Månadens affärsöversikt

Transkript

1 Makroanalys april 2015 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 5 Förslag på skuldhantering, sidan 7 Vår valutasyn, sidan 9 Förslag på valutahantering, sidan 12 Reporänta på -0,5 procent troligen ett golv ECB:s köp av statsobligationer skapade i mars ett apprecieringstryck mot kronan. Riksbanken kastade gamla principer över bord och nu verkar det mesta vara möjligt. Vi förutspår en ytterligare sänkning av reporäntan till -0,5 procent vid nästa penningpolitiska möte och utesluter inte att man vid behov använder samtliga verktyg som finns tillgängliga. Riksbanken agerade som vi förutspått: med både ECB:s obligationsköp har inletts och den starka styrräntesänkning och utökade köp av statsobligationer, pressen nedåt på europeiska statsobligationsräntor mellan två ordinarie penningpolitiska möten. kommer troligtvis bestå och håller även de svenska En snabb kronförstärkning och sjunkande löneförväntningar räntorna nere under en överskådlig tid. Konjunktur- var några av orsakerna. Kommunikationen utsikterna för euroområdet har vänt upp och ECB har därefter har understrukit Riksbankens beslutsamhet skrivit upp tillväxtprognoserna. Positivt är även att att till varje pris få upp inflationen även om det bidrar det finns tecken på en ökad kreditefterfrågan. Samtidigt fortsätter oroligheterna kring Grekland och tiden till att elda på bostadsprisuppgången. Obalanserna i ANNA FELLÄNDER svensk ekonomi förstärks därmed. Hushållens skuldsättning ekonom börjar bli knapp innan Greklands statskassa är tom. fortsätter att stiga då flaskhalsarna på bostadsmark- Vi tror dock att en lösning nås och således fortsätter uttrycket naden består. Rörligheten på bostadsmarknaden kan dessutom extend and pretend att gälla. komma att dämpas ytterligare i samband med att de striktare Data över amerikansk ekonomi har varit blandad och i amorteringskraven införs. Samtidigt kämpar Riksbanken mot spåren av en stark dollar har Federal Reserve reviderat ned krafter som delvis är bortom deras kontroll; ECB:s massiva obligationsköp tillväxtprognoserna något och räntehöjningarna görs sannolikt kommer att fortsätta pressa kronan, importerad låg i en långsammare takt. Mönstret med en starkare arbetsmark- 1,0 inflation pådrivet av det lägre oljepriset samt digitaliseringens nad men lågt lönetryck består vilket gör att vi fortsatt tror prismekanismer som i nivå pressar ned priserna. på en första 0,5räntehöjning i september. Dollarförstärkningen I vår prognosbild ligger ytterligare en reporäntesänkning till pressar flera av de dollarbaserade valutorna i tillväxtländerna. -0,50 procent och köpprogram av statsobligationer i samband I avsaknad 0,0på negativa nyheter har rubeln stärks men vi är på med mötet i slutet av april. Trots att de svenska räntorna föll sikt negativa eftersom Rysslands ekonomi är i recession och de kraftigt över hela avkastningskurvan efter Riksbankens senaste ekonomiska -0,5sanktionerna kvarstår. stimulans finns det ytterligare fallhöjd för svenska statsobli- gationsräntor, bland annat i förhållande till motsvarande tyska Nästa nummer -1,0 av Månadens Affärsöversikt utkommer onsdagen den 6 maj. räntor. Enbart vårens redan aviserade köpprogram innebär att -1,5 Riksbanken köper dubbelt så mycket som Riksgälden emitterar. Om kronan åter stärks snabbt kan valutainterventioner bli Du hittar -2,0 Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, aktuella innan mötet. Under våren utesluter vi inte heller lån ränte- och valutamarknaden på till företag via banker, samt ett utvidgat köppaket där förutom Där kan -2,5 du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter statsobligationer även kommunpapper och bostadsobligationer Swedbank Direkt. kan komma att omfattas. VALUTAPROGNOS 1 APRIL 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 8,6167 8,80 8,92 8,18 EUR/SEK 9,2819 9,15 9,10 9,00 NOK/SEK 1,0701 1,03 1,01 1,05 GBP/SEK 12,73 12,62 12,64 12,86 JPY/SEK 7,19 7,21 7,25 6,44 CHF/SEK 8,91 8,55 8,27 8,18 EUR/USD 1,0772 1,04 1,02 1,10 USD/JPY 119,91 122,00 123,00 127,00-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0-7,0 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.

