisk Kompetensförsörjning, samt även tagit fram ett verktyg för att kunna utvärdera kunskapsnivåer. Detta verktyg kan till exempel vara en hjälp för invandrare som inte kunnat tillgodoräkna sig hela sin utbildning från hemlandet och som därför hänvisats till arbete under sin kompetensnivå. Valideringscentrum. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (DS 2003:23). Validering går alltså ut på att formellt bekräfta och dokumentera kunskaper som en person faktiskt har, men som hon eller han förvärvat på annat sätt än genom betygsatt utbildning. Valideringscentrum är ett samarbete mellan de tretton GR-kommunerna med GR som huvudman. Syftet är att underlätta människors inträde och återinträde på arbetsmarknaden. Valideringsarbetet utförs tillsammans med olika institutioner och arbetsgivare. Verksamheten leds av en styrgrupp med företrädare för olika företag, fackföreningar och myndigheter i Göteborgsregionen. Till den är olika yrkesberedningsgrupper knutna. De representerar var sina yrkesområden och utgör garanter för valideringens legitimitet och kvalitet. Andra nyckelgrupper i verksamheten är projektledning, metodutvecklare, valideringshandläggare samt utvärderare. I Göteborgs stad har validering utvecklats sedan Verksamheten startade som en del av Kunskapslyftet och då inom Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. De som initialt validerades var sökande till reguljär vuxenutbildning. År 2004 överfördes denna verksamhet till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). 5

7 Projektet fick därmed en större geografisk spridning och fler målgrupper eftersom validering, via avtal med Länsarbetsnämnden, erbjöds samtliga Arbetsförmedlingar i Västra Götalandsregionen. Verksamhetsåret 2005 utfördes närmare utforskande samtal, yrkesbedömningar och valideringar på uppdrag av arbetsförmedlingar, vuxenutbildningar och arbetsgivare. Verksamheten, som är ledande i landet, föreslås nu permanentas i form av ett av GR helägt dotterbolag som föreslås etableras för att hantera delar av valideringsverksamheten kommer att få följande uppgifter; samordna och leda arbetet med att utveckla metoder och modeller för validering mot yrkesbevis kvalitetssäkra valideringsprocesser samt certifiera utförare av validering och valideringshandledare upphandla kartläggnings- och valideringsinsatser utfärda kompetensbevis bedriva utvecklingsarbete svara för information, marknadsföring och kunskapsspridning utveckla, stödja och förmedla utvecklingsprogram inom strategisk kompetensförsörjning Universeum är ett vetenskapcenter i Göteborg som vill väcka elevernas nyfikenhet, lust att lära och intresse för naturvetenskap och teknik i en annorlunda och inspirerande inlärningsmiljö. Satsningens grundare är GR, Västsvenska industri- och handelskammaren, Göteborgs universitet och Chalmers. Anläggningen invigdes 2001 och har sedan starten haft över 2 miljoner besökare varav ungefärligen hälften utgörs av barn och unga. ISGR, International School of the Gothenburg Region grundades 1997 som ett svar på behovet av engelskspråkig grundskoleundervisning. Många företag i Göteborg och dess närhet har internationell verksamhet vilket också innebär att expertarbetskraft från utlandet kommer till regionen för att arbeta. Då denna arbetskraft ofta har sin familj med sig finns ett stort behov av undervisning för deras barn. Skolan har två sektioner, var och en med sin egen läroplan: - den internationella sektionen som följer International Baccalaureat-läroplanen med undervisning på engelska - den nationella sektionen har undervisning på svenska, med engelsk profil, enligt svensk läroplan ISGR bedrivs som aktiebolag med Göteborgsregionens Kommunförbund som ägare. För närvarande har skolan 680 elever, representerande nästan 70 olika nationaliteter. IHGR, International High School of the Gothenburg Region IHGR har sedan starten 2002 erbjudit gymnasial utbildning på engelska. IHGR ligger i dagsläget direkt under Utbildningsnämnden i Göteborg. 6

8 En beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade i GRs medlemskommuner Förskola Förskola är en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldern 1-5 år. Den ger omvårdnad med ett pedagogiskt innehåll. Den utgår från lekens och den egna aktivitetens betydelse för barnets utveckling och lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Den har i allmänhet öppet hela året och under större delen av dagen. Öppethållandet anpassas till föräldrarnas arbetstider/studietider eller till barnens behov. Förskola anordnas av kommunerna. Förskola anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer, antingen som egna huvudmän med kommunalt bidrag eller på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal inskrivna barn (hemkommunerna): Andel barn i andra kommunala förskolor än hemkommunens: Andel barn i - kommunala förskolor: - förskolor i enskild regi: Antal förskolor. - Kommunala: - Enskild regi: Antal avdelningar (både kommunala och i enskild regi): Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per inskrivet barn i kommunala förskolor: barn okänt 85 procent 15 procent cirka 650 förskolor cirka 280 förskolor avdelningar miljoner kronor kronor per barn Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Notering i övrigt: Förskolan är en del av barnomsorgen. Det finns två slag av barnomsorg förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnomsorg bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. I den översikt över det svenska utbildningssystemets innehåll i Göteborgsregionen som detta blad ingår i är det endast förskolan som redovisas av barnomsorgens olika former. Statlig myndighet för förskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 7

