Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten

Transkript

1 1(6) SLU ID: SLU ua STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planerings- och styrdokument Beslutsfattare: Fakultetsnämnden vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Avdelning/kansli: NJ-fakultetens kansli Handläggare: Anna-Lena Herfindal Beslutsdatum: Träder i kraft: Giltighetstid: Bör uppdateras före: - Ev dokument som upphävs: - Bilaga till: Fakultetsnämndens beslut den 21 oktober 2015 Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten Detta dokument beskriver de principer som ska gälla för anslagsfördelningen för det kommande året. Dokumentet fastställs av fakultetsnämnden. Enligt delegationsordningen för NJ-fakulteten är det dekanus som beslutar om tilldelning av statsanslag till institutioner och enheter i enlighet med dessa principer. Fakulteten tilldelas anslag per redovisningsområde och anslagsfördelningen följer denna indelning. 1 Övergripande om anslagsmodellen Inom ramen för projektet Framtidens SLU har en harmoniserad modell för anslagsfördelning från fakultet till institution, inom delen forskning och forskarutbildning, arbetats fram och beslutats av SLU:s styrelse den 6 november Syftet är att samma principer ska gälla inom hela SLU och även tillämpas av fakulteterna gentemot institutionerna. Principerna framgår av styrelsens beslut om anslagsfördelning, dnr SLU ua Utbildning på grundläggande och avancerad nivå För utbildning på grund- och avancerad nivå infördes en ny anslagsfördelningsmodell fr.o.m För fördelning avseende fördelningen från styrelsen till fakultetsnämnderna gäller följande övergripande principer Resurser för GU fördelas med program och programgrupper som planeringsbas Alla program och programgrupper sorteras till ett fåtal ersättningskategorier Resursfördelning till program och programgrupper sker genom uppdrag, utan avräkning 1(6)

2 Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten För det första steget i fördelningsmodellen, från styrelse till programnämnd och därefter fakultet, sker beräkning baserat på antal studenter (hst och hpr) och utbildningsområden. Universitetsgemensamma utbildningskostnader fördelas ut i verksamheten och återtas via en avgift baserad på studentvolym (hst). Fördelningen från programnämnd till kurs består av en basersättning som beror av kursens längd och en prestationsersättning som beror av typ av undervisning och antal studenter. Fakultetsnämnderna har, från styrelsen, fått i uppdrag att för 2016 begränsa förändringen i kursersättning för respektive institutioner till max -5 % i förhållande till den kursersättning som gavs 2015 för motsvarande kursutbud, omfattningen ska redovisas i beslutet om anslagsfördelning. 2.1 Fakulteten gemensamt Flera av de kostnader som är universitetsgemensamma, men som tidigare hanterats inom fakulteten, fördelas fr.o.m ut till respektive institution baserat på antal HST. Det gäller exempelvis kostnader för bibliotek, studentdataservice och AV-stöd (undervisningsservice). Dock kvarstår ett antal fakultetsspecifika kostnader för PN att reservera medel för, innan fördelning till respektive kurs kan göras Programstudierektorer I rektors delegationsordning som gäller från och med 2014 (dnr ) har programstudierektorernas (PSR) uppdrag och ansvar harmoniserats, förtydligats och utökats jämfört med tidigare. För PSR inom NJ-fakulteten beslutade PN-NJ om principer för beräkning av omfattning av uppdragen. En grundnivå på omfattningen av uppdragen som motsvarar 10 % för varje årskurs av programmets längd. Detta ges om programmet har 30 hst per årskull, i medeltal. lägsta nivå på PSR:s uppdrag utifrån programmets längd: Master 15 %, Kandidat/treårigt program 20 % och femårigt program 30 % utöver grundersättningen ges tillägg baserat på hst (utöver 30 hst/årskull) och externa samarbeten (5 %) Bastermin och kurs i miljörätt Fakulteten ansvarar för en naturvetenskaplig bastermin och bär eventuellt underskott i förhållande till ersättningen för hst/hpr från styrelsen. Fakulteten ansvarar även för en kurs i miljörätt Speciallokaler för undervisning Vid fakulteten finns speciallokaler för undervisning, tidigare benämnt övningslaboratorier. Då institutionerna nyttjar speciallokalerna för undervisning debiteras de hyra enligt samma prislapp som vid hyra av övriga undervisningslokaler. Mellanskillnaden mellan hyresintäkten från institutionerna och den verkliga kostnaden finansieras av NJ- VH och LTV-fakulteten. Kostnaden fördelas mellan fakulteterna baserat på antalet HST på de kurser som nyttjar speciallokalerna(dnr ) Ersättning till institutioner med Erasmuskoordinatorer* Erasmuskoordinatorernas uppdrag omfattar: in- och utresande studenter, utbytesavtal generellt (ej bara Erasmus) 2(6)

3 Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten Koordinatorerna ska för fakultetens räkning - Delta i arbetet med prioritering av vilka utbytesavtal som ska finnas för studenter vid NJ-fakulteten: vilka avtal och vilken omfattning - Delta i arbetet med rangordning av utresande studenter - I samarbete med programstudierektor rådgöra med studenter i deras val av universitet och kurser - Vid behov bistå utbildningsavdelningen att bedöma behörighet för inresande studenter *) gäller så länge inget beslut om annan hantering fattas centralt Oförutsedda kostnader och underskottskapital En mindre summa avsätts till programnämndens förfogande för oförutsedda kostnader. Vid behov ska också avsättning göras för hantering av tidigare underskottskapital. 3 Forskning och utbildning på forskarnivå 3.1 Inledning Fakultetens tilldelning av anslag till institutionerna ska följa styrelsens beslut. Avlyft för fakultetsgemensamma avsättningar sker innan utfördelning till institutionerna görs i uppdelningen uppdrag i regleringsbrevet, basanslag, prestationsanslag och tidsbegränsade satsningar. 3.2 Fakultetsgemensamma avsättningar Fakulteten reserverar medel för medfinansiering av odlingsverksamheten vid Ultuna med 8 mnkr. Ett belopp, motsvarande ca 1 % av anslaget till forskning, reserveras också till fakultetsledningens förfogande för kostnader som inte kan förutses i anslagsfördelningsprocessen. 3.3 Basanslag Vid SLU:s styrelse den 16:e juni 2015 beslutades om gemensamma principer för finansiering av högre akademiska anställningar. Beslutet innebär att rekryterade professorer garanteras 100 % finansiering med statsanslag samt att professorer befordrade enligt 2013 års anställningsordning ska likställas med rekryterade professorer och garanteras finansiering med statsanslag fr.o.m Styrelsebeslutet omfattar också universitetslektorer som anställs efter som ska garanteras finansiering med statsanslag inom redovisningsområdet forskning/forskarutbildning som uppgår till minst 20 % av lönekostnaden fr.o.m Garantinivåer för minimifinansiering via statsanslag avser såväl befintliga som tillträdande rekryterade professorer, samt befordrade professorer och lektorer som anställs efter 16 juni Inom fakulteten bedöms att detta utrymme för finansiering av professorer finns inom anslaget till ämnesområdet. I enlighet med de principer för finansiering av läraranställningar vid NJ-fakulteten (SLU ua ) som beslutades av fakultetsnämnden den 9 september 2015, ska även i det fall där en lektor är ämnesansvarig dennes lön finansieras via ämnesområdesanslaget. I beslutet fastställdes också att universitetslektorer som anställs vid NJ-fakulteten efter den 1 juli 2015 ska finansieras av fakulteten till 35 % via anslag för forskning och forskarutbildning, samt till minst 15 % av institutionen. 3(6)

4 Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten Fakultetens del av finansieringen avser en schablonberäkning av lön inklusive OH och kommer att öka anslaget till det ämnesområde som universitetslektorn ingår i. Om universitetslektorn slutar eller är tjänstledig kommer anslaget till ämnesområdet att justeras för detta, såvida inte densamma är ämnesområdesansvarig. Basanslaget innehåller ett ämnesområdesanslag och övrigt basanslag: Ämnesområde- Ersättningen till ett ämnesområde ska garantera en långsiktighet och ändras endast om uppdraget till institutionen ändras. Ersättningen ska rymma finansiering av en ämnesansvarig samt, i förekommande fall, en eller flera universitetslektorer som anställts efter den 1 juli Lista på ämnesområden, se bilaga 1. Till institutionerna stad och land samt ekonomi ges en extra ersättning till ämnesområden med 150 tkr per ämnesområde då ersättningen för forskningsanknuten grundutbildning tas bort. Om inte annat beslutas ska anslaget till ämnesområden räknas upp med 2 % per år. Övrigt basanslag- I ersättningen övrigt basanslag ingår delar av det som tidigare fördelades som forskning övrigt samt institutsuppgifter, förutom det som nu finns under uppdrag enligt regleringsbrevet. Även modelleringstjänsterna samt lektoratet i miljö- och bioetik ingår här. 3.4 Prestationsanslag Av SLU:s anslagsram till fo/fu fördelas 15 procent till institutionerna efter prestation. Fördelningen bygger på vetenskaplig publicering (5 %), bidrags- och uppdragsintäkter (5 %) samt uppdrag inom forskarutbildning (5 %). Den publiceringsbaserade fördelningsmodellen beskrivs i bilaga 2. Prestationsanslaget fastställs av styrelsen och får inte omfördelas av fakulteten. Anslaget för externa medel beräknas som institutionens andel av SLU:s samtliga institutioners externa medel (intäkter) sett över en fyraårsperiod. Vid beräkningen av externa medel multipliceras erhållna medel med en fakultetsfaktor. Naturvetenskapliga institutioner har en faktor om 1,5 och institutioner med främst samhällsvetenskap och humaniora en faktor om 2,0. Till forskarutbildningen kommer anslaget att fördelas som ett uppdrag. Anslaget till fakulteten bygger på prestationer inom fu sett över en fyraårsperiod och kommer att justeras årligen. På samma sätt läggs uppdraget till respektive institution ut från fakulteten. 3.5 Tidsbegränsade satsningar De strategiska satsningarna består dels av strategiska satsningar som finansieras direkt av styrelsen, dels av fakultetens egna strategiska satsningar och i vissa fall en samfinansiering. Nya strategiska satsningar från fakulteten som tillkommit under 2015 är satsningarna på: Biträdande lektorat inom starka miljöer och förstärkningsmiljöer 1. Satsningen innebär att fakulteten finansierar år 1-4 med 75 % av lönekostnaden. Om den biträdande lektorn blir befordrad till lektor ska fakulteten finansiera 70 % år 5, 60 % år 6, 50 % år 7 och fr.o.m. år 8 ska fakulteten finansiera 35 %. I lönekostnaden ingår LKP samt OH(schablonberäknad). Medfinansiering av doktorandanställningar, 500 tkr per anställning då fastställda kriterier uppfylls 2 Medfinansiering av utrustning 3 1 Beslut i FN med fastställda kriterier , dnr Kriterier fastställda av FN (6)

5 Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten Nytt för anslagsfördelningen 2016 Extra anslag till samverkanslektoraten utöver den justering som kommer från styrelsen. Anslaget från styrelsen är beräknat utifrån en genomsnittlig kostnad inom hela SLU med avsikten att tilldela tjänsterna en 50 % finansiering. Höjningen från styrelsen för att uppnå en 50 % finansiering är tänkt att göras under en tvåårsperiod Fakulteten går in och finansierar det som saknas för att uppnå en 50 % finansiering redan under 2016, motsvarande 103 tkr per samverkanslektorat. Fakulteten höjer också anslaget till samma nivå för de samverkanstjänster som inrättats av fakulteten. Beloppen är framräknade som en genomsnittlig kostnad för samtliga samverkanslektorer inom SLU. Även fakultetens båda modelleringstjänster samt lektoratet i miljö- och bioetik tilldelas samma anslag som samverkanslektorerna. Extra anslag om 10 mnkr reserveras och kommer att fördelas i relation till institutioners/motsvarandes andel av fakultetens totala bidragsintäkter inom forskningen under Fortlöpande miljöanalys- Foma Fakulteten ansvarar för programmen Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Kust och hav Övergödning Försurning Biologisk mångfald Därutöver finns inom fakulteten Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel(ckb) som tillhör programmet Giftfri miljö, vilket VH-fakulteten ansvarar för. Styrelsen tilldelar fakulteten anslag för Foma med en indikativ fördelning mellan programmen. Fakultetens fomanämnd föreslår dekanus vilka projekt som ska tilldelas anslag. Anslaget till Artdatabanken, i enlighet med SLU:s regleringsbrev, redovisas under redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys och programmet Biologisk mångfald. 5 Gemensamma ändamål Kostnader för fakultetens gemensamma ändamål finansieras med ett fakultetspåslag som belastar institutionerna genom ett påslag på lön. Påslaget är lika över hela SLU oavsett fakultetstillhörighet. De gemensamma ändamålen är: fakultetsledning nämnder lika villkorsverksamhet och arbetsmiljö information och marknadsföring 3 Kriterier fastställdes av FN och beslut om vilken utrustning som ska få medfinansiering togs av FN (6)

6 Principer för anslagsfördelning 2016, NJ-fakulteten Vissa kostnader som inte får ingå i fakultetspåslaget men som är att betrakta som gemensamma kommer ingår fr.o.m under forskning övrigt. Det gäller exempelvis kostnader för lokalutredningar. Kostnaden för administrativa chefer 4 måste i enlighet med SUHF-modellen 5 belasta stödverksamheten. För att inte frångå modellen och samtidigt belasta fakultetspåslaget, med samma innehåll oavsett fakultet, så ska fr.o.m hela lönen för de administrativa cheferna konteras inom stödverksamheten på institutionsnivån. Det här innebär att fakulteten ersätter institutionerna med ett anslag inom forskningen, motsvarande den kostnad för respektive administrativ chef som annars hade tagits på fakultetsnivån. 4 Administrativa chefer placerade vid institutionerna (strategisk satsning där fakulteten finansierar 25 % av lönen) 5 Överenskommelse inom Sveriges universitets- och högskoleförbund hur gemensamma kostnader ska hanteras 6(6)

7 Bilaga 1 Ämnesområden inom NJ-fakulteten 2016 Kluster, institution, anställning LANDSKAP OCH SAMHÄLLE Stad och land FGI Landsbygdsutveckling med inriktning mot det Globala Syd Landsbygdsutveckling inriktning svenska och europeiska förhållanden Miljökommunikation Agrarhistoria Ekonomi Ekonomi med inr mot tillämpad företagsledning Företagsekonomi inriktning mot organisation och ledning inom förädlingskedjor och nätverk relaterade till livsmedel landsbygden) Jordbrukssektorns ekonomi Naturresurs- och miljöekonomi EKOLOGI OCH VÄXTPRODUKTION Ekologi FGI Ekosystemekologi särsk terrestra system Jordbruksentomologi inr växtskydd (annonseras i ämnet och byter namn 2016 till lantbruksentomologi) Insektsekologi Ekologisk miljövård Landskapsekologi Växtproduktionsekologi Växtekologi (FÖRSLAG att slå samman med Ogräsbiologi och byta namn till Växtekologi och ogräsbiologi) Växtodlingssystem Lövskogsodling särsk för energiändamål Ogräsbiologi (FÖRSLAG införliva med ÄO Växtekologi som byter namn) Norrländsk jordbruksvetenskap FGI Växtodlingslära inr. vall och grovfoder Ersätter våren 2016 ÄO Norrländsk växtodling MARK-VATTEN-MILJÖ Energi och teknik Systemanalys inom bioenergiområdet. Byter namn till Bioenergiteknik Statistik särsk biometri Lantbruksteknik inr de levande naturresursernas tillvaratagande Lantbrukets processautomation

8 Bilaga 1 Mark och miljö FGI Biogeofysik Jordbearbetning (ska ersättas av Markmekanik och jordbearbetning; prel benämning) Lantbrukets hydroteknik (ska ersättas av Vattenhushållning i jordbrukslandskapet; prel benämning) Markvetenskap inr kolomsättning i mark, speciellt kolbindning och emission av koldioxid i jordbrukssystem Markkemi inr ämnesspeciering och kemiska processer i gränsskiktet mellan markens fasta materia och markvätskan Vattenvårdslära särsk ämnes- och materialflöden i jordbruksmark Växtnäringslära med markvård Vatten och miljö Akvatisk biogeokemi inr jordbrukslandskapets ytvatten Miljöanalys inr akvatisk biodiversitet Organisk miljökemi inr org miljögifters förekomst o spridning i vattenmiljön Akvatiska resurser Kvantitativ fisk- och fiskeriekologi FÖRSLAG: Fiskekologi inr populationsstruktur och populationsgenetik (prel) BIOCENTRUM Kemi och bioteknologi Oorganisk och fysikalisk kemi Organisk kemi inr biomolekylers struktur och egenskaper Strukturell molekylärbiologi Biokemi Livsmedelsvetenskap Livsmedelsvetenskap inr metoder för studier av matens strukturer och egenskaper Livsmedelsvetenskap inr animaliska livsmedel Livsmedelsvetenskap inr vegetabiliska livsmedel Livsmedelsvetenskap inr studier av bioaktiva ämnen i livsmedel Mikrobiologi Mikrobiologi särsk livs- o fodermedelsmikrobiologi Markmikrobiologi Mikrobiell metabolism Skoglig mykologi och patologi FGI Växtpatologi inr sjukdomar i jordbruksgrödor Växtpatologi, epidemiologi Växtbiologi Växtgenomik och växtförädling (Tidigare "Kulturväxternas genetik och förädling särsk in vitro-metodik") Växtvirologi Molekylär cellbiologi med inr mot växter Skogsträdens cellbiologi Växtfysiologi Genetik Molekylära växt/skadegörarinteraktioner FGI (S) Skoglig resurshushållning CENTRA ArtDatabanken CBM

9 Bilaga 2 Publiceringsbaserad fördelningsmodell Modellen består av de tre komponenterna produktivitet, synlighet och genomslag. Varje tidskriftsartikel, forskningsöversiktsartikel, bok och bokkapitel tilldelas poäng enligt följande system: Refereegranskade vetenskapliga artiklar Produktivitet - en tidskriftsartikel eller forskningsöversiktsartikel tilldelas 1 poäng om den är refereegranskad och finns registrerad i SLU:s publikationsdatabas (SLUpub). Synlighet en artikel tilldelas ytterligare 0,5 poäng om den publicerats i en tidskrift med impact factor över eller lika med ämnets medelvärde. Genomslag en artikel tilldelas ytterligare 0,5 poäng om den tillhör de 25% mest citerade inom sitt område. Böcker och Bokkapitel Produktivitet en bok tilldelas 4 poäng och ett bokkapitel tilldelas 0,5 poäng. Poäng ges endast för författade böcker, ej redaktörskap. I modellen hanteras refereegranskade vetenskapliga artiklar och böcker/bokkapitel var för sig. Av den totala potten som fördelas publikationsbaserat tilldelas böcker och bokkapitel 2 mkr. Resterande del, 53 mkr, fördelas efter artiklar. Till grund för poängräkningen ligger refereegranskade vetenskapliga artiklar (tidskriftsartiklar, forskningsöversiktsartiklar), böcker och bokkapitel publicerade åren och registrerade i SLUpub. För att undvika alltför stora svängningar mellan åren utgör den fördelningsgrundande poängen ett medelvärde av de fyra åren. Exempel på poängberäkning En högciterad artikel publicerad i en tidskrift med normerad impact factor över eller lika med 1 tilldelas i modellen 2 poäng (1+0,5+0,5), vilket är en artikels maximala utdelning. En refereegranskad artikel som finns registrerad i SLUpub men som inte finns med i Web of Science kan inte bedömas med avseende på synlighet och genomslag och kan därmed maximalt tilldelas 1 poäng. Artiklar som tilldelas 1,5 poäng är antingen högciterade eller publicerade i en tidskrift med en inom ämnet hög impact. Fördelningen baserad på böcker och bokkapitel tar enbart hänsyn till antalet publikationer. Val av modell Den här presenterade modellen är inte likadan som den modell regeringen använder för att fördela ut anslag till lärosätena, dock kan incitamentsstrukturen sägas vara densamma då antalet artiklar och en hög citeringsgrad premieras i båda fallen. I regeringsmodellen är det endast refereegranskade artiklar registrerade i Web of Science som ligger till grund för tilldelningen medan det här ingår alla refereegranskade artiklar som finns registrerade i SLUpub i tilldelningsunderlaget.

10 Bilaga 2 Till detta läggs nu även en premiering av artiklarnas synlighet i form av poäng för publicering i tidskrifter med en impact factor över snittet för ämnesområdet. Fraktionering Modellen tillämpar inte författarfraktionering. Varje institution som har en författare till en artikel/bok/bokkapitel tilldelas hela den poängsumma som artikeln genererat oavsett hur många författare artikeln har. Det finns för- och nackdelar med att använda fraktionering, dvs dela poängen med antalet författare på artikeln. Det kan tyckas rättvisare att den institution som har flera författare till en artikel knutna till sig ska få mer utdelning än den institution som bara har en författare. Sett på institutionsnivå och över en längre tidsperiod tenderar denna orättvisa att jämna ut sig. En nackdel med att tillämpa fraktionering på befintligt dataunderlag är att vissa poster i publikationsdatabasen främst icke Web of Science poster är svårbedömda avseende det totala antalet författare. Med målsättningen att försöka hålla modellen så enkel och transparent som möjligt bedöms därför fördelen att inte fraktionera överväga. Kritiska faktorer En modell som tillämpas ner på institutionsnivå blir ofrånkomligen ganska känslig för variation över åren. Ett sätt att dämpa variationen är att använda ett fyraårsmedelvärde av den fördelningsgrundande poängen. Komponenterna synlighet och genomslag i modellen förutsätter tillgång till Journal impact factor från Thomson Reuters och Percentile in Subject area från InCites (Thomson Reuters) 1. I dagsläget prenumererar SLU på tjänsterna. Forskarna måste registrera sina publikationer i SLUpub med korrekt koppling till institution. Dokumentation över organisationsstrukturen, kvalitetssäkrad avseende aktualitet, namn och nivå och där det är möjligt att följa organisatoriska förändringar bakåt i tiden är nödvändig. Modellens fördelar Relativt enkel och transparent modell då tröskelvärden och fasta poäng används. Enskilda extrema värden avseende citering eller impact factor påverkar därmed inte utfallet. Modellens båda delar synlighet och genomslag är normerade, dvs måtten baseras på jämförelser inom respektive ämnesområde. Publiceringsstrategiskt kan forskarna själva, med hjälp av Journal Citation Reports, hitta relevanta tidskrifter som har en relativt till ämnet god internationell synlighet/spridning. Stimulerar externt samarbete eftersom fraktionering inte tillämpas. 1 : InCitesTM, Thomson Reuters. Data source: Web of Science

11 Bilaga 2 Beskrivning av modellens komponenter och hur dataunderlaget tagits fram Dataunderlaget baserar sig på ett uttag från SLUpub gjort Uttaget inkluderar dokumenttyperna vetenskaplig artikel, forskningsöversikt, bok och bokkapitel för åren 2010, 2011, 2012 samt Produktivitet (Vetenskaplig artikel, forskningsöversikt, bok, bokkapitel) För att en vetenskaplig artikel och forskningsöversikt skall uppfylla kraven för produktivitetkomponenten gäller följande: (1) dokumentet skall i SLUpub i fältet Dokumenttyp antingen vara registrerat som en vetenskaplig artikel eller en forskningsöversikt ; (2) dokumentet skall i SLUpub i fältet Innehållstyp vara registrerat som refereegranskat ; (3) dokumentet skall i SLUpub under rubriken Validering av författare vara kopplad till ett korrekt SLU-visitkort. För att en bok och bokkapitel skall uppfylla kraven för produktivitet-komponenten gäller: (1) dokumentet skall i SLUpub i fältet Dokumenttyp antingen vara registrerat som en bok eller ett bokkapitel ; (2) dokumentet skall i SLUpub i fältet Innehållstyp vara registrerat som refereegranskat eller Övrigt vetenskapligt ; (3) dokumentet skall i SLUpub under rubriken Validering av författare vara kopplad till ett korrekt SLU-visitkort. Synlighet (Vetenskaplig artikel, forskningsöversikt) För att en vetenskaplig artikel och forskningsöversikt skall uppfylla kraven för synlighetkomponenten gäller, utöver de kriterier som anges i produktivitets-komponenten, följande: (4) dokumentet skall ha en NIF (Normaliserad Impact Factor) som är lika med eller överstiger 1, det vill säga är högre eller lika stort som ämnesnormalen. NIF beräknas för varje enskild artikel eller forskningsöversikt genom att dividera IF (Impact Factor) för publikationens tidskrift med medelvärdet av AIF (Aggregate Impact Factor) för de ämnesområden (WOS Categories) som tidskriften tillhör. Datakälla för IF har varit InCites 2014 Juni (Värden ekvivalenta med JCR 2 Ed. 2013) och Datakälla för AIF har varit den senast tillgängliga beräkningen, det vill säga JCR Ed (Både Science Edition och Social Science Edition). Genomslag (Vetenskaplig artikel, forskningsöversikt) För att en vetenskaplig artikel och forskningsöversikt skall uppfylla kraven för genomslagkomponenten gäller, utöver de kriterier som anges i produktivitets-komponenten, följande: (4) dokumentet skall ha ett IP (inverterat percentil-värde) som är lika med eller mindre än 25, vilket innebär att publikationen tillhör de 25% mest citerade inom sitt ämnesområde; samt (5) dokumentet får inte ha 2013 som publikationsår, dvs genomslag-komponenten baseras på åren , då värdena på IP för detta år inte kan anses som tillräckligt robusta. Datakälla för IP har varit InCites 2014 Juni. 2 JCR, Thomson Reuters

12 Bilaga 2 Årets dataunderlag Allmänt Underlaget omfattar åren och är baserat på det som återfinns i SLU:s publikationsdatabas SLUpub. Innehållet i SLUpub består av det som registrerats i gamla publikationsdatabasen (fram till våren 2012) samt registreringar gjorda direkt i det nya systemet, SLUpub. Registreringar som gjordes i gamla P-basen består av den information som forskare lagt in, d.v.s. ingen granskning av posternas kvalitet gjordes. Biblioteket har dock under 2013 och 2014 gått igenom och validerat en stor del av materialet fr.o.m Denna validering kan innebära att justeringar avseende t.ex. publikationstyp, komplettering av medförfattare och dennes affiliering har gjorts. Publicering som täcks av Web of Science En stor del av detta material har validerats bakåt i tiden, vilket säkerställer att SLU-knutna medförfattare har kopplats till publikationen. Nya poster har också tillförts, dvs publikationer med SLU-författare som inte har registrerats i SLUpub. För ett fåtal publikationer har inte poäng för synlighet och/eller genomslag kunnat beräknas, främst beroende på otydlig angivelse eller avsaknad av universitetets namn i artikeln.