2 MAKRO OCH CENTRALBANKER Inflationsfokuserad Riksbank håller ångan uppe ECB har nu inlett köp av statsobligationer vilket pressar ned de europeiska räntorna. Riksbanken agerade i linje med Swedbanks prognos med en mellanmötessänkning och ett utökat obligationsköppaket. Swedbank räknar med mer stimulans under våren. AV: MAGNUS ALVESSON, ANNA BREMAN OCH KNUT HALLBERG Den Europeiska centralbanken inledde i mars de aviserade statsobligationsköpen med framgång. Marknadsräntorna, praktiskt taget över hela räntekurvan, sjönk och euron försvagades. Den amerikanska centralbanken är i färd med att inleda en normalisering av penningpolitiken. Ännu dröjer dock den första höjningen. Den starkare dollarn och blandade ekonomiska data har medfört att centralbanksledamöterna har reviderat ned utsikterna för den amerikanska ekonomin något, liksom ränteprognoserna. Det stärker Swedbank i uppfattningen att det dröjer till september innan Fed slår till. I Sverige agerar Riksbanken aggressivt och resolut. I mitten av mars genomförde de, i enlighet med Swedbanks förväntningar, ytterligare en räntesänkning och utökade programmet för köp av statsobligationer. Swedbank bedömer att Riksbanken vill hålla ångan uppe under våren för att säkerställa en varaktig uppgång i inflationen och för att värna om inflationsmålet. Ytterligare en räntesänkning, mer köp av obligationer och ett låneprogram till företag via bankerna står därför för dörren. Även möjligheten om valutainterventioner hänger som ett mörkt moln över marknaden. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Allt fler tecken tyder på en viss avsvalning i amerikansk ekonomi under det första kvartalet, men underliggande konjunkturindikatorer pekar på att återhämtningen sannolikt kommer att fortsätta under året. Inbromsningen kan sannolikt delvis förklaras av att vintern har varit ovanligt snörik och kall, men momentum har också varit dämpat sedan den relativt svagare avslutningen på Det senaste tecknet var en svag utveckling av konsumtionen av varaktiga varor under februari. Därtill kan läggas en bostadsmarknad som är fortsatt återhållsam. Arbetsmarknadsdata, å andra sidan, fortsätter att visa på styrka. Sysselsättningsutvecklingen är hög och antalet nyanmälda arbetslösa är begränsat. Även antalet lediga jobb ökar. Dock är löneökningstakten fortsatt blygsam, vilket tyder på att det ännu är en bit kvar till full sysselsättning. Just det svaga lönetrycket, samt den fortsatt låga prisutveckling, förklarar att Federal Reserve (Fed) med ordförande Janet Yellen i spetsen intog en försiktig hållning till att påbörja en penningpolitisk åtstramning. Trots det strök centralbanken ordet tålamod i beskrivningen av det penningpolitiska läget och det betyder att Fed öppnar för en räntehöjning från och med det penningpolitiska mötet i juni. Det betyder emellertid inte att höjningen kommer då; istället kommer nu fokus i allt högre grad att ligga på den faktiska utvecklingen av amerikansk ekonomi. Störst betydelse har självklart pris- och löneutveckling, RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Dec-14 Apr-15 Sep-15 Jan-16 May-16 Sep-16 Feb-17 Jun-17 SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR RIBA FRA Riksbanken 1 APRIL 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,25-0,50-0,50-0,50 EMU 0,05 0,05 0,05 0,05 USA 0,25 0,25 0,50 1,00 men dollarns styrka spelar en allt större roll. Tidigare har Fedföreträdare avhållit sig från att kommentera dollarns värde, men under den senaste tiden har det förekommit, i direkta eller indirekta ordalag, allt oftare. En stark dollar håller tillbaka den inhemska inflationen, om än i begränsad omfattning eftersom amerikansk ekonomi är förhållandevis lite beroende av utrikeshandel, men det påverkar också amerikanskt näringslivs konkurrenskraft. Också vissa tillväxtekonomier har och kommer att påverkas av dollarsvängningar då delar av deras skuld är denominerad i dollar. Även om tillväxtekonomiernas sårbarhet nu är betydligt lägre än maj 2013 (under den sk taper tantrum episoden) ska den inte underskattas. Alltför negativa externa effekter påverkar också den amerikanska ekonomin. Det mest anmärkningsvärda som kom ut i samband med det penningpolitiska mötet i mars var den stora nedrevideringen som gjordes gällande förväntningarna om takten i den amerikanska återhämtningen. Fed-ledamöterna gör vid vartannat möte en uppdatering av sina individuella makroekonomiska prognoser. Generellt så drogs tillväxt- och inflationsförväntningarna ned, men mest intressant var att förväntningar om policyränteutvecklingen reviderades ned betydligt. Enligt mars mötet är det mest sannolikt med en höjning först i september i år och därefter två höjningar per halvår fram till slutet av Därmed sammanfaller Fed:s prognoser med Swedbanks, och policyräntan förväntas ligga på 1,75 procent i slutet av nästa år. 2

3 MAKRO OCH CENTRALBANKER MARIO DRAGHI ECB DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) ECB påbörjade under mars månad köpav statsobligationer. Det ledde till en ytterligare nedgång i marknadsräntor och en svagare euro. Varje månad, åtminstone fram till september 2016, kommer ECB att köpa ca 50 miljarder av statsobligationer och obligationer, så kallade supranationals, som ges ut av överstatliga organisationer som EU:s krisfonder ESM och EFSF och EIB (Europeiska investeringsbanken),. De länder med små statskulder och små emissionsvolymer ges flexibilitet att, istället för statsobligationer, köpa supranationals. Exempelvis bedömer vi att det har skett i de baltiska länderna med relativt små statskulder. Konfidensindikatorer för euroområdet har vänt upp. Det gäller både konsumentförtroende och inköpschefsindex. ECB:s chef Mario Draghi betonade de förbättrade utsikterna för tillväxt i euroområdet vid ECB:s senaste presskonferens. ECB har skrivit upp prognoserna för tillväxt för både 2015 och Inflationsutsikterna är nedskrivna för 2015 men det beror främst på det låga oljepriset och för 2016 och 2017 har inflationsprognosen istället skrivits upp. Ett positivt tecken för efterfrågan i euroområdet är att den tredje omgången av riktade långfristiga lån till banker som ges ut av ECB, s.k. TLTROs, hade en högre tekning än väntat på 98 miljarder mot förväntade 40 miljarder. De tidigare två omgångarna har varit besvikelser. Den ökande efterfrågan tyder på att bankerna ser större möjligheter att låna ut pengar till små- och medelstora företag och att kredittillväxten håller på att förbättras inom euroområdet. Samtidigt fortsätter oroligheterna kring Grekland. ECB:s chef Mario Draghi sade vid ett tal i Europaparlamentet att ECB:s lån till Grekland motsvarar 104 miljarder. Draghi betonade att ECB har gett stöd till Grekland vid upprepade tillfällen. Förhandlingarna om nya utbetalningar till Grekland går dock trögt och i april kommer pengarna ta slut om Grekland inte får ytterligare tillskott till statskassan. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN Under årets inledande månader har den makroekonomiska statistiken varit positiv och den vittnar om en allt bättre konjunkturutveckling. I nuläget påverkar dock reala indikatorer inte Riksbanken nämnvärt. Istället riktas fokus nu entydigt på att snabbt få upp inflationsförväntningarna och inflationen mot målet. Härvidlag är kronans utveckling en kritisk variabel. Swedbank räknar med att Riksbanken kommer att behöva hålla ångan uppe under våren och att fler åtgärder därför är att vänta. Samtliga kända verktyg verkar fortsatt kunna vara aktuella. Vår riksbanksvy innebär att svenska räntor generellt har ännu mer att ge på nedsidan. Enbart vårens redan aviserade köpprogram innebär att Riksbanken köper dubbelt så mycket som Riksgälden emitterar. I linje med Swedbanks prognos så utnyttjade Riksbanken det kalenderutsatta direktionsmötet i mitten av mars till att göra allvar av sin tydliga målsättning att göra det som krävs för att säkerställa att inflationen fortsätter uppåt. Kronans förstärkning i början av mars, inte minst mot euron, oroade uppenbarligen Riksbanksledningen. Sannolikt vägdes också de fortsatt sjunkande löneökningsförväntningarna i den stora prosperaundersökningen och det pånyttfödda oljeprisfallet in i den samlade bedömningen. Vid sidan av räntesänkningen och det nya köpprogrammet om 30 mdkr är det värt att lyfta fram är att Riksbanken även flackade ut reporäntebanan. De räknar nu med att den nya lägre reporäntenivån (-0,25 procent) kommer att ligga kvar åtminstone till andra halvåret Därefter förväntas den stiga gradvis men i en långsammare takt än i prognosen från februari. Även om det inte är ett löfte från Riksbanken så sänder det en tydlig signal att de är beredda att låta penningpolitiken vara mycket expansiv en lång tid framöver även om inflationen fortsätter uppåt. Det är klart positivt för svenska obligationer. Swedbanks bedömning är att euron kommer att vara under fortsatt press den närmaste tiden, inte minst i spåren av de pågående europeiska obligationsköpen. Vi bedömer därför att kronan återigen riskeras att stärkas mot euron. Det leder oss till slutsatsen att Riksbanken återkommer med mer penningpolitiska lättnader, antagligen vid aprilmötet men det är möjligt även i ett senare skede. Om kronan stärks snabbt igen, i likhet med det vi såg i början av mars, kan åtgärder dock komma ännu tidigare. Då kan växelkursintervention bli aktuell. Alla de tidigare nämnda verktygen: reporäntan, köp av räntepapper (än så länge begränsat till statspapper), lån till företag via banker och växelkursinterventioner verkar stå kvar till förfogande. Swedbank bedömer att Riksbanken under våren kommer att fortsätta med ytterligare en räntesänkning med 25 punkter till 0,5 procent (sannolikt ett golv), ytterligare ett köpprogram för obligationer (troligen nominella statsobligationer men även realobligationer, säkerställda bostadsobligationer och kommunpapper är tänkbart). Subventionerade lån till företag via bankerna är också en åtgärd som Swedbank räknar med kommer att lanseras under våren. 3

4 RÄNTEMARKNADEN Riksbanken ger avtryck på hela svenska räntekurvan Svenska räntor föll mycket kraftigt över hela avkastningskurvan efter Riksbankens mellanmötesbesked att sänka reporäntan till -0,25 procent och ytterligare köp av statsobligationer. Med vår nya Riksbankssyn sänks reporäntan till -0,50 procent och obligationsköpen utökas under våren, troligen i slutet av april. Om vi får rätt så finns det ytterligare fallhöjd i svenska statsobligationsräntor, bland annat i förhållande till motsvarande tyska räntor. AV: JERK MATERO RÄNTEMARKNADEN SEDAN FEBRUARI Svenska räntor föll förstås mycket kraftigt när Riksbanken vid ett direktionsmöte, utan en penningpolitisk punkt på agendan överraskade marknaden med en räntesänkning till -0,25 procent samt utökade sina statsobligationsköp med 30 miljarder kronor. Riksbanken annonserade också att man har för avsikt att köpa statsobligationer med ända upp till 25 års återstående löptid. RIBA-kontrakten (reporäntebaserade terminskontrakt) föll med mellan 16 och 23 räntepunkter under mars. RIBA-kontrakten prissätter drygt 20 procent sannolikhet för att Riksbanken ska sänka reporäntan till minus 0,50 procent under Tvååriga och femåriga statsobligationer föll 18 räntepunkter och tioåriga statsobligationsräntor föll så mycket som 31 räntepunkter under mars. Avkastningskurvan flackade alltså med 13 räntepunkter mellan två och tio år. Europeiska två- och femårsräntor föll 2 räntepunkter medan tioårsräntan föll 14 räntepunkter, under intryck av de inledande obligationsköpen från ECB. I USA steg inledningsvis räntorna kraftigt, för att sedan falla tillbaka och nettorörelserna under mars var inte så stora. Två-, fem- och tioåriga statsobligationer föll med 4, 7 respektive 3 räntepunkter under månaden. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN De svenska räntorna föll alltså kraftigt efter Riksbankens besked.det är dock värt att notera att svenska räntor i förhållande till de tyska inte har sjunkit ner till de nivåer som noterades efter februarimötet. Mot bakgrund av den betydligt lägre reporäntan (30 punkter lägre) och Riksbankens näst intill åtagande, att hålla räntan där åtminstone 2016 ut, så ser vi fortsatt fallhöjd för svenska kort- och medelfristiga statsräntor. Om vi får rätt i vår bedömning* om en reporäntesänkning ner till -0,50 procent i slutet av april och ett ytterligare utökat köppaket av obligationer så kommer en betydande del av årets (och nästa års) obligationsutbud från Riksgälden att absorberas av Riksbanken. I sammanhanget kan det vara värt att påminna om att Riksgälden nyligen reviderade upp volymen statsobligationer med netto 20 mdkr åren till totala emissioner på 86 mdkr i år och 88 mdkr nästa år. Med vår riksbankssyn så bedömer vi att svenska räntor, sett över hela avkastningskurvan, har mer att ge i förhållande till bland annat de tyska räntorna. Ur ett fundamentalt perspektiv har inte mycket förändrats sedan den senaste Affärsöversikten. Det finns alltså ingen anledning att äga svenska statsobligationer på nuvarande räntenivåer, förutom att göra det i ett rent spekulativt syfte baserat på vår Riksbanksprognos. Om prognosen visar sig vara riktig kommer räntorna att falla. Skulle prognosen å andra sidan inte slå in så är räntorna alldeles för låga. Om Riksbanken lyckas med sina extrema åtgärder så lämnar utländska investerare i stor skala den svenska kronan, som då försvagas mot framför allt euron. Det skulle i så fall inte gynna svenska statsobligationer när Riksbankens (eventuellt ännu en gång utökade) köp möts av säljintressen från utlandet. I dagsläget ägs knappt hälften av alla svenska statsobligationer utgivna i kronor av investerare med juridisk hemvist utanför Sverige. Riksbankens återköpsprogram som hittills uppgår till 40 mdkr har helt riktats mot statsobligationer. Ett nytt utökat köpprogram under våren, vilket Swedbank räknar med, kan komma att även inbegripa andra typer av papper, i första hand bostadsobligationer, om inte annat av praktiska skäl för att vidmakthålla en fungerande statsobligationsmarknad. Vi ser därför fortsatt värde i bostadspapper gentemot statsobligationer på nuvarande nivåer. Utvecklingen i USA och i Europa har inte föranlett någon förändring i vår syn på vare sig ekonomierna eller styrräntorna. Vi tror alltså fortfarande att Federal Reserve inleder en höjningscykel i september, medan ECB lämnar sin styrränta oförändrad åtminstone till utgången av nästa år. De europeiska obligationsköpen har inletts och den starka pressen neråt på europeiska statsobligationsräntor kommer av allt att döma att bestå under en längre tid. Det håller också nere de svenska räntorna under överskådlig tid. STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 1 APRIL 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,32-0,50-0,35-0,20 5 år 0,03-0,20-0,05 0,30 10 år 0,42 0,25 0,50 1,20 EMU 2 år -0,25-0,20-0,20-0,10 5 år -0,09-0,10-0,10-0,10 10 år 0,19 0,30 0,40 0,50 USA 2 år 0,56 0,80 1,20 1,90 5 år 1,38 1,60 2,00 2,70 10 år 1,93 2,00 2,30 2,90 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 1 APRIL 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,07-0,30-0,30-0,30 Stibor6M -0,03-0,25-0,23-0,20 Swap 2 år -0,01-0,15 0,00 0,25 Swap 5 år 0,50 0,30 0,45 0,85 Swap 10 år 0,99 0,85 1,10 1,80 *Läs mer om vår nya Riksbanksprognos i avsnittet Macro och centralbanker 4

5 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING Krediter mer volatila under våren Ledande Europeiska kreditindex har gått isär en del under mars och volatiliteten är klart högre idag än under första halvåret Extremt låga räntor och en långsam ekonomisk återhämtning i Europa är det som sätter spelplanen för krediter tillsammans med en del politiska komplikationer i form av Grekland och Ryssland. Valutaeffekter (ofta positiva) och en pressad råvarumarknad karakteriserade industribolagens kvartalsrapporter. Vi lyfter fram Vattenfalls nya hybridkapital liksom kommunrisk. Även senior bankrisk i form av Credit Suisse är värt att notera. AV: INGVAR MATSSON Sverige och Europa fortsätter oförtrutet på den inslagna vägen med räntesänkningar och utvidgade stödköpsprogram. Riksbankens senaste sänkning var rentav oväntat stor och man utökade också stödköpen. Marknaderna fortsätter alltså att flöda av likviditet (men kanske inte nödvändigtvis av mjölk och honung). Kombinerar man detta med en makroekonomisk situation som naturligtvis inte är stark, men heller inte nattsvart, så har man ändå relativt starka marknadsfundamenta på plats för tillgångsslaget krediter. Vi har sett kreditpremierna gå isär en del under mars, itraxx Main med ungefär 7 punkter och itraxx XO med ungefär 10 punkter. Relativt mer isär för IG krediter sålunda. Båda är ledande europeiska kreditmarknadsindex för respektive investment grade (IG) och high yield (HY). Volatiliteten på markanden är definitivt högre än för bara något år sedan, en situation vi bedömer består under Grekland fortsätter att oroa marknaden då landet är i desperat behov av likviditet. I väntan på ett mer detaljerat reformprogram från Grekland så kommer inte EU och IMF att betala ut några ytterligare pengar till landet. Oavsett utfall så kommer spekulationerna runt att Grekland lämnar eurosamarbetet att fortsätta och bidra till marknadsvolatiliteten. I februari föll inflationen i euroområdet för tredje månaden i rad. Den ekonomiska återhämtningen i Europa är trög och vi kommer att se extremt låga räntenivåer länge såväl i euroområdet som i Sverige. De frostiga relationerna mellan EU och Ryssland tycks heller inte töa i vårvärmen och kräver också sin tribut när det gäller industriproduktionen i Europa. Vi ser fortsatt låga utfall när det gäller kreditförluster; här hjälper naturligtvis rekordlåga finansieringskostnader till att hålla många HY-bolag fortsatt flytande. Prognoserna för helåret 2015 är samstämmiga; fortsatt låg frekvens av kredithändelser och en nivå väl under ett historiskt genomsnitt. Många förväntar sig att förvärven ska ta fart. Gynnsamma kapitalmarknadsvillkor, låga räntor och en i princip avsaknad av underliggande organisk tillväxt i Europa talar för detta. Hittills i år är volymerna ungefär i linje med motsvarande period förra året. Det skall noteras att förvärv i de flesta