Månadens affärsöversikt

Transkript

1 Makroanalys juli 2015 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 10 Förslag på valutahantering, sidan 14 Riksbanken en filial till ECB? Greklandoro har präglat de finansiella marknaderna de senaste veckorna. Det skapar bekymmer för Riksbanken då risken ökar för att en starkare krona kan sätta nedåtpress på det svenska inflationstrycket. Samtidigt var majinflationen marginellt högre än Riksbankens prognos och vi förväntar att Riksbanken behåller reporäntan på -0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 2 juli. Riksbanken lär dock bli tvungen att anpassa sig till ECB:s aggressiva penningpolitik och fortsatt inta en mjuk hållning med beredskap att agera ytterligare. Trots att det senaste inflationsutfallet blev en lättnad fortsätta stärkas. Vi behåller vår syn på en första för Riksbanken, majuppgången mer än kompenserade räntehöjning från Fed i september. Därefter är det mer för nedgången i april, förväntar vi att Riksbanken osäkert om konjunkturuppgången kommer att klara av succesivt kommer att behöva revidera ned sin inflationsprognos. ytterligare höjningar under året. Svensk ekonomi blir allt mer integre- Det grekiska dramat i akt två håller de finansiella rad internationellt; inte bara med de internationella marknaderna på högspänn med volatila marknadsräntor. kapitalmarknaderna, utan även lönerna i de tidigare Men, euron har ändå klarat sig förhållandevis väl skyddade inhemska tjänstesektorerna påverkas ANNA FELLÄNDER trots stängda banker och införandet av kapitalkontroller i Grekland. Vidare har riskpremierna i de perifera av ökad internationell lönekonkurrens. Det innebär ekonom att Riksbanken har svårt att avvika från ECB utan att kronan länderna som Portugal visserligen stigit, men smittoeffekterna pressas. Vi bibehåller därför vår syn på en mjuk Riksbank även av ett grekiskt utträde bedöms av de finansiella marknaderna om vi förutser att Riksbanken avvaktar med en räntesänkning som betydligt mer begränsade nu än under den första akten av under julimötet. En snabbt apprecierande krona, om den det grekiska 1,0dramat. Dock har risken för ett grekiskt utträde ur bedöms vara ihållande, är dock tillräckligt för att Riksbanken EMU ökat med senaste tidens förhandlingssammanbrott och ska agera. Riksbanken har vid upprepade tillfällen varit tydlig det skulle 0,5 försätta europeisk ekonomi i ett helt nytt läge. Konjunkturen i EMU stärks men sentimentet dämpas av osäkerhe- med att toleransen för avvikelser från prognoserna är låg och att det finns beredskap att agera om kronan stärks snabbt. Vi ten kring 0,0 de utdragna förhandlingarna mellan långivare och den ser tre tydliga möjligheter: tidigareläggande av redan aviserade grekiska regeringen. obligationsköp, sänkning av reporäntan, och/eller direkta valutainterventioner. Den -0,5 svenska räntemarknaden har under juni månad uppvisat Utöver det kan man även redan i dagsläget ut- högre volatilitet, brantare avkastningskurvor samt en fortsatt -1,0 lova ett utökat obligationsköpsprogram efter att det nuvarande markant ökad bospread (skillnaden mellan räntan på bostadsobligationer -1,5och statsobligationer). Vårt huvudscenario är att vi löper ut i september. Federal Reserve intar en försiktigt optimistisk hållning under sommarmånaderna, förutsatt att Greklandskrisen inte men är orolig för dollarns styrka. Fed s prognos för amerikansk ytterligare -2,0förvärras, ändå kommer att få sidledes till svagt tillväxt har reviderats ned som en följd av ett svagt BNP-utfall sjunkande långräntor samt att bostadsobligationer framstår första kvartalet. Samtidigt inger konjunktursignalerna under som fortsatt -2,5 extra köpvärda. Vi gör också ett anslag för att den senaste tiden visst hopp och arbetsmarknaden förutses 5-årsspreaden mot Tyskland är intressant. VALUTAPROGNOS 1 JULI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 8,3213 8,39 8,62 7,99 EUR/SEK 9,243 9,15 9,05 8,95 NOK/SEK 1,0560 1,03 1,04 1,08 GBP/SEK 13,03 12,89 12,75 13,36 JPY/SEK 6,77 6,77 6,84 6,29 CHF/SEK 8,84 8,71 8,54 8,14 EUR/USD 1,1107 1,09 1,05 1,12 USD/JPY 122,94 124,00 126,00 127,00-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.

