Innehåll. Regioner. Brottsofferstatistik Vittnesstöd Medlemmar. Förvaltningsberättelse Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse

Transkript

1 Innehåll PRINCIPER OCH VERKSAMHETSMÅL...2 Riksförbundet år Styrelse Lokal verksamhet Regional verksamhet Kansli Utbildningar och konferenser Projekt Kvalitetsutveckling Information och kommunikation Sammanfattning Brottsofferjourer i sverige...23 Regioner Statistisk redovisning...26 Brottsofferstatistik Vittnesstöd Medlemmar Ekonomisk Årsredovisning...35 Förvaltningsberättelse Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse

2 Verksamhetsberättelse år 2008 Brottsofferjourernas Riksförbund består av lokala brottsofferjourer (BOJ), som var och en är en ideell förening, religiöst och partipolitiskt obunden. De består av ett antal ideellt arbetande och kvalificerade stödpersoner och vittnesstöd med huvuduppgifter att ge medmänskligt stöd och praktisk vägledning till den som drabbats av brott och deras anhöriga samt vittnen. De lokala jourerna är självständiga och beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och för lokala föreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Lokala jourer kan besluta om regional verksamhet. Brottsofferjourerna skall vara ett komplement och alternativ till den offentliga sektorn vad gäller brottsofferarbete. Nedanstående grundläggande principer och målsättningar ska vara vägledande för vårt arbete. Grundläggande principer 1. Mänskliga rättigheter är grunden för allt vårt arbete. 2. Ett rättssamhälle, som inte kan skydda sina medborgare från kriminella övergrepp, har en moralisk skyldighet att ge all den hjälp och det stöd, som kriminalitetens offer behöver för att kunna återgå till det kvalitativa liv vederbörande levde, innan övergreppet ägde rum. 3. Brottsoffrens rättigheter ska ges samma prioritet som brottslingarnas rättigheter. 4. Bemötandet i brottmålsprocessen måste ske på ett positivt sätt så att inte brottsoffrets problem ökar, s k sekundär viktimisering. 5. Insatserna för brottsoffer får inte ske på bekostnad av de rehabiliterande insatser, som med nödvändighet måste riktas mot gärningsmannen för att därmed försöka förhindra återfall i brott. 2

3 Verksamhetsmål 1. Medverka till att målsägande, vittnen och anhöriga får ökat stöd i hela brottsmålsprocessen. 2. Medverka till att det finns väl fungerande vittnesstöd vid tingsrätter och hovrätter. 3. Socialtjänst och hälso- och sjukvård måste ta ett kvalitativt ansvar för stöd till brottsoffer. 4. Utsatta och sårbara brottsoffer ska få ett adekvat stöd och hjälp utifrån sina behov. 5. Informera om vår verksamhet till rättsliga och sociala myndigheter, politiker och andra intressenter samt massmedia för att därigenom göra dessa medvetna om brottsoffrens situation. 6. Samarbeta med myndigheter, organisationer och ideella organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. 7. Samarbetet med Brottsoffermyndigheten prioriteras. 8. Aktivt samarbete i den lokala brottsförebyggande och brottsofferstödjande verksamheten. 9. Medverka vid medling som stöd till brottsoffret, men inte som medlare. 10. Belysa behovet av forskning inom olika områden för att få en vetenskaplig grund i brottsofferarbetet. 11. Arbeta för att en Brottsofferombudsman tillsätts. 12. Arbeta för att ett Riksbarncentrum inrättas. 13. Arbeta för inkorporering av FN:s Barnkonvention som svensk lag. 14. Arbeta för införandet av en Barnbalk. Brottsofferjouren ger alla brottsoffer en hjälpande hand. Mottot för riksförbundet är Brottsoffers rättigheter - vår utmaning. 3

4 Riksförbundet år Riksförbundets beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets beskyddare. Medlemskap Riksförbundet är medlem i den europeiska organisationen Victim Support Europe, Nordiska brottsofferrådet, Forum för frivilligt socialt arbete, Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer) samt i folkhögskolan Alma. Förbundsstyrelse 6 sammanträden har genomförts under året. Viktiga frågor som styrelsen har arbetat med under året har varit: unga brottsoffer och vittnen, vittnesstöd, statistik, minimikrav, hemsida, marknadsföring och sponsring. Styrelsen har arbetat med många interna områden och under året har delegationsordning och lönepolicy fastställts. Arbetsutskott 9 sammanträden har genomförts. AU består av: förbundsordförande Hans Klette, Anders Selholm och Anita Sidén. Ersättare är Elisebeht Markström och Jan-Erik Rosén. Styrelseledamöter NAMN Hans Klette Anders Selholm Birger Gustinger Örjan Ohlström Elisebeht Markström Jan-Erik Rosén Anita Sidén Reino Krank Cecilia Kongbäck Hillevi Engström Monica Ekström FUNKTION förbundsordförande samt ansvarig utgivare för tidningen Brottsoffer vice ordförande ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ordinarie ledamot ersättare ersättare ersättare ersättare Revisorer Bengt Bergshem är ordinarie godkänd revisor och Malin Evesäter ersättare. Uno Eriksson och Åke Malmström är ordinarie revisorer och Birgitta Hellgren ersättare.

5 Valberedning Valberedningen består av Lennart Berle, sammankallande, Marie Kindström Ohlsson, Sören Robertsson, Bengt-Åke Öberg och Marja Zackari. Remisser Riksförbundet har svarat på 5 remisser under året: Straffskalan för mord, SOU 2007:90, Framtidens polis, SOU 2007:39, Slutbetänkande Framtidens polisutbildning SOU 2008:39, Människohandel och barnäktenskap, SOU 2008:41 samt Förändringar avseende polismyndighetens volontärverksamhet (Promemoria). Arbetsgrupper För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt och kunna stärka opinionsbildningen i dessa frågor har styrelsen tillsatt arbetsgrupper. Arbetsgruppen för polisfrågor För att arbeta med polisfrågor tillsattes under hösten 2005 en arbetsgrupp bestående av Birger Gustinger, förbundsstyrelsen, Bengt Laveberg, Trollhättan och Jöran Hultman, Ängelholm. Syftet med gruppen är att det läggs en grund för att polisen ger ett bättre bemötande till brottsoffer, uppfyller sitt informationsansvar enligt FUK 13 a- c och följer riktlinjerna i regleringsbrev för Rikspolisstyrelsen. Under år 2008 har gruppen fortsatt arbeta med sitt uppdrag att skapa bättre samverkan mellan brottsofferjourer och Polisen. BOJ s förbundsstyrelse. Från vänster bak; Birger Gustinger, Anita Sidén, Örjan Ohlström, Anders Selholm, Jan-Erik Rosén. Vänster fram; Elisebeht Markström, Monica Ekström, Reino Krank, Cecilia Kongbäck, Hans Klette samt Hillevi Engström. Arbetet har inneburit ett flertal möten, fortsatta informationsinsatser och en aktiv opinionsbildning. Arbetsgruppen har också, i nära samverkan med en av Rikspolischefen särskilt tillsatt arbetsgrupp, utvecklat ökad förståelse inom Polisen för brottsoffers och vittnens behov av stöd och betydelsen av polisens informationsansvar. Den viktigaste uppgiften inom opinionsbildningen har varit att leda ett projekt för att genomföra två samverkanskonferenser med deltagare från brottsofferjourer och Polisen. Arbetsgruppen för BOJs interna organisation Förbundsstyrelsens arbetsgrupp för BOJs interna arbete har under året bestått av Anders Selholm, förbundsstyrelsen, Lilian Eriksson, Falun, Bo Danielsson, Ängelholm och Helena Wahlund, Västerås. Arbetsgruppen har haft fyra möten, varav två telefonmöten. Arbetsgruppens övergripande syfte är att stärka jourerna i arbetet att utveckla lokalt brottsofferarbete. Under 2008 har gruppen främst arbetat med att förankra och utforma en metod för jourerna att verifiera att de uppfyller de minikrav som finns fastställda för en brottsofferjour. Gruppen har i ett remissförfarande efterfrågat regionernas synpunkter på hur verifiering ska gå till, medverkat på ett möte med regionrådsordförande och på konferensen för ordförande och samordnare. 5

6 6 Ett återkommande ämne i arbetsgruppens diskussioner har varit behovet av forskning kring brottsoffers behov och hur brottsofferjourerna svarar upp mot dessa. När arbetsgruppen diskuterat framtidsutveckling för brottsofferjouren blir slutsatsen att vi har ringa dokumenterad kunskap om vad brottsoffren anser om det stöd som brottsofferjouren erbjudit, vad som var bra och vad som saknas. Slutsatsen arbetsgruppen dragit är att det fordras mer forskning om de behov brottsoffren har och vilka insatser de själva betonar som betydelsefulla. Arbetsgruppen tog därför kontakt med Kerstin Svensson, docent, Socialhögskolan, Lunds universitet. Utifrån en gemensam diskussion utformade Kerstin Svensson en forskningsansökan till Brottsofferfonden. Brottsofferfonden avslog ansökan Brottsoffers behov och jourernas möjligheter vid första ansökningstillfället, men vid Brottsofferfondens fördelningsbeslut i december tillstyrktes ansökan och forskningsprojektet kommer att genomföras. Arbetsgruppen om rättsväsendet Arbetsgruppen består av Hans Klette, Cecilia Kongbäck och Jan-Erik Rosén från förbundsstyrelsen samt Janet Svensson, Malmö och Göran Äng, Höglandet. Arbetsgruppen Rättsväsendet arbetar med förslag för att stärka brottsoffrets ställning i brottsmålsprocessen med utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Speciellt viktig är Europakonventionen, svensk lag sedan 1995, och dess Artikel 6 om rättvis rättegång inom skälig tid. Målsägandens förtroende för rättsväsendet är lågt. Detta framgår bl a av den låga anmälningsbenägenheten vid våldsbrott. Frågor de särskilt arbetat med är brister i rättstillämpningen, att Barnkonventionen bör bli svensk lag, beslutsfattarnas bristande kunskaper på aktuella sakområden samt att ett Barnrikscentrum bör inrättas, så att myndigheterna kan införskaffa sakkunnigutlåtande beträffande barn och därmed kunna uppnå den saklighet, som fordras. Motsvarande gäller andra brott och andra sakkunniga, att målsägandebiträde skall utses tidigt i förundersökningen för både juridiskt och personligt stöd. Brottsofferstöd måste också ges under och efter de förundersökningar som avskrivs. Vittnesstöd måste ges före, under och efter huvudförhandlingarna. Arbetsgruppen för socialtjänst, hälso- och sjukvård Arbetsgruppen består av Monica Ekström och Örjan Ohlström från förbundsstyrelsen samt Lars Edlund, Härnösand och Bertil Olin, Strömstad. Ett beslut har fattats att området våld mot närstående ska ingå i denna arbetsgrupps ansvarsområde. Arbetsgruppen har förberett en enkät som ska skickas till alla jourer för att få ett underlag angående brottsofferjourernas samverkan med socialtjänst och hälso- och sjukvård. Medverkan vid konferenser Förbundsordförande Hans Klette har deltagit vid BOJ Örebros 20-årsjubileum, vid konferens i region Skåne- Halland och Blekinge län. Han har medverkat vid BOJs centrala konferenser, vid regional utbildning i Västra Götaland samt vid konferens om Rättstrygghet för personer med funktionsnedsättning i Lund och Borås. Han har representerat BOJ vid tre konferenser arrangerade av Brottsoffermyndigheten samt deltagit vid möten angående vittnesstödsverksamhet. Hans Klette har deltagit på Nordiska Brottsofferrådets konferens i Köpenhamn samt konferens om Restorative Justice i Köpenhamn.

7 Han har också deltagit vid Stockholm Criminological Symposium samt Svenska Kriminalistföreningens sammanträde. Hans Klette har hållit föredrag vid Malmö Högskola om Brottsoffer och mänskliga rättigheter samt vid Juristutbildningen vid Göteborgs och Uppsala Universtitet. Ekonomi Riksförbundet har under år 2008 kunnat tillgodoräkna sig följande bidrag: Brottsoffermyndigheten; Verksamhetsbidrag kr Projekt: Brottsoffersvar på nätet kr Projekt: Stöd på eget språk kr Projekt: Idéforum kr Projekt: Samverkan polis/boj kr Arvsfondsdelegationen; Projekt: Stöd till unga brottsoffer och vittnen kr Socialstyrelsen; Projekt: Mäns våld mot kvinnor kr Projekt: Kvinnojour inom BOJ kr SPIFAB; Tidningen Brottsoffer kr Studieförbundet Vuxenskolan kr Övriga bidrag kr Totalt kr fonder Human- och Hjälpfonden År 1994 inleddes ett samarbete med Bancos Humanfond. Hjälpfonden är ett komplement till de befintliga ideella och etiska allemansfonderna inom Bancos fondsortiment. Spararna avstår 1 procent av fondförmögenheten till Brottsofferjourernas Riksförbund. Förbundsstyrelsen har beslutat: att den ideella utdelningen från Human- och Hjälpfonden tillfaller regionerna att respektive region erhåller utdelning i förhållande till utdelning/län att medlen ska användas till regional verksamhet Den totala summan på utdelningen från Human- och Hjälpfonden blev under år kronor. Till regionerna utdelades kronor under år Brottsoffers gåvofond År 1992 införde Riksförbundet Brottsoffers gåvofond. Vid 2008 års slut innehöll fonden kronor. Lokal verksamhet Vid årets slut var 106 föreningar anslutna till förbundet, se sidan 23. De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Hjälp- och stödinsatserna utförs till största del av ideella krafter. 7

8 Alla stödpersoner och vittnesstöd har en särskild utbildning och har avgett tystnadslöfte. Mer information om jourernas verksamhet finns beskrivet under rubriken Redovisning av statistik. Jourerna kan erbjuda de som drabbas: Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt Information om hur en polisanmälan går till Information om rättsprocessen Hjälp vid myndighetskontakter Information om ersättning Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare. Regional verksamhet Föreningarna har rätt att med annan eller andra föreningar inom förbundet bilda region, länsföreningar eller annan sammanslutning. 10 regioner har nu bildats som juridiska personer, vilket ger dem möjlighet att söka bidrag från till exempel landstinget och Brottsoffermyndigheten. I övriga län pågår en diskussion om eventuella regionala sammanslutningar. Regionråden har en viktig roll för samarbetet med landsting och andra länstäckande myndigheter och organisationer. Regionråden arbetar också för att ge stöd till jourerna i regionerna, stimulera utvecklingsarbete samt att stödpersoner och vittnesstöd får möjlighet till vidareutbildning. I nuläget får regionerna verksamhetsbidrag från Riksförbundets medel från Brottsoffermyndigheten. Dessutom tillkommer en viss del av avkastningen från sparandet i Humanfonden. Bildade regioner, se sidan 25. Riksförbundets kansli Under hela året har Eva Larsson arbetat som generalsekreterare, Göran Thornadtsson som samordnare på Brottsofferjourernas telefoncentral och Ulla Graneli som utbildningsansvarig på 100 % tjänst. Rune Bergqvist har arbetat på 100 % tjänst som ekonomiansvarig fr o m juni. Ninna Mörner har arbetat som redaktör/informatör på 100 % tjänst t o m augusti och var sedan studieledig till årets slut. Erika Nydahl vikarierade under denna tid på halvtid som redaktör. Anita Gardell arbetade som kanslist/ekonomiansvarig t o m april då hon slutade sin tjänst. Marita Lyemark har arbetat som telefonist/ kanslist på 90 %. Mia Delin har arbetat som assistent på Brottsofferjourernas Telefoncentral och som IT-ansvarig på 100 % tjänst. Christina Alm började arbeta halvtid på Brottsofferjourernas Telefoncentral i maj. Riksförbundet har också haft två projektanställda under året. Elin Jägervall har arbetat heltid som projektledare för Stöd till unga brottsoffer och vittnen t o m 31 augusti. Amanda Säfström arbetade heltid med projektet Kvinnofrid inom BOJ under november december. Göran Thornadtsson har under perioden november december arbetat som projektledare för Stöd på eget språk på 25 % tjänst och Mia Delin har arbetat som projektledare för Brottsoffersvar på nätet på 25 % tjänst under februari augusti. Erika Nydahl har redigerat Tidningen Brottsoffer och Eva Andersson, jurist, samt Björn Lagerbäck, psykolog, har svarat på frågor i tidningen. Holger Bergström har arbetat ideellt en dag i veckan. Brottsofferjourernas Telefoncentral har haft 27 aktiva volontärer under året. 8

9 Utbildningar och konferenser Under år 2008 har Riksförbundets kansli arrangerat olika utbildningar till nyckelpersoner inom organisationen. Introduktionsdag Den 13 mars deltog representanter från 6 jourer i introduktionsdagen för nya medarbetare med samordningsfunktion. Deltagarna fick information från kansliets samtliga ansvarsområden. Möte för regionråden Den 25 september samlades ett 20-tal personer på Folksams Konferenscenter i Stockholm. De representerade Brottsofferjourernas regionråd. De jourer som ännu inte deltar i något regionråd representerades också med en deltagare från respektive Jönköping, Västmanland, Östergötland, Uppsala och Kronobergs län. Förutom aktuellt från förbundskansliet fick deltagarna en överskådlig redovisning av första utvärderingen om de statliga medel som är avsatta för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Dick Lindberg, Socialstyrelsen, svarade för presentationen. En presentation gavs också på hur många BOJ-projekt som hade tagit del av medlen. Totalt handlade det om 26 projekt. Deltagarna hade en mycket betydelsefull diskussion om Minimikraven för en brottsofferjour, hur det kan verifieras att jouren uppfyller kraven och bra problemlösningar när jouren har svårighet med minimikraven. Temadag om Unga Brottsoffer Den 6 maj hade Studieförbundet Vuxenskolan och Brottsofferjourernas Riksförbund bjudit in till en temadag om samverkan kring unga brottsoffer. Dagen hade två syften; dels att öka kunskaperna om ungas utsatthet och dels att Amanda Westerström - stödperson inom Brottsofferjouren i Västerort sedan 2007 och en representant för unga BOJ. diskutera hur BOJ och SV kan utveckla sin samverkan. Utbildningsansvariga i BOJs regionråd och BOJ-ansvariga i SVs regioner hade bjudits in. 25 personer deltog. Projektledare Elin Jägervall föreläste om ungas utsatthet, deras behov av stöd och hur ett bra stöd kan utformas. Därefter fick deltagarna ta del av de erfarenheter som Satu Andersson gjort i sitt arbete på Stödcentrum för unga brottsoffer i Västerås. Satu betonade vikten av att förmedla att den som utsatts inte ska behöva känna sig ensam i sin situation. Deltagarna fick också själva arbeta i grupper med frågeställningarna. Vilka målgrupper kring unga brottsoffer vill vi nå och vilka aktiviteter kan vi skapa för att nå dessa målgrupper? Vid presentationen framkom att de viktigaste målgrupperna är föräldrar, kompisar, skola och föreningsliv. En stor mängd förslag på aktiviteter presenterades, alltifrån studiecirkel och teaterföreställningar till självhjälpsgrupper. 9

10 10 Avslutningsvis diskuterades hur samverkan generellt mellan BOJ och SV kan utvecklas. Inventering av behoven är en bra inledning. Det kan handla om allt från att få en utbildning i hur jouren kan bli bättre på att marknadsföra sig till ett samverkansprojekt med temadagar och föräldrautbildning om unga brottsoffer. Alla tjänar på samverkan. BOJ får ett pedagogiskt stöd och SV får fler cirklar och aktiviteter. Stöd till brottsdrabbade barn och deras föräldrar Den maj genomfördes en tvådagarsutbildning med 20 deltagare. Utbildningen leddes av Ilse Vande Walle, som i många år arbetat med brottsofferstöd till barn och föräldrar i Holland och Belgien. Utbildningen hade fokus på hur man kan hjälpa barn, då barnet eller familjen utsatts för brott (inte familjerelaterat våld) och tog sikte på att stödja barnet genom föräldrarna, men även direkt. Syftet var att kursdeltagarna efter slutförd tvådagarsutbildning ska föra vidare sina kunskaper i brottsofferjouren lokalt eller regionalt. Till sin hjälp fick deltagarna ett mycket tydligt metodmaterial för hela utbildningens innehåll. Denna utbildning var unik genom att deltagarna fick lära sig hur de genom att stödja föräldrar till brottsutsatta barn, direkt eller indirekt kan stödja barnen. Utbildningen innehöll teoriavsnitt och praktiska metodavsnitt, bland annat rollspel. Inom Brottsofferjourerna har det funnits en tveksamhet att erbjuda stöd till barn med tanken att brottsdrabbade barn behöver experthjälp. Erfarenheterna från jourer runt om i landet visar att denna experthjälp på intet sätt är självklar och ibland mycket svår att få. I BOJs samlade statistik framgår det att brottsofferjouren har kontakt även med barn under 12 år. Precis som i brottsofferjourernas generella arbete är uppdraget stöd och information på medmänsklig basis samt att vid behov av professionellt stöd hänvisa vidare. Som ett komplement till samhällets stödjade verksamhet behöver BOJ också uppmärksamma de brottsdrabbade barnen och ha kunskaper om deras behov. Riksförbundets styrelse anser frågan så prioriterad att utbildningen finansierades genom Brottsoffers Gåvofond. Ordförande- och samordnarkonferens Varje år arrangerar Riksförbundet en konferens för ordförande i lokala jourer och en konferens för samordnarna av stödpersons- och vittnesstödsverksamheten. Den oktober arrangerades för första gången de två konferenserna sammanslagna till en. Detta visade sig var mycket lyckat och det kom ca 140 deltagare. Deltagarna fick ta del av information från Riksförbundet, inspiration från kollegor runt om i landets brottsofferjourer och sist men inte minst tillfälle att diskutera viktiga utvecklingsfrågor för brottsofferjouren, lokalt, regionalt och nationellt. Slutsatserna från diskussionerna var bland annat att det är viktigt med en större enhetlighet och därför är minimikraven och statistik självskrivet. Det finns också starka önskemål om gemensamma insatser för marknadsföring för att göra BOJ mera känt. Flera förslag till olika kampanjer i samband med Internationella Brottsofferdagen riktades till Riksförbundet. Rikspolischefen Bengt Svenson avslutade konferensen med att konstatera att han inte var riktigt nöjd med polisens brottsofferarbete. Han menade att det finns utrymme för förbättringar och att polisen aldrig skulle klara sig utan det arbete som Brottsofferjouren gör.

11 Bengt Svenson skickade också med budskapet till oss Ni kommer aldrig att bli helt nöjda och det ska ni inte heller bli för då är ni inte engagerade! Idéforum och 20-årsjubileum Omkring 200 personer från brottsofferjourer runt om i landet och inbjudna gäster från bland annat Brottsoffermyndigheten, Justitiedepartementet, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, Riksforum för anhöriga till våldsdödade, Sveriges Pensionärsförbund, RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter och Rädda Barnen firade att Brottsofferjourernas Riksförbund fyllde 20 år samtidigt som de lärde sig mer om brottsofferfrågor. Jubileumsårets Idéforum bjöd på många uppskattade föreläsningar och seminarier och totalt medverkade mer än tjugofem föreläsare i programmet. Några axplock från programmet: Carina Ljungwald, doktorand vid Institutionen för socialt arbete och med ett förflutet inom BOJ gick igenom vad socialtjänstens övergripande ansvar för brottsoffer betyder i praktiken. Elisabeth Sundbom, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet kunde presentera alldeles ny forskning om betydelsen Konferensen för assistenter, samordnare och ordförande blev mycket uppskattad av deltagarna, inte minst för tillfället att samtala och diskutera med kollegor från hela landet. av en tidig samtalskontakt efter brottet och att personer som får det mår betydligt bättre än de som inte får någon behandling. Vad som gör ett samtal läkande var innehållet i ett mycket värdesatt seminarium av Eva Rosenquist, socionom och utbildningskoordinator vid Allmänpsykiatriska kliniken MAS i Malmö. Per Isdal från Alternativ Till Våld (ATV), behandling och kompetenscenter, våld och aggression, Oslo, satte fokus på mannen som slår och de erfarenheter ATV fått av 20 års behandlingsarbete med våldsutövande män. Per Isdals slutsats är att behandling är nödvändig för männen som använder Konferenser och utbildningar 2008 Introduktionsdag för nya medarbetare Stockholm 13 mars Temadag Unga Brottsoffer Stockholm 6 maj Stöd till brottsdrabbade barn och föräldrar Stockholm maj Möte för ordföranden i regionråden Stockholm 25 september Ordförande- och samordnarkonferens Stockholm oktober Idéforum och 20-årsjubileum Stockholm november 11

12 12 våld, men en modell passar inte alla. Frivillighet är viktigt. Man kan inte tvinga folk till ändring, men man kan arbeta med motivering och det viktigaste motivet är ofta barnen, var några av de erfarenheter som förmedlades. Brottet att berätta - om bemötande, attityder och rättigheter under rättsprocess och från omgivning var rubriken på författaren Unni Drougges och advokaten Max Fredrikssons seminarium. Den handlade mycket om hur offret blir den som granskas och ifrågasätts - i stället för gärningsmannen. Under de två Idéforum-dagarna presenterade flera lokala jourer olika utvecklingsprojekt: Samarbete för att stödja våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning från BOJ i Uppsala; utbildningsprojekt med barnperspektiv om våldsutsatta kvinnor och deras barn från BOJ i Västerort, Stockholm; Hedersrelaterat våld och förtryck från BOJ i Västra Bergslagen. De är alla exempel på den bredd i brottsofferjourernas verksamhet som vuxit fram under åren. Programmet innehöll som sig bör vid ett 20-årsjubileum både en tillbakablick och en framåtblick. Mycket har åstadkommits för brottsoffrets rättigheter under de två decennier som Riksförbundet funnits. Mycket återstår också innan till exempel verksamhetsmålet att utsatta och sårbara brottsoffer ska få ett adekvat stöd och hjälp utifrån sina behov är uppfyllt. Internationella Brottsofferdagen Den 22 februari högtidlighölls Internationella Brottsofferdagen av brottsofferjourer och andra runt om i landet. I Stockholm anordnade Brottsoffermyndigheten traditionsenligt en heldagskonferens på Norra Latin konferenscenter. Temadagen genomfördes i samarbete med ett antal ideella organisationer som agerar för brottsoffer i Sverige. Brottsofferjourernas Riksförbund var som initiativtagare till Internationella Brottsofferdagen naturligt nog en av samarrangörerna. Årets tema var Sårbara rättigheter - från mänskliga rättigheter till hot och problem som särskilt sårbara grupper av brottsoffer kan möta. Heldagsprogrammet innehöll både föreläsningar och seminarier och samlade mer än 400 personer. Brottsofferjourernas Riksförbund hade ett välbesökt bokbord och projektledare Elin Jägervall medverkade med seminariet Stöd till unga brottsoffer och vittnen - vad innebär det i praktiken. Projekt Stöd till unga brottsoffer och vittnen Riksförbundet har fått medel från Arvsfondsdelegationen för ett treårsprojekt med inriktning på stöd till unga brottsoffer och vittnen. Målgruppen för projektet är ungdomar år. Projektet startade hösten Under år 2006 inriktades projektet på förankring, kunskapsspridning och nätverksbyggande. Under hösten spelades fyra filmer in om ungas utsatthet för brott i vardagen. Filmen En vanlig dag, som består av fyra kortfilmer blev klara i mars. Filmproducent var Bob Film Sweden. Under år 2007 arrangerades en utbildning för unga volontärer från hela landet. Flera jourer besöktes för att utveckla verksamheten så att stödverksamheten kan anpassas efter unga brottsoffers behov samt för rekrytering av nya och yngre volontärer. Under våren 2008 genomfördes en utbildning om unga brottsoffer och vittnen. Utbildningen var en fristående fortsättning på de utbildningar som arrangerades våren Syftet med utbildningen var att ge deltagarna fördjupade kunskaper som man har nytta av i det dagliga arbetet med unga brottsoffer och vittnen. Den

13 riktade sig främst till samordnare av stödpersons- och vittnesstödsverksamheten eller motsvarande på jourerna. Innehållet i utbildningen var lämpligt för en inte alltför stor grupp, varför utbildningen förlades till tre olika tillfällen och platser: 3-4 april i Södertälje, 7-8 april i Göteborg och april i Lund. Många jourer har visat filmen En vanlig dag i skolorna. Det har på många platser lett fram till ett positivt samarbete med skolan. Ett problem som upplevs i jourer är att det är svårt att finna finansiering till detta utåtriktade arbete. Den brottsofferstödjande organisationen i Nederländerna köpte in filmerna och har undertexter på holländska och engelska. Vid årsmötet för Victim Support Europe visades filmerna och de blev mycket uppskattade. Projektledaren genomförde ett omfattande arbete med att författa en bok, vilken blev klar innan sommaren. Boken Unga brottsoffer & vittnen om utsatthet & stöd är ett utbildningsmaterial för brottsofferjourer, men också ett hjälpmedel för alla som arbetar professionellt med barn och unga. Det finns inte så mycket litteratur om ungas utsatthet för brott och deras stödbehov. Under maj inriktades ett arbete för att ta fram en ny hemsida för unga. Webbföretaget Itura fick uppdraget att göra layout för sidan. Eftersom arbetet med BOJs ordinarie hemsida försenades innebar det att färdigställande och lansering av fick vänta till år Brå har utvärderat projektet löpande under de tre åren. Projektledarens arbete har följts och under 2008 skickades bland annat en enkät till lokala jourer för att få underlag om verksamheten för unga inom BOJ. Brå intervjuade också 17 personer som arbetar på olika jourer. För att kunna ge svar på frågan om hur unga brottsoffer Boken Unga brottsoffer & vittnen - om utsatthet & stöd, Elin jägervall, blev ett av resultaten från det treåriga projektet med inriktning unga brottsoffer och vittnen. upplevde det stöd som de fått från BOJ hade Brå en webbenkät. Det var svårt att få in unga brottsoffer som svarade på enkäten. Men underlaget som Brå fick in visade att brottsoffren var mycket nöjda med brottsofferjourernas stöd. Slutrapporten kommer att redovisas under år Projekttiden tog slut sista augusti, då avslutade också projektledaren sin tjänst. Riksförbundet ansökte om förlängning av projektet i sex månader med anledning av att det fanns medel kvar, vilket berodde på att alla aktiviteter inte hade kunnat genomföras. Arvsfondsdelegationen godkände förlängningen, vilket innebar att två konferenser kunde genomföras. Den ena inriktades på unga volontärer. Syftet med konferensen var att ge möjlighet för unga volontärer över hela landet att få kunskap, utbyta erfarenheter, skapa nätverk och fundera på hur BOJ kan få en mångfald av frivilliga. Målet var också att gemensamt arbeta med hur BOJ kan utveckla sitt brottsofferstöd till unga brottsoffer och vittnen och hur unga volontärer kan bli delaktiga i jourens utvecklingsarbete. 13

14 14 Upplägget på konferensen inriktade sig också på att utbyta erfarenheter, eventuellt bilda ett nätverk och ge ökade kunskaper om stödmetoder för unga personer. Den oktober genomfördes konferensen för unga volontärer i Stockholm. Största delen av konferensen ägnades åt processarbete på temat BOJs verksamhet och att komma över hinder och utveckla möjligheter. Processledare var Ulrika Eklund som genom metoden open space gav möjlighet till samtal och problemlösning. Drygt ett tiotal ämnen var på agendan, exempelvis hur man kan få de äldre, mer belevade Bojarna att lyssna på ungas idéer samt hur fler unga killar ska bli engagerade i BOJ. Deltagarna som kom från 11 jourer vill öka ungdomars inflytande i BOJ. Ett förslag var fler ungdomar i jourernas styrelser och en ungdomsstyrelse med samtliga regioner representerade. En slutsats som drogs var att för att locka fler unga till BOJ är det nödvändigt att låta unga själva vara delaktiga i rekrytering och att representera BOJ utåt. Flera av förslagen rörde möjligheten till information och kommunikation via Internet. Olof Svensson, projektledare från Rädda Barnen medverkade med ett föreläsningspass, där han berättade om Rädda Barnens arbete med samtalsgrupper med killar och tjejer. Kvinnofrid inom BOJ Riksförbundet fick under 2008 medel från Socialstyrelsen för ett projekt för att kartlägga vilka kommuner som saknar kvinnojour. Ett syfte var att stärka och utveckla jourernas stöd till kvinnor utsatta för våld och deras barn generellt samt undersöka om det finns jourer som är intresserade av att utveckla kvinnojoursverksamhet där det saknas sådan. Kartläggningen visade att ungefär 120 av Sveriges kommuner saknar en kvinnojour på orten. SKR och ROKS har bidragit med information till kartläggningen. En enkätundersökning bland kommunerna visar att de flesta har någon form av samarbete med kvinnojour i en närliggande kommun dit de kan hänvisa våldsutsatta kvinnor till ett skyddat boende. Inom BOJ finns idag tre jourer som även har kvinnojoursverksamhet med skyddat boende: Södertälje, Ystad och Trelleborg. Intresset för att stärka kvinnofridsarbetet inom brottsofferjourerna är stort, men att starta kvinnojoursverksamhet inom fler jourer får ses i ett långsiktigt perspektiv. Stöd på eget språk Riksförbundet har sedan hösten 2006 drivit ett projekt Stöd på eget språk med anslag från Brottsofferfonden. Volontärer med annan kulturell och språklig bakgrund än svensk rekryteras och utbildas för att via telefon ge information, vägledning, råd och stöd på andra språk än svenska. Under 2008 hölls två utbildningar med totalt 17 deltagare. 10 av deltagarna var blivande språkvolontärer representerande 8 olika språk. Vid årets slut hade Brottsofferjourernas Telefoncentral tillgång till 16 språkvolontärer och erbjuder kontakt på 14 olika språk. Språken är: arabiska, persiska, sorani (sydkurdiska), somali, thai, ryska, bosniska, kroatiska, serbiska, spanska, ungerska, franska, finska och engelska. Via informella kontakter kan stöd även erbjudas på några andra språk där språkvolontär fortfarande saknas. Informationsblad på de olika språken har tryckts upp och kan beställas mot kostnad för frakt och administration. En speciell telefonlinje ger kort information på de olika språken samt ger möjlighet att lämna meddelande för att bli kontaktad på sitt eget språk.

15 På hemsidan finns information på sammanlagt 22 språk. Under 2008 fick 185 personer hjälp på sitt eget språk. Många gånger behöver den drabbade kontakt vid mer än ett tillfälle. De 185 personerna kan beräknas motsvara ca 280 tillfällen. De hjälpsökande fördelar sig på 102 kvinnor (55%) och 83 män. Arabiska är det mest efterfrågade språket. Brottsoffersvar på nätet Projektet beviljades ett startbidrag och fick mindre ekonomiska medel än förväntat. Projektet koncentrerades därmed till februari augusti med en projektledare på 25 % tjänst. Syftet med projektet var att kunna ge råd till brottsoffer, vittnen och anhöriga på nätet. Under perioden fick 204 personer hjälp via Brottsoffersvar på nätet. Bland brottsoffren var misshandel den dominerande brottsrubriceringen. Unga brottsoffer var mer frekventa som stödsökande via Brottsoffersvar jämfört med kontakter via telefon. Samverkan Polis-BOJ Projektet beviljades som en förstudie och arbetsgruppen för polisfrågor var ansvarig för projektet. Syftet var att skapa en mötesplats för representanter från brottsofferjourer och från Polisen. Målsättningen är att få en ökad dialog och samverkan mellan polisens brottsoffersamordnare och brottsofferjourernas företrädare, att man tillsammans kan ta tillvara de möjligheter som finns för att brottsoffer och vittnen skall få bästa möjliga stöd under hela rättsprocessen och efter. Stöd på eget språk kan nu erbjuda kontakt på 14 olika språk. Arbetsgruppen valde att genomföra förstudien med två samverkanskonferenser. I oktober genomfördes den första i Växjö där 60 personer deltog. I programmet medverkade som talare representanter för Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, länspolismästaren och arbetsgruppen för polisfrågor. Som moderator verkade en fristående konsult. I de tvärgruppsdiskussioner, som följde efter förmiddagens informationspass, var målsättningen att utfallet av diskussionerna skulle redovisas och sammanfattas med en plan för hur samverkan kan förbättras och vem som gör vad och framför allt vem som har ansvar för att fortsatta samverkansmöten genomförs. Bland framförda synpunkter i utvärderingen kan nämnas att återkommande träffar skall genomföras med huvudsakligen Polisen som initiativtagare, att mer offensiv information krävs från jourerna, att polisledningar tydligt skall markera att brottsofferarbetet är viktigt, att poliser bättre utbildas i FUK och hur Polisen kan informera på rätt sätt. Den andra konferensen kommer att arrangeras i Stockholm under våren

16 16 Hemsidans vidareutveckling Ett arbete genomfördes under året för att utveckla hemsidan. Under våren grundlades sajter för olika målgrupper; stöd till brottsoffer, aktiva jourer samt en särskild sida för tidningen Brottsoffer med nyhetsbevakning. Olika formulär för anmälningar och för att ställa frågor skapades. Dessutom skapades ett webbrum med lättlästa texter och inställningar för att ändra textstorlek. Informationstext har översatts till olika språk. För arbetet med att göra hemsidan mer anpassad till olika brottsoffergruppers behov hade Riksförbundet fått medel från Brottsofferfonden. Under sommaren sammanställdes olika texter till den nya hemsidan. Under hösten beslutade Riksförbundet att avbryta samarbetet med vår It-leverantör samt att skapa en ny layout. Därmed har slutförandet av den nya hemsidan senarelagts och den kommer att lanseras under Underlaget som har tagits fram kommer att föras över till den nya. Victims in Europe Riksförbundet har medverkat i Victim Support Europes projekt, Victims in Europe. Projektet har inneburit att alla medlemsorganisationer har följt upp hur respektive regering arbetar med brottsofferfrågor. Kvalitetsutveckling Brottsofferjourernas uppgift är att ge stöd och hjälp till människor utsatta för brott. Det ställer etiska krav på oss att hjälpen är av god kvalitet och att vi kan möta alla brottsoffer utan åtskillnad. De ovan beskrivna utbildnings- och projektverksamheterna samt utgivna studiematerial är en del i ett ständigt pågående kvalitetssäkringsarbete. En mall/checklista för det första samtalet med ett brottsoffer/anhörig/vittne på en brottsofferjour har tagits fram under året. Önskemål om att Riksförbundet skulle ta fram en sådan mall kom upp på en konferens för brottsofferassistenter och samordnare Syftet är att ge vägledning för samtalsstrukturen vid ett första samtal/telefonsamtal mellan stödperson och brottsoffer/anhörig/vittne. Mallen är kortfattad och innehåller tips på hur stödjaren kan förbereda sig inför samtalet, inleda samtalet och en checklista över olika informations- och frågeområden. Kansliet har kunnat öka den service som jourerna efterfrågar. Kansliet har en god tillgänglighet på telefon, ger service med medlemsregister, beställningar av material, distribution, av reklamartiklar, stödpersons- och vittnesstödsbevis samt bistår med rådgivning i olika frågor som ekonomi, lokala hemsidor, statistik, pluggannonser etc. Statistik är en central del i brottsofferjourernas beskrivning av vad man gör. År 2007 lämnade endast 62 jourer in statistik för sin stödpersonsverksamhet. För att förbättra situationen och motivera fler att lämna in statistik för år 2008 kontaktade förbundsordförande och vice ordförande alla jourer som inte lämnat in och bad dessa kontakta kansliet för stöd. De flesta hörde av sig och ett tiotal av dem hade inga problem med arbeta vidare med statistiken, medan de övriga hade varierande skäl till att inte vilja/ kunna fylla i statistiken. Riksförbundet beslutade då att uppdra åt en person att under hösten följa upp och stödja jourerna med statistik. Målsättning var att få underlag från alla jourer inför 2008 års statistik. Det är ett viktigt led för att uppfylla de fastställda minimikraven. Brottsofferjourernas Telefoncentral Ett tydligt arbete för att stärka kvaliteten i arbetet för brottsoffer är även service via Brottsofferjourernas Telefoncentral. Den har varit i

17 praktisk funktion sedan september 2002, inledningsvis som en försöksverksamhet, men från januari 2005 som en ordinarie verksamhet inom Brottsofferjourernas Riksförbund. Syftet med Telefoncentralen är att underlätta för brottsdrabbade, vittnen och anhöriga till brottsdrabbade att komma i kontakt med lokal brottsofferjour för information, råd och stöd. Den lokala brottsofferjouren kan vidarekoppla sin telefon till Telefoncentralen som svarar i jourens ställe. Brottsofferjourer kan använda sig av Telefoncentralens tjänster kontinuerligt, på bestämda tider eller tillfälligt vid behov. Medarbetaren på Telefoncentralen lyssnar, tar emot det akuta, svarar på frågor, ger råd och förmedlar kontakt med brottsofferjouren i trakten där den drabbade bor. Förmedlingen sker via e-post, fax eller telefon. En stödperson ringer sedan upp brottsoffret som på detta sätt får en snabb och trygg kontakt. Telefoncentralen använder sig av en databas för ärendehantering och statistik. Denna möjliggör en förbättrad statistik över inkommande ärenden samt en snabbare och tydligare förmedling av ärenden till de lokala brottsofferjourerna. Under året har tjänstgöringsgraden vid Telefoncentralen utökats för att möta ett ökande antal inkommande samtal. Större delen av året var 2,2 tjänster avsatta för TC. Fördelningen mellan olika personer har varierat i olika perioder. En medarbetare på 50% har nyanställts och en timanställd har arbetat i varierande omfattning. Några volontärer har tjänstgjort för att komplettera de anställda under dagtid samt i viss mån hålla öppet fram till kl.18 en kväll per vecka. Under året har 27 volontärer hjälpt till i varierande omfattning. 11 av dem ger stöd främst på svenska och engelska. Övriga är s.k. språkvolontärer. Telefoncentralen var under fyra månader involverad i ett projekt som leddes av föreningen JAG Brottsofferjourernas Telefoncentral har nåtts av en ökad mängd samtal under år (Jämlikhet, Assistans, Gemenskap). Projektet köpte tjänst av Telefoncentralen, vilket innebar att de kunde svara och vidarebefordra inringare från Ida-uppropet. Det gällde våld och övergrepp mot personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Brottsofferjourernas Telefoncentral mottog under 2008 totalt 9648 samtal. Det innebär en ökning på 11% från % av samtalen (5297) kom från brottsdrabbade eller vittnen. 13% (1257 st) från anhöriga eller annat ombud för den direkt utsatta. I kategorin brottsoffer/vittnen var 60% kvinnor. Bland anhöriga/ombud var hela 72% kvinnor, de flesta mammor till unga brottsoffer. Antalet lokala brottsofferjourer som aktivt använder sig av den service som Brottsofferjourernas Telefoncentral erbjuder har under året ökat något. 32 brottsofferjourer är regelbundet vidarekopplade till TC. 30 jourer vidarekopplar tillfälligt vid behov. En ökning av samtal på Telefoncentralens direktnummer har medfört att ärenden förmedlats till 97 av landets brottsofferjourer. Vittnesstödsverksamheten 2008 har varit ett år då vittnesstödsverksamheten stått särskilt i fokus startade brottsofferjouren i Växjö den första vittnesstödsverksamheten i Sverige. Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de känner sig mer trygga under rättegången. Vittnesstöds- 17

18 18 verksamhet finns idag på landets alla tingsrätter och hovrätter och brottsofferjouren svarar för vittnesstödsverksamheten vid 47 av landets 53 tingsrätter. Vid 6 tingsrätter organiseras verksamheten på annat sätt. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamheten bedrivs vid alla tingsrätter och hovrätter i Sverige. Under 2008 skulle de lämna en utvärderande rapport till regeringen. Under arbetet med att ta fram rapporten pågick en kontinuerlig dialog mellan myndigheterna och Riksförbundet och under året har samverkansmöten ägt rum vid fem olika tillfällen. Förutom muntliga synpunkter som framförts vid dessa tillfällen lämnade också Riksförbundet skriftliga synpunkter till Brottsoffermyndigheten. Skrivelsen hade arbetats fram tillsammans med en referensgrupp med representanter från fem av BOJs vittnesstödsverksamheter. I denna skrivelse betonar Riksförbundet vikten av att de ekonomiska förutsättningarna för vittnesstödsverksamheten förbättras. Staten bör avsätta särskilda medel för verksamheten och resurserna till samordning behöver ökas både lokalt och nationellt. BOJ anser också att rollfördelningen och ansvar mellan Brottsoffermyndigheten och BOJ behöver tydliggöras. Information Informationsmaterial Genom tryckerilösningen DesignStore kan jourer beställa material med lokala adressuppgifter. Dessa produkter trycks efter hand som de beställs. Ett antal produkter, som till exempel affischer, trycks upp och läggs på lager. De kan inte beställas med lokala uppgifter. Under år 2008 producerades nummer 2 i kunskapsserien om brottsoffer; Brottsoffret och rättsprocessen. Författare är advokat Eva Andersson. En enkel vikfolder för unga brottsoffer togs också fram under sommaren Hösten 2008 beslöt man att avvakta med att lansera produkten, då hemsidan för unga ännu inte var klar och denna adress fanns på foldern. Under år 2008 har jourerna beställt en rad olika tryckta produkter från DesignStore. Under våren 2008 var våra nya böcker med i Studieförbundet Vuxenskolans katalog. Trygghet som saknas, Närhet som gör ont och Föreningshandboken presenterades i katalogen. Under år 2008 genomfördes en kampanj för att marknadsföra boken Unga brottsoffer & vittnen om stöd och utsatthet samt filmen En vanlig dag. Via e-post skickades säljbrev till landets alla skolor, socialtjänst hälso- och sjukvård samt polis. Information om informationsbladen på olika språk har också skickats till polis och hälso- och sjukvård. Under året presenterades vårt material på ett antal bokbord på konferenser för brottsofferintresserade med beställningssedlar för olika trycksaker. På hemsidan presenteras olika tryckta produkter för externa köpare. Priserna på produkter för externa köpare ligger högre än medlemspriset och innebär en försäljningsvinst som går till att bekosta nytryck, omtryck och lagerhållning av informationsmaterial. Riksförbundet tillhandahåller också en del presentartiklar med Riksförbundets logotyp; nyckelband, karameller, ballonger, reflexer, pennor, T-shirt med mera. Dessa kan alla jourer beställa och dela ut. Riksförbundet ger också stöd till jourerna med att ta fram en digital annons som kan skickas till sina lokaltidningar för att fylla ut gluggar på sidorna, så kallade pluggannonser. Intern kommunikation Under året sändes nio Nyhetsbrev med aktuell information ut. Alla Nyhetsbrev skickas ut med

19 e-post till jourer som uppgivit en sådan, samt till regionrådsordförande, arbetsgrupper, valberedning, revisorer och förbundsstyrelse. Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från Riksförbundet. Tidningen Brottsoffer utkom med fem nya nummer under Hemsidan boj.se Under år 2008 hade hemsidan drygt unika besökare per dag. Mest välbesökt var sidorna under Brottsdrabbad samt kontaktuppgifter till jourerna. Hemsidan har flera olika målgrupper. Främst kommer givetvis brottsdrabbade. Sedan besöks sidan av aktiva inom BOJ, andra som möter brottsoffer inom sitt yrke eller ideella engagemang, journalister, studenter och människor som vill göra en insats för brottsofferarbetet. Hemsidan är under pågående utveckling, och beräknas bli klar att lanseras under år Tidningen Brottsoffer Tidningen Brottsoffer har under året gett ut 5 nummer med olika teman: Nr 1, Stöd till vittnen, Nr 2, Utsatthet på nätet, Nr 3, Mänskliga rättigheter, Nr 4, Riksförbundet 20 år och Nr 5, Anhöriga. Alla nummer lades också ut för nedladdning på hemsidan. I tidningen finns två frågespalter där läsare kan ställa frågor; Fråga juristen och Fråga psykologen. Opinionsbildning Via ett eget virtuellt pressrum på Newsdesk kan brottsofferjourens pressansansvariga nå fler och rikta och följa upp insatserna. Totalt under året skickades det ut 11 pressmeddelanden. Det mest lästa pressmeddelandet plockades upp av nära 1000 journalister; det handlade om brottsoffers rättigheter med anledning av Internationella Brottsofferdagen. Övriga lästes var för sig av drygt 500 journalister. Det handlade bl a om krav på lika villkor för papperslösa brottsoffer, att många som drabbats av kvinnofridsbrott söker hjälp av BOJ och att BOJ kan hjälpa unga i sommar. Jourer har fått hjälp med att skriva lokala pressmeddelanden och många lokala brottsofferjourer blev uppmärksammade av lokal media. Brottsofferjourernas Riksförbund deltog under våren 2008 i fyra hearings. En hearing handlade om regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. BOJ påpekade bland annat situationen för unga tjejer som utsätts för integritetskränkningar på Internet. Barnens utsatta situation lyftes upp samt att man sökte synliggöra BOJs omfattande kontakter med våldsutsatta kvinnor och kvinnor utsatta för sexualbrott. 19

20 20 Den andra hearingen anordnades av skatteutskottet och tog upp problematiken kring skyddad identitet. Brottsofferjouren bidrog med en redogörelse för dels hur svår situationen är för kvinnor och deras barn som förföljs av en känd förövare, ofta en närstående man. Men också för den svåra situation vittnen till organiserad brottslighet befinner sig i, liksom personer utsatta för hedersrelaterat våld, utsätts för hot från flera förövare. Möjligheter att vittna anonymt bör undersökas och samarbete över gränserna inom EU för att gömma människor med skyddad identitet bör utvecklas, var åsikter som fördes fram av BOJs representant. Dessutom efterfrågades mer stöd till och kontakt med människor som får skyddsåtgärder. En tredje hearing diskuterade stalkning som ny brottsrubrik och tog emot synpunkter på problemets spännvidd mellan mäns trakasserier mot kvinnor i nära relation, fans uppvaktningar av kända personer, som hämnd eller del i det vardagliga umgänget på arbetsplatser och i ytliga relationer där den ena inte respekterar den andras önskan att inte utveckla mer kontakt. De upprepade handlingarna och den bristande ömsesidigheten i kontakten menade BOJ var att se som brottsliga och föreslog att man ska se över om det som kallas mobbing kan ingå i begreppet stalkning. En fjärde hearing anordnades för att diskutera regeringens handlingsplan för mänskliga rättigheter, där många åtgärder berör brottsoffer, direkt eller indirekt Under sommaren 2008 uppmärksammades Brottsofferjourens krav på att det ska vara enklare för brottsoffer att få ut det sakprövade skadestånd som tingsrätten sätter. Under året deltog olika representanter för Riksförbundet i radio och TV vid ett flertal tillfällen samt i flera olika artiklar. Nätverksskapande Samarbete med myndigheter och andra ideella organisationer är en viktig del i utvecklingsarbetet. Riksförbundet är med i Brottsoffermyndighetens samverkansgrupp och i gruppen som planerar Internationella Brottsofferdagen samt medverkat i dialog om vittnesstödsverksamheten med Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket. Riksförbundet har varit representant i Socialstyrelsens referensgrupp för mäns våld mot kvinnor och deras barn samt ingått i referensgrupp för Kvinnofridslinjen inom Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Riksförbundet har även haft ett nära samarbete med HOPP, SKR och ROKS. Ett nära samarbete har skett med Rädda Barnen respektive RFSL för att förbereda gemensamma projektansökningar. Representanter från kansliet har medverkat i konferensen Kvinnofrid, erfarenheter och visioner (arrangerad av myndigheter som ingår i Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid), vid en temadag för vittnesstöd (Brottsoffermyndigheten), vid en nordisk konferens i Helsingfors, vid Polishögskolan samt vid en hearing om våld mot äldre, vilken arrangerades av Stockholms stad. Kansliets anställda har även deltagit vid olika konferenser arrangerade av bland andra: Brottsoffermyndigheten, Socialstyrelsen, Bris, Rädda Barnen, Alma Europa, Systerjouren Somaya, Centrum mot rasism, Viktimologiskt Nätverk samt Sveriges Radio. Riksförbundet deltog också vid Nordiska Brottsofferrådets möte i Köpenhamn. Representanter från brottsofferorganisationerna i Norge och Finland deltog i mötet. Syftet med det nordiska samarbetet är att utbyta erfarenheter och tillsammans lyfta brottsofferfrågorna i Nordiska sammanslutningar. Inom projektet Stöd på eget språk har ett flertal informationsinsatser varit på olika flyktingmottagningar.