fall, men dock inte alltid, har en negativ effekt på kreditvärdigheten hos det bolag som förvärvar. I Europa ser vi fler nedgraderingar än uppgrade- ringar av kreditbetygen, indikerande en viss försvagning av den underliggande kreditkvaliteten generellt. Som vi tidigare diskuterat har positiva valalutaeffekter och sjunkande råvarupriser varit något av ett tema i industribolagens rapporter för det fjärde kvartalet Rapportperioden bjöd i övrigt inte på många direkta överraskningar utan vi betraktar den som i huvudsak neutral ur ett kreditriskperspektiv. Oljepriset fortsätter sin kräftgång, något som haft effekter på en Nordisk HY-portfölj då den är framtung i norsk oljeverksamhet med åtskilliga prospekterings- och produktionsbolag bland utgivarna av obligationer. Vattenfall (A-/A3) emitterade nyligen nytt hybridkapital både i SEK och i EUR. Den nya hybriden har en rating på BBB-/ Baa2 i enlighet med ratinginstitutens metodik för denna typ av instrument. Bolagets framfart i Tyskland tycks uppröra politiskt mer än den oroar kreditmarknaden och genomslaget på prissättningen är minimalt. Generellt ser vi bankers primärkapitaltillskott (AT1) som något för snävt prissatt i jämförelse med industribolags hybrider och det finns tekniska och regulatoriska skäl att anse att den relativa skillnaden borde vara större. Svenska tungviktare som Volvo (BBB/Baa2) och Sandvik (BBB/-) presenterade rapporter för det fjärde kvartalet 2014 vilka var neutrala ur ett kreditperspektiv. De negativa utsikterna på Volvos kreditbetyg består dock även om man tidigare i år emitterade hybridkapital och stöttade egenkapitalet. Vi fortsätter att lyfta fram det faktum att kommuner är attraktiva ur ett regulatoriskt perspektiv då de betraktas som Level 1 under Basel III-regelverket (Liquidity Coverage Ratio - LCR). Västerås Stad (AA+/-) är ett representativt exempel med näst högsta möjliga kreditbetyg och dessutom positiva utsikter på detta. Credit Suisse (A/A1) är en internationell jätte på bankmarknaden som emitterar också i svenska kronor. Den som söker avkastning behöver kliva ner längs riskskalan. SBAB Banks subordinerade kapital (AT1) är kreditbedömt inom BB+ och erbjuder naturligtvis också klart högre avkastning än samma banks seniora obligationer. Aker (-/-, SWB: BB+) är visserligen tungt exponerat mot oljesektorn men är inom sektorn väl diversifierat både geografiskt och produktmässigt. 5

6 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) Vattenfall m+230 BBB-/Baa2 Volvo m+63 BBB/Baa2 Sandvik m+64 BBB/- Stockholms Stad m+30 AAA/- Västerås Stad m+9 AA+/- Kreditobligationer investment grade fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Kreditobligationer high yield RATING Credit Suisse ,87 % A/A1 EIB ,98 % AAA/Aaa Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Swedbank Hypotek ,02 % AAA Nordea Hypotek ,40 % AAA Se Bolån ,60 % AAA Stadshypotek ,59 % AAA Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA SCA ,04 % A-/K1 Husqvarna ,25 % (BBB-) SV VW ,11 % K1 Trelleborg ,27 % (BBB) Vasakronan ,07 % (A-) Hexagon ,49 % (BBB) RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) Boliden m+239 -/- (BB+ Stable) SBAB Bank m+323 BB+/- Aker m+369 -/- (BB+ Stable) YA Holding m+898 -/- (B Stable) 6

7 FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Förlängningsbar swap med nollränta Denna månad riktar vi oss till de skuldförvaltare som har möjlighet till aktiv räntekostnadshantering och vill använda de möjligheter som för närvarande finns på marknaden. Uppgången i volatilitet de senaste veckorna har visat på möjligheter att göra förlängningsbara swappar på attraktiva nivåer. AV: ANDRIUS ANELAUSKAS EUR swaption volatiliteten har ökat väsentligt under mars månad. SEK swaption volatiliteten korrelerade ganska bra med euro räntemarknaden och har också ökat under de senaste veckorna. Detta ger skuldförvaltare en möjlighet att använda denna gynnsamma situation till att sälja volatilitet direkt med swaptioner eller konstruera en förlängningsbar swap som ger rabatt på den fasta räntan. ATM SWAPTION VOLATILITET I EUR OCH SEK aug-12 feb-13 aug-13 feb-14 aug-14 feb-15 4Y6Y SEK swaption vol 4Y6Y EUR Swaption Vol Den negativa reporäntan och Riksbankens aktiva obligationsköp bör hålla räntorna låga under den närmaste framtiden. Därför är ränteswappen i upp till 2 år i negativt territorium, men längre ut på yieldkurvan har vi positiva värden. Den 5-åriga swapräntan är exempelvis 0,40 procent. Därför finns det nu ett bra tillfälle för skuldförvaltare som vill hedga en eventuell uppgång i de korta räntorna samt göra det på låga nivåer. De kan få en fast lägre nivå än vad den vanliga swappen ger genom att göra en förlängningsbar swap som erbjuder 0 procent ränta för de närmaste 3 4 åren. Swappen kommer också att ha en möjlighet att bli förlängd av banken till attraktiva nivåer. Vi föreslår en förlängningsbar swapstrategi där låntagaren binder räntan på 4 år samtidigt som man åtar sig att förlänga bindningstiden till 6 år. Genom denna strategi får skuldförvaltaren en relativt bra rabatt på 4-årsräntan som ligger runt 0,24 procent. Effekten på låneportföljens genomsnittliga löptid blir då endast fyra år inledningsvis men räntebindningen kan totalt bli 10 år (alltså 4 år plus 6 år). Swap löptid Ränta Möjlig förlängningsperiod Förlängningsperiod swapränta 4 år 0 procent 6 år 0,60 procent Låntagaren betalar alltså i denna strategi 0 procent i fyra år vilket innebär inget kassaflöde i det fasta benet under fyra år! Det blir då endast det rörliga benet samt Stibornivån som kommer att avgöra kassaflödet. Efter fyra år kan banken välja att utnyttja möjligheten att förlänga ränteswappen i ytterligare 6 år till den förutbestämda nivån på 0,60 procent. Detta sker om den 6-åriga swapräntan är under 0,60 procent. I annat fall förfaller swaptionen och skuldförvaltaren har då haft en nollränta under 4 år. Utfallsanalys: Efter 4 år om 6-års swappen <0,60% - Banken förlänger swappen i 6 år till 0,60% om 6-års swappen >0,60% - Banken förlänger inte swappen och skuldförvaltaren kan välja ny strategi Risken att det blir en förlängning av denna swap är ganska låg -4Y6Y forward ligger för närvarande på 1,40 procent, och sannolikheten för förlängning är cirka 11 procent. Även med en förlängning kommer det att ge en stor fördel för skuldförvaltaren som kommer att ha en säkring under 10 år med en genomsnittlig ränta lägre än 0,60 procent. I jämförelse med nuvarande 10 åriga swapräntan som är cirka 0,95 procent. Det finns även möjlighet att göra andra förlängningsbara swapstrukturer på olika nivåer och löptider som ger potential att säkra räntekostnader på mycket attraktiva nivåer. Swap löptid Ränta Möjlig förlängningsperiod Förlängningsperiod swapränta 3 år 0 procent 7 år 0,10 procent 5 år 0,15 procent 5 år 0,75 procent 7