2 MAKRO OCH CENTRALBANKER Penningpolitik i skuggan av Grekland ECB står fast vid obligationsköp medan Fed avvaktar med en första höjning av styrräntan till hösten. Riksbanken är under fortsatt press även om inflationsutfallet i maj ger en respit. AV: MAGNUS ALVESSON, ANNA BREMAN OCH KNUT HALLBERG Tecknen på återhämtning för den amerikanska ekonomin blir starkare men Fed är försiktig och väntas bara gradvis höja räntan. Vår bedömning är att en första räntehöjning kommer i september. Räntemarknaden har varit mycket volatil under månaden efter en kraftig rekyl uppåt i långa europeiska marknadsräntor vid månadens inledning. Detta vände runt i samband med att Greklandskrisen eskalerade i slutet av månaden. Grekland har hamnat än mer i centrum för den europeiska räntemarknaden efter förhandlingsammanbrottet och händelseutvecklingen där riskerar göra ränteutvecklingen svårtolkad och svängig. Vi förväntar att ECB agerar för att dämpa svängningarna och fullfölja sitt expansiva tillgångsköpsprogram fram till september Ett högre än väntat utfall för inflationen i maj ger Riksbanken andrum för stunden men den starkare kronan stressar. Riksbanken ligger relativt högt i sin inflationsprognos för hösten vilket kan visa sig bli en besvärlig utmaning för trovärdigheten. Räkna därför med en fortsatt mycket mjuk Riksbank med fingret kvar på räntesänkningsknappen och en fortsättning i höst på obligationsköpen. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Fed-ordförande Janet Yellen gav uttryck för en balanserad men svagt positiv syn på amerikansk ekonomi vid presskonferensen i anslutning till det penningpolitiska mötet den juni. Fed lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 0 0,25 procent. Fed-chefen pekade på att lönerna har börjat stiga men konstaterade att det var för tidigt för att betrakta det som början på en ihållande ökning. Det skriftliga uttalandet som åtföljde beslutet var något mer positiv jämfört med beslutet i april. Den ekonomiska aktiviteten har expanderat måttligt, sysselsättningstillväxten tagit fart något och konsumtionstillväxten har varit måttlig. Prognoserna för tillväxten reviderades ned som en följd av det svaga utfallet för det första kvartalet, men sammantaget var signalerna tydliga att Federal Reserve nu ser en eller möjligtvis två höjningar av styrräntan i år. Dock inte till priset att bryta den uppgång som nu kan skönjas. Konjunkturindikatorer under de senaste veckorna inger visst hopp att den amerikanska ekonomin ska ta fart, men det är för tidigt att helt utesluta bakslag. Den senaste revideringen av tillväxtutfallet i det första kvartalet visar på en nedgång (-0,2 procent) som är betydligt mildare än tidigare beräkningar (-0,7 procent). Bostadsmarknaden drivs på av ökad försäljning inte minst av nybyggnation. Det ger signaler om att priserna fortsätter upp, vilket i sin tur stärker hushållens balansräkningar och därmed konsumtionsbenägenheten. Även arbetsmarknaden har vänt uppåt och sysselsättningsökningen har RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Apr-15 Sep-15 Jan-16 May-16 Oct-16 Feb-17 Jun-17 Oct-17 Mar-18 SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR RIBA FRA Riksbanken 1 JULI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,25-0,25-0,25-0,25 EMU 0,05 0,05 0,05 0,05 USA 0,25 0,50 0,50 1,00 varit stark de senaste månaderna. Framåtblickande indikatorer, som antal lediga jobb, pekar på fortsatt positiv utveckling och löneutvecklingen har långsamt vänt uppåt. Det ger signaler om att även inflationstrycket är stigande även om det dröjer innan arbetslösheten når en nivå som blir direkt prisdrivande. Fed-ordförande Janet Yellen underströk vid presskonferensen att styrräntan endast gradvis kommer att höjas de närmaste åren. Detta återspeglar den nedrevidering som Fed-ledamöterna gjorde av den förväntade styrräntebanan och reflekterar samtidigt den förhållandvis stora oro som finns att den amerikanska konjunkturuppgången kan brytas av en alltför snabb uppgång av räntorna. Inte minst dollarns styrka är ett bekymmer för den exportorienterade tillverkningsindustrin. Vi står fast i vår bedömning att nästa höjning kommer vid policymötet i september, men sedan är det mer osäkert om ekonomin tillåter ytterligare en höjning under året. De senaste dagarna oro kring Grekland riskerar leda till dollarförstärkning och därmed verka tillbakahållande på räntehöjningstakten. MARIO DRAGHI ECB DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) ECB är i centrum för de spända förhandlingarna med Grekland. Efter sammanbrottet under helgen ökade kapitalutflödet från grekiska banker då sparare tog ut pengar för att skydda sina tillgångar och stärka sin likviditet. ECB beslöt att inte utöka sitt likviditetsstöd till det grekiska banksystemet och det resulterade i att grekiska myndig- 2

3 MAKRO OCH CENTRALBANKER heter bestämde att grekiska banker ska hållas stängda under sex arbetsdagar, samt att införa uttagsbegränsningar om 60 euro per dag och person. En folkomröstning om det senaste förhandlingsförslaget har utlysts till den 5 juli men det är osäkert på vilket sätt frågan kommer att formuleras. Statminister Tsipras argumenterar för ett nej, och skulle det bli resultatet inleds sannolikt en process mot ett formell grekisk utträde ur den europeiska monetära unionen. Blir resultatet ett ja följer med stor sannolikhet en regeringskris med antingen en ny koalitionsregering eller nyval. Det skulle kunna leda till nya förhandlingar med de internationella långivarna men med stor fördröjning. Osäkerheten är med andra ord stor, och ECB:s penningpolitiska agerande förväntas stabilisera marknaderna och ekonomierna i framför allt andra krisdrabbade länder. Till sitt förfogande har man obligationsköpsprogrammet samt OMT programmet som skapades under den förra eurokrisen som ger möjlighet att köpa obegränsade mängder av statsobligationer i länder som utsätts för marknadsspekulationer. Europeiska räntor har varit fortsatt volatila. Nyheter och spekulationer kring Grekland har drivit räntorna både upp eller ned de senaste veckorna. Marknaderna går mot lägre likviditet under sommaren, och rörelserna tenderar att bli mycket stora på osäkra rykten. ECB har