9 Förskoleklass Förskoleklass är en skolform för 6-åringar. Den är en del av skolan men det finns inga mål för vad eleverna minst skall uppnå. Förskoleklassen ger på ett lekfullt sätt en naturlig övergång till skolan. Där möts förskolans och grundskolans pedagogik. Deltagandet är frivilligt. Verksamheten omfattar tre timmar per dag. När föräldrarnas arbetstider/studietider kräver att barnet vistas längre tid utanför hemmet löses detta med skolbarnomsorg under resten av dagen. Förskoleklass anordnas av kommunerna. Förskoleklass anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer, antingen som egna huvudmän med kommunalt bidrag (t ex friskolor) eller på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala f-klasser än hemkommunens: Andel elever i - kommunala förskoleklasser: - förskoleklasser i enskild regi: Antal skolor med förskoleklass. - Kommunala: - Enskild regi: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: elever okänt 90 procent 10 procent okänt okänt 424 miljoner kronor kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Statlig myndighet för förskoleklass: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 8

10 Grundskola Grundskola är en nioårig skolform som alla barn mellan 7 och 16 år är skyldiga att genomgå. Utbildningen är likvärdig i hela landet. Den styrs av nationella bestämmelser i en läroplan, kursplaner för varje ämne och en timplan. Utbildningen syftar till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Därtill lägger den en grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. För barn i grundskolans yngre åldrar gäller att när föräldrarnas arbetstider/studietider kräver att barnet vistas längre tid utanför hemmet än skoldagens längd så löses detta med skolbarnomsorg under resten av dagen. Grundskola anordnas av kommunerna. Grundskola anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor: - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: elever 1 procent 89 procent 11 procent 351 skolor cirka 50 skolor miljoner kronor kronor per elev Genomsnittligt meritvärde efter skolår 9 i kommunala skolor (samt uppgift om högsta och lägsta kommunvärde). Jämförelse mellan storstadsområdena och med hela riket. - Stor-Göteborg = GR, 13 kommuner: - Stor-Stockholm, 26 kommuner: - Stor-Malmö, 12 kommuner: - Riket, 290 kommuner: 210,3 (220,4 197,8) 210,9 (247,5 189,0) 208,5 (240,5 189,7) 205,7 (247,5 176,8) Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Ja Nej Anm. Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Elev har rätt till fritt val enl. Skollagen Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Statlig myndighet för grundskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 9

11 Obligatorisk särskola Obligatorisk särskola är till för barn mellan 7 och 16 år som inte kan gå i grundskolan för att de är utvecklingsstörda. Utöver de nio skolår som barnen är skyldiga att genomgå har de rätt till ett tionde, frivilligt, för att komplettera utbildningen. Till den obligatoriska särskolan räknas grundsärskolan och träningsskolan. I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning. Eleverna undervisas ungefär i samma ämnen som grundskolans elever. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Därför upprättas också en individuell studieplan för varje elev. Eleverna i träningsskolan har en begåvningsnedsättning som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Istället för enskilda ämnen rymmer kursplanen i träningsskolan fem undervisningsområden som tillsammans ska ge individen förutsättningar för en god helhetsutveckling. För barn i obligatorisk särskola gäller motsvarande som för barn i grundskola beträffande omsorg under resten av dagen när föräldrarnas arbetstider/studietider kräver detta. Omsorgen är anpassad till barnets behov. Obligatorisk särskola anordnas av kommunerna. Obligatorisk särskola kan också anordnas av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Elever som är integrerade i grundskolan är ej medräknade. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor: - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: cirka elever okänt, sannolikt liten andel okänt, sannolikt stor andel okänt, sannolikt liten andel cirka 60 skolor okänt, sannolikt mycket få 360 miljoner kronor kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Notering i övrigt: De flesta obligatoriska särskolor är lokalintegrerade med grundskolor och samverkar på olika sätt med dessa. Statlig myndighet för särskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 10

12 Gymnasieskola Gymnasieskola ger grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv och för vidare studier. Den är till för ungdomar som avslutat grundskolan. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till och med det första kalenderhalvåret de fyller 20 år. Gymnasieskolans studievägar består av treåriga program, som med få undantag är uppdelade i olika inriktningar under det andra och tredje året. En studieväg byggs upp av ett antal kurser. Det finns sjutton nationella program, fastställda i skollagen, samt en stor mängd specialutformade. De sistnämnda har inrättats av huvudmannen för respektive gymnasieskola. För ungdomar som behöver en förberedelsetid innan studierna på ett nationellt eller specialutformat program påbörjas finns individuellt program. Dess längd och innehåll bestäms av den enskilde elevens behov. Gymnasieskola anordnas av kommuner och landsting. Gymnasieskola anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor: - landstingskommunala skolor (naturbruksgymnasier): - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Landstingskommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev i kommunala skolor: elever 21 procent 80 procent 1 procent 19 procent 32 skolor 0 skolor 27 skolor miljoner kronor kronor per elev Genomsnittlig betygspoäng för alla betygsatta kurser i kommu-nala skolor (samt uppgift om högsta och lägsta kommunvärde). Jämförelse mellan storstadsområdena och med hela riket. - Stor-Göteborg = GR, 12 kommuner med gymnasieskola: - Stor-Stockholm, 23 kommuner med gymnasieskola: - Stor-Malmö, 5 kommuner med gymnasieskola: - Riket, 221 kommuner och 10 kommunalförbund med gymnasieskola: 14,0 (18,4 13,6) 14,2 (16,0 13,0) 14,1 (14,9 13,4) 14,0 (18,4 11,3) Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Ja Nej Nätverksarbete (benchmarking mm) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Främst inom Omvårdnadsprogrammet Fortsättning på nästa sida 11

