Utbildningsgruppens verksamhet 2006

Transkript

1 Utbildningsgruppens verksamhet 2006

2 Utbildningsgruppens årsberättelse 2006 Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område och den utses av GRs Förbundsfullmäktige. Utbildningsgruppen har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Visionen för gruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet, att den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art (Utbildningsgruppens mål för det livslånga lärandet). Denna vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Regionalt samverkansavtal finns för samtliga skolformer som kommunerna har ansvar för med undantag av förskoleverksamhet. Överenskommelser om interkommunala ersättningar finnas för samtliga skolformer obligatorisk särskola och förskoleverksamhet exkluderade. Årets verksamhet i sammanfattning - Verksamheten omsatte 84 mkr. Medlemsavgiften utgjorde drygt 17% av den totala omslutningen. - Inom Pedagogiskt Centrum deltog pedagoger och skolledare i kursverksamhet. Cirka lärare, elever, föräldrar, skolledare, studie- och yrkesvägledare besökte mässan Gymnasiedagarna. Totalt erbjöds 225 kurser/seminarier, konferenser och uppdragsutbildningar. Uppdragsutbildning har genomförts för samtliga GR-kommuner under 61 tillfällen med deltagare. Utvärderingar visade på ett nöjdhetsindex om 94,8 % för Mycket bra och Bra. - Läromedel för nära 43 mkr inköptes med en samlad kostnadsreduktion för kommunerna på drygt 13 mkr. Trafikarbetet reducerades med 80 % jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. - GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt drygt 20 mkr. Drygt medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt elever har expedierats under Samtliga regionens kommunala och fristående skolor deltog i intagningsarbetet, där över ansökningar till regionens 63 gymnasieskolor registrerades. Över personer har besökt Indranet och två av tre elever valde att registrera sin ansökan via nätet. - Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten har utvecklats och idag finns ett omfattande statistiskt material som redovisar regionens utbildningsverksamhet på bl. a. ca 200 diagram beskrivande samtliga skolformer, samt ca 25 kommunvisa diagram över grund- och gymnasieskola. - På uppdrag av medlemskommunerna erbjuder GR Utbildning samordning av kontakter mellan skolan och arbetslivet för dels grundskolan, dels gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under 2006 har GR Utbildning haft uppdrag för 90 grundskolor i Göteborg, Härryda, Mölndal och Öckerö. 1

3 För gymnasieskolan/vuxenutbildningen har GR Utbildning samordningsuppdrag för 19 gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter i samtliga GR kommuner avseende omvårdnadsprogrammets arbetsplatsförlagda utbildning ( APU) inom sjukvården samt för Utbildningsförvaltningen och Vuxenutbildningen i Göteborg även omvårdnadsprogrammets kommunala APU-platser, Barn och fritidsprogrammets APUplatser och även praktikplatser för Vingagymnasiet. Webbsidan har utvecklats för att underlätta hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen hade besök under Under 2006 har SAK-enheten haft samarbete med ca företag och arbetsplatser som erbjudit praktikplatser med sammanlagt praktiktillfällen för grundskolans elever i årskurs 8 och 9 samt även studiebesök, informatörer mm APU-platser inom sjukvård och kommunal verksamhet har förmedlats till gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet. 153 handledare på arbetsplatserna har utbildats. - Tidningen SJU89 som vänder sig till grundskolans ungdomar och tar upp skola-arbetslivsfrågor har en upplaga på exemplar och utkommer fyra gånger per år. Till gymnasieeleverna i år 2 och 3 distribueras tidningen ETT23 i en årlig upplaga på exemplar. - Utbildningsgruppens webbplats hade drygt besök. - Inom upplevelsebaserat lärande (GRUL) har 43 utbildningsdagar för lärare genomförts med ca deltagande lärare. 103 insatser har genomförts med elever (FN- och EU rollspel, temapass kring EU, temapass kring Sexuell hälsa). Ca elever har varit engagerade. har under 2006 fått 670 nya medlemmar och besökare på webbplatsen pedagogiska material har laddats ner. Givet att varje nedladdad övning har använts vid ett tillfälle så har GRULs material använts tillsammans med ca elever. 2