fortsatt med sina tillgångsköp. ECB ledamoten Benoit Coere aviserade i ett uppmärksammat tal att man tidigarelägger tillgångsköp för att kompensera för längre aktivitet under semestermånaderna. Det innebär större tillgångsköp i närtid och långa räntor föll tillbaka och euron försvagades efter uttalandet. Vi noterar dock att hitintills har den tidigareläggning av köpen som ECB aviserat inte synts i statistiken. På veckobasis är köpen de senaste veckorna t.o.m. något lägre än vad de var i genomsnitt under maj månad. ECB når dock sitt mål på 60 miljarder per månad. Den realekonomiska utvecklingen har varit god, men oron kring Grekland börjar ge utslag i konfidensindikatorer som har dämpats något under månaden. ECB presenterade en ny prognos vid det förra penningpolitiska mötet den 3 juni. Noterbart var de ytterst marginella revideringar i prognoserna för BNP och inflation. Utfall har också varit i linje med marknadens förväntningar i stort. Under kommande månad kommer fokus vara på hur det grekiska dramat spelas ut. RIKSBANKEN Swedbanks slutsats inför det penningpolitiska beskedet den 2 juli är att Riksbanken kommer att förbli mycket mjuk och vara tydlig med att fingret finns kvar på räntesänkningsknappen. För stunden kommer den dock att avvakta, men det står och väger. STEFAN INGVES Riksbanken Riskbilden är tydligt på nedsidan, inte minst pga. greklandsoron som kan leda till en kronförstärkning, och vi förväntar att reporäntebanan kommer att ha kvar en sannolikhet på minst 15 procent för en sänkning under de närmaste kvartalen. Beträffande obligationsköpen så förutser vi att de kommer att fortsätta som planerat, fram t.o.m. september, och signaler kan komma om en utökning med ytterligare ca mdkr gällande året ut. ECB:s fortsatta obligationsköp, som förväntas hålla på till september 2016, bakbinder Riksbanken. Om Riksbanken envisas med att hålla sig till statsobligationer skulle andelen av stocken de håller uppgå till 26 procent vid årsskiftet (exkl. SGB 1050). Det är en förhållandevis hög andel och redan i dagsläget finns det tecken på att likviditeten på statsobligationsmarknaden blir allt sämre. Det talar för att även andra värdepapper kan komma att inkluderas i framtiden, om köpen fortsätter. Inflationsuppgången i maj gav ett visst andrum men den senaste tidens kronförstärkning riskerar att fördröja en fortsatt inflationsuppgång. Ett par direktionsledamöter har också påtalat att den senaste tidens ränteuppgång strör ytterligare salt i såret rörande de finansiella förhållandena. Lyfter vi blicken något så finns det också skäl att sätta frågetecken för Riksbankens medelfristiga inflationsprognos, inte minst mot bakgrund av en dämpad löneutveckling, hård konkurrenssituation och ett otillräckligt efterfrågeläge. Den svenska ekonomin utvecklas i och för sig bra, inte minst gäller det bostadsbyggandet, den offentliga konsumtionen och hushållens konsumtion. Detaljhandeln för de senaste månaderna ger dock för handen att försäljningsökningen har dämpats något under våren, vilket bl.a. kan ha förorsakats av osedvanligt kallt väder. Den underliggande utvecklingen på arbetsmarknaden är god med en sysselsättningsökning på drygt 1,5 procent i årstakt. Men arbetslösheten är envist hög, på strax under 8 procent. Det hänger samman med att tillströmningen till arbetskraften är stor. Det håller tillbaka löneutvecklingen, även om det börjar komma begynnande tecken på ökade bristtal och längre rekryteringstider. Det kan vara ett tecken på gradvis ökande matchningsproblem. Vi tror dock att det kommer att ha ett begränsat genomslag på den totala löneutvecklingen. Prosperaundersökningen över inflations- och löneökningsförväntningarna, som publicerades i juni, gav ett begränsat avtryck med relativt små förändringar. Alltjämnt är förväntningarna oroväckande låga. Noterbart från den senaste mätningen är det ökade gapet mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas löneökningsförväntningar, där de förstnämndas sjönk medan de steg för de senare. Det ligger nära till hands att tro att det är ett inspel inför lönerörelsen. Detta till trots ligger även arbetstagarnas löneförväntningar på en historiskt låg nivå (de två-åriga förväntningarna ligger ca 0,5 procentenheter lägre än i juni 2012, dvs vid motsvarande mätning inför den förra avtalsrörelsen) och det är ett illavarslande uttryck för att löneförväntningarna är lågt ställda. Betecknande är också att Konjunkturinstitutet nyligen reviderade ned sin löneprognos. 3

4 RÄNTEMARKNADEN Avvaktande Riksbank men full bredskap för fler stimulanser Swedbank räknar med fortsatt expansiv penningpolitik från Riksbanken, om än avvaktande efter det relativt höga inflationsutfallet för maj. Men kronan har stärkts på ett för Riksbanken oroväckande sätt och vi räknar därför med en hög beredskap för ytterligare expansiva åtgärder, inklusive räntesänkning och utökade tillgångsköp. De långa räntorna har fortsatt att stiga under juni månad, framförallt på bostadsobligationer. Vårt huvudscenario är att vi under sommarmånaderna, med reservation för att situationen i Grekland inte förvärras ytterligare, ändå kommer att få sidledes till svagt sjunkande långräntor samt att bostadsobligationer framstår som fortsatt extra köpvärda. Vi gör också ett anslag för att 5-årsspreaden mot Tyskland är intressant. AV:MARTIN BOLANDER RÄNTEMARKNADEN SEDAN MAJ Den svenska räntemarknaden har under juni månad uppvisat en mycket hög volatilitet, brantare avkastningskurvor samt en fortsatt markant ökad bospread, dvs. skillnaden mellan räntan på bostadsobligationer och statsobligationer. Både de korta och långa RIBA kontrakten har gått upp med ca 5 räntepunkter under månaden beroende på att man nu inprisar en oförändrad reporänta vid det penningpolitiska mötet den 2 juli. Vi har sett ungefär samma ränterörelser i FRA kontrakten. De långa statsobligationsräntorna har under månaden uppvisat en uppgång med ungefär 30 punkter under hög volatilitet till en nivå kring 1 procent vilken vi senast såg i slutet av De korta statsobligationerna har under motsvarande period gått plus minus noll vilket inneburit en kraftigt brantare avkastningskurva. Anledningen till den stora uppgången på långa räntor samt ökad