13 Samverkansformer mellan GR-kommunerna och andra anordnare: Samverkansavtal för naturbruksutbildningarna och Samverkansavtal för omvårdnadsprogrammet. Notering i övrigt: Det gemensamma Gymnasiet innebär att elever kan välja kurser i andra gymnasieskolor i GR-kommunerna än den egna. Dessa kurser kallas gemensamma kurser. Statlig myndighet för gymnasieskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 12

14 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är till för ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesförberedande utbildning i nationella eller specialutformade program. Alla program i gymnasiesärskolan är fyraåriga. Även i gymnasiesärskolan finns möjlighet till individuellt program. Det har som syfte att ge eleven yrkesträning, verksamhetsträning och att möta speciella behov som eleven har. Det kan också stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt eller specialutformat program. Gymnasiesärskola anordnas av kommuner och vissa landsting. Gymnasiesärskola kan också anordnas av enskilda juridiska eller fysiska personer som egna huvudmän med kommunalt bidrag fristående skolor. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år 2005 om inget annat anges. Elever som är integrerade i gymnasieskolan är ej medräknade. Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala skolor än hemkommunens Därav: skolor i GR-området skolor utanför GR-området Andel elever i - kommunala skolor: - landstingskommunala skolor (naturbruksgymnasier): - fristående skolor: Antal skolor. - Kommunala: - Landstingskommunala: - Fristående: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna) år 2004: Kostnad per elev, exkl. skolskjuts, i kommunala skolor år 2004: 671 elever 29 procent 25 procent 4 procent 98 procent 2 procent 0 procent 8 skolor 0 skolor 0 skolor 170 miljoner kronor kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Samverkansformer mellan GR-kommunerna och andra anordnare: Samverkansavtal för naturbruksutbildningarna. Noteringar i övrigt: Åtta av regionens kommuner anordnar gymnasiesärskola medan fem inte gör det utan köper samtliga platser. De flesta gymnasiesärskolor är lokalintegrerade med gymnasieskolor och samverkar på olika sätt med dessa. I Göteborg och ytterligare några kommuner är verksamheten därmed förlagd till flera skolanläggningar, men har i ovanstående tabell räknats som en skola i respektive kommun. Statlig myndighet för gymnasiesärskola: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 13

15 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Kommunal vuxenutbildning omfattar 1) grundläggande vuxenutbildning, 2) gymnasial vuxenutbildning och 3) påbyggnadsutbildning. Den grundläggande vuxenutbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter som behövs för att delta i samhälls- och arbetsliv samt för att möjliggöra fortsatta studier. Den gymnasiala vuxenutbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande den nivå som ungdomar kan få i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildningar ska ge vuxna utbildning för ett nytt yrke eller för en ny nivå inom deras yrke. De flesta påbyggnadsutbildningarna är ett halvt till ett år långa. Den kommunala vuxenutbildningen ska utgå från den enskildes livssituation samt kännetecknas av flexibilitet i tid och rum. Kunskaper som den vuxne erövrat i andra sammanhang ska beaktas, vilket bl a kan ske genom validering. Inom gymnasial vuxenutbildning kan individuella kurser inrättas. Lokala kurser kan inrättas i den kommunala vuxenutbildningen för att möta lokala eller regionala behov. Komvux anordnas av kommuner och landsting. Komvux anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer på kommunalt eller landstingskommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal elever (hemkommunerna): Elever omräknat till heltidsstuderande (hemkommunerna): studerande cirka heltidsstud Andel elever i andra kommunala utbildningar än hemkommunens: cirka 6 procent Andel elever i - kommunala skolor/lärcentra: cirka 49 procent - landstingskommunala skolor: cirka 1 procent - andra anordnares utbildningar: cirka 50 procent Antal skolor/lärcentra/utbildningsställen. - Kommunala: cirka 20 skolor/lärcentra - Landstingskommunala: 0 skolor - Andra anordnares: cirka 50 utbildn.ställen Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): cirka 500 miljoner kronor Kostnad per heltidsstuderande i kommunala skolor/lärcentra: cirka kronor Tabellens cirkauppgifter för kostnaderna är skattningar som gjorts för att kringgå uppenbara fel i källmaterialet för år Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Samverkansformer mellan GR-kommunerna och andra anordnare: Valideringscentrum samt GRUC, Göteborgsregionens UtvecklingsCentrum. Statlig myndighet för komvux: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling och CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande. 14

16 Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux är till för vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Särvux består av delar som motsvarar 1) träningsskolan för barn och ungdomar, 2) grundsärskolan för barn och ungdomar samt 3) nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux anordnas av kommuner och vissa landsting. Särvux anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal elever (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala utbildningar än hemkommunens: Andel elever i - kommunala skolor/lärcentra: - landstingskommunala skolor: - andra anordnares utbildningar: Antal skolor/lärcentra/utbildningsställen. - Kommunala: - Landstingskommunala: - Andra anordnares: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per elev: 335 elever 6 procent cirka 90 procent cirka 0 procent cirka 10 procent 11 skolor/lärcentra 0 skolor 1 utbildningsställe 9,5 miljoner kronor kronor per elev Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete (benchmarking m.m.) Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Statlig myndighet för särvux: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 15