8 VÅR VALUTASYN Riksbanken har lagt golv i EUR/SEK EUR/SEK ned mot 9,10 blev för mycket för Riksbank som införde ytterligare penningpolitiska stimulanser i mars. Därmed är det tämligen tydligt att centralbanken har lagt ett golv mot euron närmare 9,00 i närtid. Dollarns stryka har nu nått den takt och omfattning när räntehöjningar från Fed lär bli mindre. Vår bedömning är ändå att kortränteskillnader och flöden kopplade till ECB:s obligationsköp kommer att lyfta USD till nya högsta nivåer mot både euro och SEK senare i år. Norska kronan spås sakta försvagas mot SEK i takt med att oljepriset förblir lågt och Norges Bank sänker styrräntan igen. AV: ANDERS EKLÖF $ STARK DOLLAR DÄMPAR BEHOV AV FED-HÖJNINGAR Dollarn stärktes snabbt under första halvan av mars och nådde 1,04 mot euron och över 8,80 mot kronan drivet av den divergerande penningpolitiken, i synnerhet ECB:s kraftfulla obligationsköp som inleddes i mars. Över lag har dock de amerikanska markosiffrorna varit på den svaga sidan vilket dels beror på hårt väder, dels på det lägre oljepriset. Den snabba dollarförstärkningen på över 10 procent sedan december, tillsammans med det lägre oljepriset, innebär att Fed inte behöver oroa sig för hög inflation på kort sikt; något som lyftes fram i den förra Affärsöversikten. I mars reviderade Fed ned sina tillväxtantaganden och förväntade räntehöjningar ganska påtagligt men marknaden hade redan förutsett den långsammare höjningstakten. Feds mjukare signaler och bekräftelse av marknadens farhågor har ändå bidragit till att tillfälligt bromsa upp dollarförstärkningen. Vår bedömning är att den amerikanska arbetsmarknaden kommer att fortsätta stärkas och en första räntehöjning sker i september i år. Samtidigt kommer ECB:s månatliga obligationsköp att resultera i att framförallt utländsk a innehavare av europeiska statspapper letar placeringar utanför euroområdet där avkastningen åtminstone inte är negativ. En viktig skillnad mot Feds tidigare obligationsköpprogram är att ECB:s program sker vid nollränta och i ett läge där utbudet av statspapper på primärmarknaden är lågt (se bland Tysklands budget som är i balans, vilket ska jämföras med USA underskott som uppgick till över 10 procent av BNP när Fed startade med kvantitativa lättnader). Marknaden i eurozonen för statsobligationer och säkerställda värdepapper är dessutom betydligt mindre än i USA och många banker, försäkrings- och pensionsbolag har legala eller riskkrav på sig att hålla statspapper med hög kreditvärdighet alldeles oavsett räntenivå. Ett visst stöd kommer visserligen EUR/USDkursen att ha när trots allt vinstutsikterna för euroaktier stärks. Hittills i år har Euro Stoxx överträffat exempelvis S&P 500 mätt även i USD. Greklands tidvis bångstyriga regering kommer dock periodvis att visa motvilja mot reformer vilket fortsätter att tynga EUR/USD. Prognosen i EUR/USD är ytterligare något nedreviderad till 1,03 på 3 månaders sikt. Orsaken är den större än väntade effekten av ECB:s obligationsköp. Prognosen i USD/SEK ger vid handen att vi återigen får se nivåer nära 9,00 längre fram i år innan USD/SEK sakta vänder nedåt. RIKSBANKEN LÄGGER NÄSTAN ALL VIKT PÅ KRONAN Riksbankens tydliga fokus på kronan har fortsatt prägla EUR/SEK-handeln under mars. Vår bedömning från den förra Affärsöversikten att en EUR/SEK-kurs under 9,15 skulle föranleda Riksbanken att agera visade sig vara korrekt. Riksbanken sänkte styrräntan med ytterligare 10 punkter till -0,25 procent och utökade obligationsköpprogrammet samt förlängde löptiderna till att inkludera obligationer upp till 25 år. Den penningpolitiska stimulansen skedde alltså trots att underliggande inflation tycks ha bottnat, makroekonomisk data varit starkare än Riksbanken förutsett och kronan mätt som KIX-index varit svagare än prognostiserat. Det är uppenbart att ECB:s omfattande obligationsköp har skapat ett potentiellt apprecieringstryck mot kronan som Riksbanken åtminstone på kort sikt ser som oförenligt med att lyfta inflationen och inflationsförväntningarna tillbaka mot målet relativt snabbt. Givet detta tror vi att Riksbanken mycket väl kan agera igen ifall EUR/SEK-kursen återigen skulle röra sig mot 9,15 eller lägre. Valutainterventioner tycks dessutom ha blivit mer sannolikt av direktionsledamöternas kommentarer att döma. På lite längre sikt är dock frågan hur Riksbanken ska kunna hålla kronan konstgjort svag mot euron. Sveriges relativt starka ekonomiska fundamenta, inräknat det uthålliga bytesbalansöverskottet på 5-7 procent av BNP, talar för att EUR/SEK förr eller senare bör handlas under 9,00 igen. Det finns en nedre gräns hur långt styrräntan kan sänkas som torde ligga någonstans mellan -0,50 och -1 procent samtidigt som obligationsköpen förmodligen inte kan utökas till långt över 100 mdkr utan att marknadens funktionssätt i form av likviditet m.m. eroderas påtagligt. Valutainterventioner kan, exempelvis av Finland, uppfattas som stötande ur konkurrensperspektiv, inte minst då SEK vid rådande kurs mot euron snarare kan uppfattas som något lågt värderad. Vår slutsats kvarstår att EUR/SEK-nivåer över 9,50 fortfarande bör ses som fördelaktiga för exportörer att säkra medan EUR/SEK-nivåer under 9,10 sannolikt inte kommer att bli långvariga i närtid givet Riksbankens kronfokus. Kronprognosen på 6-12 månaders sikt är oförändrad på 9,10 till 9,00. 8

9 VÅR VALUTASYN BRITTISKT VAL GER RISK FÖR NOK VOLATILITET I PUNDET Pundet har fortsatt gynnats av den relativt stramare penningpolitiken från Bank of England (BoE) inte minst då brittiska statspapper fortfarande ger en positiv avkastning. Som starkast noterades pundet nära 0,70 mot euron i mitten av månaden för att därefter falla tillbaka i ljuset av sjunkande inflation och ett sakta men säkert ökat fokus på det förestående parlamentsvalet i maj. Vad gäller kärninflationen där tobak, energi, alkohol och mat räknats bort så har den fallit från 2 procent i mitten på förra året till 1,2 procent nu. Den faktiska KPI-inflationen är nu på noll men BoE har varit tydlig med att de ser igenom den sannolikt temporärt låga inflationen. Istället fokuserar centralbanksledamöterna på arbetsmarknaden och inte minst löneutvecklingen som möjligtvis är den viktigaste ledande indikatorn på räntesättningen. Vår bedömning är att räntehöjningar inte står på agendan i närtid även om Federal Reserve skulle inleda försiktiga räntehöjningar av Fed funds redan efter sommaren. Samtidigt så är marknaden redan mycket försiktig i sina ränteförväntningar på BoE trots att centralbankschef Mark Carney har upprepat att låga räntor för länge i Storbritannien kan leda till överdrivet risktagande i finansiella marknader och i fastighetsmarknaden. Utgången av det brittiska valet är mycket oklart och opinionsundersökning visar på dött lopp mellan de konservativa och Labour medan UKIP får stöd av mellan procent beroende på opinionsundersökning. Det skotska partiet SNP skulle kunna få ett visst inflytande och de driver på för en mer expansiv finanspolitik men en regelrätt koalition med Labor kan bli svår att få till. Sammantaget kan det bli ett oklart läge en tid efter valet som kan ge en riskpremie i GBP. Vår tro är att en valrelaterad försvagning av pundet blir tillfällig. En eventuell folkomröstning om EU (som de konservativa argumenterar för) ligger relativt långt fram i tiden och kommer att föregås av förhandlingar med EU för att få till stånd förändringar kring migrationspolitik etc. Sammantaget tror vi att BoE kan avvakta något med att höja räntan. Det passar Riksbanken väl och är ändå betydligt tidigare än ECB:s första höjning. Detta talar för pundet. På kort sikt kan pundet möjligen försvagas mot kronan inför valet. På 6 månaders sikt ser vi GBP/SEK tillbaka närmare 13,00. NORGES BANK ÖVERRASKAR IGEN, MEN LOVAR SÄNKNING LÄNGRE FRAM Den norska kronan nådde nya lägsta nivåer mot dollarn på 8,30 inför Norges Banks räntebesked i mitten av mars. Därmed har USD/NOK stigit med närmare 35 procent sedan förra sommaren. Norges Bank lämnade dock överraskande sin styrränta oförändrad på 1,25 procent. Samtliga analytiker samt marknadsprissättningen förutspådde en sänkning med 25 punkter i ljuset av att framåtblickande indikatorer pekat på påtaglig inbromsning av norska ekonomin framöver. Centralbanken lämnade dock en räntebana som utgår från att en sänkning görs i maj eller juni. Det går att finna ett par skäl bakom Norges Banks agerande. Det viktigaste skälet är sannolikt att man vill se konkreta åtgärder från Finansinspektionen för att dämpa kredittillväxten och det ökande risktagandet i bostadsmarknaden innan räntan sänks. Till skillnad från den svenska bostadsmarknaden som skenar bl.a. på grund av lågt byggande så har bostadspriserna i Norge stigit trots en byggexpansion. Ett annat skäl bakom Norges Banks försiktighet är att utfallsdata över aktiviteten hittills inte visat på något brant fall samtidigt som inflationen fortfarande är runt 2 procent och norska kronan är klart svagare. Vår tro är dock att det bara är en tidsfråga innan norsk ekonomi saktar in mer påtagligt. Den nära halveringen av oljepriset kommer att sänka oljeinvesteringarna och lönetillväxten generellt. Det ökade oljeutbudet kan dessutom späs på ytterligare om ett kärnkraftavtall med Iran blir verklighet och Iran då tillåts öka sin försäljning av olja. Vi räknar med minst 2 räntesänkningar från Norges Bank under året. Vår prognos i NOK/SEK är 1,03 på 3 till 6 månaders sikt. 9

10 VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Dollarn sätter tonen Den snabba förstärkningen av dollarn har pressat flera av de dollarbaserade valutorna inom emerging markets under mars. Positiva omvärldsfaktorer i form av massiv likviditet från världens större centralbanker och det låga oljepriset överskuggas för tillfället av svag tillväxt och strukturella problem i länder som Brasilien och Turkiet. Utvecklingen framöver kommer till stor del att påverkas i dollarns rörelser men det kommer sannolikt att krävas en svagare dollar för att få en mer bestående positiv utveckling inom emerging markets. I avsaknad av det förväntar vi oss fortsatt stora slag för framför allt dollarbaserade valutor under april. AV: HANS GUSTAFSON Mönstret från februari upprepades under mars med en stark utveckling för den ryska rubeln och ett ras för den brasilianska realen. Den svenska kronans försvagning gör att flertalet valutor visar en positiv utveckling mot kronan. Rubeln har stärkts med ca 10 procent mot kronan, detta trots något lägre oljepriser och signaler att politikerna i EU avser att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland. En förklaring till rubelns starka återhämtning är att rubeln var mycket översåld efter förra årets kraftiga ras. Den ekonomiska statistiken har varit fortsatt svag med hög inflation i Ryssland. Konsumentpriserna steg med 16,7 procent i årstakt under februari. Centralbanken valde ändå att sänka styrräntan med 100 punkter till 14 procent vid sitt möte den 13 mars. Vi ser de senaste månadernas starka rörelse i rubeln som en rekyl och förväntar oss en trendmässig försvagning av rubeln. Vår prognos för EUR/RUB är 71,8 och för RUB/SEK 0,13 på sex månader. Valutorna i Polen och Ungern har stärkts till de starkaste nivåerna mot euron sedan början av Bakgrunden är sannolikt förväntningar på att penningpolitiken nu börjar bita på tillväxten i Europa. Vi ser däremot begränsad potential för ytterligare förstärkning av dessa valutor innan det kommer mer konkreta tecken på att tillväxten stabiliseras på en högre nivå. Den brasilianska realen var även under mars den svagaste valutan med ett fall på 8,8 procent mot kronan. Förtroendet för president Dilma Rousseff rasade under mars till 13, vilket är den lägsta nivån någon sit- tande president haft sedan Det är den svaga ekonomin, budgetbesparingar och mutanklagelser kopplade till Petrobras som ligger bakom det tilltagande missnöjet bland befolkningen. Vi ser ingen snabb lösning på problemen i Brasilien och ser en fortsatt försvagning av realen de närmaste månaderna. Centralbanken och finansministern har de senaste veckorna skickat signaler som tyder på att de inte är emot en svagare real. Den kinesiska renminbin var den näst starkaste tillväxtvalutan under mars med en förstärkning på 4,9 procent mot kronan. Regeringen meddelade som väntat ett tillväxtmål på 7 procent för Ledarna har samtidigt uttryckt att det inte kommer att bli lätt att nå detta mål. Detta låter högst rimligt då flertalet ekonomiska indikatorer är svaga. Det kommer att bli en utmaning att stimulera ekonomin med betoning på den svaga husmarknaden. Den höga skuldsättningen gör att det är en svår balansgång att stimulera ekonomin utan att skapa nya obalanser. Exporten för februari överraskade positivt med en årstakt på 48,3 procent. Siffran är däremot starkt påverkad av att det kinesiska nyåret inföll senare i år jämfört med Exportföretagen passar på att exportera innan helgdagarna. Men, även om vi justerar för denna effekt genom att jämföra januari och februari sammantaget så har exporttillväxten hållit god fart. Efter den snabba förstärkningen av renminbin förväntar vi oss nu en mer stabil utveckling mot dollarn under april. Vår prognos är EUR/CNY 6,24 och CNY/SEK 1,46 om sex månader. 10

11 FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för dollar, pund och norska kronor AV: PATRIK LARSSON STRATEGI FÖR DOLLARSÄLJARE: FLEXIBEL TERMIN MED KNOCK OUT, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,5600) En flexibel termin med knock out ger ett visst skydd samtidigt som möjligheten kvarstår att sälja till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja dollar till kursen 8,63 om inte 7,95 nås under löptiden (knock out). Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 8,5480. Om dollarkursen handlas högre än 8,63 men lägre än 9,20 vid förfall kan innehavaren sälja dollar till marknadspris. Om dollarkursen handlas 9,20 eller högre någon gång under löptiden måste innehavaren sälja till kurs 8,63. STRATEGI FÖR GBP-SÄLJARE: TERMIN MED INTERVALL, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 12,80) En termin med intervall ger kännedom om sämsta tänkbara utfall, samtidigt som möjligheten finns att sälja till betydligt bättre nivå om intervallet inte bryts under löptiden. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja pund till kursen 12,65. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 12,7730. Om pundkursen handlas inom intervallet 12,50 13,50 hela löptiden betalas en premie motsvarande 50 öre per pund till innehavaren, vilket ger en effektiv kurs på 13,15. Om intervallet bryts någon gång under löptiden utgår ingen premie, och innehavaren säljer till kurs 12,65. STRATEGI FÖR NOK-KÖPARE: 1 BY 2 (BOOSTER) VARJE VECKA MAJ JULI (SPOT REF 1,0782) Strategin ger innehavaren rätt att varje vecka, 13 veckor i följd med start första veckan i maj, köpa NOK till kursen 1,0675. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 1,0766 1,0732. Strategin ger möjlighet att köpa NOK till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på respektive förfallodag ligger på 1,0675 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. Kronor per USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 7,30 7,10 6,90 6,70 6,50 6,30 6,10 apr-14 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 Kronor per GBP 13,50 13,00 12,50 12,00 11,50 11,00 10,50 10,00 9,50 9,00 apr-14 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 Kronor per NOK 1,16 1,14 1,12 1,10 1,08 1,06 1,04 1,02 1,00 apr-14 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-SÄLJARE 7,80 Innehavaren har förlorat rättigheten att sälja till 8,63 och får därmed sälja till rådande kurs 8,00 Innehavaren säljer dollar till kursen 8,63 9,00 Innehavaren säljer dollar till marknadspris 9,20 Innehavaren har skyldighet att sälja dollar till kursen 8,63 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET GBP-SÄLJARE 13,80 Innehavaren är skyldig att sälja pund till kurs 12,65 13,00 Innehavaren är skyldig att sälja pund till kurs 12,65 samt erhåller 50 öre per pund 12,40 Innehavaren har rätt att sälja pund till kursen 12,65 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET NOK-KÖPARE 1,07 Innehavaren har rätt att köpa NOK till kursen 1,0675 1,06 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 1,0675 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 11

12 Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: Stockholm Ränte- och valutahandel Jan Peter Larsson Tel: e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Eindride Stien Tel: e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Maria Janson Tel: e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Angelique Angervall Tel: e-post: angelique.angervall@swedbank.se Krediter Mikael Busch Tel: e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Olof Manner Tel: eller e-post: olof.manner@swedbank.se Strategi och Allokering Madeleine Pulk tel: e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro ekonom Anna Felländer Tel: e-post: anna.fellander@swedbank.se Knut Hallberg Tel: e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Anna Breman Tel: e-post: anna.breman@swedbank.se Cathrine Danin Tel: e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: e-post: martin.bolander@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: e-post: anders.eklof@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: e-post: hans.gustafson@swedbank.se Räntor Jerk Matero Tel: e-post: jerk.matero@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm