Månadens affärsöversikt

Transkript

1 Makroanalys september 2014 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 9 Förslag på valutahantering, sidan 12 ECB smider nya stimulansplaner Riksbanken har nu ett tydligt och enat fokus på att bekämpa den låga inflationen. Låga inflationsförväntningar på lite längre sikt och kvantitativa lättnader (QE) från ECB väntas få Riksbanken att sänka styrräntan i december. Återhämtningen globalt går trögare och är mer ojämn ansvaret. Det betyder inte att Riksbanken är mindre än vad vi tidigare förutspått. Dessutom fortsätter oroade. Men, Riksbankens fokus är tydligt och enigt de geopolitiska spänningarna mellan Ryssland och att inflationen är det övergripande målet och att Ukraina att skapa osäkerhet bland konsumenter och inflationen på sikt når upp till inflationsmålet på två företag. Det är främst euroområdet som drabbas av procent. Mot bakgrund av en förväntad bestående låg konflikten medan amerikansk ekonomi visar sig vara inflation och vår prognos om ECB s penningpolitiska dragloket i världsekonomin. Sverige slits mellan ett lättnader väntas Riksbanken sänka räntan i december starkare USA och ett svagare EMU där svagheter och Anna Felländer till 0,10 procent, efter både valet och stabilitetsrådets möte i november. Den första höjningen väntas riskerna i den europeiska ekonomin dominerar och får ekonom oss att justera ned tillväxtprognoserna. först under februari Krondeprecieringen gentemot Allt fler tecken pekar på att Mario Drahgi behöver agera ytterligare. euron blev kortvarig efter Riksbankens 50-punkterssänkning ECB s styrränta ligger redan nära noll så ECB s nästa i somras. Kronan mot euron är tillbaka till de nivåer som rådde steg är att köpa värdepapper med underliggande säkerheter. i början av juli. Riksbankens förväntade mjuka ton vid det penningpolitiska Vi bedömer att detta kommer att annonseras eller ske först 1,0 beslutet den 4 september och förskjutningen av efter att resultaten från bankernas stresstester offentliggörs räntehöjningarna väntas motverka en appreciering mot euron. i november. Federal Reserve går i den andra färdriktningen Dollarn förutses 0,5 successivt stärkas gentemot kronan när den och väntas höja sin styrränta under det andra kvartalet 2015, amerikanska penningpolitiken blir gradvis mindre expansiv. efter att man avslutat stödköpen av stats- och bostadsobligationer Efter 0,0 att ha gått isär under sommaren på grund av de ökade i oktober i år. Tidpunkten för den första höjningen är en geopolitiska riskerna har kreditpremierna nu gått ihop och avvägning mellan å ena sidan risk för tillgångsbubblor om inte klimatet -0,5 för krediter väntas vara fortsatt gynnsamt. räntan höjs tidigare, och risken för att hämma återhämtningen om räntan höjs för tidigt. Vidare har vissa tillväxtekonomier, Nästa nummer -1,0 av Månadens Affärsöversikt utkommer onsdagen den 1 oktober. främst Brasilien, underliggande strukturella problem som kan -1,5 komma att synliggöras i takt med att amerikanska räntor höjs och dollarn förstärks. Du hittar -2,0 Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, Riksbankens har släppt ifrån sig ansvaret för den sårbarhet ränte- och valutamarknaden på och de risker som byggs upp i ekonomin i samband med hushållens Där kan -2,5 du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter höga skuldsättning. Stabilitetsrådet och politikerna har nu Swedbank Direkt. VALUTAPROGNOS 3 sept 3 mån 6 mån 12 mån USD/SEK 6,99 7,15 7,19 7,20 EUR/SEK 9,19 9,30 9,20 9,00 NOK/SEK 1,13 1,13 1,11 1,08 GBP/SEK 11,53 11,92 11,95 11,84 JPY/SEK 6,66 6,88 6,85 6,73 CHF/SEK 7,61 7,62 7,54 7,26 EUR/USD 1,31 1,30 1,28 1,25 USD/JPY 105,04 104,00 105,00 107,00-3,0 ON avkastning enligt swedbanks RÄNTEPROGNOS 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.