17 Sfi, svenskundervisning för invandrare Sfi är en grundläggande utbildning i svenska språket och om det svenska samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål. Det är möjligt för den studerade att kombinera eller integrera kurser inom sfi med komvux-studier, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Sfi anordnas av kommunerna. Sfi anordnas också av enskilda juridiska eller fysiska personer på kommunalt uppdrag. Uppgifterna i följande tabell avser GR-kommunerna tillsammans och gäller för år Antal elever (hemkommunerna): Elever omräknat till heltidsstuderande (hemkommunerna): Andel elever i andra kommunala kurser än hemkommunens: Andel elever i - kommunala kurser: - andra anordnares kurser: Antal kursställen. - Kommunala: - Andra anordnares: Total kostnad för kommunerna (hemkommunerna): Kostnad per heltidsstuderande: elever heltidsstuderande okänt 22 procent 78 procent cirka 15 kursställen cirka 10 kursställen 104 miljoner kronor kronor Samverkansformer mellan GR-kommunerna: Nätverksarbete Ekonomiska överenskommelser Samverkansavtal Andra överenskommelser GR-service: Kompetensutveckling Intagningsverksamhet Läromedelsservice Skola-arbetslivssamverkan Ja Nej Anm. Statlig myndighet för sfi: Skolverket. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Myndigheten för skolutveckling. 16

18 KY, kvalificerad yrkesutbildning KY är en relativt ny form av eftergymnasial utbildning. Den påbörjades 1996 som försöksverksamhet blev den en reguljär utbildningsform. Den förenar en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Till en tredjedel är den förlagd till arbetslivet. Studielängden är mellan ett och tre år, poäng. De flesta är tvååriga, 80 poäng. KY anordnas av olika slag av huvudmän såsom kommuner, företag, organisationer och högskolor med statligt bidrag. Uppgifterna i följande tabell avser KY-utbildningar i bunden studieform (ej distansundervisning) som påbörjas hösten 2005 i Göteborgsregionen (de 13 GR-kommunerna). Antal platser: Andel utanför regioncentrum (Göteborg, Mölndal och Partille): Andel med - kommunala anordnare: - andra anordnare (företag och organisationer): Antal utbildningsanordnare. - Kommunala: - Andra: Total kostnad för anordnarna: Kostnad per studerande: platser 13 procent 52 procent 48 procent 6 anordnare 12 anordnare okänt okänt Statlig myndighet för KY: Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten administrerar den statliga bidragsgivningen till KY-anordnarna och svarar för tillsynen av utbildningarna. Bilaga: I en särskild bilaga finns en förteckning över de KY-utbildningar som startat under år 2005 fördelade på de kommuner där utbildningen bedrivs. 17

19 Universitet och högskola Det finns 21 lärosäten i Sverige med examensrättigheter inom både grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, däribland Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Göteborgs universitet och ytterligare sjutton är statliga. De övriga tre är enskilda, däribland Chalmers tekniska högskola, som ägs av en stiftelse. I landet finns ytterligare 28 högskolor med examensrättigheter inom grundläggande utbildning, varav arton statliga och tio med enskild huvudman. Därtill finns 14 utbildningsanordnare, samtliga med enskild huvudman, som har examensrättigheter för psykoterapeututbildning. Fyra av dessa finns i Göteborgsregionen. Landets universitet och högskolor är sina egna huvudmän, men i egenskap av den främste finansiären har staten ett betydande inflytande över verksamheten. Det gäller särskilt grundutbildningen. För forskning och forskarutbildning kommer drygt hälften av kostnadstäckningen från annat håll. Uppgifterna i följande tabell avser utbildningar som är belägna inom Göteborgsregionen (de 13 GRkommunerna) och gäller för år Psykoterapeututbildningarna är inte inräknade. Antal helårsstudenter i grundutbildning: Andel utanför regioncentrum (Göteborg, Mölndal och Partille): Andel med - statlig huvudman (Göteborgs universitet): - enskild huvudman (Chalmers tekniska högskola): Antal utbildningsanordnare. - Statlig huvudman: - Enskild huvudman: Total kostnad för grundutbildning: Kostnad per helårsstudent i grundutbildning: helårsstudenter 0 procent 75 procent 25 procent 1 anordnare 1 anordnare miljoner kronor kronor Samverkansformer mellan GR-kommunerna samt Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola: GRUC, Göteborgsregionens UtvecklingsCentrum. Notering i övrigt: IT-universitetet i Göteborg är en gemensam satsning av Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet som startades 2001 i samarbete med näringslivet och den offentliga sektorn. Statliga myndigheter för universitet och högskola: De statliga universiteten och högskolorna är egna myndigheter som lyder direkt under regeringen. Dessutom finns myndigheter med speciella uppgifter inom verksamhetsområdet, bl a Högskoleverket som utövar tillsyn över universiteten och högskolorna, granskar utbildningens kvalitet m m. 18