volatilitet kan med största sannolikhet hänföras till oron kring Greklands vara eller inte vara i EMU samt till en allmän uppgång i de internationella räntorna. Bostadsobligationerna har uppvisat likartad uppåtgående trend som statsobligationerna men dock en betydligt mer uttalad uppgång. En 5-årig bostadsobligation har under juni gått upp med cirka 40 räntepunkter samtidigt som en 2-årig bostadsobligation har gått upp motsvarande cirka 10 räntepunkter. Så även bostadskurvan har blivit betydligt brantare under perioden. Internationellt har vi sett ungefär samma ränterörelser så den naturliga slutsatsen är att mycket av ränteuppgången har internationella förtecken. Den tyska 10-årsräntan har gått upp med ungefär 25 räntepunkter samtidigt som 2-årsräntan gått upp med 2- till 3 punkter, medan i USA har motsvarande räntor gått upp drygt 10- respektive drygt 5 räntepunkter. Slutsaten är att Greklandsoron har stökat till det i räntemarknaden globalt men sammantaget har räntorna stigit och kurvan blivit brantare på bättre konjunktursignaler och ett närmande av en första höjning från den amerikanska centralbanken. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN Trots att vi har tagit bort den tidigare räntesänkningen från Riksbanken vid julimötet, så har vi fortfarande en mycket tydlig s.k. bias åt det mjukare hållet. Direktionen kommer att ha full beredskap att agera närsomhelst under sommaren och då i synnerhet på den inflationssiffra som kommer den 14:e juli. Riksbanken kommer också att följa kronans utveckling, där en fortsatt förstärkning i snabb takt kan leda till ett ingripande. Vi bedömer också att Riksbanken kommer att fortsätta att köpa obligationer under hösten även när nuvarande program löper ut i september. Ett utökande av obligationsprogrammet till att även innefatta andra typer av tillgångar, som säkerställda bostadsobligationer eller kommunobligationer, är ännu för tidigt och helst vill Riksbanken först se åtgärder som implementeras för att stabilisera den kraftigt ökande skuldsättningen hos hushållen. Ett amorteringskrav förväntas inte komma förrän någon gång under nästa år, men ett färdigt lagförslag kan komma betydligt tidigare än så. ECB kommer enligt vår bedömning att fortsätta med sitt obligationsköpprogram enligt plan, dvs. till september 2016 samtidigt som policyräntan hålls oförändrad på 0,05 procent under hela perioden. Federal Reserve behöll räntan som väntat oförändrad vid sitt senaste möte samtidigt som man flaggar för att en höjning kommer under året, och då troligast vid mötet i september eftersom arbetsmarknaden och en del annan statistik stadigt förbättras. Även om greklandskrisen förblir olöst på kort sikt har de långa räntorna gått upp en hel del och då i synnerhet för bostadsobligationer. Vi bedömer att räntorna kommer att stabiliseras med en dragning nedåt och därför så känns bostadsobligationer som det klart mest köpvärda alternativen just nu. Detta gäller både 2- respektive 5-årsspreaden där 2-årsspreaden känns ännu mer attraktiv i dagsläget utifrån ett risk-reward perspektiv. Även den svenska femårsräntan relativt den tyska ter sig på nuvarande nivåer som attraktiv, inte minst med den fortsatt mjuka Riksbank som vi förutspår. Fortsättning på nästa sida > 4

5 RÄNTEMARKNADEN STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 1 JULI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,30-0,20-0,15-0,10 5 år 0,33 0,30 0,60 0,85 10 år 0,97 1,05 1,15 1,50 EMU 2 år -0,23-0,15-0,05 0,10 5 år 0,14 0,20 0,40 0,65 10 år 0,76 0,90 1,00 1,25 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 1 JULI 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,21-0,20-0,20-0,10 Stibor6M -0,13-0,10-0,10-0,05 Swap 2 år -0,05-0,05 0,00 0,40 Swap 5 år 0,73 0,65 0,95 1,30 Swap 10 år 1,60 1,55 1,60 2,00 USA 2 år 0,64 0,90 1,30 2,00 5 år 1,65 1,90 2,25 2,90 10 år 2,35 2,60 2,90 3,55 5

6 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING Sommar kanske men ingen ro Kreditmarknaden har haft några oroliga veckor med kreditpremierna bredare drivet av framför allt problematiken runt Grekland och att ett grekiskt utträde ur EMU ter sig allt mindre osannolikt. Den underliggande ekonomin i Europa utvecklas sakta men säkert i rätt riktning. ECBs massiva stödköp gör att marknaden fortsatt flödar av likviditet och refinansieringsrisken är begränsad för de flesta företag. Vi tittar denna månad bland annat på den statliga fastighetsjätten Vasakronan (Sveriges största fastighetsbolag), stålbolaget SSAB med en stark Q1 rapport bakom sig och flygbolaget SAS som stadigt har förbättrat sin riskprofil under de senaste åren. AV: INGVAR MATSSON Kreditmarknaden har varit lite skakig den senaste tiden, inte minst EUR-marknaden med ledande marknadsindex markant bredare hittills under våren. Faktum är att kreditpremierna i Europa under juni tangerat de högsta nivåerna på 12 månader. Greklands skuldsituation och fortsatt euromedlemskap, betalningsinställelse eller inte börjar vid det här laget kännas lika uttjatat som ett TV-program med konceptet kock/heminredare. Osäkerheten har naturligtvis tydligt bidragit till marknadens rörelser och räntorna på statsobligationer emitterade av länderna i euroområdets periferi har också stigit rätt dramatiskt under den senaste veckan. Tittar man i backspegeln kan man konstatera att de tillfällen Grekland har skapat en osäkerhet hos marknaden och drivit isär kreditpremier, så har också återhämtningen varit relativt snabb efteråt (efter en lösning av den akuta problematiken). Den här gången ser det dock besvärligt ut och ett Grekiskt utträde ur valutaunionen ser allt mindre osannolikt ut efter den senaste händelseutvecklingen. Återhämtningen i Europa (euroområdet) bedöms få lite mer momentum under återstoden av året. En starkare ekonomi i kombination med en svagare euro och en återhämtning i oljepriset förväntas driva upp inflationen något under de närmaste månaderna. De massiva stödköpen från ECB:s sida har förbättrat tillgången på krediter. Dock, som sagt, Grekland kastar sin skugga över scenariot. I USA är Fed inte så tydliga med när en räntehöjning kommer men uttalande i samband med det senaste penningpolitiska beslutet pekar försiktigt mot en