2 makro och centralbanker Divergerande penningpolitik En gradvis normalisering av penningpolitiken i USA står i bjärt kontrast till ECB:s fortsatta lättnader. ECB:s expansiva penningpolitik och lägre inflationsförväntningar gör att vi förväntar att Riksbanken kommer att sänka styrräntan i slutet av året och skjuter fram första räntehöjningen till början av AV: Cathrine Danin & Åke gustafsson Vi är fortsatt modesta i vår syn på den globala makroekonomiska utvecklingen. Ledande indikatorer signalerar en ökad tillväxtnivå, medan faktiska utfall hittills varit blandat. I USA fick tillväxten fart under det andra kvartalet efter ett svagt första och arbetsmarknaden har förbättrats. Utvecklingen i Storbritannien är liknande med stigande tillväxt och lägre arbetslöshet. I eurozonen faller ledande indikatorer tillbaka, och de geopolitiska spänningar och sanktioner mot Ryssland påverkar såväl stämningsläget som den faktiska aktiviteten. Avmattningen leds av en svagare tillväxt i de största ekonomierna: Tyskland. Frankrike och Italien, medan Spanien och Portugal har lyckats upprätthålla en positiv tillväxt. På kort sikt ligger marknadens fokus på den divergerande penningpolitiken mellan USA och Storbritannien å ena sidan, och eurozonen å den andra. En gradvis normalisering av penningpolitiken i USA och Storbritannien står i kontrast mot den Europeiska centralbankens fortsatta lättnader. Stigande ränteskillnaderna försvagar euron, vilket är gynnsamt för tillväxten inom eurozonen. Fortfarande ser vi emellertid en svag, bräcklig och ojämn återhämtning av den globala tillväxten, som domineras av negativa risker. Federal Reserve (Fed) På Feds julimöte uppmärksammades den förhållandevis gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden. Trots en god sysselsättningsutveckling konstaterades dock att den lönedrivna inflationen fortfarande är låg. Samtidigt är den underliggande arbetslösheten fortsatt hög och något allvarligt Janet yellen Federal Reserve lönetryck förväntas inte uppstå förrän denna obalans har rättat till sig. Arbetskraftsdeltagandet minskade markant, med 3 4 procentenheter, efter krisen och en stor del beror på inbromsningen i ekonomin, d.v.s. den är cykliskt. Den resterande delen beror på att befolkningen åldras, vilket ökar pensionsavgångarna. Sammantaget betyder det att den verkliga arbetslösheten är högre än vad som framgår i den officiella arbetslöshetsstatistiken. När konjunkturen nu stärks igen söker sig allt fler tillbaka till arbetsmarknaden vilket håller tillbaka lönetrycket och risken för en lönedriven inflation minskar, åtminstone på kort och medelfristig sikt. Arbetsmarknaden var även i fokus under Fed-ordförande Janet Yellens tal vid konferensen i Jackson Hole. Där sade hon att en fullständig återhämtning på arbetsmarknaden måste ske men synen på den amerikanska ekonomin var i övrigt balanserad. Uttalandet från Yellen pekar på en tidigare räntehöjning än tidigare indikerat och var aningen mindre mjukt än väntat. I takt med att tillväxten tar fart kommer Fed att fortsätta Riksbanksräntan: PROGNOSER och marknadens prissättning Procent 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Sep-14 Jan-15 May-15 Sep-15 Feb-16 Jun-16 Oct-16 Feb-17 Jul-17 RIBA FRA Riksbanken swedbanks prognos: styrräntor 2 sept 3 mån 6 mån 12 mån Sverige 0,25 0,25 0,10 0,10 EMU 0,15 0,15 0,15 0,15 USA 0,25 0,25 0,25 0,50 strama åt penningpolitiken. Första steget är att avsluta stödköpen av obligationer och vi räknar med att stödköpen upphör under hösten, sannolikt redan i oktober. Det andra steget är att börja höja styrräntan. Vi räknar med att den första räntehöjningen kommer under andra kvartalet nästa år. Vi räknar med en allt livligare debatt om avvägningen mellan