20 Folkhögskola Folkhögskola är en skolform där utbildningen inte bunden av centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och sin profil. Pedagogiken präglas av ämnesövergripande studier. Dessa bedrivs till stor del i projektform med utgångspunkt från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Verksamheten består av långa kurser, korta kurser och öppna arrangemang. Långa kurser utgörs av allmän kurs, som finns på samtliga folkhögskolor och kan ge behörighet till högskolestudier, samt särskilda kurser som speglar skolans profil. En del av dessa är yrkesinriktade. Folkhögskola anordnas av enskilda huvudmän och landsting med statligt bidrag. Många av de enskilda huvudmännen har folkrörelsekaraktär. Uppgifterna i följande tabell avser utbildningar som är belägna inom Göteborgsregionen (de 13 GRkommunerna) och gäller för hösten Antal studerande på långa kurser: Antal deltagare i korta kurser och arrangemang: Andel utanför regioncentrum Göteborg, Mölndal och Partille: Andel med - offentliga huvudmän (V Götalandsreg och Reg Halland): - enskilda huvudmän (föreningar, stiftelser och förbund): Antal folkhögskolor. - Offentliga huvudmän: - Enskilda huvudmän: Total kostnad för anordnarna: Kostnad per studerande: cirka studerande många tusen cirka 35 procent cirka 35 procent cirka 65 procent 3 folkhögskolor 8 folkhögskolor okänt okänt Samverkansformer mellan GR-kommunerna och folkhögskolorna: Kontakter med folkhögskolerektorer har tagits i syfte att bilda ett nätverk. Statlig myndighet för folkhögskolorna: Finns inte. Staten har anförtrott åt Folkbildningsrådet att fördela statsbidrag, följa upp och utvärdera samt lämna budgetunderlag och årsredovisningar för folkhögskolornas (och studieförbundens) verksamhet. Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre organisationer som medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. 19

21 Studieförbund Det finns tio studieförbund i landet med olika inriktning. Samtliga har verksamhet i Göteborgsregionen och, med några få undantag, i var och en av de tretton kommunerna. Verksamheten består av studiecirklar, annan gruppverksamhet och kulturprogram. Den utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper. Studieförbunden är sina egna huvudmän, med anknytning till olika folkrörelser. De får statliga bidrag till verksamheten. Uppgifterna i följande tabell avser studiecirklar och annan gruppverksamhet som bedrivits under år 2004 inom Göteborgsregionen (de 13 GR-kommunerna). Antal deltagare: Andel utanför regioncentrum Göteborg, Mölndal och Partille: Andel i studieförbundet med - störst antal deltagare: - minst antal deltagare: Största och minsta kommunsiffra för ett enskilt studieförbund. - Största: - Minsta: Total kostnad för studieförbunden: Kostnad per deltagare: deltagare 32 procent 21 procent 3 procent deltagare 6 deltagare okänt okänt Statlig myndighet för studieförbunden: Finns inte. Staten har anförtrott åt Folkbildningsrådet att fördela statsbidrag, följa upp och utvärdera samt lämna budgetunderlag och årsredovisningar för studieförbundens (och folkhögskolornas) verksamhet. Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre organisationer som medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. 20

22 Andra utbildningar Kompletterande utbildningar är en frivillig utbildningsform som ligger utanför det offentliga utbildningssystemet. De är yrkesutbildningar från 200 timmar upp till 2-3 år för ungdomar och vuxna som staten stöder. För närvarande finns det ungefär 150 olika utbildningsanordnare i landet som erbjuder sådana utbildningar inom konst, dans, teater, musik, design, mode hantverk, media, flyg, friskvård, med mera. Anordnarna är enskilda huvudmän såsom utbildningsföretag, studieförbund, stiftelser och privatpersoner. Kompletterande utbildningar ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier, utan kan ses som yrkesutbildningar eller förberedelser till sådan högskoleutbildning där det krävs färdigheter inom något av ovan nämnda konstnärliga områden. Det finns också ett utbud av kompletterande utbildningar som staten inte stödjer och som den studerande därmed får betala med privata medel. Uppdragsutbildning. Kommuner, landsting, universitet och högskolor får anordna personaloch arbetsmarknadsutbildningar som betalda uppdrag. Utbildningen ska då riktas till personer som uppdragsgivaren utser och motsvara den utbildning som anordnaren normalt bedriver. Arbetsmarknadsutbildning. Arbetssökande kan få en arbetsmarknadsutbildning av arbetsförmedlingen. Syftet med en sådan utbildning är att stärka den sökandes möjligheter att skaffa ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i första hand vid de kurser som länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare, till exempel av utbildningsföretag, högskolan eller av den kommunala uppdragsverksamheten. Då utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad. Det kan också förekomma att en arbetsmarknadsutbildning ges för en plats i det reguljära utbildningsväsendet, d.v.s. vid kommunal vuxenutbildning, folkhögskola eller högskola. På gymnasienivå får utbildning ges endast till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och till långtidsinskrivna invandrare. Högskoleutbildning, som inte är upphandlad, får omfatta högst 40 veckor och inte vara en del av en längre eftergymnasial utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen kännetecknas av snabb rörlighet mellan olika områden i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Under senare tid har utbildningar inom tillverkningsindustri, vård/omsorg och transport dominerat. Utbildningstiden är helt individuell och beror på den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. En anvisning till arbetsmarknadsutbildning bör ej omfatta mer än sex månader. Om en deltagare behöver längre utbildningstid för att uppfylla utbildningsmålet kan anvisningen sträcka sig längre än sex månader. Personalutbildning finansieras av arbetsgivaren och ges den kompetensutvecklande inriktning som arbetsplatsen eller den enskilde deltagaren behöver. Formen kan variera mellan kurser, konferenser, seminarier, studiedagar och privatlektioner. Vanligen bedrivs den helt eller delvis på betald arbetstid. Arbetsgivaren köper ofta utbildningen av en extern anordnare, men det förekommer också att den genomförs med egen personal som utbildare. 21