4 Utbildningsgruppens utgångspunkter och arbetsformer Utbildningsgruppens insatser, som syftar till att bidra till att nå de regionalpolitiska utbildningsmålen, är efterfrågestyrda och målgruppsfokuserade. År 2006 var omsättningen 83 mkr, varav medlemsavgiften utgjorde 17 procent. Det förhållandevis stora engagemanget för regional samverkan på utbildningsområdet kan förklaras med det stora intresset för barns, ungas och vuxnas lärande. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till landets/regionens välfärdsutveckling bidrar till detta stora intresse. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och under året har Utbildningsgruppen haft fortlöpande, organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med ett stort antal organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan stora rationalitetsvinster noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter samt kontakter som är av mycket stort värde för Utbildningsgruppens arbete. Utbildningsgruppens bidrag blir i många sammanhang att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc. under det att samarbetsorganisationerna och nätverken bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål. Tre perspektiv där regional samverkan har relevans Utbildningsgruppen pekar ut tre perspektiv där regional samverkan har relevans och där Utbildningsgruppens verksamhet kan bidra till att de kvalitativa och kvantitativa utbildningsmålen som uppställts för regionen kan infrias; Arena för sambruk GR kan vara en arena för sambruk, där regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Inom Utbildningsgruppens verksamhetsområde bedrivs regionalt samnyttjande av resurser på flera områden; Med avtal och överenskommelser erbjuds den studerande ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap. Inom ramen för Utbildningsgruppens verksamhet görs regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling av ledare och pedagoger. IT- / Media och läromedelssamverkan drivs i regional regi och stödjer skolornas pedagogiska utveckling. Gemensamma insatser görs i arbetet med att öka kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv. Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte Vidare är GR en katalysator, ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte, där spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Ett stort antal nätverk med ledande företrädare på utbildningsområdet träffas fortlöpande på GR för idéoch erfarenhetsutbyte. Kvalitetsutveckling benchmarking, i syfte att utveckla skolornas / kommunernas utbildningskvalitet intar i detta sammanhang en särställning. 3

5 De kontinuerliga kostnads- och kvalitetsjämförelser, som förutsätts för att följa upp Utbildningsgruppens målsättningar, visar att samarbetet ger positiva effekter. Regional samverkan är bevisligen kostnadseffektiv och den utvecklar dessutom utbildningarnas kvalitet. Vid en jämförelse med de två andra storstadsregionerna visar det sig bl.a. att GRs medlemskommuner som grupp har: Lägst kostnad för för- och grundskoleverksamheten Lägst kostnad för gymnasieskolan Högst andel behöriga elever till gymnasieskolan Minst antal elever som går det individuella programmet Flest elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år Högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola Regional styrka I frågor där GRs medlemskommuner kan samagera skapas en regional styrka. Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Under 2006 har fokus i detta avseende legat på; Medverkan i kvalitetsutvecklingen av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Yttrande över remiss från Utbildnings- och kulturdepartementet - ett nationellt program för utbildning av rektorer och stöd för rektorsfunktionen Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas således på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och tjänar därmed de regionalpolitiska målens syften. UTFALL - SATSNINGSOMRÅDEN 2006 Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Nätverk inom utbildningsområdet Inom Utbildningssamverkan utbyts erfarenheter och kunskaper kring skol- och utbildningsfrågor av gemensamt intresse i ett tjugotal nätverk med ca 300 ledamöter. I dessa nätverk har under året genomförts drygt 150 möten. GR Utbildnings webbplats på Internet Regionens politiker, förvaltningschefer, lärare, skolledare och elever har beretts möjlighet att via GRs webbplats på Internet fortlöpande ta del av GRs utbud på det pedagogiska området. Under året har även ökad interaktivitet eftersträvats bl.a. med målsättningen att besökare ska kunna bidra med information. Under året gjordes besök på GR Utbildnings webbplats. Samverkansavtal Det gemensamma avtalen för kommunerna i gymnasiesamverkansområdet, vilket medför en helt öppen gymnasie- och gymnasiesärskola i regionen, har fördjupats genom större krav på informationsutbyte och fortlöpande kvalitetsutveckling. Dessutom ingår nu vissa PRIV-grupper inom det individuella programmet i avtalet. En ny typ av startgaranti har introducerats för att säkra att vissa utbildningar kan bli av. Avtalet gäller för perioden 2007/ /2011. Avtalet för gymnasiesärskolan har förnyats under året och gäller, för samma period som avtalet för gymnasieskolan. 4

