Verksamhetsberättelse år Brottsofferjourernas Riksförbund

Transkript

1 Verksamhetsberättelse år 2007 Brottsofferjourernas Riksförbund

2 Tryckeri: WeincoTryckerier AB Tryckort: Malmö Tryckår: 2008 Grafisk Form: Ninna Mörner Brottsofferjourernas Riksförbund Box Bondegatan Stockholm Telefon Fax E-post

3 Innehåll VERKSAMHETSMÅL...2 RIKSFÖRBUNDET ÅR Styrelse Lokal verksamhet Regional verksamhet Kansli Utbildning & utbildningsmaterial Projekt Kvalitetsarbete Information & kommunikation Sammanfattning BROTTSOFFERJOURER I SVERIGE...23 Regioner STATISTISK REDOVISNING...26 Stödpersoner Vittnesstöd Medlemmar EKONOMISK ÅRSREDOVISNING...35 Förvaltningsberättelse Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse

4 Verksamhetsmål 2 Brottsofferjourernas Riksförbund är en religiöst och politiskt obunden ideell organisation som bildats för att ge stöd till brottsoffer. Riksförbundet består av lokala brottsofferjourer (BOJ), som var och en är en ideell förening med ett antal ideellt arbetande och kvalificerade stödpersoner och vittnesstöd. Stödjarnas huvuduppgift att ge medmänskligt stöd och praktisk vägledning till den som drabbats av brott och deras anhöriga samt vittnen. De lokala jourerna är självständiga. De beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och för lokala föreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Lokala jourer kan besluta om regional verksamhet. Brottsofferjourerna ska vara ett komplement och alternativ till den offentliga sektorn vad gäller brottsofferarbete. Nedanstående grundläggande principer och målsättningar ska vara vägledande för vårt arbete. Grundläggande principer 1. Mänskliga rättigheter är grunden för allt vårt arbete. 2. Ett rättssamhälle, som inte kan skydda sina medborgare från kriminella övergrepp, har en moralisk skyldighet att ge all den hjälp och det stöd, som kriminalitetens offer behöver för att kunna återgå till det kvalitativa liv vederbörande levde, innan övergreppet ägde rum. 3. Brottsoffrens rättigheter ska ges samma prioritet som brottslingarnas rättigheter. 4. Bemötandet i brottmålsprocessen måste ske på ett positivt sätt så att inte brottsoffrets problem ökar, s k sekundär viktimisering. 5. Insatserna för brottsoffer får inte ske på bekostnad av de rehabiliterande insatser, som med nödvändighet måste riktas mot gärningsmannen för att därmed försöka förhindra återfall i brott. Verksamhetsmål 6. Medverka till att det finns väl fungerande vittnesstöd vid tingsrätter och hovrätter. 7. Socialtjänst och hälso- och sjukvård måste ta ett kvalitativt ansvar för stöd till brottsoffer. 8. Utsatta och sårbara brottsoffer ska få

5 hov. ett adekvat stöd och hjälp utifrån sina be- 9. Informera om vår verksamhet till rättsliga och sociala myndigheter, politiker och andra intressenter samt massmedia för att därigenom göra dessa medvetna om brottsoffrens situation. 10. Samarbeta med myndigheter, organisationer och ideella organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. 11. Samarbetet med Brottsoffermyndigheten prioriteras. 12. Aktivt samarbete i den lokala brottsförebyggande och brottsofferstödjande verksamheten. 13. Medverka till att målsägande, vittnen och anhöriga får ökat stöd i hela brottsmålsprocessen. 14. Medverka vid medling som stöd till brottsoffret, men ej som medlare. 15. Belysa behovet av forskning inom olika områden för att få en vetenskaplig grund i brottsofferarbetet. 16. Arbeta för att en Brottsofferombudsman tillsätts. 17. Arbeta för att ett Riksbarncentrum inrättas. 18. Arbeta för inkorporering av FN:s Barnkonvention som svensk lag. 19. Arbeta för införandet av en Barnbalk. Brottsofferjouren ger alla brottsoffer en hjälpande hand. Mottot för riksförbundet är Brottsoffers rättigheter - vår utmaning. 3

6 Riksförbundet år STYRELSEN Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets beskyddare. Medlemskap Riksförbundet är medlem i den europeiska organisationen Victim Support Europe, Nordiska brottsofferrådet, Forum för frivilligt socialt arbete, Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer) samt i folkhögskolan Alma. Medverkan vid årsmöten Riksförbundet representerades av Hans Klette, Birger Gustinger och Eva Larsson vid Victim Support Europes årsmöte i Ungern, den maj. Riksstämma 2007 års riksstämma hölls den maj på Essinge konferenscenter i lärarnas hus, Stockholm. Regionrådet Gotland och Stockholm stod som värd för stämman. 206 deltagare deltog på stämman där 76 jourer var representerade. 137 personer var röstberättigade, 1 fullmakt registrerades. På stämman behandlades 19 motioner samt tre propositioner från styrelsen. Dessutom antog stämman ett gemensamt utlåtande angående krav för att kunna bekämpa våld i nära relationer. Ett viktigt stämmobeslut är att Riksförbundets antagna minimikrav ska vara uppfyllda senast till stämman Styrelsen fick i uppdrag att utarbeta rutiner för hur hanteringen av jourer som inte uppfyller minimikraven ska se ut. Då jourer inte uppfyller minimikraven ska en övervägning ske om en sammanslagning med närliggande jour. Som yttersta åtgärd kan styrelsen ta till 3 i Riksförbundets stadgar, dvs uteslutning. Generaldirektör Margareta Bergström, Brottsoffermyndigheten, justitieminister Beatrice Ask och ordförande i justitieutskottet Thomas Bodström medverkade. Riksförbundets arbetsgrupper: polisfrågor, våld mot närstående samt BOJs interna arbete presenterade sitt arbete. Elin Jägervall, projektledare, presenterade Riksförbundets projekt om unga brottsoffer och vittnen. Vid middagen underhöll en kvartett från Romeo & Julia Kören. Förbundsstyrelse 11 sammanträden har genomförts under året. Viktiga frågor som styrelsen har arbetat med un-