höjning i september. Metallpriserna har fortsatt ner vilket riskerar att bromsa de råvaruberoende tillväxtekonomierna under sommaren. Kredithändelserna fortsätter att vara relativt få och frekvensen ligger klart under ett historiskt genomsnitt. Dock kan vi se att relationen mellan antalet upp- och nedgraderingar har försämrats något, det vill säga att trenden i kreditkvalitet är svagt negativ. Förändringarna är dock relativt små. De flesta företag kommer i närtid att kunna refinansiera sig på relativt attraktiva nivåer, även de med mer aggressiva finansiella riskprofiler. God tillgång på likviditet (alltså i grund och botten en expansiv penningpolitik från ECB) borgar för detta. En del fundamentala faktorer talar för att kreditpremier kan gå ihop en del under året. Investment grade (IG) bör gynnas av att investerare går ut ur staten och in i krediter, detta fortsätter också trenden vi har sett där man inte differentierar mycket mellan bolag ur ett ratingperspektiv. Detta kan eventuellt påverka även HY (främst då kanske BB som alternativ till BBB) positivt. Vi bedömer fortsatt att IG kommer att utvecklas bättre än high yield under återstoden av Greklandsfrågan ligger dock och stör bilden även här. Vi bedömer att vi kommer att se fler nedgraderingar än uppgraderingar (av kreditbetyg) i Europa under året. Banker och finansiella institutioner kommer sannolikt att påverkas mer negativt av ett grekiskt utträde än företagen där en svagare euro kan vara en kortsiktigt positiv konsekvens. Vasakronan (-/-, SWB: A-) är Sveriges största fastighetsbolag med ett bestånd värderat till 95 miljarder kronor. Tyngdpunkten ligger på kontors- och butiksfastigheter i storstadsområden, framför allt Stockholm. Vaskronan ägs till lika delar av AP-fonderna (1 4). Den starka ägarbilden och storleken reflekteras också i ett högt kreditbetyg. Vasakronan emitterar regelbundet obligationer och likviditeten i namnet är god. Stålbolaget SSAB (-/BB-) presenterade en stark rapport för det första kvartalet drivet framför allt av låga råmaterialkostnader, synergieffekter från förvärvet av finska Rautaruukki (om man nu mot förmodan inte förstod på namnet att det faktiskt är finskt) och även av gynnsamma valutarörelser. Utsikterna på SSABs kreditbetyg är stabila, och trots en viss prispress i Europa på stål så är utsikterna på sektorn som sådan också stabila. Kapacitetsutnyttjandet i Europa för stålsektorn ligger stabilt inom procent och globalt något lägre siffror. Vattenfall (A3/A-) är uppenbarligen en politisk nöt av det mer svårknäckta slaget. Bolagets expansion utanför Sveriges gränser debatteras flitigt, särskilt användandet av brunkol i Tyskland. Den politiska risken är alltså påtaglig. De låga elpriserna i Norden är en annan faktor som påverkar bolaget negativt (och alla andra elproducenter också förstås). Här kan man dock konstatera att Vattenfall dessutom äger elnät, något som bidrar till att stabilisera resultatet över tid. I likhet med flera andra större kraftbolag i Europa så ger Vattenfall ut så kallat hybridkapital med en klar avkastningspremie jämfört med en vanlig senior obligation (men också till en högre risk förstås). SAS (B3/B-) kräver väl ingen närmare presentation. Vår skandinaviska stolthet i lufthavet (nåja) har stadigt förbättrat sin finansiella och operationella riskprofil under de senaste åren. Den senaste kvartalsrapporten var också relativt stark. Låga flygbränslepriser och en generellt förbättrad kostnadsstruktur bidrar till utvecklingen liksom en generellt positiv trafikutveckling. Utsikterna på båda kreditbetygen är också stabila. 6

7 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) Vasakronan m+65 -/- (A- Stable) Intrum Justitia m+100 -/- (BBB- Stable) Vattenfall Hybrid 3m+227 BBB-/Baa2 Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Swedbank Hypotek ,03 AAA SE Bolån ,83 AAA Statshypotek ,16 AAA RATING/(SKUGG) Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA SSAB m+275 BB-/- RATING/(SKUGG) Klövern m+235 -/- (BB- Stable) SAS ,07 % B-/B3 Opus Group m+314 -/- (B+ Stable) Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Rikshem ,04 % A- Hexagon ,15 % (BBB) Klövern ,20 % BB+ Tele ,12 % (BBB+) Vasakronan ,06 % (A-) Intrum Justitia ,10 % BBB- RATING/(SKUGG) 7

8 FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Dra nytta av den höga volatiliteten Efter en tid med kraftigt uppåtgående räntor och brantare swapkurva tillsammans med högre volatilitet kan det för den opportunistiska skuldförvaltaren finnas skäl att nyttja marknadsläget och minska räntekostnaderna i en redan räntesäkrad portfölj. AV: STEFAN KARLBERG Räntemarknaden har den senaste tiden präglats av osäkerhet. De korta löptiderna är främst påverkade av Riksbankens förehavande och de senaste veckorna har marknaden ändrat sina förväntningar på den framtida reporäntan. Samtidigt har de längre löptiderna följt med den kraftiga utlandsdrivna rörelsen uppåt. Lägg till detta den återuppståndna skuldkrisen i Grekland och vi har en räntemarknad som präglas av riskaversion och kraftig volatilitet som följd. Volatiliteten befinner sig nu på eller nära de högsta nivåerna vi har sett. 3M STIBOR SAMT SWAPRÄNTOR 2-,5- OCH 10 ÅR 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5 dec-12 apr-13 aug-13 dec-13 apr-14 aug-14 dec-14 apr-15 3m Stibor 2 års swap 5 års swap 10 års swap VOLATILITITET UTTRYCKT SOM PREMIEN FÖR EN 5Y5Y SWAPTION dec-12 apr-13 aug-13 dec-13 apr-14 aug-14 dec-14 apr-15 Den högre volatiliteten innebär att det blir intressant att sälja/ställa ut optioner och därigenom få in en premie som kan minska kostnaden för befintlig finansiering och utestående swappar. Den senaste tiden kan vi också konstatera att den 5-åriga swapräntan har gått upp mer relativt 2- och 10-åring- en vilket gör det segmentet intressant. Vår idé går ut på att sälja en 5-årig betalar swaption med start om 3 alternativt 6 månader. Forwardräntan för en 5-årig swap med start om 3 mån respektive 6 mån ligger på ca 0,87 procent respektive 1,00 procent. Genom att sätta strikenivån relativt högt på ex 1,15 1,30 procent (ca 30 bp högre än forwardräntan) går det att erhålla en premie om 20 35bp. Vår rekommendation är att sälja swaptioner med 3 6 