6 Kring dessa utbildningar genomförs ett fortlöpande och bärkraftigt gymnasiesamarbete avseende utbud, kvalitet och organisation. För naturbruksutbildningarna samt naturbruksprogrammet inom gymnasiesärskolan har slutits ett avtal mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen fram till 2010/2011. Interkommunala ersättningar Interkommunala ersättningarna inom för-, grund- och gymnasieskola jämte vuxenutbildning har framtagits av regionalt sammansatta arbetsgrupper bestående av ekonomer, skolchefer och personal från GR. Gemensamma kurser för gymnasieskolorna Arbetet med gemensamma kurser inom gymnasieskolan har varit lyckosamt och innehållet i dessa kurser utvecklas kontinuerligt tack vare stor efterfrågan. Eleverna ges inom ramen för denna satsning möjlighet att välja kurser som kommunerna inte har valt att starta p.g.a. ett för litet elevunderlag i de enskilda kommunerna. Vuxnas lärande Under året har den tredje etappen av ett samverkansavtal för vuxnas lärande startat innehållande ett 30-tal regionrekryterande yrkesutbildningar. Det påbörjade samarbete med arbetslivet har utvecklats inför en fortsättning av samverkansavtalet kring vuxnas lärande. En policy för en infrastruktur för vuxnas lärande har utarbetats som plattform för det fortsatta samarbetet. Studie- och yrkesvägledning Inför ungdomarnas val till gymnasieskolan producerar GR informationsmaterial. Vid sidan av detta har genomförts en gymnasiemässa för elever, föräldrar, lärare samt för studie- och yrkesvägledare kallad Gymnasiedagarna, där utbildningar och skolor presenteras. I denna deltog över 170 skolor och drygt besökare. Upplevelsebaserat lärande Detta arbete är i stadig tillväxt och bidrar till skolors vidareutveckling av upplevelsebaserat lärande genom utvecklingsarbete, samordning, stöd och genomförande av konkreta projekt. Under året har genomförts 43 utbildningsdagar med deltagande lärare och tjänstemän kring upplevelsebaserat lärande, kreativa mötesformer, demokratiutveckling, framtidsvisioner i lärande och omvärldsanalys. Ett antal rollspel har genomförts på skolor kring EU- och FN-frågor, samt projekt kring riksdagsvalet och kring sexuell hälsa. En interaktiv film Rådgivarna har tagits fram för nationell distribution. Antalet berörda elever har uppgått till Webbsiten som har nästan 700 medlemmar har haft över besökare och har erbjudit nära nedladdningsbara pedagogiska övningar. Givet att varje nedladdad övning har använts vid ett tillfälle så har materialet använts av ca elever. Samarbete har skett med 29 riksomfattande organisationer och myndigheter alltifrån Skolbio och konsument Göteborg till Nordiska Ministerrådet och Europeiska Kommissionen. 5

7 Dialog med fristående skolor Den gemensamma arenan för samarbete mellan kommunerna och de fristående skolorna har beträtts av en regionalt sammansatt arbetsgrupp. De fristående skolorna upptar en allt större andel av regionens elever. Tre s.k. mötesplatser med totalt 75 rektorer vid fristående skolor har genomförts under året. Regionala bilder av skolan/kvalitetskartläggning Arbetet syftar till att samla in uppgifter som fortlöpande ger bilder av skolverksamheten i regionen. Detta kompletterar de bilder som finns idag med longitudinella studier syftande till att följa utvecklingen över tid och i olika sammanhang. I satsningen ingår främst att sammanställa och kommentera befintliga uppgifter, men också att producera eget underlag. Vidare sker en kontinuerlig översyn av framförallt de ekonomiska nyckeltal som kommunerna inrapporterar till SCB och detta i syfte att kvalitetssäkra indata så att regionala jämförelser får relevans. Under året har Kvalitetsnätverket fått medel från Myndigheten för skolutveckling för att stärka arbetet med kommunernas kvalitetsredovisningar och en utbildning för medlemmarna i Kvalitativ analys har genomförts. Universeum Samarbetet mellan Universeum och GR har utvecklats på ett flertal områden. Vid GRs egna mässor, Läromedelsutställningen, Pedagogdagarna och Gymnasiedagarna, har under året Universeum själva medverkat och eller marknadsförts av representanter från GR. Utöver detta har en grupp med förvaltningschefer, strategisk stabspersonal i kommunerna samt utbildningschefen på GR i dialog med ledningen för Universeum utarbetat en plattform som syftar till att skapa rationella relationer och rutiner mellan medlemskommunernas skolor och Universeum. Pedagogiskt centrum regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling Omfattning Pedagogiskt centrum (PC) har erbjudit brukarna inom GR, ett brett utbud inom skolutvecklingsområdet. Innehållet tas bland annat fram i samverkan med GRs olika nätverk. Antalet besök var för kursverksamheten och ca under Gymnasiedagarna. 225 kurser/seminarier, konferenser och uppdragsutbildningar har erbjudits. Av ovanstående har uppdragsutbildning genomförts vid 61 tillfällen för personer omfattande 556 timmar. Utbildningarna har skräddarsytts för skolor i samtliga GR-kommuner samt för ett antal fristående skolor. Utbudet, som oftast erbjuds i integrerade grupper, har spänt över hela det livslånga lärandet med inslag för såväl förskola och familjedaghem som vuxenutbildning. Deltagare från 100 kommuner i Sverige har registrerats. Längre utbildningar För 245 personer har 8 längre utbildningar (en termin - 2 år) genomförts vid 57 tillfällen. Några exempel är: Kommunal introduktionsutbildning för skolledare, Grundläggande läs- och skrivsvårigheter, Elevassistentutbildning, Läs- och skrivsvårigheternas psykologi, Kognitiv beteendeterapi och Skoljuridisk fördjupningskurs. 6