risken för finansbubblor om åtstramningen går för långsamt och risken för att bryta den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden om den går för snabbt. Det finns också en oro för hur en normalisering av den amerikanska penningpolitiken ska påverka ränte- och valutamarknader och resten av världen. Den europeiska centralbanken (ECB) ECB sänkte räntan i början av juni som en reaktion på den mycket låga inflationen och låga tillväxtutsikterna. Under de senaste månaderna har inflationstakten stabiliserats, framför allt när det gäller kärninflationen, Mario Draghi som har legat kring 0,8 procent sedan fjärde ECB kvartalet i fjol. Mot bakgrund av detta verkar hotet om deflation begränsat. ECB aviserade ett nytt program för billiga lån för banker (så kallade TLTROlån) i höst och avvaktar effekterna av dessa program innan den genomför ytterligare åtgärder. En varaktig långsammare ekonomisk tillväxt, kommer dock att påverka inflationen och 2

3 makro och centralbanker kan därmed ge upphov till ytterligare åtgärder. Under andra kvartalet var tillväxtskillnaderna mellan de fyra största ekonomierna i eurozonen oroväckande stora där Frankrikes ekonomi fortsatte att visa en nolltillväxt medan Spanien expanderade. Den tyska ekonomin krympte, å andra sidan, jämfört mot föregående kvartal men kan delvis förklaras av temporära faktorer som den milda vintern och växande bostadsinvesteringar. Samtidigt som produktionen avtagit har företagens förväntningar dämpats under den senaste månaden och de tyska företagen uttrycker oro för att konflikten med Ryssland kan komma att förvärras. Centralbankchef Mario Draghi har varit tydlig med att ECB är beredd att agera vid behov. Styrräntan ligger redan nära noll, så nästa steg är sannolikt köp av värdepapper och ECB har öppnat möjligheteterna för att, under rätta förhållanden, köpa värdepapper med underliggande säkerhet (s.k. ABS:er). På marknaderna spekuleras det i att ECB i förlängningen även kan komma att köpa statsobligationer i syfte att pressa tillbaka de långfristiga räntorna, försvaga euron och få inflationen att stiga. Även om dessa alternativ blivit mer sannolika är det fortfarande långt ifrån säkert att ECB kommer att vilja omsätta dem i praktiken. I höst kommer ECB förmodligen att fokusera mer på TLTRO-lån och stresstesterna av bankerna samt deras konsekvenser. Stefan ingves Riksbanken Riksbanken Vi uppdaterar vår syn om Riksbanken och prognostiserar nu att reporäntan sänks till 0,10 procent i december och att det dröjer till början av 2016 innan vi ser en första räntehöjning. I slutet av 2016 förutser vi att reporäntan höjts till 1,0 procent. Den främsta anledningen till en sänkning är att den mycket låga inflationen förväntas bestå och att ECB sannolikt vidtar ytterligare penningpolitiska lättnader. Samtidigt har inflationsförväntningarna sjunkit ytterligare. En passiv Riksbank i ett sådant scenario hade dämpat trovärdigheten kring inflationsmålet samt stärkt kronan gentemot euron, vilket skulle leda till lägre importerad inflation. Den svenska inflationstakten har varit låg under lång tid och hittills i år har KPIF stigit med knappt 0,5 procent i årstakt. Diskrepansen mellan Riksbankens inflationsprognos och faktiskt utfall steg i juli då centralbanken underskattade månadens prisutveckling med ca 0,26 procentenheter. På kort sikt förväntas avvikelsen dock ha marginell effekt på penningpolitiken eftersom statistiken under sommarmånaderna tenderar vara mer osäker där juli-uppgången härleds till volatila undergrupper. Arbetsmarknaden har fortsatt att uppvisa positiva tecken med stigande sysselsättning, fler nyanmälda lediga platser och färre nyinskrivna arbetslösa. Trots detta biter sig arbetslösheten fast kring 8 procent eftersom nettoinvandringen ökat oväntat mycket och arbetskraftsdeltagandet från äldre (55-74 år) fortsätter att stiga. Den ekonomiska tillväxten under det andra kvartalet var enligt preliminär data lägre än förväntat och det var främst industriinvesteringar och utrikeshandeln som var en besvikelse. Hushållens konsumtion är alltjämt drivkraften i den svenska ekonomin men sårbarheten är betydande. SCBs snabbversion för andra kvartalets tillväxt bekräftar Riksbankens och vår syn om en måttlig återhämtning i svensk ekonomi under innevarande år. Riksbankens oro för hushållens skuldsättning har på intet sätt mildrats, snarast tvärtom. Med ett nytt Stabilitetrådsmöte i november där rekommendationer såsom eventuellt amorteringskrav eller begränsad andel rörliga lån väntas presenteras kan Riksbanken i allt större utsträckning hänvisa till andra politikområden för att minska riskerna på bostadsmarknaden. Sammantaget så räknar vi med att styrräntan förblir oförändrad på 0,25 procent i september då Riksbanken troligtvis vill invänta Riksdagsvalet, Stabilitetsrådets möte och behålla lite ammunition inför höstens utveckling. Av det senaste penningpolitiska protokollet att döma så är ledamöterna inte främmande för att ytterligare lätta på penningpolitiken om så skulle erfordras. Reporäntan kan sänkas till nära nollstrecket och en första höjning kan skjutas på framtiden. Vidare så har Riksbanken en arsenal av andra åtgärder i byrålådan, t.ex. så har Riksbanken numera en infrastruktur för att kunna hantera obligationsköp på räntemarknaden för att ge kraft bakom signaler om låga räntor under en längre period. 3

4 räntemarknaden Ny reporänteprognos: Riksbanken sänker i december Swedbank har i samband med den nyligen presenterade ekonomiska prognosen ändrat reporäntebanan. Riksbanken förväntas sänka till 0,10 procenti december och sedan behålla reporäntan oförändrad i mer än ett år, då man höjer en första gång till 0,25 procenti februari Därefter följer tre höjningar till under samma år och i december 2016 skulle reporäntan därmed vara 1,00 procent. Vi behåller vår köprekommendation i korta svenska bostadsobligationer. Swedbank bedömer att Federal Reserve under andra kvartalet nästa år inleder en serie styrräntehöjningar, medan ECB genomför ytterligare kvantitativa lättnader. Prognosen för internationella räntor är därför stigande amerikanska räntor under flackning, medan den tyska avkastningskurvan förväntas branta. AV: jerk matero Räntemarknaden sedan juni En dominerande drivkraft på svenska räntemarknaden är Riksbankens överraskande kraftiga reporäntesänkning med 50 räntepunkter till 0,25 procent i början av juli. Det stod visserligen långt innan det penningpolitiska mötet i juli klart att Riksbanken helt hade släppt fokus på hushållens skuldsättning, till förmån för det överordnade inflationsmålet. Men en så stor sänkning från en redan låg nivå skapar även med en tids eftertanke ett intryck av en stressad Riksbank. Relativt snabbt förbyttes avkastningskurvans under normala förhållanden högst rimliga och förväntade brantningsrörelse i sin motsats. Detta är delvis en effekt av en viss förväntan om ytterligare någon sänkning från Riksbanken, men också en effekt av den geopolitiska oron (som ger långräntefall) och förväntan på fler åtgärder från ECB. Ränterörelserna var alltså stora under de två sista sommarmånaderna. RIBA-kontrakten (reporäntebaserade terminskontrakt) föll naturligt nog kraftigt, med mellan 20 och 35 räntepunkter, där rörelsen var minst i det kortaste kontraktet och större ju längre kontraktet är. RIBA-marknadens prissättning i skrivande stund indikerar att reporäntan förblir på dagens nivå eller lägre ända till december Tvååriga statsobligationer föll 27 räntepunkter under perioden juli-augusti, femåriga föll 36 räntepunkter och tioåriga statsobligationsräntor var 43 räntepunkter lägre i slutet av augusti i förhållande till slutet av juni. Europeiska tvåårsräntor föll 7 räntepunkter, femåriga räntor föll med 17 räntepunkter och tioårsräntan föll 32 räntepunkter. I USA var ränterörelserna i två-, fem- och tioåriga statsobligationer +4, +3 respektive -14 räntepunkter. Det starka sentimentet med fallande räntor består alltså i Europa och Sverige, och även amerikansk tioårsränta föll under perioden. Framtidsutsikter räntemarknaden Swedbank har reviderat styrränteprognosen. Bedömningen är att reporäntan förblir oförändrad på 0,25 procent till december då Riksbanken förutspås sänka till 0,10 procent. Den samlade bedömningen av svensk och internationell ekonomi landar i en långsiktig prognos där reporäntan är oförändrad hela nästa år för att sedan höjas till 0,25 procent i februari 2016 och till 0,50 procent i april detta år. I slutet av 2016 ser Swedbank en reporänta på 1,00 procent. Makroprognosens mycket stora revidering av reporäntebanan diskuteras närmare i makroav- snittet (i föregående prognos förutspåddes en första höjning av reporäntan till 0,75 procent i september 2015). En direkt följd av den nya styrränteprognosen är att Swedbanks marknadsränteprognos sänks på både kort och lång sikt. Två-, fem- och tioårsräntor förväntas bli låga året ut, för att börja stiga först nästa år. Den lägre styrräntenivån slår också igenom i form av klart lägre räntor på längre sikt jämfört med föregående prognos. Federal Reserve fortsätter helt enligt Swedbanks förväntan att avveckla sina obligationsköp och vi bedömer att de är helt avvecklade i oktober. Sedan kommer den amerikanska centralbanken enligt egna uttalanden att avvakta utvecklingen i ekonomin en tid innan man påbörjar en normalisering av penningpolitiken genom att höja styrräntan till 0,50 procent. Vår prognos för tidpunkten för Federal Reserves första höjning är fortfarande andra kvartalet Riskbilden är att höjningen kommer tidigare snarare än senare. Amerikansk tioårsränta förväntas gradvis stiga under hösten och avkastningskurvan kommer enligt vår bedömning att inleda en långvarig flackningsrörelse. I samband med att ECB sänkte sin styrränta i början av juni och presenterade sitt senaste program (TLTRO), för riktad utlåning till banker med syfte att öka kreditgivningen till små och medelstora företag (SME) diskuterades andra potentiella åtgärder. Den närmast till hands liggande åtgärden enligt ECB är att på något sätt köpa säkerställda (icke-bostadsrelaterade) värdepapper, speciellt sådana uppbackade av SME. Under sommaren har detta spår vunnit i aktualitet, men räntemarknaden spekulerar redan i att ECB kan komma att genomföra kvantitativa lättnader i form av statspappersköp, trots att en sådan åtgärd inte i dagsläget vore förenlig med (tysk) lagstiftning. Det må vara hur det vill med den saken, de senaste åren har visat att lagar och regler gäller under normala förhållanden. I ett kritiskt läge kan ECB kringgå eller ändra regelverket. Faktum är att redan TLTRO-programmet i praktiken är en mild version av renodlade kvantitativa lättnader genom statsobligationsköp. Lånekostnaden för deltagande banker är så låg och straffet för utebliven vidareutlåning så obetydligt (förtida återbetalning) att det hade varit dumt av banker med möjlighet att delta i programmet att inte direkt köpa till exempel tvååriga spanska statsobligationer i marknaden och att hämta finansieringen i TLTRO när programmet kommer igång. Effekten blir då mycket lik den man skulle få om ECB genomförde direkta köp av korta statsobligationer. Fortsättning på nästa sida > 4

5 räntemarknaden Marknadsräntorna i Tyskland kommer med Swedbanks prognos att förbli låga under överskådlig tid, och avkastningskurvan kommer att bli brantare då korta räntor är förankrade av en mjuk centralbank men tioårsräntan påverkas i viss utsträckning av den (enligt vår bedömning stigande) amerikanska tioårsräntan. Bostadsobligationer Vår stående rekommendation att köpa korta bostadsobligationer vinner i styrka med Swedbanks nya reporänteprognos. I ljuset av att den europeiska centralbanken har vidtagit kraftfulla åtgärder för att stimulera den ekonomiska utvecklingen i EMU-området (och av allt att döma kommer de att fortsätta på den inslagna banan), så är investeringsmiljön mycket god för krediter i allmänhet. Korta bostadsobligationer är alltså alltjämt köpvärda i förhållande till statsobligationer. statsräntor swedbanks prognos: Obligationer 2 sept 3 mån 6 mån 12 mån Sverige 2 år 0,18 0,20 0,20 0,60 5 år 0,60 0,70 0,70 1,15 10 år 1,31 1,60 1,60 1,95 EMU 2 år -0,04 0,00 0,00 0,00 5 år 0,17 0,25 0,30 0,40 10 år 0,93 1,05 1,10 1,20 USA 2 år 0,50 0,65 1,00 1,50 5 år 1,66 1,85 2,20 2,60 10 år 2,39 2,60 3,00 3,20 swedbanks prognos: SWAPRÄNTOR 2 sept 3 mån 6 mån 12 mån Sverige Stibor3M 0,50 0,50 0,35 0,45 Stibor6M 0,57 0,57 0,45 0,55 Swap 2 år 0,55 0,60 0,60 1,05 Swap 5 år 1,03 1,05 1,05 1,60 Swap 10 år 1,69 1,85 1,85 2,35 5

6 förslag på ränteplacering Geopolitik och krediter hur stark är korrelationen? Situationen i Ukraina och dess eskalering har under sommaren drivit kreditmarknaderna tillsammans med fortsatta konflikter på flera håll i Mellanöstern. Trots detta så har under senare delen av sommaren kreditpremierna nu fortsatt ihop. Ekonomin i Europa återhämtar sig sakta, penningpolitiken är fortsatt expansiv inom euroområdet, kreditcykeln balanserad och omvärlden är sammantaget fortsatt relativt gynnsam för krediter som tillgångsslag. På namnbasis lyfter vi denna gång fram BillerudKorsnäs, Electrolux och nykomlingen Oscar Properties. AV: INGVAR MATSSON Under sommaren (den varma och soliga för en gångs skull) såg vi faktiskt kreditpremierna gå isär en del, åtminstone som de uttrycks i de bredare kreditindexen (till exempel itraxx i Europa). Den tilltagande oron i relationen Ryssland/Ukraina var naturligtvis huvudförklaringen men också situationen i Mellanöstern (Irak och Israel-Palestina) bidrog. Trenden var tydligare när det gäller de sämre riskklasserna, helt enligt läroboken. Nu under sensommaren har dock marknaden återgått till sitt gamla jag och premierna går återigen ihop. Vi ser med andra ord en fortsatt jakt på avkastning, inte konstigt med tanke på den generella räntenivån och allt kapital som letar en hamn. Detta trots att den geopolitiska situationen snarare gradvis försämras och sanktionerna mot Ryssland nu börjar få visst genomslag. Ett orosmoln är störningar av gasleveranserna till Västeuropa via Ukraina när vintern kommer, något som torde innebära väsentligt högre energipriser och störa den redan sköra återhämtningen i Europa. Bortsett från kvarstående geoplitiska risker så förväntas världsekonomin fortsätta att växa om än i rätt makligt tempo. I Europa har tilltron till de stora ekonomierna (som Tyskland och Frankrike) minskat något medan periferin lyckats något bättre. Den tydliga skillnaden mellan USA, med en normalisering av penningpolitiken, och Euroområdet, med en fortsatt expansiv penningpolitik, kvarstår. Den svenska konjunkturen hade ett relativt svagt första halvår, främst på grund av en svag tillväxt i eurozonen. Ur ett kreditperspektiv (investerarperspektiv) är vår uppfattning att den nuvarande makroekonomiska situationen är indifferent. I någon mån tillväxt, fortsatt låga räntor, expansiv penningpolitik och företag som inte är alltför aggressiva i sina tillväxtplaner men också med sina finansiella profiler i god kondition och med välfyllda kassor. Kreditförlustnivåerna och prognoserna för 2014 och 2015 fortsätter att vara låga något som delvis kan motivera de låga kreditpremierna när det gäller high yield (HY) obligationer. Den globala frekvensen av kredithändelser inom HY-segmentet var 1,6 procent vid slutet av juli (Standard & Poor s data). I Europa var siffran 1.4 procent, klart lägre än ett historiskt genomsnitt. Det skall också noteras att prognoserna (från ratinginstituten) för helåret 2014 och inledningen av 2015 är också de under det historiska snittet. Emissionsvolymerna (HY) ökade kraftigt under första halvåret 2014 och var i stort sett på samma nivå som för helåret 2013 så det mesta pekar på att 2014 blir ett rekordår när det gäller HY-emissioner. Den HY-bubbla som till och från debatteras tycks i alla fall inte påverka marknadens ambitioner att fortsatt investera i HY. I Europa såg vi klart fler uppgraderingar än nedgraderingar av bolags kreditbetyg under det andra kvartalet och utsikterna för kreditbetygen ser balanserade ut. Under det andra kvartalet såg vi faktiskt det högsta antalet uppgarderingar (netto) på flera år, särskilt drivet av HY-segmentet. Däremot ser vi framför oss ökad aktivitet när det gäller till exempel förvärv och aggressivare finansieringslösningar, faktorer som i någon mån riskerar att urholka kreditprofilerna under senare delen av 2014 och början av Skogsbolaget BillerudKorsnäs (-/-) uppgraderade vi nyligen till investment grade (BBB-) från tidigare BB+. Kartong och förpackningsmaterial må låta rejält tråkigt men det är helt rätt produktområden att befinna sig i för ett bolag som lever på att förädla skogen som resurs. Sedan Billerud och Korsnäs blev ett 2012 så har den finansiella riskprofilen stärkts liksom marknadspositionen. Som helhet har skogsindustrins förutsättningar blivit bättre det senaste året i takt med den ekonomiska återhämtningen i Europa och att många aktörer genomfört kapacitetsreduktionen vilket gynnat marknadsbalansen från ett producentperspektiv. Electrolux (BBB+/-) fick faktiskt nyligen sina utsikter från Standard & Poor s sänkta till under bevakning med negativa implikationer som den smidiga svenska översättningen lyder. Bakgrunden är att Electrolux för närvarande för diskussioner att förvärva General Electrics vitvarudel. Skulle affären materialiseras så innebär det en signifikant ökad skuldsättning. Trots detta så är Electrolux i våra ögon en stark kredit där vi noterar en ledande marknadsposition och en god geografisk diversifiering som ytterligare stärks vid ett eventuellt förvärv av verksamhet i Nordamerika. Av allt att döma torde dessutom en nedgradering inskränka sig till ett steg på ratingskalan. Oscar Properties är en helt ny bekantskap på kreditmarknaden. Bolaget är ett svenskt bygg- och fastighetsutvecklingsbolag som fokuserar på konvertering av kontors- och industrifastigheter till lägenheter och byggandet av bostäder. Verksamheten är koncentrerad till Stockholm. Swedbank har en rating motsvarande B med stabila utsikter på bolaget. Den femåriga obligationen ger idag investeraren STIBOR +550 punkter vilket vi bedömer som helt rimligt givet kreditvärdigheten. Inom byggsektorn kan vi också nämna NCC, en global spelare, som torde gynnas på sikt av de infrastruktursatsningar många tror skall komma i Europa (inklusive Sverige) under närmaste år. 6