månaders löptid. Detta för att inte leva med osäkerheten under en alltför lång tid. Premiernas storlek motiverar ändå strategin. Strategin innebär att Låntagaren säljer en betalar swaption (payer swaption) på en underliggande 5-årig swapränta där swaptionen är 3 månader lång. Om 3 månader kan låntagaren enligt strategin reducera räntekostnaden med ca 20bp. Skulle den 5 åriga swapräntan överstiga strikenivån 1,15 procent efter 3 månader, får låntagaren erhålla på nivån 1,15 procent. Strategin passar låntagare som i första hand vill få ned räntekostnaderna i en befintlig räntesäkrad låneportfölj. Strategi: Sälj/ställ ut en betalar swaption på 5 år med optionsförfall om 3- eller 6 månader. Strategi Option Strikenivå 5y swap Forwardränta Premie att erhålla* Sälj betalar swaption 3 mån 1,15 % 0,87 % 20 bp Sälj betalar swaption 6 mån 1,30 % 1,00 % 35 bp * Priser exkl. CVA (Credit Value Adjustment) Utfallsanalys: Såld betalar swaption på 5 år med optionsförfall om 3 månader Efter 3 mån Låntagaren (säljaren) Swedbank (köparen) 5y swap < 1,15 % 5y swap > 1,15 % Har erhållit 20 bp i premie Har erhållit 20 bp i premie samt ingår en erhållarswap på 1,15 % alt stänger positionen Väljer att inte nyttja optionen Väljer att nyttja optionen I grunden ingår låntagaren ett avtal med skyldigheten att i framtiden via en ränteswap erhålla en fast ränta i 5 år till strikenivån 1,15 procent. För detta åtagande erhåller man en premie. Swedbank kommer att välja att nyttja optionen ifall den 5 åriga swapränta om 3 mån > 1,15 procent. Låntagaren har då valmöjligheten att erhålla en fast ränta om 1,15 procent alternativt att stänga swappen till marknadspris. 8

9 VÅR VALUTASYN Starkare krona ett bekymmer för Riksbanken En försiktig Fed har hållit tillbaka dollarköparna under juni. Samtidigt har euron tidvis pressats av osäkerheten kring Grekland. Vår vy är dock att nedgången i USD/SEK har varit tillfälligt och att vi snart kan se nivåer mot 8,60 igen. För Riksbanken är den senaste tidens kronstyrka mot USD, EUR och NOK ovälkommen. Försöken att försvaga kronan lär dock inte lyckas uthålligt givet att ECB fullföljer sin aggressiva politik tillsvidare och Norges bank väntas sänka räntan igen. Vår EUR/SEK-prognos är oförändrad på 9,15 på 3 månaders sikt. På mycket kort sikt finns en risk för att EUR/SEK kryper upp något mot 9,35 eller t.o.m. högre. I synnerhet om Riksbanken skulle signalera en förhöjd sannolikhet för en räntesänkning vid sitt räntebesked den 2 juli. AV: ANDERS EKLÖF $ FÖRSIKTIG FED BROMSAR DOLLARSTYRKA TILLFÄLLIGT Dollarn har handlat i intervall runt 1,10 till 1,14 mot euron under juni. Trots en tydlig återhämtning i amerikanska makrodata, inte minst sysselsättningen, har den amerikanska dollarn inte återfunnit vårens styrka då EUR/USD noterades runt 1,05. För USD/SEK har detta inneburit en nedgång från 8,50 till nivåer runt 8,15 då USD backat i generella termer mot de europeiska valutorna. Vår bedömning nu är att USD/SEK kan ha sett toppen för den här cykeln men att USD/SEK ändå åter kommer att stiga mot 8,70 under året. Det finns flera förklaringar bakom dollarns lägre styrka. Till att börja med har förväntningsbilden om kommande amerikanska räntehöjningar mildrats ytterligare i ljuset av Fed:s försiktiga hållning. Vår bedömning har varit att en räntehöjning kommer i september men att det funnits en liten chans för en junihöjning. Efter senaste räntemötet (FOMC) och risk för att Grekland lämnar euron är det nu dock än mer uppenbart att Feds höjningar kommer att vara gradvisa och man mycket hellre låter inflationen skjuta över målet på medellång sikt än genomför för tidiga höjningar som riskerar att bromsa återhämtningen. Andra viktiga förklaringar till dollarns dämpade styrka är att ränteskillnaden mellan 10-åriga amerikanska statsobligationer och dess tyska motsvarigheter krympt med närmare 60 bp de senaste månaderna, vilket sannolikt fått portföljförvaltare att minska ned på sin undervikt i euron. Inte förrän på den allra senaste tiden har dessutom mer kortsiktiga spekulativa aktörer dragit ned på sin rekordkorta europosition. Det sistnämnda skapar större möjligheter för dollarn att stärkas om sysselsättnings- och lönedata skulle fortsätta överraska positivt (vilket är vår vy). Prognosen i EUR/USD på 3 till 6 månaders sikt är lyft något. Vi ser framför oss att EUR/USD-uppgången inträffar något senare än vi tidigare trott och att det kan inte uteslutas att vi redan i våras såg botten. Utsikterna för eurozonen är bättre nu i relativa termer då ECB:s kraftfulla åtgärder redan tycks ha fått effekt i form av ökad kreditgivning och ökat förtroende för återhämtningen. Greklandskrisen är däremot en riskfaktor som kan påverka risksentimentet negativt. Den uppdaterade USD/ SEK-prognosen innebär nu att vi ser en topp i USD/SEK runt 8,70 jämfört med 8,80 tidigare. KRONFÖRSTÄRKNINGEN OROAR RIKSBANKEN SOM ÄNDÅ SITTER STILL I BOTTEN I JULI Euron har klarat sig väl trots den ökade risken att Grekland kan tvingas lämna EMU. Riskpremierna i perifera statsobligationer som i Portugal har stigit som en följd av den senaste tidens ökade osäkerhet men sammantaget talar det mesta för att eurozonen är betydligt mindre mottagligt för smittoeffekter från en eventuell Grexit nu jämfört med tidigare (ECB:s obligationsköp, OMT, stabilare banker, endast EU, ECB och IMF har fordringar på Grekland nu). Vår bedömning står kvar att Grekland på ett eller annat sätt kommer att bli kvar i eurozonen, inte bara av ekonomiska skäl från båda parter sida utan också av geopolitiska skäl. En fortsatt återhämtning av efterfrågan i eurozonen är ett villkor för vår prognos om en viss kronförstärkning mot euron under loppet av det kommande året. På kort sikt lär dock Riksbanken fortsätta att kämpa emot ECB:s aggressiva penningpolitik med risk för att en starkare krona bromsar upp höstens väntade inflationsuppgång. Den senaste inflationssiffran var marginellt högre än Riksbankens prognos. Det kommer sannolikt att dröja till oktober innan inflationen börjar stiga mer tydligt mot målet och då beroende av baseffekter (oljepriset), den tidigare kronförsvagningen och starkare efterfrågetryck i eurozonen. Kronan mätt som KIX är nu ca 2 procent starkare än vad Riksbanken utgått ifrån. Även om vi inte tror på en räntesänkning i juli från Riksbanken så lär de inte tveka med att signalera en viss sannolikhet för ytterligare lättnader. Därför finns det en risk att kronan försvagas något mot euron i samband med räntebeskedet i början av juli. Givet vår vy att eurokonjunkturen är på väg att stärkas men att ECB bibehåller sin extrema penningpolitik åtminstone året ut så är vår bedömning att nivåer för EUR/SEK över 9,40 inte kommer att bli långvariga, även om Riksbanken skulle sänka styrräntan ytterligare. Vår EUR/SEK-prognos är oförändrad på 9,15 på 3 månaders sikt. Kom däremot ihåg att SEK emellanåt tyngs av försämrad likviditet under semestermånaderna. 9