8 Interorganisatorisk samverkan Svenska Mässan samverkar med PC kring Kunskap- och Framtidsmässan. För sär- och gymnasiesärskola har samarbete skett med Region Halland kring de s k Varbergsdagarna. Samverkan med Regionalt utvecklingscentrum vid Malmö Högskola, motsvarande vid Umeå universitet, Östsam, Yrkesutbildningsdelegationen och Myndigheten för skolutveckling har genomförts kring det s.k. Idéskoleuppdraget. Inför Rikskonferensen Nya Utmaningar - Samverkan Skola Arbetsliv har samarbete etablerats med Svenskt Näringsliv, Myndigheten för skolutveckling, Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen, LO, Internationella programkontoret, Ung företagsamhet, Lärarförbundet och Västsvenska Industri- och Handelskammaren. I samverkan med IV-nätverket inom GR har en utbildningsserie om tre dagar genomförts för 200 lärare på IV-programmet. Särskilt riktat utbud har tagits fram i samverkan med studieoch yrkesvägledarnas nätverk. I samarbetet med Västra Götalandsregionen och Smittskyddsenheten har utbildningsdagar med fokus på hälsa i skolan genomförts. Sveriges kommuner och landsting gav i uppdrag att anordna en dag kring skolans avtal för 350 besökare från hela Sydsverige. Särskilda studiedagar Konferensen På gång kring gymnasieskola och yrkesutbildning arrangerades i samband med att Yrkes-SM gick av stapeln i Göteborg. Ett utbud av kompetensutvecklande seminarier med fokus på kvalitetsutveckling i skolan erbjöds. Drygt 500 personer från hela landet deltog. Hela konferensen filmades i ett samarbete med GR Utbildnings Multimediastudio. Filmen har fått stor uppmärksamhet runt om i landet och Myndigheten för skolutveckling och Yrkesutbildningsdelegationen har bekostat en större upplaga. Den 29 mars arrangerades Kompetensdagen, en av vårens mest besökta mötesplatser kring aktuella skolfrågor. Drygt 450 pedagoger deltog. Kulturmöten och kulturkrockar, svåra samtal, matematik och språk, kognitiva förhållningssätt, musik, bild, form och textil samt hur man skriver sig till läsning via datorn var ämnen denna dag. Familjedaghemsdagen 17 november lockade, för åttonde året i rad, 308 (327) dagbarnvårdare att träffas och byta erfarenheter. Särskilda studiedagar har också arrangerats för skolkuratorer och skolpsykologer. 7

9 Idéskolor Yrkesutbildningsdelegationen och Myndigheten för skolutveckling utsåg i november 2005 Pedagogiskt Centrum till koordinator för fem av de 20 nätverk som bildats runt om i landet för att främja kvalitetsutvecklingen av gymnasieskolans yrkesutbildningar. Eftersom många skolor inom GR deltar, förankras arbetet även i GRs egna nätverk, t ex Utbildningschefsgruppen, Gymnasierektorsgruppen, Lärlingsnätverket och IV-nätverket. Erfarenheter sprids på så vis till en större grupp inom gymnasieskolan. Fyra idéskolors seminarier har filmats. Ytterligare en film har producerats. Den ska användas inom den av delegationen initierade handledarpedagogutbildningen. Idéskolenätverken fortsätter sitt arbete under Mässan Gymnasiedagarna Gymnasiedagarna 2006, den sjunde mässan i ordningen, var de mest omfattande hittills, både beträffande antalet utställande skolor, antalet besökande år 8- och 9-elever och avseende beräknat antal besökande föräldrar/vårdnadshavare. 171 grund- och övriga skolor hade föranmält besök biljetter var förbeställda och 950 av dessa var till lärare. Uppskattningsvis deltog anhöriga monterkort delades ut. 29 kommunala gymnasieskolor i regionen, 29 fristående gymnasieskolor i regionen, 7 gymnasieskolor med riksintag, belägna utanför Göteborgs-regionen och Naturbruksgymnasier i Västra Götaland fanns bland utställarna. Utöver detta medverkade Ung Företagsamhet, Studentum och Föräldraalliansen. För studie- och yrkesvägledare genomfördes även i år en eftermiddag med information om nya utbildningar. Skolledarutbildningar Den åttonde omgången av kommunal introduktionsutbildning för skolledare genomfördes med 26 deltagare. Särskilt stort intresse har också utbildningar kring skoljuridik rönt. Mölndals kommun har beställt uppdragsutbildning om tre dagar för 60-talet skolledare. Politiker- och utbildningschefsforum För utbildningscheferna har tre temadagar arrangerats; den första dagen hade fokus på s.k. bötningsproblematik bland ungdomar. Projektet Ung och Trygg medverkade. I juni medverkade SACO:s utbildningspolitiske chef Gunnar Wetterberg och i september redovisade statistikern Sven Sundin de aktuella rapporterna Efter skolan och Väl förberedd. Specialpedagogik Specialpedagogik har fortsatt att vara ett prioriterat område och utbudet har ökat framförallt mot förskolan. Konflikthantering, DUVAN (Dyslexiutredning för vuxna och ungdomar), ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) /DAMP (Deficit in Attention, Motorcontrol and Perception), HELP (Holmberg english learning), KBT (Kognitiv beteende terapi). I väntan på utredning LEXIA (Språkstimulerande program), MG-programmet (Läsning och diagnosprogram), Provia (Diagnos och läsningsinriktat program), autismspectrumstörningar, sambandet matematik och läs- och skrivsvårigheter, dyslexi är exempel på specialpedagogiskt innehåll. Läs- och språkutveckling Ett annat fortsatt prioriterat område har varit utveckling av språk och läsning. Exempel på rubriker är aktuell forskning om läs- och skrivsvårigheter, barnets väg mot god läsning, lässvårigheter, och språkutveckling och läsförståelse. Även kopplingen mellan läsning och matematisk kompetens har gjorts. Bedömnings- och betygsättningskompetens Såväl i det ordinarie utbudet som inom uppdragsutbildningen har bedömnings- och betygsättningskompetens erbjudits. Ett flertal uppdragsutbildningar kring ämnet har genomförts. 8

10 IT som pedagogiskt verktyg Ambitionen har varit att lyfta fram arbetssätt och arbetsformer där IT används som ett naturligt verktyg för lärande. Exempel på kurser som erbjudits är LEXIA (Språkstimulerande program), MG-program (Läsning och diagnosprogram), Provia (Diagnos och läsningsinriktat program), Läsförståelse och Datorstöd i engelska. Exempel på övrigt utbud Under året genomfördes ett stort antal inspirationsseminarier exempelvis kring individuella utvecklingsplaner, kognitivt förhållningssätt, konflikthantering, musik för glädjens skull, skolsmitta, spelberoende, det unga Internet, mobbning, elevhälsa, internationell vägledning, åtgärdsprogram och lärstilar. Verksamheten Regelbundna utvärderingar och mätningar av kvalitet visar på mycket högt nöjdhetsindex med ett snitt på 57,9 % för Mycket bra, 37,3 % för Bra samt 4,8 % för Mindre bra, Dåligt och Inget svar. Genomförandegraden ökade med 4,6 % till 86,6 %. Rationaliseringar i det administrativa arbetet har uppnåtts via mer frekvent användning av webbokningsverktyget. IT- / Media Läromedelsutveckling Regionens dryga 550 kommunala skolor och flertalet friskolor innefattas av GRs läromedelsservice. Arbete med media och IT ingår allt mer i skolans vardagsarbete, och utgör en viktig väg till insikt om dagens samhälle. GR skall stödja regionens pedagoger och elever genom att informera om, och tillhandahålla goda, upphovsrättsligt godkända, varierade och kostnadseffektiva lärverktyg. Genom att bidra till en skolmiljö som stimulerar användandet av IT och medier, ges också goda förutsättningar till en anpassning till individens behov och till ett flexibelt, livslångt lärande. Läromedelssamordning Genom regional samordning av läromedelinköp och distribution sparar den enskilda skolan både tid, pengar och miljö. Under 2006 samordnades regionens läromedelsinköp till en summa av 43 miljoner kronor. Samordningen genererar en avsevärd kostnadsreduktion genom de rabatter som erhålls, minimerade fraktkostnader och inte minst den rationella beställnings- och fakturaordning som sparar många arbetstimmar för varje beställare i regionens arbetslag och skolenheter. Under 2006 genererade denna samordning en kostnadsreduktion för regionens skolor på uppskattningsvis 13 mkr. Samordningens miljöeffekter är avsevärda tack vare de samlade transporterna. Trafikarbetet reduceras med ca 80 %. Läromedelsutställning Läromedelsinformation GR bidrar till läromedelsutvecklingen genom att stimulera pedagogisk debatt och genom att kontinuerligt exponera nyheter på läromedelsområdet i GRs permanenta utställning. I denna uppdateras ständigt alla förlagsprodukter, material för lärarfortbildning och läromedel för barn med rätt till särskilt stöd. Förutom pedagoger, föräldrar och elever är lärarstuderande, en grupp som flitigt besöker GRs permanenta läromedelsutställning. I januari arrangerades den årliga läromedelsutställningen, landets största i sitt slag, på Svenska Mässan. Till denna utställning och till den permanenta hos GR Utbildning beräknas sammantaget cirka besök av regionens pedagoger. 9