7 der året har varit: unga brottsoffer, vittnen generellt samt vikten av att vittnen får stöd i ett tidigt skede, medling och medel från länsstyrelser för verksamhet inom våld mot närstående. Fram till maj var det ett intensivt förberedelsearbete inför stämman. Under hösten har styrelsen fastställt en delegationsordning och en lönepolicy. Styrelseledamöter Fram till stämman var Hans Klette förbundsordförande och Birger Gustinger vice ordförande. Ordinarie ledamöter var: Bengt Harila, Örjan Ohlström, Britt Rosén, Jan-Erik Rosén och Anita Sidén. Ersättare var: Åke Edlund, Inger Juhlin, Elisebeht Markström och Arne Rosenlund. Styrelseledamöter efter stämman se ruta nedan. Eva Larsson var föredragande tjänsteman i styrelsen hela året och Tomas Hagman var föredragande t o m maj. Monica Bergvall har varit brottsofferassistenternas representant t o m juni. Ett styrelsebeslut har fattats om att det inte längre ska vara med någon representant från Brottsofferjourerna på styrelsemöten. Styrelsemedlemmar efter stämman Namn funktion Hans Klette Anders Selholm förbundsordförande vice ordförande BOJ s styrelse efter stämman. Från vänster bak, Birger Gustinger, Anita Sidén, Örjan Ohlström, Anders Selholm, Jan-Erik Rosén. Vänster fram; Elisebeht Markström, Monica Ekström, Reino Krank, Cecilia Kongbäck, Hans Klette samt Hillevi Engström. Arbetsutskott 8 sammanträden har genomförts. AU bestod fram till stämman av: förbundsordförande Hans Klette, Birger Gustinger och Jan-Erik Rosén samt Britt Rosén och Örjan Ohlström som ersättare. Efter stämman består AU av: förbundsordförande Hans Klette, Anders Selholm och Anita Sidén. Ersättare är Elisebeht Markström och Jan-Erik Rosén. Birger Gustinger Örjan Ohlström Elisebeth Markström Jan-Erik Rosén Anita Sidén Reino Krank Cecilia Kongbäck Hillevi Engström Monica Ekström ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ersättare ersättare ersättare ersättare Revisorer Fram till stämman var Sten Garpenquist ordinarie godkänd revisor. Ordinarie revisorer var Bengt Lindhe och Uno Eriksson och Birgitta Hellgren var ersättare. Efter stämman är Bengt Bergshem ordinarie godkänd revisor och ersättare Malin Evesäter. Uno Eriksson och Åke Malmström är ordinarie revisorer och Birgitta Hellgren ersättare. 5

8 6 Valberedning Fram till stämman bestod valberedningen av Lennart Berle, Marie Kindström Olsson, Sören Robertsson, Helena Olofsson och Bengt-Åke Öberg. Efter stämman består valberedningen av Lennart Berle, sammankallande, Marie Kindström Olsson, Sören Robertsson, Bengt-Åke Öberg och Marja Zackari. Remisser Riksförbundet har svarat på fem remisser under året, varav tre till justitiedepartementet: Målsägandebiträdet ett aktivt stöd i rättsprocessen (SOU:6), Summa summarum - en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare (SOU 2007:5), Översyn av den rättsmedicinska verksamheten Tillsyn, Rättsliga rådet och rättsläkarens roll (SOU 2006:103). Ett remissvar var till Socialdepartementet: Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften (Ds 2007:13) samt ett till Integrations- och jämställdhetsdepartementet: Rörelser i tiden den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden (SOU 2007:66). Detta remissvar var i enhetlighet med svar från Forum för Frivilligt Socialt arbete. ARBETSGRUPPER För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt och kunna stärka opinionsbildningen i dessa frågor har styrelsen tillsatt arbetsgrupper. Under året har tre arbetsgrupper varit aktiva och ytterligare två arbetsgrupper har blivit tillsatta. Arbetsgruppen Polisfrågor För att arbeta med polisfrågor tillsattes under hösten 2005 en arbetsgrupp bestående av Birger Gustinger, förbundsstyrelsen, Bengt Laveberg, Trollhättan och Jöran Hultman, Ängelholm. Eva Larsson från kansliet har medverkat i gruppens arbete. Syftet med gruppen är att det läggs en grund för att polisen ger ett bättre bemötande till brottsoffer, att de uppfyller sitt informationsansvar enligt FUK 13 a- c och att polisen följer riktlinjerna i regleringsbrev för Rikspolisstyrelsen. Det är också viktigt att polisen ökar sin samverkan med BOJ. Under år 2007 har gruppen givit information till Polisens kommunikationscentraler (PKC) samt medverkat i planeringen inför distansutbildning av polisaspiranter. Efter en skrivelse till RPS blev arbetsgruppen inbjuden till ett möte och ett resultat blev att en särskild projektgrupp tillsattes inom RPS med uppgift att skapa en strategiplan för brottsofferfrågor. Ytterligare ett möte genomfördes med RPS projektgrupp, vilket upplevdes som mycket framgångsrikt. Gruppen har också medverkat vid polisens utbildning för utredare inom Stockholms polisområde. Arbetsgruppen BOJs interna arbete Under hösten 2006 tillsattes arbetsgruppen och har bestått av Arne Rosenlund, förbundsstyrelsen, Lilian Eriksson, Falun, Bo Danielsson, Ängelholm och Helena Wahlund, Västerås. Efter stämman avgick Arne Rosenlund och ersattes av Anders Selholm. Ulla Graneli och Eva Larsson från kansliet har medverkat i gruppens arbete. Syftet är att utveckla lokalt brottsofferarbete, kvalitetssäkring och att vara en referensgrupp för Riksförbundets kompetensutveckling. Under året besökte gruppen sex brottsofferjourer för att få en dialog kring minimikrav och en handlingsplan har sammanställts för att uppnå fastställda minimikrav. Gruppen har tagit initiativ till att en forskningsansökan kommit till stånd angående brottsoffers behov av stöd. Gruppen har också givit synpunkter till remissvar Rörelser i tiden. Gruppen har genomfört en enkätundersökning om hur jourerna ser på BOJs inriktning i framtiden. Ska vi vara mer professionella och mindre

9 FOTO:HÅKAN STRANDMAN ideella? Når vi alla brottsoffergrupper och hur når vi upp till minimikraven? Enkäten sammanställdes med hjälp av Ninna Mörner, som även tog fram en folder med tips i samband med ansökan om kommunala bidrag. Arbetsgruppen våld mot närstående Arbetsgruppen tillsattes under hösten 2006 och består av Britt Rosén och Elisebeht Markström från förbundsstyrelsen samt Monica Bergvall, Södertälje och Kerstin Zaring, Karlstad. Eva Larsson från kansliet har medverkat i gruppen. Syftet med gruppens arbete är att vara en resurs för kompetens- och metodutveckling för stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn samt vara en resurs i opinionsarbetet inom detta område. Under året har gruppen varit en värdefull resurs för lokala jourer i sitt utvecklingsarbete för att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn samt för ansökningar till länsstyrelser. Gruppen har också varit med vid en hearing samt givit synpunkter till remissvar. Arbetsgruppen rättsväsende Arbetsgruppen som består av Hans Klette, Cecilia Kongbäck och Jan-Erik Rosén från förbundsstyrelsen samt Janet Svensson, Malmö och Göran Äng, Aneby tillsattes under hösten De hade ett första sammanträde i slutet av året och kommer därmed i gång med sitt arbete under Arbetsgruppen socialtjänst/hälsooch sjukvård Arbetsgruppen som består av Monica Ekström och Örjan Ohlström från förbundsstyrelsen samt Lars Edlund, Härnösand och Bertil Olin, Strömstad, tillsattes under hösten De hade ett första sammanträde i slutet av året och kommer därmed i gång med sitt arbete under Årets Brottsofferpris gick för första gången till en verksam brottsofferassistent; Kerstin Zaring från Södra Värmland. Medverkan vid olika möten Förbundsordförande Hans Klette har deltagit vid aktiviteter i jouren i Ystad och i regionen Skåne- Halland och Blekinge län. Han har representerat BOJ vid tre konferenser arrangerade av Brotts-offermyndigheten och vid två konferenser om medling arrangerade av Brå. Han har ingått i Brås referensgrupp för medling. Han har hållit föredrag vid konferensen Mänskliga rättigheter och brotts-offerperspektiv, för kinesiska jurister vid Wallenberginstitutet, för ryska jurister vid svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen, Göteborgs universitet, juridiska institutionen och Malmö högskola, socionomutbildningen. Hans Klette har också medverkat vid konferenser om medling vid en nordisk konferens i Helsingfors samt vid en regional konferens i Lund. Han har även deltagit vid två internationella konferenser: Stockholm Criminology Symposium och Nordiskt Kriminalistmöte i Stockholm. Dessutom har han medverkat vid Riksförbundets centrala utbildningar. 7

10 8 Brottsofferpris Årets Brottsofferpris gick till Kerstin Zaring, brottsoffersassistent i Södra Värmlands brottsofferjour. Motiveringen till utnämningen lyder: Hon har utvecklat stödinsatserna i jouren. Under hennes ledning har jouren blivit banbrytande när det gäller självhjälpsgrupper och stöd till t ex unga tjejer utsatta för sexualbrott, män utsatta för homofobiska brott och hatbrott med främlingsfientliga motiv. Hon har också utvecklat jourens arbete med att ge stöd och mod till kvinnor utsatta för våld i nära relation. Dessutom har hon inspirerat sina medarbetare till att växa och utvecklas. Priset, en bronsstaty av konstnärinnan Diana Andersson samt kronor, delades ut den 8 mars, den Internationella kvinnodagen, i Karlstad. EKONOMI Riksförbundet har under år 2007 kunnat tillgodoräkna sig följande bidrag: Brottsoffermyndigheten, verksamhetsbidrag Socialstyrelsen, Projekt Mäns våld mot kvinnor Arvfondsdelegatiionen, Projekt Stöd till unga brottsoffer SPIFAB, Tidningen Brottsoffer Övriga bidrag Totalt BANCO FONDER Humanfonden År 1994 inleddes ett samarbete med Bancos Humanfond. Under år 2007 har antalet sparare minskat från 93 till 79 sparare. Hjälpfonden Hjälpfonden är ett komplement till de befintliga ideella och etiska allemansfonderna inom Bancos fondsortiment. Den riktar sig främst till företag, men även privatpersoner och organisationer kan spara i Hjälpfonden. Spararna avstår 1 procent av fondförmögenheten till Riksförbundet. Antal sparare har under året minskat från 7 till 5. Förbundsstyrelsen har beslutat: att den ideella utdelningen från Humanfonden och Hjälpfonden tillfaller regionerna, att respektive region erhåller utdelning i förhållande till utdelning/län att medlen ska användas till regional verksamhet. Den totala summan på utdelningen från Humanfonden och Hjälpfonden blev under år 2007, kronor. Till regionerna utdelades kronor under år Brottsoffers gåvofond År 1992 införde Riksförbundet Brottsoffers gåvofond. Vid årets slut innehöll fonden kronor. Årets Brottsofferpris har bekostats av fonden. Styrelsen tog beslut under år 2007 att fonden ska finansiera en utbildning, Brottsdrabbade barn och deras föräldrar, som ska genomföras under våren LOKAL VERKSAMHET Vid årets slut var 106 föreningar anslutna till förbundet, se sidan 23. De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna

11 till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Hjälp- och stödinsatserna utförs till största del av ideella krafter. Alla har en särskild utbildning och har avgett tystnadslöfte. På sid 26 beskrivs jourernas verksamhet utifrån den statistik jourerna för. Jourerna kan erbjuda den som drabbas: Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt Information om polisanmälan Information om rättsprocessen Hjälp vid myndighetskontakter Information om ersättning Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare. Nya föreningar Under året har inga nya föreningar bildats. REGIONAL VERKSAMHET Föreningarna har rätt att med annan eller andra föreningar inom förbundet bilda region, länsföreningar eller annan sammanslutning. 10 regioner har nu bildats som juridiska personer, vilket ger dem möjlighet att söka bidrag från till exempel landstinget och Brottsoffermyndigheten. I övriga län pågår en diskussion om eventuella regionala sammanslutningar. Regionråden har en viktig roll för samarbetet med landsting och andra länstäckande myndigheter och organisationer. Regionråden arbetar också för att ge stöd till jourerna i regionerna, stimulera utvecklingsarbete samt att stödpersoner och vittnesstöd får möjlighet till vidareutbildning. I nuläget får regionerna verksamhetsbidrag från Riksförbundets medel från Brottsoffermyndigheten. Dessutom tillkommer en viss del av avkastningen från sparandet i Humanfonden. Bildade regioner, se sidan 25. Ideellt fondsparande kan generera pengar till Brottsofferjouren. År 2007 minskade dock antalet sparare som valde BOJ. RIKSFÖRBUNDETS KANSLI Bestod 2007 av åtta fast anställda personer som sammanlagt hade 7,2 tjänster. Eva Larsson, förbundsdirektör Tomas Hagman, administrativ chef (t o m nov.) Ulla Graneli, utbildningsansvarig. Ninna Mörner, informatör/redaktör Tidningen Brottsoffer Göran Thornadtsson, samordnare på Brottsofferjourernas telefoncentral Mia Delin assistent på Brottsofferjourernas Telefoncentral Anita Gardell ekonomiassistent/kanslist Marita Lyemark kanslist/telefonist. Riksförbundet har också haft två projektanställda under året. Elin Jägervall har arbetat som projektledare för Stöd till unga Brottsoffer och vittnen. Britt Rosén har arbetat som projektledare för Våld mot närstående sammanlagt 3 9

12 10 månader. Tony Leü och Mikael Johansson genomförde utvärderingen i projektet. Erika Nydahl har redigerat Tidningen Brottsoffer och Eva Andersson, jurist, samt Björn Lagerbäck, psykolog, har svarat på frågor i tidningen. Holger Bergström har arbetat ideellt en dag i veckan. Brottsofferjourernas Telefoncentral har haft 20 aktiva volontärer under året samt även timanställd personal. UTBILDNING/SEMINARIER Under år 2007 har Riksförbundets kansli arrangerat olika utbildningar till nyckelpersoner inom organisationen. Introduktionsdag nya medarbetare Nyanställda samordnare/assistenter och nya ideella samordnare inbjuds årligen till en introduktionsdag på Riksförbundets kansli. Syftet är att ge nya medarbetare en introduktion i hur förbundskansliet fungerar, till stöd och service för de lokala jourerna. Den här gången deltog 8 personer. Ordförande- och regionråd För året prövades att slå samman ordförandekonferens och konferensen för sammankallande/ ordförande, informationsansvarig och utbildningsansvarig i regionråden. Konferensen samlade 67 deltagare. Konferensen hade huvudfokus på verksamhetsutveckling. Styrelsens olika fungerande arbetsgrupper; arbetsgruppen för polisfrågor, arbetsgruppen för våld mot närstående och arbetsgruppen för BOJs interna organisation, presenterade sina uppdrag och arbete. Alf Lejdemyr från IDEA, arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, medverkade med ett seminarium om vad en styrelse måste tänka på när man är arbetsgivare. Ulf Hjerppe från Brottsoffermyndigheten presenterade ett förslag till samordningsprogram för brottsofferfrågor och det fanns också tid för gruppdiskussioner ordförandena emellan och erfarenhetsutbyte mellan sammankallande, utbildningsansvariga och informationsansvariga i regionråden. Mats Ryning från Humanus Utbildning avslutade dagarna med ett mycket uppskattat pass om valberedningens viktiga arbete. Utvärderingen av konferensen visade att det fanns en klart positiv inställning till att slå samman ordförandekonferens och regionrådskonferens, även om deltagare med flera roller kunde känna sig splittrade. Leda lokalt ideellt brottsofferarbete I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan genomfördes en utbildning för styrelsen i jourerna i Uppland och Västmanlands län. För första gången kunde Föreningshandbok för brottsofferjourer användas som grundmaterial i utbildningen. Gruppdiskussionerna vid detta utbildningstillfälle gav idéer hur man kan arbeta vidare på hemmaplan. De gav också underlag till en studieplan för föreningshandboken. Representanter från de deltagande jourerna fick dessutom tillfälle att diskutera hur ett eventuellt regionsamarbete mellan jourerna i Uppland och Västmanland kan utformas. 15 personer deltog i utbildningen. Assistenter och samordnare I brottsofferjourens arbete möter vi många brottsoffer och vittnen som har det extra svårt som brottsdrabbad pga förhållanden som har att göra med till exempel etniskt ursprung och religion, sexuell läggning, ålder, kön eller funktionshinder. År 2007 var Europaåret för lika möjligheter för alla - på väg mot ett rättvist samhälle. Det

13 handlar om rättigheten till lika bemötande, ett liv fritt från diskriminering och att uppmärksamma mångfaldens möjligheter. Höstens konferens fångade upp detta tema och syftet var information och reflektion kring diskriminerings- och mångfaldsfrågor i samhället och vår egen organisation. Isabella Canow, kriminolog och statsvetare inledde med föreläsningen Under samma tak, men på olika plan; Reflektioner om det mångkulturella samhället. Catharina Anstett och Kajsa Ojangkangas berättade om Hatbrottsprojektet inom Citypolisen. Riksförbundets eget utvecklingsprojekt Brottsofferstöd på eget språk presenterades av Göran Thornadtsson och Ninna Mörner. Under sitt pass Hur arbetar vi vidare inom BOJ för ökad mångfald gav sedan Ninna en orientering om diskrimineringslagstiftningen och listade i några viktiga punkter de hinder som kan finnas för ökad mångfald, men gav också exempel på genomförbara insatser för att överbrygga hindren. Slutligen skickade Ninna med ett antal frågeställningar som många deltagare ville få med sig hem som ett hjälpmedel att diskutera mångfald i den lokala föreningen. Inledningstalare dag två var Torun Lindholm med ämnet Fördomar och diskriminering i rättsliga sammanhang ett socialpsykologiskt perspektiv. En information om aktuellt från förbundet, Gunn Andersson, BOJ Varberg gör ett inlägg under ordförandekonferensen. erfarenhetsutbyte och behovet av stöd till vittnen i ett tidigt skede i rättsprocessen fanns också på programmet. Konferensen genomfördes med stöd från Studieförbundet Vuxenskolan och samlade 59 deltagare. Internationella Brottsofferdagen Internationella Brottsofferdagen högtidlighölls landet runt den 22 februari. I Stockholm anordnade traditionsenligt Brottsoffermyndigheten en heldagskonferens på Norra Latin konferenscenter. Temadagen genomfördes i samarbete med Konferenser och utbildningar 2007 Introduktionsdag för nya medarbetare Stockholm 15 mars Leda lokalt ideellt brottsofferarbete Enköping mars Ordförandekonferens/regionrådskonferens Stockholm 5 6 oktober Konferens för assistenter/samordnare Stockholm 9 10 november Konferens för unga volontärer Stockholm november 11

14 manträden med god kvalitet. Processledare var Ingrid Svantesson, Humanus Utbildning AB. 12 Den internationella Brottsofferdagen högtidlighölls den 22 februari. ett antal ideella organisationer som också agerar för brottsoffer i Sverige. Brottsofferjourernas Riksförbund var som initiativtagare till Internationella Brottsofferdagen naturligt nog en av samarrangörerna. Årets tema var Forskning för förändring. Forskningen om brottsoffer, den viktimologiska forskningen, är ett relativt litet men expanderande forskningsfält i Sverige. Syftet med dagen var att sprida aktuella forskningsresultat som kan fungera som professionella verktyg och bidra till ytterligare förändringar i såväl yrkesverksammas som ideellt arbetande personers möten med brottsoffer. Heldagsprogrammet innehöll både föreläsningar och seminarier och samlade mer än 400 deltagare. Brottsofferjourernas Riksförbund hade ett välbesökt bokbord. Teambuilding & planering Förbundsstyrelsen och kansliets personal hade teambuilding den 7 september. Styrelsen och förbundsdirektören fortsatte med teambuilding och verksamhetsplanering den 8 september. Syftet med dagarna var att få en ökad kunskap om organisationen och dess utveckling, få en ansvarsoch rollfördelning samt effektiva styrelsesam- Kurs i engelska för personalen Genom samverkan med Alma folkhögskola kunde personalen vid Riksförbundets kansli erbjudas en vidareutbildning i engelska genom en studiecirkel omfattande 7 träffar. Syftet med studiecirkeln var att repetera gamla kunskaper, bli bättre på small talk, telefon- och e-postengelska, få träna och utveckla ett språk på brottsofferområdet och bli tryggare i att över huvud taget kommunicera på engelska. Genom vår lärares Agneta Widegrens uppmuntran, stöd och förmåga att skapa en positiv lärande miljö, blev kursen mycket uppskattad. Studiebesök Två jourer har gjort studiebesökt på Riksförbundets kansli. 29 maj från BOJ i Västerås. 30 augusti från BOJ i Vimmerby-Hultsfred. UTBILDNINGSMATERIAL Handbok för stödpersoner & vittnesstöd Under året har ett omfattande arbete genomförts för att revidera handboken för stödpersoner samt handbok för vittnesstöd. Den nya handboken blir gemensam för båda målgrupper och beräknas vara klar i början av år Stöd till barn och deras familjer En översättning av utbildningsmaterial och dokumentation från tidigare MUSAS-projekt har genomförts. Syftet med utbildningsmaterialet är bland annat att öka medvetenheten om barn som brottsdrabbade, förstå betydelsen av föräldrarna i stödet till barnen och brottsofferstödjarens roll som brobyggare mellan barn och föräldrar.

15 Studieplan till Föreningshandboken Tillsammans med SV, Studieförbundet Vuxenskolan, har en studieplan sammanställts till Föreningshandbok för brottsofferjourer. Utbildningsmaterialet kan användas i studiecirklar eller vid regionala utbildningar. PROJEKT Stöd till unga brottsoffer och vittnen Riksförbundet har fått medel från Arvfondsdelegationen för ett tre-årigt projekt med inriktning på stöd till unga brottsoffer och vittnen. Målgruppen för projektet är ungdomar år. Projektet startade hösten Under år 2006 inriktades projektet på förankring, kunskapsspridning och nätverksbyggande. Uppstartsseminarier arrangerades på 7 platser i landet. Syftet med seminarierna var att väcka uppmärksamhet för frågan om stöd till unga brottsoffer samt att hitta samverkan inom kommunerna. En enkätundersökning genomfördes i årskurs 8, sammanlagt medverkade elever. 4 regionala metodinriktade utbildningar genomfördes för assistenter/samordnare. Under hösten spelades fyra filmer in om ungas utsatthet för brott i vardagen. Filmproducent var Bob Film Sweden. Under år 2007 har en utbildning arrangerats för unga volontärer från hela landet. Utbildningen lockade 35 deltagare. Många jourer skickade 3-4 deltagare. Medelåldern var ca 25 år, de allra flesta yngre. Utbildningen var en möjlighet för unga volontärer över hela landet att träffas, utbyta erfarenheter, skapa nätverk och tillsammans fundera på hur BOJ kan arbeta för att locka fler yngre medlemmar. Ett annat syfte skulle vara att ge ökade kunskaper om hur vi kan nå och ge stöd till brottsutsatta barn och ungdomar. Ett viktigt område i projektet är verksamhetsutveckling, vilket avser arbetet med att anpassa Filmen En vanlig dag, som består av fyra kortfilmer, visar hur ungdomar kan drabbas av brott i sin vardag och hur de påverkas av det. stödverksamheten efter unga brottsoffers behov och rekryteringen av nya och yngre volontärer. Detta har gjorts genom att arrangera lokala utbildningar och besöka jourerna på styrelsemöten och stödpersonträffar. Följande jourer har besökts under år 2007: Halmstad, Skövde, Uddevalla, Trollhättan, Helsingborg, Strömstad, Jönköping, Luleå och Värnamo. Medverkan har också skett vid regionala och lokala utbildningar: Örebro län, Gävleborgs län samt i Östra Skaraborg (Skövde). Filmen En vanlig dag, som består av fyra kortfilmer, visar hur ungdomar kan drabbas av brott i sin vardag och hur de påverkas av det. Med filmerna följer en handledning med tips på hur filmerna kan diskuteras med ungdomar och vuxna. Filmerna blev klara i mars och den 28 mars hade Riksförbundet i samarbete med Bob Film Sweden, en presskonferens och releasefest på Debaser. Samtidigt presenterade Ninna Mörner resultatet från enkätundersökning om utsatthet 13

16 14 och brott bland elever i årskurs 8. Inbjudan till filmpremiären skickades till alla Brottsofferjourer i Stockholm, alla stödcentrum för unga brottsoffer, andra ideella organisationer, myndigheter och ett antal nyckelpersoner. Cirka 90 personer kom till evenemanget. UR, Utbildningsradion, har köpt sändningsrätten för filmerna av Bob Film Sweden. Filmerna visades vid två tillfällen på TV i UR:s ungdomsprogram RAMP. Alla jourer har fått två filmer var och erbjudande om att få fler om de vill sprida dem till skolor och andra ungdomsmiljöer. Folksam sponsrade projektet med kr. Skolforum riktar sig till alla som är intresserade av skolfrågor. I år arrangerades Skolforum den oktober på Stockholmsmässan. Riksförbundet var för första gången med som utställare. Under dessa dagar utdelades över 300 av En vanlig dag; fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag till lärare och andra från hela Sverige. Information gavs om BOJ och vår verksamhet samt att BOJ gärna vill ha ett samarbete med skolan. Framför allt att BOJ kan visa filmerna och prata med elever om våld och utsatthet. Under året har projektledaren även fokuserat arbetet med att sammanställa en bok om unga brottsoffer. Syftet med boken är att vara ett utbildningsmaterial inom BOJ samt för alla som möter unga i sitt arbete. Boken ska bli klar under våren Våld mot närstående Riksförbundet har fått medel från Socialstyrelsen för att bedriva kompetensutveckling och nätverksarbete för att kunna ge ett bättre stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Projektet startade år En projektledare har varit anställd under några månader per år. Syftet med projektet har varit att öka kompetensen om våldsutsatta kvinnor i landets alla brottsofferjourer. Jourerna har också fått stöd i arbetet med lokal samverkan med socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Insatserna har främst inriktats på kompetenshöjande insatser genom lokala utbildningsinsatser utifrån boken Närhet som gör ont och filmen Lika vär(l)d. Under år 2007 har den projektanställde besökt 19 lokala jourer i 3 län: Skåne, Blekinge och Gävleborgs län. Sammanlagt har 342 personer genomfört kompetenshöjning inom våld mot närstående i dessa lokala jourer. Kontakter med socialtjänst, hälso- och sjukvård samt kvinnojourer har skett inom ramen för utbildningen. De flesta brottsofferjourer ingår numera i ett lokalt nätverk för kvinnofridsfrågor. Flera jourer har fått stöd med ansökan till länsstyrelsen för metodutveckling. En utvärdering har genomförts. Den visade att de som genomgått utbildningen var positiva samt att de kände sig mer trygga i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor Projektet har pågått under åren Sammanlagt har 929 personer fått kompetenshöjning för att ge ett bättre stöd till våldsutsatta kvinnor i nära relation. Dessutom har 253 personer deltagit i 3 länsvisa seminarier. Samverkan med andra aktörer har ökat under projektet. Brottsofferjourerna har fått en bättre grund inför ansökningar till länsstyrelserna. Landets samtliga 106 jourer har fått erbjudande om stöd för kompetenshöjningen. Stöd på eget språk Riksförbundet fick under 2006 medel från Brottsofferfonden för att Brottsofferjourernas Telefoncentral skulle kunna rekrytera och utbilda volontärer med annan bakgrund än svensk. En blandad utbildning genomfördes med 14 del-

17 tagare. 8 volontärer kan nu även ge stöd på annat språk än svenska. De språk som är representerade är: ryska, spanska, persiska, arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, franska, ungerska och sorani (sydkurdiska). Informationsblad på de åtta språken med information om BOJ och möjligheten att få stöd på eget språk har tryckts upp och distribuerats. På telefonnummer ges röstmeddelanden på de åtta språken och hjälpsökande kan lämna önskemål om kontakt med språkvolontär. Vid slutet av år 2007 hade 93 personer fått hjälp vid 175 kontakttillfällen. Av de hjälpsökande var 59 kvinnor och 34 män. De mest efterfrågade språket var arabiska (29 personer). Hemsidans vidareutveckling Under år 2007 har Riksförbundet fått medel från Brottsofferfonden för att utveckla hemsidan. Utvecklingen riktar sig framför allt till att göra hemsidan mer anpassad till olika brottsoffergruppers behov. Under våren 2007 översattes en informationstext om Brottsofferjourerna till 14 olika språk. Texterna gjordes tillgängliga som pdf-filer och kan skrivas ut och vikas till enkla foldrar. Dessutom översattes en text med erbjudande om stöd på eget språk på de åtta språk som Brottsofferjourernas Telefoncentral ger stöd på inom ramen för sitt projekt Stöd på eget språk. Dessa texter finns också tillgängliga på hemsidan som pdf-filer och kan skrivas ut som flygblad. Under året lades grunden till ett arbete som inte kommer synas förrän hela hemsidan är omgjord. Det arbetet, som bekostas av medel från fonden, gick till att skapa frågelådor för att understödja projektet Brottsoffersvar på Nätet som startar våren Frågeformulär på de åtta olika språken togs också fram liksom ett frågeformulär på lättläst. Informationsblad på åtta olika språk har tryckts upp för att nå människor i behov av hjälp på eget språk. Hemsidan kommer att kompletteras med ett eget webbrum på lättläst. Och man har inom ramen för projektmedel från Brottsofferfonden köpt in en virtuell presentation av krisreaktioner. Under hösten tillkom medel för att utveckla hemsidan även när det gäller layout i och med en generös donation från Powerwave AB. Den slutliga presentationen av hemsidan kommer att synas på webben 2008 då sidan får en ny layout. Kvalitetsutveckling Brottsofferjourernas uppgift är att ge stöd och hjälp till människor utsatta för brott. Det ställer etiska krav på oss att hjälpen är av god kvalitet och att vi kan möta alla brottsoffer utan åtskillnad. De ovan beskrivna utbildnings- och projektverksamheterna samt utgivna studiematerial är en del i ett ständigt pågående kvalitetssäkringsarbete. 15

18 16 Kansliet har kunnat öka den service som jourerna efterfrågar. Kansliet har en god tillgänglighet på telefon, ger service med medlemsregister, beställningar av material, distribution av reklamartiklar, stödpersons- och vittnesstödsbevis samt bistår med rådgivning i olika frågor som ekonomi, lokala hemsidor, statistik, pluggannonser etc. Kansliets tydligaste arbete för att stärka kvaliteten i arbetet för brottsoffer är via Brottsofferjourernas Telefoncentral. Brottsofferjourernas Telefoncentral Brottsofferjourernas Telefoncentral har varit i praktisk funktion sedan september 2002, inledningsvis som en försöksverksamhet, men från januari 2005 som en ordinarie verksamhet inom Brottsofferjourernas Riksförbund. Syftet med Telefoncentralen är att underlätta för brottsdrabbade, vittnen och anhöriga till brottsdrabbade att komma i kontakt med Brottsofferjouren för information, råd och stöd. Den lokala brottsofferjouren kan vidarekoppla sin telefon till Telefoncentralen som svarar i jourens ställe. Systemet är flexibelt. Brottsofferjourer kan använda sig av Telefoncentralens tjänster kontinuerligt, på bestämda tider eller tillfälligt vid behov. Medarbetaren på Telefoncentralen lyssnar, tar emot det akuta, svarar på frågor, ger råd och förmedlar kontakt med Brottsofferjouren i trakten där den drabbade bor. Förmedlingen sker via e-post, fax eller telefon. En stödperson ringer sedan upp brottsoffret som på detta sätt får en snabb och trygg kontakt. Telefoncentralen använder sig av en databas för ärendehantering och statistik. Databasen möjliggör en förbättrad statistik över inkommande ärenden samt en snabbare och tydligare förmedling av ärenden till de lokala brottsofferjourerna. Telefoncentralen har under året haft en samordnare och en assistent anställda. Dessutom har volontärer tjänstgjort som komplement till de anställda under dagtid samt för att förlänga öppethållandet kvällstid. Vid årets slut var 13 volontärer i tjänst, varav 8 av dem tjänstgör som språkvolontärer och ger information, råd och stöd på andra språk än svenska. Brottsofferjourernas Telefoncentral mottog totalt samtal under procent av samtalen (4853) var från brottsoffer eller vittnen. 61 procent av de inringande brottsoffer/vittnen var kvinnor. Andelen anhöriga bland inringarna har under året ökat till 13,5 procent. Drygt hälften av landets lokala Brottsofferjourer använde sig under året av vidarekoppling till Telefoncentralen, 27 av dem kontinuerligt eller regelbundet och 34 tillfälligt vid behov. Via samtal till Telefoncentralens förmedlades kontakt för brottsoffer, vittnen och anhöriga till drygt 90 lokala brottsofferjourer. INFORMATION Informationsmaterial Genom tryckerilösningen DesignStore kan jourer beställa material med lokala adressuppgifter. Dessa produkter trycks efter hand som de beställs. Ett antal produkter, som till exempel affischer, trycks upp och läggs på lager. De kan inte beställas med lokala uppgifter. Under år 2007 tog man fram en del nytt material; kontaktkort med erbjudande om stöd till unga brottsoffer, kontaktkort med erbjudande om vittnesstöd samt kontaktkort för att hitta unga volontärer. Dessutom togs en affisch fram för unga brottsoffer och vittnen i behov av stöd. Inom ramen för Stöd på eget språk togs åtta olika dubbelsidiga flygblad fram, alla med information på olika språk. Under året skrevs också nummer

19 2 i kunskapsserien om brottsoffer; Brottsoffret och rättsprocessen. Skriften blir klar för beställning under våren Alla jourer kan beställa själva från DesignStore där det finns ett konto för varje jour. Varje jour har ett kontonamn och ett gemensamt lösenord. Vid stämman presenterades hur man själv beställer informationsprodukter och kollar av korr med mera. Ett särskilt demokonto togs fram för alla som ville prova på att beställa utan risk för fel. Två datorer stod uppställda under stämmodagarna för alla som ville pröva. En lättillgänglig manual hade tagits fram för att beskriva tillvägagångssätt. Den ligger nu på Jourarbetamenyn för nedladdning. Under år 2007 har jourerna från DesignStore beställt en rad olika tryckta produkter. En del jourer köper in mycket. Ofta med medel från Brottsofferfonden eller genom att sponsras av en lokal donator. En enkel folder med pictogrambilder finns nu också för nedladdning på hemsidan. Det är en enkel kopiaprodukt. Extern kommunikation I december 2007 marknadsförde vi våra trycksaker genom e-postutskick till yrkesverksamma som möter brottsoffer och till utbildningsenheter. Störst intresse märktes för nummer 1 i Kunskapsserien om brottsoffer; Brottsoffer deras reaktioner och behov. Under våren 2007 var våra nya böcker med i Studieförbundet Vuxenskolans katalog. Trygghet som saknas, Närhet som gör ont, Föreningshandboken samt förut nämnda skrift presenterades i katalogen. På webbplatsen ungdomar.se hade Riksförbundet en annons länkad till information om unga Brottsofferjourernas Telefoncentral tog emot nära 5000 samtal från brottsdrabbade människor år brottsoffer på vår hemsida Vidare gjorde Riksförbundet ett riktat e-postutskick till alla kommuner och myndigheter som möter brottsoffer med information om vad brottsofferjourerna kan erbjuda. Många myndigheter anammade texten eller delar av den och lade ut på sina hemsidor. Vi hade under året ett antal bokbord på konferenser för brottsofferintresserade med beställningssedlar för olika trycksaker. På hemsidan presenteras olika tryckta produkter för externa köpare. Priserna på produkter för externa köpare ligger högre än medlemspriset och innebär en försäljningsvinst som går till att bekosta nytryck, omtryck och lagerhållning av informationsmaterial. Riksförbundet har också tagit fram och tillhandahåller en del presentartiklar med Riksförbundets loggo; nyckelband, karameller, ballonger, reflexer, pennor, T-shirt med mera. Dessa kan alla jourer beställa och dela ut. Med hjälp av Riksförbundets informatör kan jourerna få en digital annons att skicka till sina lokaltidningar för att fylla ut gluggar på sidorna. Dessa så kallade pluggannonser där BOJ er- 17

20 18 bjuder stöd kan alltså publiceras gratis. Under året fick ett femtontal jourer hjälp att ta fram pluggannonser. Intern kommunikation Informatören sammanställer Nyhetsbrev med aktuell information till alla jourer. Under året utkom 9 stycken. Alla Nyhetsbrev skickas ut med e-post till jourer som uppgivit en sådan, samt till regionrådsordförande, arbetsgrupper, valberedning, revisorer och förbundsstyrelse. Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från Riksförbundet. Efter stämman aktiverades en e-postadress, styrelsen@boj.se dit alla kan sända frågor eller upplysningar till förbundsstyrelsen. Vice ordförande Anders Selholm har tagit ansvar för att gå igenom mailkorgen och se till att rätt person inom styrelsen får uppgifterna. Möjligheten till mailkontakt är ett försök att öka utbytet mellan väljare och valda. Under 2007 tog kansliet fram en enkel folder med information vem på kansliet som kan hjälpa till med vad, samt kontaktuppgifter. Foldern är ett sätt att öka kunskapen om vem på förbundet man kan vända sig till i olika frågor. Den sändes ut med ett Nyhetsbrev och ligger på Jourarbetarmenyn. Som stöd för jourerna när de söker kommunbidrag har man tagit fram en tipsfolder med goda råd. Tipsfoldern finns för nedladdning på jourarbetamenyn. Kommunbidragsenkäten År 2007 gjordes en uppföljning på kommunbidragsenkäten från Underlag för enkäten sändes ut i juni, samlades in i september och efter några påstötningar sammanställdes resultat för de 67 brottsofferjourer som svarat. De 67 jourerna täckte tillsammans 165 av landets 294 kommuner samt ett antal stadsdelar i Stockholms kommun. Variationerna i 2007 års kommunbidrag visade sig vara stora: mellan 0 kronor och 6,34 kronor per kommuninvånare. I snitt betalade kommunerna till de 67 brottsofferjourerna bidrag på 1,29 kronor per kommuninvånare. Medianvärdet för kommunerna är 1 krona per invånare. De 67 jourerna täcker ofta flera kommuner. En del kommuner betalade inte något bidrag alls, utan låter grannkommunerna ge bidrag. De åker så att säga snålskjuts. 21 kommuner ger inte ett öre i bidrag. Kommunbidragsenkäten är ett viktigt verktyg för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna lokalt. Krona per kommuninvånare är ett jämförelsetal som kan fungera som riktlinje. Värt att notera är att det inte verkar finnas någon korrelation mellan storlek på bidrag, kommunstyrets färg, antal polisanmälda brott, stad eller landsbygd. Bidragets storlek verkar bero på annat. Hemsidan boj.se Under år 2007 hade hemsidan drygt 3000 unika besökare per dag. Cirka 1 miljon besök noterades totalt för år Mest välbesökt var sidorna under Brottsdrabbad samt kontaktuppgifter till jourerna. Hemsidan har flera olika målgrupper. Främst kommer givetvis brottsdrabbade. Sedan besöks sidan av aktiva inom BOJ, andra som möter brottsoffer inom sitt yrke eller ideella engagemang, journalister, studenter och människor som vill göra en insats för brottsofferarbetet. I framtiden kommer hemsidan att ha olika sidor för olika målgrupper. Bland annat planeras en särskild sida för föreningsaktiva. Under år 2007 hade 300 personer loggat in som aktiva jourarbetare. Förutom jourens samordnare/as-

21 sistent kan det handla om ordförande, engagerade i regioner eller andra aktiva inom BOJ som valt att skaffa eget loggin. Alla i en jour kan dock använda samma loggin. På intranätet läggs alltmer intern information ut. Det anges även vad som är senast utlagt. Tidningen Brottsoffer Tidningen Brottsoffer har under året satt en allt tydligare grafisk profil. Läsarkontakten har ökat. Allt fler sänder in material till Regionnytt och debattartiklar, insändare eller kommentarer till tidningen. Tidningen Brottsoffer har under året gett ut 5 nummer med olika teman. Nummer 1 hade tema Mångkulturellt brottsofferstöd. Nummer 2 Hot & skydd, nummer 3 Förbundsstämman och nummer 4 Våld mot män. Nummer 5 hade tema Krishantering. Alla nummer lades också ut på hemsidan. I tidningen finns två frågespalter där läsare kan ställa frågor; Fråga juristen och Fråga psykologen. Allt fler sände under år 2007 in frågor. En prenumerationsfolder häftades med nummer 2. Antalet prenumeranter har under år 2007 ökat och allt fler frilansande fotografer och skribenter hör av sig för att erbjuda sina tjänster. Tidningen Brottsoffers innehåll diskuterades på stämman, där man slog fast att det är ansvarig utgivare som ansvarar för det redaktionella innehållet enligt gällande pressetiska princip. Tidningen planerar att ha en egen sida på webben under 2008 och en grund finns lagd för detta. Ett nytt avtal skrevs under hösten 2007 för fyra år framåt med Spifab Ab som via sitt tryckeri Weinco möjliggör framställning, tryck och distribution av tidningen. brottsoffer TIDNINGEN BROTTSOFFERJOURERNAS RIKSFÖRBUND NR 4/2007 lösnummerpris 30 kr årgång 14 Tidningen Brottsoffer kom ut med 5 temanummer under året. Samordnat brottsofferstöd SIDAN 4 Medierna spär på känslan av utsatthet SIDAN 6 Lite smällar får man tåla Det är signalen många män som misshandlats får av samhället. TEMA Våld mot män S 9-19 Redaktören har deltagit på en rad presskonferenser och seminarium; konferens om hatbrott (Norstedts juridik), seminarium om våldtäktsoffer (HOPP), rapport om våldsutsatta kvinnor med funktionshinder (Handu), konferens om romers situation i Sverige, seminarium om afrosvenskars upplevelse av rättsväsendet (DO), samt den internationella konferensen The Stockholm Criminology Symposium. Redaktören har gått en tvådagars kurs i att skriva Lättläst för människor med olika former av funktionsnedsättning. Redaktören har också gått en distanskurs på halvfart i Journalistisk och mänskliga rättigheter vid Kalmar högskola. Opinionsbildning År 2007 gjordes flera uppmärksammade insatser för att väcka opinion kring brottsofferfrågorna. Förbundsordförande, vice ordförande, 19

22 20 representant från polisgruppen och förbundsdirektör hade en uppvaktning hos justitieministern. Frågor som togs upp var om polisens arbete, brottsofferstödjande brottsförebyggande åtgärder, om vittnesstöd samt om barnperspektiv. Polisgruppen och förbundsdirektören har vid två tillfällen haft möten med Rikspolisstyrelsen. Via ett eget virtuellt pressrum på Newsdesk kan brottsofferjourens pressansansvariga nå fler och rikta och följa upp insatserna. Totalt under året skickades det ut 15 pressmeddelanden. De mest lästa pressmeddelanden plockades upp av cirka 450 journalister. Det minst lästa meddelandet nådde 221 journalister. Dels handlade pressmeddelandena om frågor vi ville lyfta med anledning av en särskild dag eller händelse i omvärlden. Dels handlade våra pressmeddelanden om undersökning, resultat vi ville presentera för att lyfta en fråga. Den senare typen av pressmeddelanden vann av naturliga skäl större gehör i nyhetsflödet. Till brottsofferdagen den 22 februari underströkt ex Riksförbundet vikten av att polisen använder sig av vetenskapliga metoder vid hot- och riskbedömningar. Vid den internationella Barndagen lyfte Riksförbundet upp behovet av att stärka brottsutsatta barns rättigheter till inflytande och delaktighet i rättegångar. Riksförbundet kommenterade tragedin i Rödeby med att betona brottsoffers behov vid en polisanmälan samt vikten av skyddsåtgärder och brottsförebyggande åtgärder. De egna undersökningarna vi presenterade under året var bland annat enkäten om unga brottsoffer. Under år 2007 sammanställdes svar från 2740 unga elever i årskurs 8 om brott, hot och utsatthet. I mars, i samband med pressrelease av filmen En vanlig dag... presenterades rönen från enkäten för cirka 80 närvarande personer. Intresset för enkätresultaten höll dock i sig under hela året. Kommunbidragsenkäten fick allra störst medialt genomslag. Ett närmare trettiotal mediainslag gjordes om orättvisa kommunbidrag och jourers kamp för överlevnad, i rikstäckande och lokal media. Här syntes en stor framgång för att lokalt genomförda enkäter sammanställs nationellt och får rikstäckande uppmärksamhet. Intresse fick även de pressmeddelanden som lyfte upp frågor kring Stöd på eget språk. En sammanställning om de första 59 kontakterna och hjälpbehovet hos den här gruppen brottsoffer resulterade i ett par artiklar. Bra gensvar fick även Tidningen Brottsoffers undersökning om att två av tre tingsrätter saknar information på andra språk än svenska. Kontinuerligt under året tog pressansvarig emot en mängd frågor om brottsofferjourerna och brottsoffrens situation och villkor. Det mediala genomslaget för brottsofferjourerna kan bland annat mätas i att numera några större tidningar och politiska partier regelbundet kontaktar pressansvarig för att höra om det finns nya frågor att driva eller om BOJ har något på gång. Pressansvarig gick en endagars kurs anordnad av Forum för frivilligt socialt arbete om påverkansarbete i riksdagen. Riksförbundet har medverkat i TV vid fem tillfällen under året: i Rapport vid tre tillfällen samt i TV4 och i Aktuellt. Dessutom har vi medverkat i Radio ett antal gånger. NÄTVERKSSKAPANDE Samarbetet med andra organisationer och myndigheter är en viktig del i utvecklingsarbetet. Riksförbundet är med i Brottsoffermyndighetens samverkansgrupp och i gruppen som planerar Internationella Brottsofferdagen. Riksförbundet har också medverkat i dialog om vittnesstödsverksamheten med Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket. BOJ var med i referensgruppen som Brå hade för sitt medlingsuppdrag. Under året har