10 VÅR VALUTASYN STIGANDE LÖNER OROAR HÖKARNA I BANK OF NOK ENGLAND Pundet har stärkts mot euron och kronan under juni. Oron kring Grekland har sannolikt gynnat pundet när placerare tillfälligt söker en säker hamn. Därtill har pundet fått viss hjälp av relativt stigande räntor då makrodata visat vissa tecken på ett begynnande kostnadstryck. I synnerhet har den senaste lönestatistiken överraskat på uppsidan, vilket fått Bank of Englands (BOE) hökar att diskutera att en räntehöjning kan bli aktuell redan under hösten. Hökarna är dock i påtaglig minoritet, ca 2 3 av 9 röstande medlemmar. Vår GBP/SEK-prognos på 13,35 på 12 månaders sikt bygger på att BOE höjer styrräntan tidigast i början av nästa år och en tid efter Fed. I nuläget prisas en första höjning framemot mars nästa år och 2 till 3 höjningar totalt sett över nästa år. Ett starkare pund och en budget som väntas bli åtstramande, kommer enligt vår mening sannolikt bidra till att BOE inte behöver ha mer bråttom med räntehöjningar än vad marknaden nu prissätter. Vi förväntar oss en viss volatilitet i GBP/SEK på mycket kort sikt. Redan i denna vecka kan en mjuk Riksbank bidra till att pressa upp GBP/SEK tillfälligt över 13,00. De närmaste 3 månaderna väntar vi oss att GBP/SEK handlar i ett intervall mellan 12,70 och 13,15. Vår prognos på 3 till 6 månader är 12,80. MIXADE MAKRODATA MEN YTTERLIGARE RÄNTE- SÄNKNING ATT VÄNTA Norges bank sänkte som utlovat sin styrränta med 25 punkter till 1,00 procent i juni. Något överraskande flaggade man dessutom för att räntan kan sänkas igen i september. Det har bidragit till att vi nu känner oss mer trygga med att NOK/ SEK kommer att ligga kvar runt nuvarande 1,05 eller kanske tom lägre. Data har varit något splittrade med stark privat konsumtion men gradvis stigande arbetslöshet och försämrade tillväxtutsikter enligt konjunkturbarometrar. Givet att norska kronan var svagare än Norges bank har utgått ifrån och att man till skillnad från Riksbanken lägger viss vikt vid den finansiella stabiliteten så var slagsidan mot lägre räntor i räntebanan långt ifrån given. Vårt huvudscenario för Norge är oförändrat, dvs. att Norges Bank behöver sänka ytterligare minst en gång under året, vilket inte är helt diskonterat. Lägre oljeinvesteringar kommer att driva ned lönetillväxten i hela den norska ekonomin och en svag norsk krona är ett viktigt bidrag till en omställning av norsk exportindustri. På kort sikt lär NOK fortsätta att fluktuera med oljepriset och dollarn. Oljepriset har stabiliserats runt dollar fatet och Opec gjorde som väntat inga försöka att sänka produktionen för att lyfta priset. En mjuk Riksbank i början av juli kan möjligen ge bättre ingångsvärden uppemot 1,08 för naturliga NOK/SEK-säljare som med fördel kan utnyttjas. Vår prognos i NOK/SEK på 3 till 6 månader är något nedjusterad till 1,04, baserat på att oljepriset förbli kvar lågt runt dollar fatet och att de relativa ränteskillnaderna mellan Norge och Sverige kommer krympa på sikt. 10

11 VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Fortsatt fokus på politik Samtliga valutor vi följer inom emerging markets föll under juni. Politisk oro har fortsatt att dominera valutautvecklingen efter valutgången i Turkiet och osäkerheten kring Grekland, dess framtid och risk för spridningseffekter till andra länder. En annan riskfaktor är om amerikanska räntor igen börjar stiga och sätter press på låntagare med stora dollarlån. Den ryska rubeln har haft den sämsta utvecklingen under månaden vilket bl.a. förklaras av förlängda sanktioner och svag ekonomisk utveckling. Vi är fortsatt negativa till flertalet valutor inom emerging market mot bakgrund av hög politisk osäkerhet och risk för högre räntor i USA. AV: HANS GUSTAFSON Valutgången i Turkiet resulterade i att det regerande partiet, AKP, förlorar sin majoritet för första gången och att det kurdvänliga partiet HDP klarade av 10-procentspärren. AKP måste nu försöka att bilda en koalitionsregering. Detta kommer inte bli enkelt då partierna står mycket långt från varandra. Minoritetsstyre kan bli aktuellt men ett nyval kan inte uteslutas. Den turkiska liran föll till en ny bottennivå mot dollarn efter valresultatet. Turkiet är ekonomiskt utsatt med lägre tillväxt, hög inflation och stora dollarlån. Detta tillsammans med hög politisk osäkerhet gör att risken för ytterligare försvagning av den turkiska liran är stor. Den ryska rubeln utvecklades sämst av alla valutor inom emerging markets under juni. Rubeln föll med ca 8 procent mot kronan. Den ekonomiska utvecklingen i Ryssland är fortsatt svag. I årstakt föll BNP med 2,2 procent under det första kvartalet och industriproduktionen med 5,5 procent under maj. Konsumentpriserna steg med 15,8 procent i årstakt under samma månad. Den höga inflationstakten är kraftigt åtstramande för den inhemska konsumtionen. Reallönerna faller med ca 7 procent och detaljhandeln med strax under 10 procent. Centralbanken sänkte räntan med 100 punkter till 11,5 procent under juni. De politiska signalerna pekar tydligt på att ledarna är obekväma med en starkare rubel. Finansministern deltog vid räntemötet den 30 april vilket är en mycket ovanlig åtgärd. Vi tolkar detta som att det finns ett politiskt tryck på centralbanken att motverka en förstärkning av rubeln. EU förlängde sina sanktioner mot Ryssland i slutet av juni mot bakgrund av tilltagande oroligheter i Ukraina. Ryssland svarade med att förlänga sitt importförbud. Detta för med sig fortsatt låg extern efterfrågan