23 Det saknas statistiskt underlagsmaterial för att beskriva volym, geografisk spridning, fördelning på olika typer av anordnare och kostnader för andra utbildningar i Göteborgsregionen. Statliga myndigheter för andra utbildningar. Skolverket är tillsynsmyndighet för kompletterande utbildningar med statligt stöd. Arbetsmarknadsverket har själv tillsynen över de köpta arbetsmarknadsutbildningarna. Övrig uppdragsutbildning och personalutbildning bedrivs utan någon myndighets tillsynsansvar. 22

24 Bilaga 1 Regionalpolitiska utbildningsmål, Regionala bilder, Några grafer från Utbildningsgruppens webbsida ( ) - om uppföljning, utvärdering och utveckling, Storstadsregionjämförelse Bilaga 2 10 år med Utbildningsgruppen Bilaga 3 Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 Bilaga 4 Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Livslångt lärande Bilaga 5 Förteckning över KY-utbildningar som startat under år 2005

25 Regionalpolitiska utbildningsmål Bilaga 1 Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. GR Utbildning är en regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat, innebärande att verksamhetsdelarna dels har ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Inom ramen för det arbete, som syftar till att i Göteborgsregionen formulera regionalpolitiska mål, ges här ett bidrag inom utbildningsområdet. Bakgrund / Vision Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land. Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsättningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som att hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. En stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet. Utbildningsinvesteringar är kostnadskrävande och kvalificerade satsningar, där regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. Göteborgsregionen tar nu steget in i ett nytt århundrade. Är det kunskapssamhällets århundrade? Blir Göteborgsregionen en kunskapsregion med pedagogisk tillväxt? Varje tidevarv har sina bilder, som speglar vår omvärldssyn och som samtidigt anger vilken utveckling i samhället som vi vill bidra till att skapa. Några sådana anges nedan. Dessa bilder anger också inriktningen på den väg, som kunskapsregionen utmanas att beträda. De följs sedan av föreslagna mål för den regionala utbildningsverksamheten. Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, social och kulturell art.

26 Från industrisamhälle till kunskapssamhälle Informationssamhällets snabba framväxt förskjuter i flera avseenden den dynamiska kraften i samhällsutvecklingen från den traditionella industrin till kunskapssamhället med det kontinuerliga, livslånga lärandet i fokus. En viktig bidragande faktor till detta är de stora krav som ställs på hantering, strukturering, analys och värdering av information i vid bemärkelse. Arbetsmarknaden går i riktning mot ökade kompetenskrav, stora krav på utvecklingsbenägenhet, ökad fokus på kund- / brukarorientering, social kompetens, problemlösning och även individualisering parallellt med nya former av lagarbete. Skolan, vuxenutbildningen och kompetensutveckling i arbetslivet blir centrala medel för samhällets anpassning samtidigt som dessa verksamheter i sig möter utomordentligt stora utmaningar på grund av de samhällsförändringar som anges ovan och nedan. Globalisering / internationalisering Det i flera avseenden "gränslösa" samhälle som växer fram som ett resultat av globaliseringen, i form av ökad rörlighet inte minst avseende varor, tjänster, information, kapital och människor, ställer nya krav på flexibilitet, kulturell kompetens och omvärldsorientering. Medan omvärlden förändras erfordras samtidigt en omvärdering av invanda föreställningar om gränser, begränsningar, möjligheter och utmaningar. Det mångkulturella samhället är en viktig del av detta och utgör också del av regionens värdefulla mångfald i ett bredare perspektiv. Den omorientering som blir en nödvändig följd av det paradigmskifte vi med stor sannolikhet just nu befinner oss i är på många sätt en gigantisk pedagogisk utmaning och erfordrar också aktiva insatser från samhället som understödjer denna process. Detta gäller inte minst avseende lärande på språkområdet och avseende kunskaper kring internationaliseringens förutsättningar, effekter och bevekelsegrunder. Organisationers omorientering I samhällsförändringarnas kölvatten följer nya synsätt och nya krav på organisationers verksamhet. En omorientering sker från produkt- till marknads- och kundorientering och mot ökad flexibilitet, snabbare processer och kompetensintensiva arbetsuppgifter. De nya organisationerna är lärande, nätverksinspirerade och resultatinriktade. Förändrad syn på lärande I ett slags pedagogiskt systemskifte förändras synen på lärande i samhället. Utbildning och kunskapsbildning präglas alltmer av kreativa miljöer och processer, kvalitetsstyrning, projekt och nätverksarbete samt av problembaserat, lustfyllt, livslångt och samtidigt verklighetsanpassat och praktiskt lärande. Helhetssyn och tvärvetenskap sätts i fokus. Skolan är på rask marsch bort från undervisning och på väg mot lärande, där pedagoger skall lära barn och unga att lära sig. Denna syn på lärande kommer väl till uttryck i följande citat; Jag tycker om att lära mig, men gillar inte att bli undervisad (Winston Churchill). Skolan kommer att inspirera till att formulera frågor snarare än att förvänta sig att eleverna skall leverera svar. Detta för att komma bort från situationen, där skolan ger svar på frågor som eleven inte ställer. Eleverna som i alltför stor utsträckning varit objekt för lärarens undervisning kommer i stället för att bli subjekt i sitt eget lärande. Lustfyllt livslångt lärande är ett individuellt projekt, ägt av individ och inte av skolan.