7 förslag på ränteplacering aktuella placeringsförslag Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) emittent Förfall indikativ ränta Rating EIB m flat AAA/Aaa NIB m-1 AAA/Aaa Fortum m+50 A-/A2 SWB: A- Stable Electrolux m+50 BBB+/- SWB: BBB+ Negative Billerud m+60 -/- SWB: BBB- Stable NCC m+115 -/- SWB: BBB- Stable Kreditobligationer high yield emittent Förfall indikativ ränta Rating Oscar Properties m+550 -/- SWB: B Stable YA Holding m+690 -/- SWB: B Stable Säkerställda obligationer med fast ränta emittent Förfall indikativ ränta Certifikat Rating Swedbank ,14 % AAA SE Bolån ,90 % AAA Nordea Hypotek ,65 % AAA emittent Förfall indikativ ränta Toyota Ind ,32 % AA- Skandiabanken ,43 % A3 SCA ,42 % A- Peab ,95 % -/- Assa Abloy ,49 % A- Atrium Ljungberg ,92 % -/- Rating 7

8 förslag på SKULDHANTERING Sälj Erhålla swaption och minska räntekostnaderna För låntagare med möjlighet till aktiv risk- och räntekostnadshantering har vi tidigare visat på att kunna bibehålla en fortsatt ränterörlig exponering för viss tid men samtidigt kunna säkra sig för framtida stigande långräntor. Detta kan uppnås genom att ingå kontrakt om en fast swapränta med start i framtiden (forwardstartad swap) vanligast tillvägagångssättet. En alternativ strategi som också tidigare visasts är att i stället nyttja swaptionsledet genom att betala en premie för rätten att teckna en ränteswap i framtiden till viss fast räntenivå och för viss löptid (köpt betala-swaption). I denna Månadens affärsöversikt vill vi visa på en annan möjlig strategi där premier ej betalas utan i stället erhålles för att minska och styra räntekostnaderna. AV: Stefan Karlberg Sälja en erhålla-swaption och sänka räntekostnaden I denna lågräntemiljö med historiskt låga kort och långräntor men fortsatt positiva räntekurva fortsätter låntagare gärna att betala rörlig ränta. Kan låntagaren dock tänka sig att betala nuvarande fasta räntenivåer på forwardkurvan finns möjligheter att minska sina räntekostnader ytterligare. Detta kan uppnås genom att låntagaren säljer en erhålla-swaption (ä.k. receiver swaption). På så vis kan låntagaren fortsätta dra nytta av den låga rörliga räntan det närmaste året men samtidigt erhålla en premie som minskar dennes totala räntekostnader. Erhållen premie för låntagaren (bp på nominellt belopp) Löptid Produkt Golvnivå Erhållen premie 1 år/5 år Sälj erhålla swaption 1,05 % 20 bp 1 år/5 år Sälj erhålla swaption 1,35 % 70 bp Att sälja en erhålla-swaption innebär att låntagaren åtar sig att betala fast ränta vid optionens förfall om 1 år om den 5-åriga swapräntan är lägre än räntegolvet som i detta fall är 1,35 procent, vilket motsvarar forwardräntan. Detta kan jämföras med dagens 5-åriga swapränta på ca. 1,05 procent. För detta erhåller låntagaren 70bps idag. Scenario 1: Den 5-åriga swapräntan ligger över nivån 1,35 % om 1 år. Låntagaren betalar rörlig ränta i 1 år (swaptionens löptid) och erhåller en premie. Om 1 år händer inget och låntagaren kan fortsätta att betala rörligt samtidigt som man reducerat räntekostnaden. Vill låntagaren istället binda räntan riskerar låntagaren att få betala en högre ränta men kan naturligtvis bevaka marknaden och välja ny strategi under tiden. Scenario 2: Den 5-åriga räntan är lägre än 1,35 % om 1 år. Låntagaren betalar rörligt i 1 år och måste om 1 år ingå kontraktsräntan på 1,35 procent (golvnivån) i en 5-årsswap men har då erhållit en premie på ca 14 bp per löptidsår som reducerar räntekostnaden. Strategin lämpar sig för låntagare med hela eller delar av låneportföljen med ränterörlig exponering som vill ha möjlighet att sänka räntekostnaderna samtidigt som man kan tänka sig att betala fast ränta till inprisade räntenivåer om ca 1år. Forwardräntan för en 5-årig fast swapränta om ett år ligger f.n. på 1,35 procent och prissättningen enligt forwardkurvan visar på att stibor 3m börjar röra på sig uppåt om ca 1 år. Forwardräntor på 3-månaders stibor och 5-årig ränteswap 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Spot 3m frw 6m frw 12m frw 18m frw 2y frw 3m Stibor 5y swap 8