11 Läromedel - Ljud- och bildbibliotek I takt med att medieutbudet blir allt större och än mer oöverskådligt ökar skolans/pedagogernas behov av råd och stöd kring vilka läromedel som är adekvata för verksamheten. För att uppmärksamma skolan på gällande regelverk för användning av media, har GR återkommande informerat om upphovsrätt inom utbildningsområdet. Under året 2006 har medieutbudet uppdaterats med ett stort antal nya läromedel. Utbudet utgörs av inköpta DVD-filmer, samt TV- och radioprogram från Utbildningsradion. Distributionskedjan anpassas ständigt i syfte att underlätta lån och öka tillgängligheten. Under 2006 uppgick antalet lån till medlemskommunernas skolor/lärare/elever till drygt En ny generation av webbtjänsten har introducerats för att utgöra en 24-timmars service för regionens pedagoger. Under 2006 hade databasen drygt besökare, vilket är en 60 % - ig ökning jämfört med Digital distribution Möjligheterna till digital distribution har ökat i takt med att många skolor fått tillgång till infrastruktur med allt bättre bandbredd. GR har under året, vidgat sin distribution av filmer i så kallad strömmande form, vilket innebär överföring av film via datanät vid aktuellt tillfälle. Denna distributionsform kommer att öka för att under kommande år utgöra ett alternativ till traditionell distribution av medieläromedel. Skolan har fått en ökad tillgång till datorer och en allt bättre kompetens inom IT-området. I allt fler skolor etableras också så kallade IT-klassrum där dator, projektor och ljudanläggning ersätter TV, bandspelare, OH-projektor och kartor. I dessa pedagogiska miljöer är GRs strömmande distribution mycket efterfrågad. Upphovsrätt I övergången från traditionella analoga media, ljudkassetter och VHS, till dagens digitala, CD, DVD och strömmande läromedel via datanät, arbetar GR med generationsskifte av tekniska plattformar. Med dessa förändringar följer nya möjligheter att bearbeta, hantera och distribuera media vilket också innebär nya frågeställningar kring juridik och upphovsrätt. Den enskilt störste medieleverantören, UR (Utbildningsradion), har med upphovsmännens organisation (Copyswede) och SKL (Sveriges kommuner o Landsting) utarbetat ett ramavtal som grund för skolans nyttjande av inspelat material. Avtalet har under slutet av 2006 sänts till landets samtliga kommuner för undertecknande, vilket förutsätts för fortsatt nyttjande av inspelat UR-material. Arbete med att öka kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv Kvalitetscertifieringsgruppen och pilotskolegruppen Kvalitetscertifieringsgruppen, bestående av företrädare för näringslivets organisationer samt arbetsmarknadens parter (Business Region Göteborg (BRG), Företagarnas riksorganisation, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO-distriktet i Västsverige, Länsarbetsnämnden, Svenskt Näringsliv, SACO, TCO och Västsvenska Industri- och Handelskammaren), stödjer fortlöpande arbetet med att dels kvalitetssäkra praktikplatser, dels vidareutveckla den regionala skola-arbetslivssatsning, med GR som utförare, vilken startade under mandatperioden. 10

12 Samordningsuppdrag Grundskola GR erbjuder alla medlemskommuner att träffa avtal om samordning av Skola-arbetslivskontakter för grundskolan. Samordningen innebär dels att skapa kontakter med företag som är intresserade av samarbete med skolor och dels att vidmakthålla och uppdatera dessa kontakter. GR har nu avtal med Göteborg, Härryda, Mölndal och Öckerö. Diskussioner om samarbete förs fortlöpande med ytterligare kommuner i GR-kretsen. Under 2006 har GR erbjudit praktikplatser med sammanlagt praktiktillfällen för grundskolans elever i årskurs 8 och 9. Dessutom har skolorna haft tillgång till ca 600 företag som erbjudit andra kontakter t.ex. studiebesök, informatörer till skolorna o dyl. Samordningsuppdrag Gymnasieskola/APU GR har också ansvar för samordningen av omvårdnadsprogrammets arbetsplatsförlagda utbildning inom sjukvården. Det innebär anskaffning och förmedling av APU-platser vid regionens sjukhus till 19 gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR. På uppdrag av Vuxenutbildningsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i Göteborg ansvarar GR för anskaffning och samordning av APU-platser för Omvårdnadsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet samt utbildningen för arbete med funktionshindrade. GR har också en överenskommelse med Vingagymnasiet i Göteborg om anskaffning och samordning av praktikplatser och andra arbetslivskontakter APU-platser inom sjukvård och kommunal verksamhet har förmedlats till gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har utvecklats för att administrera hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen är också en informationskälla för frågor som rör Skola-arbetslivskontakter. Webbplatsen hade besök under grundskolor och 19 gymnasieskolor/ vuxenutbildningsanordnare var under 2006 registrerade användare av Under året har ca företag och arbetsplatser deltagit i skola-arbetslivssamarbetet. Dessa företag erbjuder olika former av kontakter såsom praktikplatser, studiebesök, informatörer mm. Ca elever både i grundskola och gymnasieskola/vuxenutbildning har kunnat söka praktik/apu platser via blev nominerad till finalen i Stockholm Challenge Award (SCA) som ägde rum i maj SCA är en internationell IT-tävling som arrangeras av bl.a. SIDA, KTH, Ericsson och Stockholms stad och som syftar till att uppmärksamma och premiera framgångsrika IT-lösningar på bl.a. utbildningsområdet. Många kommuner i landet har visat stort intresse för och Linköping, Lidköping, Umeå, Växjö samt Kommunförbundet Skåne har varit på studiebesök. Huddinge, Botkyrka, Salem samt Växjö kommuner är nu användare av systemet. Utbildningar Skolpersonal Alla lärare och studie- och yrkesvägledare som är ansvariga för skola-arbetslivskontakter/apu och som använder inbjuds till halvdagsutbildning. 25 utbildningstillfällen med sammanlagt 130 deltagare genomfördes för grundskolorna. 6 utbildningstillfällen har arrangerats för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen. 11

13 Handledare på arbetsplatserna Alla företag/arbetsplatser som erbjuder praktikplatser till grundskoleelever erbjuds en grundläggande handledarutbildning. Utbildningen tar bl.a. upp syftet med praktiken, verktyg för handledning, insikt i hur ungdomar tänker och värderar, praktiska tips och råd för praktiken mm. 12 utbildningstillfällen har erbjudits under 2006 och ca 100 handledare har deltagit. Enligt avtalet om samordning av vissa APU-platser inom sjukvården för omvårdnadsprogrammet, skall GR ansvara för att handledarutbildningar för APU-handledarna kommer till stånd. Sex sådana utbildningar om vardera fem dagar har genomförts. Totalt har 110 handledare deltagit. Resursgrupper En grupp, bestående av representanter från grundskola och gymnasieskola/vuxenutbildning har bildats med syfte att lämna idéer till och synpunkter på utveckling av Gruppen har haft fyra möten under året. Arbetsgruppen för planering och uppföljning av APU inom sjukvården, som består av APU-ansvariga från gymnasieskolorna/vuxenutbildningen samt praktiksamordnare från SU, har haft två möten under året. En samverkansgrupp bestående av gymnasieskolor/vuxenutbildningsenheter i Göteborg och Mölndal samt praktiksamordnare vid stadsdelsförvaltningarna i Göteborg har bildats för att utveckla APU inom omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Göteborg För Utbildningsgruppen Helene Odenjung Ordförande Marie Lindén Vice ordförande 12

14 Bilaga 1 Gymnasieintagningen INDRA INDRANET Gymnasieintagningen handhar intagningen för regionens tretton kommuner och för samtliga fristående gymnasieskolor. Totalt rör det sig om 59 gymnasieskolor varav 30 är kommunala. Över tusen ansökningar finns registrerade i det gemensamma intagningssystemet. Antalet besökare på Indranet fortsätter att öka jämfört med tidigare år från till drygt dvs. en 16 % -ig ökning jämfört med Antal val som registrerats genom Indranet har ökat från till vilket motsvarar en ökning på 23 %. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld, dvs. elev och ekonomi ska stå i centrum. Antalet elever som har gjort omval har minskat från 25,0 % 2005 till 17,6 % Elever som är intagna på sitt förstahandsval har ökat från 78,3 år 2005 till 84,4 %. Fyllnadsgraden på de kommunala skolorna är i nivå med föregående år. När intagningen avslutades var 94,0 % av platserna besatta jämfört med 2005 då motsvarande siffra var 94,8 %. Elever som sökt och blivit intagna i sin hemkommun fortsätter att minska för sjunde året i rad och är nu nere på 56 %. I ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd beslutade riksdagen att skärpa kommunernas ansvar för ungdomar som är under 20 år och som ej genomgått ett nationellt program eller motsvarande. Lagen trädde i kraft den 1 juli Utifrån detta gav regionens Utbildningschefer i uppdrag till Gymnasieintagningen att utarbeta rutiner och en teknisk lösning för samordning mellan GRs medlemskommuner avseende uppföljning av ovanstående grupp. Detta resulterade i att det webbaserade it-systemet GRUUS (GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem) togs i bruk under våren. Samtliga av regionens kommuner och gymnasier använder idag GRUUS. Trender och tendenser gymnasievalet Registrerade elever Antalet elever som är registrerade i Indra är ( år 2005, år 2004, år 2003). Antalet gjorda val i Indranet dvs. 54,7 %. Obehöriga Antalet obehöriga elever minskat från 9,9 till 9,6 %. År 2005 var det en ökning från 9,6 % till 9,9 %. Populäraste utbildningar De två populäraste utbildningarna är Bernadottegymnasiet och Frisör på Burgården som har 4,6 respektive 3,6 sökande per plats. Flest antal ansökningar har SP med (1 510 år 2005, år 2004, år 2003) och NV med (893 år 2005, 938 år 2004, 884 år 2003). Utbildningar som under det senaste året ökat eller minskat Ökar gör Industri, Energi, Bygg, Omvårdnad, El och Fordon. Minskar gör bland annat Handels och administration samt Samhällsvetenskapsprogrammet. Fristående skolor Antal platser på fristående skolor har i jämförelse med 2005 ökat från till dvs. en ökning på 3,0 %. År 2005 minskade platserna i jämförelse med 2004 från platser till dvs. med 2,9 %. Av de ( år 2005, år 2004, år 2003) elever som är intagna på gymnasieskolan i regionen går dvs. 20,6 % (år dvs 19,3 %, 19,7 år 2004, 20,0 % år 2003) på en fristående skola. 13

15 Samverkansavtalet Av regionens elever är dvs. 24,3 % är intagna i en annan kommun. Motsvarande siffra för 2005 var dvs. 24,6 % för 2004 var det dvs. 22,5 % och för 2003 var det 2146 dvs. 20,3 %. Materialet avser samtliga utbildningar inom de kommunala skolorna. Omval Totalt har av elever dvs. 17,6 % ändrat sitt val mellan den 11 april till den 3 juni. Motsvarande siffra för år 2005 var av elever dvs. 25,0 %, för år 2004 var av elever dvs. 24,0 % och för 2003 är elever dvs. 18,8 %. 14

16 Bilaga 2 Några kommentarer till Utbildningsgruppens regionalpolitiska mål Kvalitativa mål Utbildningen i Göteborgsregionen skall vara av mycket hög kvalitet och stå sig väl vid fördjupade internationella jämförelser. Kommentar: Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ligger över genomsnittet för riket (GR=210,5 jämfört med riket=205,3) Genomsnittsbetyget på gymnasiet ligger något över genomsnittet för riket. Alla som studerar, skall erhålla kunskaper och insikter som gör dem mycket väl rustade för kommande yrkes- och vardagsliv. Kommentar: GR-området har en lägre andel kortutbildade invånare i åldern år än hela riket, (GR= 15 % mot rikets 17 %). Kvantitativa mål Alla invånare födda 1980 eller senare skall erhålla motsvarande gymnasial utbildning, med hänsyn till att tiden för att uppnå detta är individuell. Kommentar: GR har fler elever från åk 9 som är behöriga till gymnasiet än genomsnittet för riket. GR har högst andel elever som fullföljt sin gymnasieutbildning på fyra år bland storstadsregionerna. GR har lägst andel elever på IV-programmet om man jämför med övriga storstadsregioner. Minst 50 % av invånarna i regionen födda 1983 eller senare skall ha genomfört eftergymnasial utbildning ca 12 år efter avslutade gymnasiestudier. Kommentar: 51 % av alla 30-åringar inom GR har genomfört eftergymnasial utbildning (i riket är motsvarande siffra 43 %). Alla invånare födda före 1983 ska ha gynnsamma förutsättningar för att erhålla eftergymnasial utbildning. Den kapacitet i form av högskoleplatser som erfordras skall uppnås inom fem år. Kommentar: GR har högst andel 20-åringar som är behöriga till universitet och högskola jämfört med övriga storstadsregioner. Komplett information och statistik återfinns på Utbildningsgruppens webbplats 15

17 Goda grannar Tretton medlemskommuner invånare Styrelsen består av representanter från respektive kommuns styrelse GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna Årsomsättning cirka 187 mkr