27 Så här skrev en framsynt pedagog redan 1899; Kom ihåg att det är barnen som skall tänka, inte du åt dem, att det är barnen du skall förmå tala och inte du som skall tala till dem, att det är de som skall använda sina krafter, då blir inte dina utslitna i förtid Ur Tidning för lärarinnor, nr. 31, Med orientering i denna riktning kan skolan bli den meningsskapande verksamhet som den måste vara om det livslånga lärandets strategi skall kunna genomföras. Utan tydliga mål och klar mening för de i lärprocesserna inblandade kommer lärandet inte att bli livslångt för flertalet. Det är först med ovannämnda syn på lärande, där eleven görs totalt delaktig i sin egen kunskapsbildning som en sådan vision kan realiseras. Nya strukturer för lärande Föreningen av dynamiska organisationer och kreativa lärandeprocesser medför att den moderna utbildningens innehåll och resultat får styra form och process. Därmed hamnar elevens, den studerandes, utveckling i centrum. Valfrihet, långsiktig kvalitet, inflytande och delaktighet prioriteras. För att trygga den pedagogiska tillväxten utvecklar samhället således flexibla och anpassbara lösningar. Konventionella barriärer och skiljelinjer i form av t.ex. kommungränser, skolgränser, schemapositioner, ägandeformer och skolans inlärningsmonopol upphör. Som stöd för utvecklingen av dessa nya strukturer kan informations- och medietekniken, vilka alltmer integreras i varandra och i lärandeprocesserna, nämnas. Ny roll för skolan De ovan beskrivna samhällsförändringarna bidrar till att skolans traditionella roll som kulturbärare förändras. Från en position där skolan tillsammans med kyrkan hade tolkningsföreträde på detta område får idag skolan ses som en av många kulturbärare. Samtidigt har barn och ungdomar ett alltmer kritiskt förhållningssätt och är tydligt individuellt orienterade, vilket innebär att skolans roll på detta och andra områden ständigt ifrågasätts och därmed fortlöpande måste omprövas. Den goda skolan blir mot bakgrund av detta en mötesplats som med aktiva insatser vinner elevens respekt främst genom att tillfredsställa behov av individuellt kunskapssökande grundat på sammanhang och upplevelser. Härigenom skapas den legitimitet för skolan som är en förutsättning för byggandet av ett samhälle där det livslånga lärandet står i centrum. På så sätt får skolan ett egenvärde och betraktas inte bara som en förberedelse för livet, vilket är av största vikt inte minst med tanke på att vi idag tillbringar uppemot 20% av våra liv i för- och ungdomsskola. Arbetsmarknadens ständigt ökande flexibilitet förutsätter nya strategier på skolområdet. Inte minst gäller detta förskjutningar avseende innehåll, där fokusering på basfärdigheter som läsning, räkning och skrivandet är tydlig. Där livsfrågorna, den gemensamma värdegrunden mångfaldsfrågor och estetiskt arbete är viktiga inslag på skolans dagordning. Kunnande kring research, källkritik. studieteknik, retorik och kommunikation sätts i centrum. Pedagogikens betydelse ökar inte bara bland skolans personal utan också i elevernas arbete. Att hålla demokratin levande, att utveckla den och finna nya former för den är en central uppgift för skolan. Vid alla paradigmskiften sker maktförskjutningar och skolans uppgift blir att diskutera hur demokratin som maktmedel kan hävda sig i relation till alla andra makter som etableras.

Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial

Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är

Läs mer

Regionalpolitiska utbildningsmål

Regionalpolitiska utbildningsmål Regionalpolitiska utbildningsmål Utbildningsgruppen september 2001 Regionalpolitiska utbildningsmål sammanfattning Inledning Utbildningsgruppens förslag till kvalitativa och kvantitativa mål för det livslånga

Läs mer

Utbildningsgruppen inför Verksamhet och framtidsperspektiv

Utbildningsgruppen inför Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen inför 2004 Verksamhet och framtidsperspektiv UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2004 Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2004 tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Utbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv

Utbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen inför 2008 Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen förslag till inriktning 2008 Utbildningsgruppens vision elevens behov står i centrum Utbildningsgruppen är GRs politiska

Läs mer

Regionalpolitiska utbildningsmål

Regionalpolitiska utbildningsmål Förslag till Regionalpolitiska utbildningsmål Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner

Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30 Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning

Läs mer

Utbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv

Utbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen förslag till inriktning 2009 Utbildningsgruppens vision elevens behov står i centrum Under devisen Gemensamma satsningar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 1 (19) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2004 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2005 redovisa en bedömning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Futurum

Regelbunden tillsyn i Futurum Regelbunden tillsyn i Bjuvs kommun Futurum Dnr 53-2008:2706 Regelbunden tillsyn i Futurum Gymnasieskolans individuella program Vuxenutbildning Svenska för invandrare Inledning Skolinspektionen har granskat

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Verksamhetsplan Skolna mnden

Verksamhetsplan Skolna mnden Verksamhetsplan 2018-2020 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 Organisation... 4 Verksamhet 2018-2020... 5 Ekonomi... 5 Mål och indikatorer... 6 Perspektiv

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten

Läs mer

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477 Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 Diarienummer: 2018:01477 Skolverket Rapport 1 (15) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Prisutvecklingen... 3 Totala kostnader för skolväsendet

Läs mer

Gymnasiesärskoleutredningen U 2009:04

Gymnasiesärskoleutredningen U 2009:04 U 2009:04 Utredningens uppdrag Övergripande Framtida utformning av gymnasiesärskolan Utreda konsekvenser för och föreslå förändringar av gymnasial särvux Ökad samverkan med arbetslivet Ökad samverkan med

Läs mer

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002

En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 MISSIV 2003-07-04 Dnr: 2003:1168 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En bedömning av kostnaderna för barnomsorg, skola och vuxenutbildning budgetåret 2002 Skolverket skall enligt regleringsbrevet

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 1 (16) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2014 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2014. Uppgifter som redovisas är bland annat kostnader

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen AVSIKTSFÖRKLARING avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen I syfte att skapa goda villkor avseende alla former av arbetslivspraktik för barn

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Delegationsordning för Kultur- och utbildningsnämnden

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Delegationsordning för Kultur- och utbildningsnämnden Ersätter Utbytt den Sign 1:9 Frågor som regleras av skollag och skolförordningar I delegationsordningen anges samtliga beslut som igt lagar och förordningar fattas av kommunen eller styrelsen för utbildningen,

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg

Läs mer

FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK. Inriktning 2001

FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK. Inriktning 2001 FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK Utbildningsgruppen inför år 2001 Verksamhet och framtidsperspektiv Utvecklingsfrågor och service generella utgångspunkter Nödvändiga förändringar som sker på

Läs mer

GÖTEBORG 16 mars 2011

GÖTEBORG 16 mars 2011 GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som

Läs mer

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola

Datum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola Cirkulärnr: 1998:50 Diarienr: 1998/0920 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-04-03 Mottagare: Rubrik: Skola och barnomsorg Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola Regeringens prop. 1997/98:93

Läs mer

Datum Bilaga Sid Dnr 0360/06

Datum Bilaga Sid Dnr 0360/06 2006-04-18 Sid 1 Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utbildningsgruppen inför

Utbildningsgruppen inför Utbildningsgruppen inför 2005 Verksamhet och framtidsperspektiv 1 UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2005 Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2005 tar sin utgångspunkt

Läs mer

Utbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv

Utbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen inför 2006 Verksamhet och framtidsperspektiv 1 UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2006 Utbildningsgruppen är GRs politiska ledningsgrupp för regionala satsningar kring det livslånga

Läs mer

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet? Yrkesvux Syftet med yrkesvux Vad är syftet? Syftet med yrkesvux Att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning Att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande

Läs mer

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Rapport 349 2010 Utdrag: Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Skolverkets rapport

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Validering för kompetensförsörjning

Validering för kompetensförsörjning Validering för kompetensförsörjning Linda Wiklund Omvärldsanalytiker Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan

Läs mer

Entreprenad och samverkan

Entreprenad och samverkan Juridisk vägledning Reviderad mars 2017 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal

Läs mer

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012

Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 1 (16) Kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning 2012 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2012. Uppgifter som redovisas

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden

Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Eva Wallberg Särskild utredare (2009:04) Jönköping den 30 september 2010 Uppdraget i korthet Gymnasiesärskolans framtida utformning, t.ex. avseende program

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 1 (19) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2010. Uppgifter som redovisas är bland

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 KVALITETSREDOVISNING, 2015 Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 Lisa Svensson lisa.svensson@skolor.hagfors.se Kvalitetsredovisning, 2015 Riktlinjer Målen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Malmö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Malmö kommun 2(13) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Malmö kommun under hösten 2016 och början av

Läs mer

Samverkan inom utbildningsområdet i Göteborgsregionen

Samverkan inom utbildningsområdet i Göteborgsregionen 2001-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund Bidrag till tävlingen Kommuner i samverkan Samverkan inom utbildningsområdet i Göteborgsregionen Samverkan mellan 13 kommuner i Göteborgsområdet Utbildning

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning 1 (5) Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning Bedömningsunderlag Skolform: Vuxenutbildning Översikt över innehåll 1. Förutsättningar för utbildningen inom vuxenutbildningen 2. Utveckling av utbildningen

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 1 (17) Skolverkets bedömning av erna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017 Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:

Läs mer

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 1. Bakgrund Inom GR finns sedan 1997 ett avtal gällande gymnasiesamverkan inom Göteborgsregionens intagningsområde

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011

Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011 Validering Arbetsmarknadspresidie 27 maj 2011 Björn Dufva Hellsten, VD Meritea AB 8 arbetsdagar inom Meritea Civilekonom Sprängämne, Lokalvård, Kommun Företagsledning, Ekonomi, Marknad, Utveckling, Tel

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2011/ /2013

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2011/ /2013 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2011/2012 2012/2013 1. Bakgrund och syfte Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?

Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Högbodagarna 25 oktober 2018 Marianne Andrén Kompetensstrateg, Region Gävleborg Avd. Arbetsmarknad och kompetens Definition

Läs mer

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen Lägesbeskrivning Elin Landell Kanslichef Vad är validering? en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur

Läs mer

UTDRAG UR KVALITETSANALYS

UTDRAG UR KVALITETSANALYS UTDRAG UR KVALITETSANALYS för förskola och skola i Nacka 2018 KVALITETSANALYS 2018 utvärdering skapar utveckling! I din hand håller du en kort sammanfattning av Kvalitetsanalysen 2018. Kvalitetsanalysen

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Grundskola, förskoleklass och fritidshem Grundskola, förskoleklass och fritidshem Nyckeltalen som används är hämtade ur databasen Kolada och är utifrån deras försök att bedöma effektiviteten i framför allt grundskolan. Nyckaltalen hämtas och

Läs mer

Vilka behov har målgruppen? Göteborg

Vilka behov har målgruppen? Göteborg Vilka behov har målgruppen? Göteborg 2017-04-25 Målgruppens bakgrund och behov Målgrupp Stödet ska kunna lämnas till den som är 25-56 år Har kort tidigare utbildning Har ett stort behov av utbildning på

Läs mer