på ryska produkter och tryck uppåt på inflationen. Vi ser därför en fortsatt försvagning av rubeln och har en prognos för EUR/RUB på 63,0 och för RUB/SEK på 0,14 om sex månader. Kinas valuta har varit ovanligt stabil gentemot dollarn sedan mitten på mars i år. Detta trots att farten i den kinesiska ekonomin är mycket dämpad. Investeringsutvecklingen är den svagaste på över 15 år och exporten har börjat sjunka. Beslutsfattarna har varit aktiva med att stimulera ekonomin med lägre räntor och sänkta reservkrav på bankerna. Problemet är att den reala räntekostnaden inte minskar tillräckligt snabbt då dels inflationstakten sjunker, dels bankerna varit sena med att sänka utlåningsräntorna. De skuldtyngda provinserna får däremot stor hjälp att minska sina räntekostnader genom att byta gamla lån med hög ränta och kort löptid till längre obligationslån med en lägre ränta. Bankerna får ta den högre kostnaden men kan samtidigt finansiera sig billigt hos centralbanken med de nya obligationerna som säkerhet. Ytterligare stimulanser under året i syfte att stabilisera ekonomin är att vänta. Vi förväntar oss också att renminbin fortsätter att handlas stabilt mot dollarn under resten av Skälet är att Kina förbereder en ökad internationalisering av sin valuta för att på sikt göra den fullt konvertibel. IMF förväntas att diskutera möjligheterna att inkludera renminbin i sin valutakorg (SDR) i höst. Vi bedömer dock att Kina behöver genomföra ytterligare reformer på det finansiella området innan detta kan ske under Vår prognos för EUR/CNY är 6,51 och för CNY/SEK 1,39 om sex månader. 11

12 FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för dollar, euro och pund AV: PATRIK LARSSON STRATEGI FÖR USD-SÄLJARE: FLEXIBEL TERMIN MED KNOCK OUT, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,2520) En flexibel termin med knock out ger ett visst skydd samtidigt som möjligheten kvarstår att sälja till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja dollar till kursen 8,30 om inte 7,68 nås under löptiden (knock out). Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 8,2360. Om dollarkursen handlas högre än 8,30 men lägre än 8,80 (knock in) vid förfall kan innehavaren sälja dollar till marknadspris. Om dollarkursen handlas 8,80 eller högre någon gång under löptiden måste innehavaren sälja till kurs 8,30. STRATEGI FÖR GBP-SÄLJARE: TERMIN MED INTERVALL, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 12,9960) En termin med intervall ger kännedom om sämsta tänkbara utfall, samtidigt som möjligheten finns att sälja till betydligt bättre nivå om intervallet inte bryts under löptiden. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja pund till kursen 12,82. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 12,9630. Om pundkursen handlas inom intervallet 12,55 13,40 hela löptiden betalas en premie motsvarande 50 öre per pund till innehavaren, vilket ger en effektiv kurs på 13,22. Om intervallet bryts någon gång under löptiden utgår ingen premie, och innehavaren säljer till kurs 12,82. STRATEGI FÖR EUR-KÖPARE: 1 BY 2 (BOOSTER) MED KNOCK OUT, 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,2410) Strategin ger innehavaren rätt köpa euro till kurs 9,08, om inte 9,70 nås under löptiden. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 9,2350. Strategin ger möjlighet att köpa euro till en klart bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 9,08 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. Kronor per EUR euro 9,70 9,60 9,50 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 8,80 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 jun-15 Kronor per USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 7,30 7,10 6,90 6,70 6,50 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 jun-15 Kronor per GBP GBP 13,50 13,00 12,50 12,00 11,50 11,00 10,50 10,00 9,50 9,00 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 jun-15 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-SÄLJARE 7,60 Innehavaren har förlorat rättigheten att sälja till 8,63 och får därmed sälja till rådande kurs 8,00 Innehavaren säljer dollar till kursen 8,30 8,50 Innehavaren säljer dollar till marknadspris 9,00 Innehavaren har skyldighet att sälja dollar till kursen 8,30 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET GBP-SÄLJARE 13,50 Innehavaren är skyldig att sälja pund till kurs 12,82 13,00 Innehavaren är skyldig att sälja pund till kurs 12,82 samt erhåller 50 öre per pund Nu tar Månadens Affärsöversikt sommaruppehåll och är åter onsdagen den 2 september. Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- och valutamarknaden på Där kan du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. 12,40 Innehavaren har rätt att sälja pund till kursen 12,82 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET EUR-KÖPARE 9,80 Innehavaren har förlorat rättigheten att köpa till 9,08 och får därmed köpa till rådande kurs 9,30 Innehavaren har rätt att köpa euro till kursen 9,08 9,00 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 9,08 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12

13 Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: Stockholm Ränte- och valutahandel Jan Peter Larsson Tel: e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Eindride Stien Tel: e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Maria Janson Tel: e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Angelique Angervall Tel: e-post: angelique.angervall@swedbank.se Krediter Mikael Busch Tel: e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Olof Manner Tel: eller e-post: olof.manner@swedbank.se Strategi och Allokering Madeleine Pulk tel: e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro ekonom Anna Felländer Tel: e-post: anna.fellander@swedbank.se Knut Hallberg Tel: e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Anna Breman Tel: e-post: anna.breman@swedbank.se Cathrine Danin Tel: e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: e-post: martin.bolander@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: e-post: anders.eklof@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: e-post: hans.gustafson@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm