Årsberättelse. (Transumt) Brottsofferjourernas Riksförbund

Transkript

1 Årsberättelse 2009 (Transumt) Brottsofferjourernas Riksförbund 1

2 Riksförbundet år 2009 Riksförbundets beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets beskyddare. Medlemskap Riksförbundet är medlem i den europeiska organisationen Victim Support Europe, Nordiska brottsofferrådet, Forum för frivilligt socialt arbete, Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer) samt i folkhögskolan Alma. Riksstämma 2009 års riksstämma hölls maj på Quality Hotel i Strömstad. Regionrådet i Västra Götaland stod som värd för stämman. 226 personer deltog på stämman där 74 jourer var representerade. 137 var röstberättigade, ingen fullmakt inlämnades. På stämman behandlades 14 motioner och fyra propositioner från styrelsen. Medverkade på stämman gjorde bland annat Margareta Bergström, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten och Remi Strand, direktör för Kontoret for voldsoffererstatning i Norge. Förbundsstyrelse 10 sammanträden har genomförts under året. Viktiga frågor som styrelsen har arbetat med under året har varit: utveckling av hemsidan, lansering av hemsida för unga, ungaboj.se, uppföljning av olika prioriterade områden från konferens för ordförande och samordnare. Fram till maj var det ett intensivt förberedelsearbete inför stämman. En viktig fråga var verifiering av minimikraven. Styrelsen beslutade att avsätta medel från Brottsoffers gåvofond till utbildning inom modern media och chatt på nätet. Under hösten var frågan om Tidningen Brottsoffers möjligheter till fortsatt utgivning en mycket angelägen fråga. Styrelseledamöter före stämman: Före stämman var Hans Klette förbundsordförande och Anders Selholm vice ordförande. Ordinarie ledamöter var Birger Gustinger, Örjan Ohlström, Elisebeht Markström, Jan-Erik Rosén och Anita Sidén. Ersättare var Reino Krank, Cecilia Kongbäck, Hillevi Engström och Monica Ekström. Styrelseledamöter efter stämman: Efter stämman är Sven-Erik Alhem förbundsordförande och Monica Ekström vice ordförande. Ordinarie ledamöter är Lars Edlund, Sara Jonsson, Jan- Erik Rosén, Elaine Strandberg och Ralph Westerberg. Ersättare är Amanda Westerström, Bertil Olin, Satu Andersson och Mirella Lind. Arbetsutskott 10 sammanträden har genomförts. Arbetsutskottet bestod före stämman av förbundsordförande Hans Klette, Anders Selholm och Anita Sidén. Ersättare var Elisebeht Markström och Jan-Erik Rosén. 2

3 Arbetsutskottet består efter stämman av förbundsordförande Sven-Erik Alhem, Monica Ekström och Jan-Erik Rosén. Ersättare är Ralph Westerberg och Elaine Strandberg. Revisorer Före stämman var Bengt Bergshem ordinarie godkänd revisor och Malin Evesäter ersättare. Uno Eriksson och Åke Malmström var ordinarie revisorer och Birgitta Hellgren ersättare. Efter stämman är auktoriserade revisorn Tommy Nilsson ordinarie och Ammi Björkvall ersättare. Åke Malmström och Sivert Mässing är ordinarie revisorer och Marina Nyqvist ersättare. Valberedning Före stämman ingick Lennart Berle, sammankallande, Marie Kindström Ohlsson, Sören Robertsson, Bengt-Åke Öberg och Marja Zackari i valberedningen. Efter stämman utgörs valberedningen av Tove Treschow, sammankallande, Emil Chandorkar, Christer Erlandsson, Elisabeth Olsson, och Ingri Vestin. Remisser Riksförbundet har svarat på fem remisser under året: Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten (SOU 2009:38) och Socialstyrelsens förslag till Allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Till justitiedepartementet har Riksförbundet svarat på tre remisser: Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111), Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) samt Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106). Arbetsgrupper För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt, ha en ökad dialog med lokala jourer samt för att kunna stärka opinionsbildningen i olika frågor har styrelsen tillsatt arbetsgrupper. Arbetsgruppen för polisfrågor Sedan 2005 har arbetsgruppen bestått av Birger Gustinger, Bengt Laveberg och Jöran Hultman. Arbetsgruppen ansvarade för projektet Samverkan BOJ Polisen. Under hösten 2009 tillsattes en ny grupp bestående av Ralph Westerberg, förbundsstyrelsen, Karin Andersson, Ljusdal, Laila Norstedt Persson, Kil, Lars Widén, Haninge samt Eva Larsson adjungerad från kansliet. Syftet med gruppen är att lägga en grund för att polisen ger ett bättre bemötande till brottsoffer och vittnen, att polisen uppfyller sitt informationsansvar enligt FUK 13 a c. Arbetsgruppen har ett samarbete med en särskild grupp inom Rikspolisstyrelsen för att få en ökad förståelse för dessa frågor. Gruppen har arbetat med att få konkreta redskap för att förbättra samverkan med polisen lokalt, regionalt och nationellt. Arbetsgruppen för verksamhetsutveckling Förbundsstyrelsens arbetsgrupp för BOJs interna arbete bestod i början av året av Bo Danielsson, Ängelholm, Helena Wahlund, Västerås och Ulla Graneli och Eva Larsson från förbundskansliet. Arbetsgruppens övergripande syfte var att stärka jourerna i arbetet att utveckla lokalt brottsofferarbete. Under första halvåret 2009 inriktades gruppens arbete 3

4 huvudsakligen på jourernas verifiering av minimikraven. Under 2008 förankrades metoden för verifiering av minimikraven och brev skickades till alla jourer om hur verifieringen skulle gå till. Jourerna rekommenderades att låta jourens ordinarie revisorer genomföra revisionen av minimikraven i samband med att man gjorde den ekonomiska revisionen. Under hösten tillsattes en ny arbetsgrupp som bestod av Elaine Strandberg, förbundsstyrelsen, Hans Erixon, Karlskoga, Lennart Nordin, Göteborg, Helena Wahlund, Västerås samt Ulla Graneli adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen för rättsväsendet Under första halvåret bestod arbetsgruppen av Hans Klette, Cecilia Kongbäck och Jan-Erik Rosén från förbundsstyrelsen, samt Janet Svensson, Malmö och Göran Äng, Höglandet. Arbetsgruppen har arbetat med förslag för att stärka brottsoffrets ställning i brottmålsprocessen med utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Särskilda frågor gruppen arbetat med är att målsägandebiträde ska utses tidigt i förundersökningen för både juridiskt och personligt stöd, att vittnen får ett stöd redan vid anmälningstillfället. Andra frågor de arbetat med är att Barnkonventionen bör bli svensk lag samt att ett Barnrikscentrum bör inrättas, så att myndigheterna kan införskaffa sakkunnigutlåtande beträffande barn och därmed kunna få den saklighet som fordras. Gruppen har också besvarat remisser. Under hösten 2009 har gruppen bestått av Jan-Erik Rosén, förbundsstyrelsen, Hans Klette, Lund samt Fredrik Mellqvist adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har under året medverkat vid tre remissvar från Riksförbundet. Arbetsgruppen för Socialtjänst/hälso- och sjukvård Vid årets början bestod arbetsgruppen av Monica Ekström och Örjan Ohlström från förbundsstyrelsen samt Lars Edlund, Härnösand och Bertil Olin, Strömstad. Under hösten rekryterades nya medlemmar till arbetsgruppen som vid årets slut bestod av Bertil Olin och Amanda Westerström från förbundsstyrelsen, Stig Almqvist, Alingsås-Lerum- Vårgårda-Herrljunga, Christina Lindström, Österlen samt Amanda Säfström adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har under året genomfört två enkätundersökningar kring brottsofferjourernas samarbete lokalt med socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården. Enkätundersökningarna besvarades av drygt 70 jourer och resultatet visar på så väl goda exempel som viktiga förbättringsområden för arbetsgruppen att arbeta vidare med. Arbetsgruppen har under året också medverkat vid två remissvar från Riksförbundet. Arbetsgrupp för unga brottsoffer och vittnen Arbetsgruppen är ny och tillsattes under hösten Den består av Satu Andersson och Sara Johnsson från förbundsstyrelsen, Annika Björklin, Bollnäs, Mattias Ring, Rättvik samt Mia Delin adjungerad från kansliet. Syftet med gruppen är att arbeta med strategier för hur BOJs stöd till unga brottsoffer och vittnen kan utvecklas samt hur fler unga volontärer kan rekryteras till de lokala jourerna. En annan viktig fråga är också hur fler unga kan bli delaktiga i BOJs utvecklingsarbete. Arbetsgruppen för marknadsföring 4

5 Arbetsgruppen är ny och tillsattes under hösten Den består av Mirella Lind, förbundsstyrelsen, Anders Selholm, Norrtälje samt Eva Larsson från förbundskansliet. Syftet med gruppen är att finna strategier för hur Riksförbundet ska kunna arbeta mer med marknadsföring för att BOJ ska bli mera känt samt att arbeta med en gemensam varumärkesplattform. Ett syfte är också att arbeta med strategier för att få sponsorer till BOJs verksamhet. Medverkan vid konferenser Förbundsordföranden Hans Klette och Sven-Erik Alhem, generalsekreteraren Eva Larsson samt övriga styrelseledamöter och kanslipersonal har medverkat eller deltagit vid olika konferenser. Arrangörer har varit bl a Brottsoffermyndigheten, Göteborgs universitet, Forum för frivilligt socialt arbete, Victim Support Europe (Portugal) och Nordiska brottsofferrådet (Norge). Riksförbundet var också representerat vid EUs konferens under Sveriges ordförandeskap (Stockholm) där underlag för Stockholmsprogrammet diskuterades. Riksförbundet deltog också vid 20-årsjubileum i BOJ Västerås samt Trollhättan-Lilla Edet samt medverkat vid olika lokala och regionala möten eller konferenser. Länsstyrelsen i Norrbotten arrangerade en utbildningsdag om mäns våld mot kvinnor samt barn som bevittnat våld där Riksförbundet medverkade i en paneldebatt och höll ett seminarium om våld och övergrepp mot äldre. Brottsofferjourernas Riksförbund har medverkat vid två konferenser med föreläsningar på temat äldres utsatthet utifrån boken Trygghet som saknas - om våld och övergrepp mot äldre. Arrangörer har varit Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Sveriges Pensionärsförbund (SPF). SPF, SV och BOJ tagit fram en vägledning för hur en SPF-förening kan ordna en informationsdag, ett månadsmöte eller en studiecirkel på temat äldre brottsoffer. Ekonomi Riksförbundet har under år 2009 kunnat tillgodogöra sig följande bidrag: Brottsoffermyndigheten, Verksamhetsbidrag kr Projekt: Stöd på eget språk kr Projekt: Samverkan polis/brottsofferjourer kr Arvsfondsdelegationen, Projekt: Stöd till unga brottsoffer och vittnen kr Socialstyrelsen, Projekt: Homo-, bi och transpersoner kr Projekt: Kvinnojour inom BOJ kr Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minne, Informationskampanj: Vilja anmäla och vittna kr Rädda Barnen, Samverkansprojekt: Riktat mot unga kr SPIFAB, Tidningen brottsoffer kr Studieförbundet Vuxenskolan kr Övriga bidrag kr 5

6 Totalt kr Banco Fonder Human- och Hjälpfonden År 1994 inleddes ett samarbete med Bancos Humanfond. Hjälpfonden är ett komplement till de befintliga ideella och etiska allemansfonderna inom Bancos fondsortiment. Spararna avstår 1 procent av fondförmögenheten till Brottsofferjourernas Riksförbund. Förbundsstyrelsen har beslutat: att den ideella utdelningen från Human- och Hjälpfonden tillfaller regionerna att respektive region erhåller utdelning i förhållande till utdelning/län att medlen ska användas till regional verksamhet Den totala summan på utdelningen från Human- och Hjälpfonden blev under år 2009, kronor. Till regionerna utdelades kronor under år Brottsoffers gåvofond År 1992 införde Riksförbundet Brottsoffers gåvofond. Vid 2009 års slut innehöll fonden kronor. Lokal verksamhet Vid årets slut var 101 föreningar anslutna till förbundet, se sidan 21. De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsaterna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Hjälp- och stödinsatser till brottsoffer, vittnen och anhöriga utförs till största del av ideella krafter i de lokala brottsofferjourerna. Alla stödpersoner och vittnesstödjare har en särskild utbildning och har avgett ett tystnadslöfte. Mer information om jourernas verksamhet finns beskrivet på sidan 23 under rubriken Statistik. Jourerna kan erbjuda de som drabbas: Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt Information om hur en polisanmälan går till Information om rättsprocessen Hjälp vid myndighetskontakter Information om ersättning Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare Regional verksamhet Föreningar har rätt att med annan eller andra föreningar inom förbundet bilda region, länsföreningar eller annan sammanslutning. 10 regioner har bildats som juridiska personer, vilket ger dem möjlighet att söka bidrag från till exempel landstinget och 6

7 Brottsoffermyndigheten. I övriga län pågår en diskussion om eventuella regionala sammanslutningar. Regionråden har en viktig roll för samarbetet med landsting och andra länstäckande myndigheter och organisationer. Regionråden arbetar också för att ge stöd till jourerna, stimulera utvecklingsarbete samt att stödpersoner och vittnesstödjare får möjlighet till vidareutbildning. I nuläget får regionråden ett visst verksamhetsbidrag från Riksförbundets medel från Brottsofferfonden. Riksförbundets kansli Under hela året har Eva Larsson arbetat som generalsekreterare på 100 % tjänst. Resten av detta stycke är transumt, d v s att vi valt att ta bort stycket om vilka personer som arbetar på Riksförbundets kansli. Utbildningar och konferenser Under år 2009 har Riksförbundets kansli arrangerat olika utbildningar till nyckelpersoner inom organisationen. Utbildning för nya stödpersonssamordnare, vittnesstödsamordnare, brottsofferassistenter, verksamhetsledare etc. För första gången arrangerade Brottsofferjourernas Riksförbund en utbildning för nya stödpersonssamordnare, vittnesstödsamordnare, brottsofferassistenter, verksamhetsledare etc. Tidigare år har Riksförbundet bjudit in till en introduktionsdag på kansliet. Den 3 4 september hölls utbildningen på Ersta Konferens och Hotell på Söder, Stockholm. Den omfattade två dagar och 15 personer deltog. Första dagen ägnades åt samordnarrollen, att rekrytera utbilda och leda stödjarna i deras ideella arbete. Dag två var förlagd till förbundskansliet där deltagarna fick en omfattande information om de olika arbetsuppgifterna 7

8 som utförs på kansliet. Inriktningen var särskilt på den service och stöd som varje jour kan få och hur beroende vi är av varandra för att arbetet med våra uppdrag ska fungera smidigt. Utbildningen avlutades med att varje deltagare fick ett utbildningsdiplom. Ett viktigt syfte var också att genom utbildningen få en bra start för nya samordnare (anställda och ideella) och att redan från början erbjuda erfarenhetsutbyte och nätverk. Konferens för ordförande/sammankallande i regionråden Den 24 september hölls ett möte för ordförande/sammankallande i regionråden på förbundskansliet i Stockholm. Generalsekreterare Magnus Lindgren, stiftelsen Tryggare Sverige, medverkade och berättade om organisationen som är en ny aktör på trygghetsarenan. Han menar att social- och kriminalpolitiken i Sverige har misslyckats och utifrån det arbetar stiftelsen för att förbättra situationen för dem som drabbats av brott. Bertil Olin, sammankallande i arbetsgruppen Socialtjänst, Hälso- och sjukvård och Amanda Säfström, förbundskansliet, redovisade rapporten om enkätundersökningen om brottsofferjourernas samverkan med socialtjänst, hälso- och sjukvården. Omkring 70 svar har kommit in och arbetsgruppen arbetar vidare med svaren från undersökningen. Rikspolisen har idag sju samverkansområden för regionalt samarbete. En diskussion fördes om även BOJ skulle kunna ha denna uppdelning med våra regioner med en brottsofferansvarig i varje samverkansområde. Syftet är att det skulle kunna underlätta ett framtida samarbete med polisen. Det framfördes både möjligheter och hinder för att göra dessa ändringar, till exempel frågor om ekonomi och arbetsbörda. Konferens för ordförande Den 9-10 oktober samlades ca 60 deltagare till ordförandekonferens på SAS Arlandia hotell. Frågor som diskuterades i de uppskattade gruppdiskussionerna var: Hur klarar BOJ att hålla igång sitt brottsoffer- och vittnesstöd under semestertider? Vad har länsstyrelsernas kvinnofridspengar inneburit för BOJ? Catharina Sitte-Durling ämnessakkunnig på Justitiedepartementet, medverkade med en genomgång om de brottsofferfrågor som var aktuella på departementet under hösten och under Sveriges ordförandeskap i EU. Ewa Fransson från Utvecklingscentrum Dubbelt utsatt visade en film om våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och representanter från tre lokala BOJ berättade om sitt kvinnofridsarbete. Av den utvärdering som genomfördes av konferensen framgår att deltagarna var mycket nöjda med både innehåll och praktiska arrangemang. Konferens för samordnare Den 6-7 november träffades ca 65 stödpersonsamordnare, brottsofferassistenter, vittnesstödsamordnare, och verksamhetsledare till konferens på Radisson SAS Arlandia hotel. Konferensen, som var ett samarrangemang med Studieförbundet Vuxenskolan, uppmärksammade i år särskilt rollen som samordnare på en jour. Sophia Lövgren, verksamhetsansvarig på BOJ i Södertälje, Salem och Nykvarn och fil dr i sociologi föreläste om ledarskap och kommunikationen. Sophia förenade på så sätt teori med praktiska exempel från BOJs egen verksamhet och åskådliggjorde tydligt ledarskapet för den som ska samordna stödpersons- och vittnesstödsverksamheten. Stefan Lindeborg, volontärsamordnare på Stockholms Stadsmission hade ett anförande om det svåra samtalet, d v s det samtal som 8

9 samordnaren för med en stödjare, som inte fungerar i sitt uppdrag. Ulla Graneli och Sofia Barlind presenterade resultatet av en enkät undersökning om utbildningsbehov för stödpersoner och vittnesstöd. som gjorts under hösten och Eva Larsson och Fredrik Mellqvist berättade om andra aktualiteter från Riksförbundet. Förbundsordförande Sven-Erik Alhem som höll inledningsanförandet deklarerade att han under sin mandatperiod ser två mycket viktiga insatsområden: Att vara en nålstickare mot polisen när det gäller uppklarningen av vardagsbrott samt att arbeta för att stödet till anhöriga till brottsdödade förbättras. Konferensen avslutades med ett längre pass för gruppdiskussioner, av vilka det klart framgick att deltagarna gärna ser att Riksförbundet uppdaterar de arbetsbeskrivningar och uppdragsbeskrivningar som finns för brottsofferassistenter och ideella samordnare. Framtida dokument ska mera ha formen av riktlinjer. En diskussion fördes även om professionalitet kontra idealitet. Internationella Brottsofferdagen Den 20 februari högtidlighölls Internationella Brottsofferdagen av brottsofferjourer och andra runt om i landet. I Stockholm anordnade Brottsoffermyndigheten traditionsenligt en heldagskonferens på Norra Latin konferenscenter. Temadagen genomfördes i samarbete med ett antal ideella organisationer som agerar för brottsoffer i Sverige. Brottsofferjourernas Riksförbund var som initiativtagare till Internationella Brottsofferdagen naturligt nog en av samarrangörerna. Det var tionde gången som Brottsoffermyndigheten genomförde detta arrangemang och årets tema var Upp till bevis som en påminnelse om att tillämpning av nya lagar också måste kombineras med ett professionellt bemötande om brottsofferperspektivet ska få genomslagskraft. Brottsofferjourernas Riksförbund hade ett välbesökt bokbord. Satu Andersson från Stödcentrum för Unga, Brottsofferjouren i Västerås medverkade i seminariet Stödcentrum för unga brottsoffer. Hon beskrev olika modeller för stöd till ungdomar som utsatts för eller bevittnat våld utanför hemmet Projekt Stöd till unga brottsoffer och vittnen en mänsklig rättighet Projekttiden tog slut sista augusti 2008, då också projektledaren avslutade sin tjänst. Riksförbundet hade beviljats en förlängning av projektet i sex månader för att kunna genomföra de aktiviteter som inte hade kunnat genomföras. Som en sista aktivitet i projektet arrangerades en konferens den januari. Syftet var att under två dagar gemensamt arbeta med hur Brottsofferjouren kan utveckla sitt brottsofferstöd till unga brottsoffer och vittnen och hur unga volontärer kan bli delaktiga i jourens utvecklingsarbete. Målgruppen för konferensen var jourer som kommit en bit på vägen och arbetade med unga brottsoffer och vittnen och som använde sig av unga volontärer. Syftet var också att denna grupp av jourer skulle utbyta erfarenheter med varandra och eventuellt bilda ett nätverk för framtida erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. 16 jourer var representerade med 30 deltagare. Den pedagogiska metoden som användes under konferensen var open-spacemetoden och leddes av Ulrika Eklund. Många olika ämnen var viktiga för deltagarna att gemensamt diskutera. De huvudfrågor som ägnades mest tid var de frågor som också går som en röd tråd genom hela projektet. Hur kan BOJ nå ut till unga som inte anmäler? 9

10 Hur får BOJ unga volontärer att stanna kvar i BOJ? Det behövs fler unga i BOJs styrelsearbete, både lokalt och riks. Hemsida för både unga brottsoffer och unga engagerade i BOJ. Olika förslag som kom upp för att nå ut bättre till unga som inte anmäler var bra hemsida, samarbete med Rädda Barnen och med lärarnas fackliga organisationer, synas i medierna som når unga och nätstödjare. Utbildning för informatörer efterfrågades också. För att unga ska stanna kvar i BOJ behöver BOJ våga släppa in dem fullt ut också i styrelsearbetet. Till konferensen var också Marcus Wennberg, skolkurator och projektledare Enodo, Sociala Missionen, inbjuden. Han berättade om hur Enodo-projektet hjälper familjen när barnen kränks i skolan. Under konferensen stod det klart att de jourer som samlats inte hade behov av att bilda ett självgående nätverk for fortsatt stöd och erfarenhetsutbyte. Det framfördes synpunkten att ett nätverk kan orsaka splittring mellan jourerna, men den främsta anledningen var förmodligen önskemålet om en fortsatt samordning från Riksförbundet. Projektet avslutades med att hemsidan färdigställdes. Kvinnofrid inom BOJ Riksförbundet har under 2009 med medel från Socialstyrelsen drivit projektet Kvinnofrid inom BOJ. Ett ursprungligt syfte med projektet var att ge stöd åt brottsofferjourer att utveckla kvinnojoursverksamhet. Den förstudie i form av en kartläggning kring kvinnojourer i Sverige som avslutades i januari 2009 visade dock att detta är något som bör ses i ett långsiktigt perspektiv. Intresset för att stärka kvinnofridsarbetet inom brottsofferjourerna är stort, men att starta kvinnojoursverksamhet med skyddat boende inom fler jourer än där det redan finns är inte aktuellt i nuläget. Därför fokuserade projektet under 2009 på att arbeta med att stärka och utveckla jourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Under året har projektet omfattat flera lokala jourer som på olika sätt arbetar för att utveckla sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. Sammanlagt har 14 jourer besökts av projektledaren. Besöken har gjorts dels för att inhämta kunskap och goda exempel på hur brottsofferjourer arbetar med kvinnofridsfrågor och dels för att ge stöd till de jourer som vill utveckla arbetet. Erfarenhetsspridning har varit en viktig del inom projektet. Bland annat har en sammanställning gjorts av projekt som brottsofferjourer drivit med de utvecklingsmedel som regeringen avsatt för att stärka det lokala arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Inom projektet har även stöd givits till jourer att i samarbete med en kommun söka av de medel som regeringen avsatte för detta under Projektet har också innefattat bevakning av utvecklingen inom området kvinnofrid på nationell nivå. Projektledaren har bland annat deltagit på Socialstyrelsens referensgruppsmöten kring kvinnofrid och deltagit på informationsmöten på Rikspolisstyrelsen. Projektledaren deltog också på Expert Conference on Measures and Strategies to Combat Men's Violence Against Women, som hölls den 9 november i Stockholm i samband med Sveriges ordförandeskap i EU. 10

11 Vikten av samarbete mellan BOJ, myndigheter och andra hjälporganisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn har uppmärksammats i projektet. Projektledaren har därför även under den senare halvan av 2009 deltagit i Riksförbundets arbetsgrupp för Socialtjänst och Hälso- och sjukvårds arbete. Stöd på eget språk Riksförbundet har sedan hösten 2006 drivit ett projekt Stöd på eget språk med anslag från Brottsofferfonden. Volontärer med annan kulturell och språklig bakgrund än svenska har rekryterats och utbildats för att via telefon ge information, vägledning och stöd på andra språk än svenska. Under 2009 rekryterades fler språkvolontärer och en utbildning genomfördes och vid årets slut fanns 23 aktiva språkvolontärer som representerade 19 olika språk. Under året har också olika informationsinsatser genomförts för att nå ut med information till invandrarorganisationer. Språken är arabiska, persiska, sorani (sydkurdiska), dari, somali, thai, tigrinja, turkiska, ryska, spanska, franska, bosniska, kroatiska, serbiska, ungerska, polska finska, romanesch och nordsamiska. Ett särskilt nummer har inrättats för att hjälpsökande ska få kontakt med språkvolontär på sitt eget språk, Det går också att maila via Brottsoffersvar på nätet för att bli kontaktad på sitt eget språk. Särskilda informationsblad har översatts på respektive språk, vilka har marknadsförts till lokala brottsofferjourer, polismyndigheter, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Under år 2009 har det varit en stadig ökning av antalet inkomna ärende med behov av kontakt på eget språk. Under året fick 314 personer stöd på annat språk än svenska, varav 55 % var kvinnor. 86 % var brottsoffer/vittnen och 7 % var anhöriga/ombud. Det mest efterfrågade språket var arabiska, därefter följer somali och spanska. Stöd på eget språk har blivit mycket uppskattat av de lokala brottsofferjourerna, Polisen, Hälso- och sjukvården samt andra samarbetspartners. Under 2010 är ambitionen att stöd på eget språk ska ingå som permanent verksamhet knutet till Brottsofferjourernas Telefoncentral. Samverkan Polis BOJ Projektet beviljades av Brottsofferfonden för en förstudie som innebar att arrangera två konferenser med representanter från BOJ och polisen. Arbetsgruppen för polisen var ansvarig för projektet. Under hösten 2008 genomfördes en samverkanskonferens i Växjö. Under våren 2009 genomfördes den andra konferensen i Stockholm med deltagare från Brottsofferjourernas regionråd i Gotland/ Stockholm och Polismyndigheten i Stockholms län. I programmet medverkade talare från Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten och arbetsgruppen för polisfrågor. I grupper diskuterades vad det finns för hinder och möjligheter för samverkan. Grupperna fick i uppgift att arbeta fram en handlingsplan hur samverkan kan förbättras, vem som gör vad samt utse ansvarig för att genomföra nästa samverkansmöte. Alla var överens om att det viktigt och nödvändigt att det finns utsedda kontaktpersoner från BOJ respektive Polisen och kontinuerligt informera varandra samt att man bjuder in varandra till utbildningar som arrangeras. Det är också viktigt att brottsofferarbetet är förankrat inom Polisledningen. Förstudien visade att konferenserna var viktiga och gav positiva effekter. 11

12 Riksförbundet har ambition att motsvarande regionala samverkanskonferenser kan genomföras på fler platser i landet. Skyddsnät Brottsofferjourernas Riksförbund och Rädda Barnens Riksförbund beviljades i mars medel från Arvsfonden samt Kronprinsessan Margaretas Minnesfond, för att genomföra ett treårigt projekt som syftar till ökat stöd till ungdomar som utsätts för våldsbrott. Projektets huvudsakliga målgrupp är ungdomar mellan 13 och 18 år. Projektet utgår från ideellt engagemang och genomförs på fyra projektorter i Sverige. Våren och sommaren var en förberedelsefas med bland annat rekryteringsarbete av en projektledare. Projektledaren började i september 2009, och höstens arbete utgjordes framförallt av lokal förankring i Luleå, Haninge och Trollhättan samt utformning av projektet. Genom många förankringsmöten blev det tydligt att det fanns ett stort behov av ytterligare förtydliganden kring projektet, och därför påbörjades arbete med att ta fram en tydligare projektbeskrivning. Projektet, som fått namnet Skyddsnät, syftar till att unga som utsatts för våld ska få/erbjudas det stöd och den information som de behöver efter händelsen. Med våld avses här t.ex. hot, rån, misshandel och sexualbrott där gärningspersonen inte finns inom familjen. Mål för projektet är att på fyra pilotorter: har fler ungdomar fått tillfälle att reflektera kring vad som är ett våldsbrott? har fler ungdomar fått information om brottsutsattas rättigheter, rättsprocessen och vilket stöd som finns att få som brottsutsatt? har BOJs lokala jourer och Rädda Barnens lokalföreningar fler ideella stödpersoner och informatörer med ett tydligt barnrättsperspektiv? När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. En grupp som riskerar att falla mellan stolarna är unga som utsätts för våld där gärningspersonen inte finns inom familjen. Genom projektet Skyddsnät vill RB och BOJ arbeta för att förstärka skyddsnätet runt unga brottsutsatta och lyfta fram vikten av att ha ett skyddsnät och att vi kan finnas som en del i det. Vi vill också ge stöd till personer i ungas närhet för att förstärka skyddsnätet ytterligare. Våra redskap är information, reflektion, råd och stöd utifrån ett medmänskligt engagemang med barnets rättigheter i fokus. Lokalt bygger Skyddsnät på ett samarbete mellan den lokala brottsofferjouren och Rädda Barnens lokalförening. Till projektet ska ett metodstöd för informatörer tas fram och informatörer samt fler stödpersoner med inriktning mot just unga brottsutsatta ska utbildas. Allt utifrån ett tydligt barnrättsperspektiv. Stå upp - om att vilja vittna och anmäla Många ungdomar blir utsatta för eller vittnen till brott. Men bland ungdomar och också deras föräldrar finns ofta en rädsla för att anmäla och vittna. Brottsofferjourernas Riksförbund anser att det är viktigt för rättssamhället att ungdomar och även vuxnas tilltro till och kunskap om rättsväsendet ökar. Därför har Brottsofferjourernas Riksförbund tillsamman med Kunskapsmedia gjort filmen Stå upp! - om att vilja vittna och anmäla. Filmen förklarar varför det är viktigt att vittna och anmäla - både för egen del, men också för andras skull. Filmens målgrupp skolan och åldersgruppen är från 13 år och uppåt. Filmen premiärvisades den 1 12

13 december på ett välbesökt frukostseminarium i Stockholm och i Västerås den 2 december. Satu Andersson från Stödcentrum för unga, Brottsofferjouren i Västerås medverkar i filmen liksom ungdomar hon kommit i kontakt med i sin stödverksamhet. Filmen producerades med stöd av medel från Brottsförebyggande rådet och Stiftelsen Karin och August Bångs Minne. Kunskapsmedia hade huvudansvar för projektet och filmen säljs via dem. Brottsoffer med funktionsnedsättning. Den ansökan till Arvsfondsdelegationen som Brottsofferjourernas Riksförbund gjorde i december 2008 om att få genomföra projektet Brottsoffer med funktionsnedsättning motverka våldet genom ökad kunskap, samverkan och tillgänglighet har ännu inte beviljats. Arvsfonden har under hand informerat om att ansökan behöver revideras. Brottsofferjourernas Riksförbund har därför arbetet med revideringen och med att stärka samverkan med HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan. En ny ansökan är inskickad till Arvsfonden. Våld mot Hbt-personer Inom regeringens kvinnofridssatsning finns också en satsning på att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homo- bi och transpersoner som utsatts för våld i nära relationer. RFSL, ROKS, SKR och BOJ beviljades 2008 medel från Socialstyrelsen till ett utbildningsprojekt med inriktning på kunskapsutveckling om bemötande av våldsutsatta hbtpersoner. RFSL är huvudansvarig för projektet. Målgrupp för utbildningarna var personer som arbetar (ideella och anställda) på kvinnojour, brottsofferjour eller annan ideell verksamhet som vänder sig till våldsutsatta personer och som är intresserade av att utöka sin hbt-kunskap samt kunskap om bemötande av hbt-personer. Utbildningarna genomfördes vid tre utbildningstillfällen under våren 2009; den 6-7 februari i Stockholm, den mars på Arlanda och den 3-4 april i Göteborg. Föreläsare på utbildningen var fil dr i sociologi Carin Holmberg och socionom och terapeut Anneli Svensson. Båda är verksamma på RFSL:s brottsofferjour. Totalt deltog 161 personer i utbildningen, 155 kvinnor och 6 män. 61 av deltagarna kom från BOJ. Utbildningen var den första av sitt slag som genomfördes i en samverkan mellan de fyra organisationerna. Pride RFSL, HOPP, ROKS och SKR fick ett nytt projekt beviljat via Socialstyrelsen med syfte att i samband med PRIDE-festivalen 2009 synliggöra våra organisationer och att hbt-personer kan vända sig till organisationerna för att få stöd och hjälp. Under Pride-festivalen i Stockholm var organisationerna tillsammans i RFSL:s Brottsofferjours tält på festivalområdet för att dela ut information och samtala med festivaldeltagare. Gemensamt anordnade de också en presskonferens innan festivalen och höll ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm på temat Samkönat partnervåld. I samband med Pride syntes också organisationerna tillsammans med Polismyndigheten i Stockholms län i en gemensam kampanj i Stockholms lokaltrafik. I kampanjen uppmärksammades partnervåld i samkönade relationer och att hjälp finns att få. RFSL var huvudansvarig för projektet. Våldsutsatta hbt-personer Brottsofferjourernas Riksförbund ansökte också om medel från Socialstyrelsen för ett eget projekt om våldsutsatta hbt-personer, vilket beviljades. Projektet innebär att producera ett 13

14 utbildningsmaterial om våld i samkönade parrelationer. Alla jourerna hade inte möjlighet att delta i vårens utbildningar och det finns behov av ett utbildningsmaterial som kan användas i studiecirklar på jouren eller som en fördjupning och handbok i stödpersons och vittnesstödsarbetet. Boken beräknas komma ut under våren Verksamhetsutveckling Brottsofferjourernas Telefoncentral Tillgängligheten är grundläggande för BOJs förtroende från brottsoffer, vittnen, allmänhet och olika myndigheter. För att öka tillgängligheten så att brottsoffer möts av en personlig röst är Brottsofferjourernas Telefoncentral en viktig resurs. Telefoncentralen tar emot inkommande samtal, lyssnar och ger information. Den mottagna kontakten förmedlas vidare till aktuell lokal brottsofferjour, via e-post samt via fax eller telefon till de jourer som ännu inte är datoriserade. För att komplettera de anställda på telefoncentralen har volontärer rekryterats och utbildats. Med hjälp av dessa har öppettiden utökats till kl Statistiken för år 2009 visar totalt samtal, varav 55 % var från brottsoffer/vittnen (5 125) och 13 % från anhöriga/ombud (1 259). Övriga samtal har bland annat varit personer som är intresserade av allmän information samt från samarbetspartners. Könsfördelningen visar att av brottsoffer/vittnen var 58 % kvinnor, av anhöriga/ombud var 73 % kvinnor. Brottsoffersvar på nätet Under året 2010 har Riksförbundet haft möjlighet att ha en anställd på 25 % tjänst för att kunna besvara e-post eller mailfrågor från brottsoffer, vittnen och anhöriga. Vi ser att antalet personer som kontaktat via mail har ökat och ser att tjänstegraden behöver ökas. Genom den nyinrättade hemsidan för unga har antalet frågor ökat markant och det är viktigt att ha en beredskap för att bemöta behovet. Det är viktigt att nå ut med information på olika sätt till unga om möjligheten till brottsoffersvar på nätet. Att BOJ kan vara tillgänglig på nätet är en nödvändighet eftersom många unga hellre tar kontakt via nätet. Många gånger är det inledningen för att sedan ta en personlig kontakt. Under året gavs stöd till 290 personer, varav många hade upprepad konversation via mail. Sidor med FAQ (frekventa frågor och svar) ska skapas. Vittnesstödsverksamhet 1995 startade brottsofferjouren i Växjö den första vittnesstödsverksamheten i Sverige. Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de känner sig mer trygga under rättegången. Vittnesstödsverksamhet finns idag på landets alla tingsrätter och hovrätter och brottsofferjouren svarar för vittnesstödsverksamheten vid 42 av landets 48 tingsrätter. Vid 6 tingsrätter organiseras verksamheten på annat sätt. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamheten bedrivs vid alla tingsrätter och hovrätter i Sverige. Från och med 2009 finns en kontaktperson för vittnesstödsverksamheten anställd hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Tjänsten innebär att vara samordnare mellan verksamheterna ute i landet samt mot Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten och andra externa organisationer i frågor som rör vittnesstödsverksamheten. Under 2009 har studiebesök gjorts på 10 tingsrätter och 8 14

15 Brottsofferjourer. Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten har under 2009 utformats av en samverkansgrupp med representanter från Brottsofferjourernas Riksförbund, Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket. Syftet med dessa är att fungera som ramar för verksamheten vilket förväntas ge en enhetlig grund. Riktlinjerna innehåller bland annat grundläggande krav för att få bedriva vittnesstödsverksamhet, en specificering av vittnesstödens roll och uppdrag liksom av vittnestödssamordnarens. Utbildning, rekrytering och roller och samarbetet på domstolen är andra områden som tas upp i riktlinjerna. Det är Brottsoffermyndigheten som slutligen fastställer riktlinjerna och de förväntas ges ut i början på Enkätundersökning om utbildningsbehov Brottsofferjourernas Riksförbund genomförde under hösten 2009 en enkätundersökning med aktiva stödpersoner och vittnesstöd som målgrupp. Syftet med undersökningen var att ta reda på om utbildningsinnehållet i fastslagen grundutbildning motsvarar de behov stödjarna har för att kunna utföra sitt uppdrag. Undersökningen förväntades också ge en uppfattning om eventuella vidareutbildningsbehov. Brottsofferjourernas Riksförbund har som uppgift att under året 2010 ta fram en utbildningsplan för förbundet. Resultatet från undersökningen ska användas som underlag i den utbildningsplaneringen. Efter genomförd och sammanställd enkätundersökning har Brottsofferjourernas Riksförbund fått en omfattande information om vilka våra ideellt arbetande BOJare är, vilken typ av utbildning de genomgått, hur de ser på sitt eget utbildningsbehov och sin egen jour och vilka önskemål de har inför framtida stödarbete. Ungefär ¾ av stödpersons- och vittnesstödskollektivet är kvinnor. Endast 19 % är under 50 år. Hälften är över 65, och högst medelålder har vittnesstöden. De flesta har varit aktiva i mer än tre år och arbetar med sitt uppdrag 4-12 timmar per månad. På jourer med anställd personal är det vanligare med större grupper av stödpersoner och vittnesstöd. Det beror också på att jourer med anställd personal ofta ligger i centralorter där det finns en tingsrätt och att man alltså har vittnesstödsverksamhet på jouren. När BOJs stödpersoner och vittnesstödjare själva rankar vilka ämnen som är de viktigaste i grundutbildningen så toppar kunskap om den egna rollen på jouren. Därefter kommer brottsofferkunskap och samtalsmetodik, följt av rättsprocessen på fjärde plats. Vad gäller vidareutbildningen uppskattar man att det finns störst behov av kunskap om unga brottsoffer, hedersrelaterade övergrepp och skadeståndsfrågor. På metodsidan är bättre kunskaper i samtalsmetodik viktigast. Samtalsmetodik är något som hela tiden återkommer när svararen fått anteckna fritt om vad de tycker behövs mer av i utbildningen. Om stödjarna får möjlighet att specialisera sig så är de mest önskade specialiseringen unga brottsoffer och våld mot kvinnor och barn. Generellt sett visar undersökningen att nya stödjare inte upplever sig ha så stora vidareutbildningsbehov, utan det är istället så att ju större erfarenhet och tidsmässigt högre grad av engagemang, desto större verkar behovet av vidareutbildning vara. Stödpersoner och vittnesstöd kan tänka sig också andra uppdrag inom BOJ till exempel med att presentera BOJ för skolor och föreningar, styrelsearbete eller marknadsföring av jouren. 15

16 Material från Riksförbundet som de flesta tagit del av är Policy för stödpersoner och vittnesstöd samt Handbok för stödpersoner och vittnesstöd. För det övriga materialet är det stora skillnader mellan de som svarat och sammantaget kan man säga att de flesta skummat någon bok och känner till att någon ytterligare finns - men utan att ha läst den. Stödpersoner och vittnesstöd är positiva till utökat regionalt samarbete och visade sig även föredra regionalt arrangerad utbildning framför lokalt och centralt anordnad sådan. Enkätundersökningen har tydligt bekräftat att innehållet i grundutbildningen är väl avvägt. Detta är glädjande och ett bevis på att Brottsofferjourernas Riksförbunds utbildningskoncept är hållbart. Ämnesområdena bestämdes redan vid utbildningsplaneringen Innehållet i ämnena har naturligtvis uppdaterats allteftersom nya kunskaper kommit till och lagstiftning förändrats och så kommer att ske även i framtiden. Både innehåll och upplägg av utbildningen kan således i huvudsak ligga kvar, men resultaten visar att Riksförbundet, regionala och lokala utbildare kan uppmärksamma och överväga de synpunkter som kommit fram i undersökningen. Avslutningsvis framgår det i undersökningen att stödpersoner och vittnesstöd känner sig nöjda med sin arbetsbörda, sin plats i gruppen och att de upplever att de får uppskattning från jouren för sin ideella insats. Vi har över 100 jourer med vitt skilda förutsättningar och organisation, och att så många ideellt arbetande upplever att de är nöjda med situationen på sin jour är något som assistenter, samordnare och styrelser ska vara stolta över och som visar på en god förmåga att ta hand om våra ideella medarbetare. Mall för Avslutningssamtal En mall/checklista för ett avslutningssamtal med ideell stödjare har tagits fram. Mallen innehåller två delar; en när den ideelle medarbetaren själv väljer att avsluta sitt uppdrag. Genom att ha ett avslutningssamtal kan jouren få mycket information om vad som fungerar bra och mindre bra i verksamheten och ett avslutningssamtal hjälper på så sätt till att utveckla jouren. Avslutningssamtalet blir också ett tillfälle att bekräfta den ideella medarbetarens insats och synpunkter. Den andra delen handlar om situationen när jouren väljer att avsluta uppdraget. Samordnare av stödperson- och vittnesstödsverksamhet uppmärksammar att en frivillig medarbetare brister i sitt sätt att utföra sitt uppdrag. Bristerna kan vara olika till sin karaktär. Det kan handla om att lämna fel information till brottsoffer och vittnen, att bemöta brottsoffer på ett olämpligt sätt, inte hålla sig till vad uppdraget som stödperson eller vittnesstöd innebär, omdömet sviktar, misstänkt drogmissbruk eller så allvarligt som att inte hålla sitt tystnadslöfte. Detta samtal känns ofta svårt att genomföra och önskemål om att Riksförbundet skulle ta fram en sådan mall kom upp på en konferens för brottsofferassistenter och samordnare Mallen ger vägledning för förberedelse och genomförande och innehåller en checklista. Studieförbundet Vuxenskolan Brottsofferjourernas Riksförbund har under året förnyat samverkansavtalet med Studieförbundet Vuxenskolan. Avsikten med samverkansavtalet är att underlätta och stödja regional och lokal verksamhet och arbete för båda parter. Inför det nya avtalet genomfördes 16

17 en mindre undersökning om brottsofferjourernas lokala och regionala samverkan med SV. Ett resultat att uppmärksamma är att studiecirklar gör BOJ mer ofta tillsammans med SV än på egen hand, men för andra aktiviteter som föreläsningar och temadagar är det tvärt om. Samarrangemang är något som alla tjänar på och så blir också alla de värdefulla utbildningsinsatser som sker inom BOJ del i ett större folkbildningssammanhang. Information Informationsmaterial Genom tryckerilösningen Designstore kan jourer beställa material med lokala adressuppgifter. Dessa produkter trycks efter hand som de beställs. Andra produkter trycks statiska och läggs på lager. Utbildningsmaterial ligger också på lager och kan beställas via Designstore. Riksförbundets utbildningsmaterial under 2009 var: Närhet som gör ont om våld i nära relation (2003) Trygghet som saknas om våld och övergrepp mot äldre (2006) Föreningshandbok för brottsofferjourer (2006) Handbok för stödpersoner och vittnesstöd (2007) Brottsdrabbade barn och deras föräldrar (2007) Unga brottsoffer & vittnen - om utsatthet & stöd (2008) Riksförbundet har på olika sätt marknadsfört BOJs material externt genom utskick och på hemsidan. Materialet har också presenterats på bokbord på olika konferenser. Riksförbundet tillhandhåller också en del presentartiklar med Riksförbundets logotyp: nyckelband, karameller, kolor, ballonger, reflexer, pennor med mera. Dessa kan jourer beställa och dela ut. Riksförbundet ger också stöd till jourerna med att ta fram en digital annons som kan skickas till sina lokaltidningar för att fylla ut gluggar på sidorna, så kallade pluggannonser. Intern kommunikation Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från Riksförbundet till jourer och regioner. Under året har nio nyhetsbrev skickats ut med aktuell information om vad som är på gång inom BOJ. Alla nyhetsbrev skickades ut med e-post till jourer som uppgivit en sådan och till övriga per post, samt till regionrådsordföranden, arbetsgrupper, valberedning, revisorer och förbundsstyrelse. Tidningen Brottsoffer Fem nummer av Tidningen Brottsoffer har getts ut under året och varje nummer har haft ett tema; Nr 1 Våldtäkt, Nr 2 Polisen, Nr 3 Riksstämma, Nr 4 Framtidens brottsofferstöd och Nr 5 Metoder. I juni lanserades också Tidningen Brottsoffers egen webbplats där bland annat korta nyheter publiceras och tidningen finns att ladda ner i pdf-format. Sedan 1994 har Riksförbundet haft ett avtal med SPIFAB för produktion av Tidningen Brottsoffer. SPIFAB har ansvarat för annonsförsäljningen för tidningen och som ersättning har BOJ fått ett ekonomiskt bidrag, vilket har använts för att finansiera tjänsten som redaktör/informatör samt omkostnader för tidningsproduktionen. Dessutom har SPIFAB stått 17

18 för tryckkostnader och distribution. Efter flera år av mycket dåliga resultat beslutade ägare och styrelse i SPIFAB att affärsområdet tidskrifter/annonser skulle avvecklas i samtliga nordiska länder. Det innebar att verksamheten successivt avvecklades under sista kvartalet Därmed sades även Riksförbundets avtal med SPIFAB gällande Tidningen Brottsoffer upp. Nr 4 och 5 av Tidningen Brottsoffer utkom enligt planerna, men inför 2010 är situationen oviss. Riksförbundet inledde under slutet av 2009 ett intensivt arbete för att finna andra alternativa lösningar till fortsatt utgivning av Tidningen Brottsoffer, vilken har varit mycket betydelsefull för alla medlemmar samt i vårt opinionsarbete. Hemsidor I mars lanserades BOJs nya hemsida för unga brottsoffer Hemsidan var en sista del i projektet Stöd till unga brottsoffer och vittnen som Riksförbundet drivit under tre år med medel från Arvsfondsdelegationen. I juni lanserades i en helt ny design. Med den nya versionen av hemsidan har det blivit ännu lättare att få information om BOJ och att hitta till en av landets drygt 100 brottsofferjourer. Opinionsbildning Sammanlagt skickade Brottsofferjourernas Riksförbund ut tio pressmeddelanden under året via organisationens pressrum på Newsdesk. Flest visningar hade Ny hemsida för unga brottsoffer som skickades ut inför lanseringen av i mars. Även Sven-Erik Alhem ny ordförande för BOJ fick många visningar. Brottsofferjourernas Riksförbund har deltagit i två hearings under året. På en hearing om sexualbrottslagstiftningen i september inbjöd regeringens utredare berörda organisationer för att undersöka tillämpningen av 2005 års sexualbrottsreform. Hearingen fokuserade särskilt på våldtäktsbrottet och de särskilda straffbestämmelserna om sexualbrott mot barn samt hur tillämpningen i dessa avseenden har fallit ut. En representant från Riksförbundets arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård deltog också på en hearing på Socialdepartementet om brukarinflytande i samband med Nationell plattform för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Under året har representanter från BOJ synts i media vid ett flertal tillfällen. Bland annat har BOJs ordförande Sven-Erik Alhem medverkat i tv, radio och tidningar. Han har också regelbundet skrivit om brottsofferfrågor på sin blogg. Satu Andersson, förbundsstyrelsen och BOJ Västerås, syntes i TV4:s Nyhetsmorgon där hon berättade om unga brottsoffers situation. Eva Larsson, generalsekreterare, har också medverkat vid nyhetsprogram vid flera tillfällen. SPF har en egen tidning Veteranen och i nummer var temat Brott; en riktigt bra sammanfattning av äldres utsatthet och sårbarhet vid våldsbrott. Lokala brottsofferjourer har också uppmärksammats för sitt brottsofferarbete i lokal media. Intresset för BOJs arbete har också varit stort från skolelever och studenter som under året ofta hört av sig till Riksförbundet inför skolarbeten och uppsatser. Almedalen Små brottsoffer - stora sår var rubriken på ett välbesökt seminarium som Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) och HOPP, 18

19 Riksorganisationen arrangerade under Almedalsveckan. Syftet med seminariet var att uppmärksamma att barn som upplever våld i hemmet eller som själva utsätts för våld är brottsoffer och har rätt till skydd och hjälp. Syftet med seminariet vara också att uppmärksamma att Sverige för 30 år sedan, som första land i världen instiftade en lag som förbjöd barnaga. Det är dessutom 20 år sedan Barnkonventionen trädde i kraft och Sverige var ett av de första länderna att underteckna den. Vid seminariet medverkade Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, fil dr och forskare Carolina Överlien och leg psykolog Åsa Landberg, tre föreläsare, som tillsammans har en mycket bred kunskap om utsatta barns situation. De betonade den stora risken för barnet att utsättas om annan vuxen i familjen utsätts för våld, de omfattande konsekvenser övergreppen får för barnet och bristen på information, skydd och stöd för barnet. Enighet fanns kring förbättringar som behöver införas både i lagstiftning och i praktiken. Tillsammans presenterade BOJ, HOPP och SKR även Yrkanden för stärkta rättigheter för barn som överlämnades till representanter för Riksdagens tvärpolitiska barngrupp under seminariet. Dessutom överlämnades yrkandena till socialminister Göran Hägglund efter hans anförande under Almedalsveckan. Uppföljningar gjordes under hösten dels i form av en intervju med Göran Hägglund i Tidningen Brottsoffer nr 5 där han kommenterade yrkandena och dels med ett utskick till justitieutskottets ledamöter. Yrkandet i korthet: 1. Inrätta en Barnbalk grundad på FN: s barnkonvention och Europeiska Konventionen om barns rättigheter. Barns och föräldrars rättigheter respektive skyldigheter måste balanseras på ett tydligare sätt än idag. Det ligger till exempel inte i barnets intresse att, så som det är idag, en vårdnadshavare har rätt att neka barn som upplevt våld på nära håll stöd och hjälp för att bearbeta sina upplevelser. 2. Gör det straffbart att misshandla inför barn 3. Inrätta ett Nationellt Riksbarnscentrum 4. Inrätta Barnahus i hela landet 5. Förstärk rättsväsendet med sakkunniga på barn I samband med seminariet presenterades också en undersökning genomförd av Synovate på uppdrag av HOPP, SKR och BOJ. Undersökningen visar att det finns ett stort stöd hos allmänheten för organisationernas förslag. Tre av fyra tillfrågade anser att barn som bevittnat våld mot närstående ska betraktas som brottsoffer. Sju av tio att det är fel att en vårdnadshavare som utövat våld mot en till sitt barn närstående person ska få bestämma om barnet ska få hjälp att bearbeta sina upplevelser. Sju av tio att det är fel att en förälder som utövat våld mot en till sitt barn närstående person ska kunna få fortsatt vårdnad om barnet. Hultsfred BOJ deltog på Hultsfredsfestivalen där volontärer från lokala brottsofferjourer och representanter från Riksförbundet fanns på plats under festivalveckan. BOJ hade ett eget informationstält och rörde sig också på området för att sprida information om BOJ och erbjuda ungdomar stöd på plats. Marknadsföring 19

20 Under året har annonsering gjorts i olika tidningar. I Kampen mot våldet, en bilaga till Svenska Dagbladet, för att sprida informations om BOJs arbete med unga, i tidningen Studentmagasinet för att nå målgruppen studenter samt i tidningarna Journalisten och Vi på TV för en riktad satsning mot journalister. Riksförbundet har också under året tagit fram pluggannonser åt lokala jourer som sedan spridits till lokala tidningar. I samband med lanseringen av gjordes en vykortskampanj med företaget Citrus som sprider gratisvykort. BOJs vykort blev ett av de mest plockade Citruskorten under maj. Nätverk Samarbete med myndigheter och andra ideella organisationer är en viktig del i utvecklingsarbetet. Riksförbundet är med i Brottsoffermyndighetens samverkansgrupp och i gruppen som planerar Internationella Brottsofferdagen. Representanter från Riksförbundet deltar också i olika referensgrupper inom exempelvis Socialstyrelsen och Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Riksförbundet har även haft ett nära samarbete med HOPP, SKR, ROKS, RFSL, Rädda Barnen och Handikappförbunden. Representanter från Riksförbundet deltog även vid ett möte i Norge med Nordiska brottsofferrådet. Slutord Ett tack framförs till alla myndigheter och ideella organisationer som vi samarbetat med under året. Ett särskilt tack framförs till Brottsoffermyndigheten, Socialstyrelsen samt till Arvsfondsdelegationen som gett oss bidrag för att bedriva verksamhet. Styrelsen vill tacka alla sponsorer, andra som gett gåvor eller på annat sätt gett stöd till Riksförbundet, vilket möjliggjort en vidareutveckling av vår verksamhet. Vi vill också tacka våra samlokaliserade organisationer SKR och HOPP. Styrelsen vill tacka alla medarbetare i lokala jourer för deras engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer och vittnen ska få ett bra stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volontärer på Riksförbundets kansli för det omfattande arbete som lagts ned för att alla brottsofferjourer i landet ska få ett bra stöd i sitt utvecklingsarbete samt i de utåtriktade insatserna för att göra BOJ mera känt och för att påverka att stödet till brottsoffer och vittnen får ett bättre bemötande och stöd. 20

21 Brottsofferjourer i Sverige Blekinge län Blekinge Dalarnas län Avesta-Hedemora, Borlänge-Gagnef-Säter, Falun, Leksand-Rättvik, Ludvika-Smedjebacken, Malung-Vansbro och Mora-Orsa-Älvdalen Gotlands län Gotland Gävleborgs län Bollnäs-Ovanåker, Gästrike Västra, Gävle, Hudiksvall-Nordanstig, Ljusdal och Söderhamn Hallands län Falkenberg, Kungsbacka, Södra Halland och Varberg Jämtlands län Jämtland Jönköpings län Höglandskommunerna, Jönköping och Småland West Kalmar län Oskarshamn-Mönsterås-Högsby, Södra Kalmar län och Vimmerby-Hultsfred Kronobergs län Sunnerbo-Ljungby-Markaryd, Växjö och Älmhult Norrbottens län Arvidsjaur, Boden, Luleå, Malmfältens, Piteå-Älvsbyn och Östra Norrbotten Skåne län Helsingborg, Hässleholm-Osby-Perstorp, Landskrona-Svalöv, Mellersta Skåne, Nordöstra Skåne, Trelleborg-Svedala, Ystad-Skurup-Sjöbo, Ängelholm-Båstad och Österlen Stockholms län Farsta, Haninge-Nynäshamn, Huddinge-Botkyrka, Nacka-Tyresö-Värmdö, Norrort, Norrtälje, Skärholmen, Spånga-Kista, Solna-Sundbyberg-Ekerö, Stockholms Innerstad-Lidingö, Södertälje-Salem-Nykvarn, Södra Roslagen och Västerort Södermanlands län Eskilstuna, Katrineholm-Flen-Vingåker, Strängnäs och Östra Sörmland Uppsala län 21

22 Enköping-Håbo, Norduppland, Sala-Heby och Uppsala-Knivsta Värmlands län Norra Värmland, Södra Värmland, Västra Värmland och Östra Värmland Västerbottens län Dorotea, Lycksele, Skellefteå, Umeå och Vilhelmina Västernorrlands län Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall-Medelpad och Örnsköldsvik Västmanlands län Hallstahammar-Surahammar, Västerås och Västra Mälardalen Västra Götalands län Ale, Alingsås-Lerum-Vårgårda-Herrljunga, Borås-Sjuhärad, Göteborg, Kungälv- Stenungsund-Orust-Tjörn, Mölndal-Härryda, Strömstad, Trollhättan-Lilla Edet, Uddevalla, Vänersborg-Dalsland, Västra Skaraborg och Östra Skaraborg Örebro län Bergslagen, Sydnärke och Örebro-Lekeberg Östergötlands län Linköping, Motala-Vadstena, Sydvästra Östergötland och Östra Östergötland Bildade regioner Skåne-, Hallands och Blekinge län Västra Götalands län (utom Göteborg) Värmlands län Örebro län Gotlands- och Stockholms län Dalarnas län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands- och Jämtlands län Norrbottens län 22

23 Statistik 2009 År 2009 fick personer hjälp av någon av Sveriges 101 aktiva brottsofferjourer. Det visar den sammanlagda statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Sedan verksamhetsåret 2009 ingår det i minimikraven för en brottsofferjour att föra statistik enligt det gemensamma systemet. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar sex grunduppgifter om varje hjälpsökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller ej, vilken typ av hjälpsökande det handlar om och vem som först tog kontakt med oss. Jourerna kan också notera särskilda omständigheter i anslutning till varje brottstyp och på så sätt markera om brottet varit skolrelaterat, hedersrelaterat, internetrelaterat, skett vid yrkesutövning, är ett hatbrott eller om gärningsmannen står i nära relation till brottsoffret. Det finns också möjlighet att på blanketten uppge kommun eller postort för varje hjälpsökande, så att de jourer som servar många kommuner vid behov kan dela upp sin statistik per ort. Vilken typ av hjälp brottsoffret erbjuds och hur länge kontakten varar är uppgifter som inte ingår i statistiken eftersom uppgifterna i regel skrivs ned vid första kontakt med hjälpsökanden. De flesta jourer för egna anteckningar av den här typen över varje ärende. Flera jourer har efterfrågat en sammanställning av dessa uppgifter även nationellt för att på så sätt mäta inte bara hur många BOJ haft kontakt med, utan också vilken typ av kontakt vi haft med dem. Ett gemensamt system för detta saknas emellertid fortfarande. Statistiken förs i Excel via en blankett som årligen samlas in och sammanställs av Riksförbundet. Det finns möjlighet att ur denna sammanställning få ut en mängd olika intressanta uppgifter genom att filtrera tabellerna på olika sätt. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat in statistik varje år. Under 2008 som en följd av en medveten satsning av Riksförbundet ökades antalet till 97 av 104 och för verksamhetsåret 2009 deltar 100 av 101 jourer i sammanställningen. En jour hade näst intill ingen verksamhet och kunde inte lämna in några uppgifter. Hälften av jourerna lämnade sina uppgifter till sista inlämningsdatum. Först fem veckor efter utsatt tid hade alla jourer efter många påminnelser lämnat in statistik till Riksförbundet. Jourernas färdigheter vad gäller hanteringen av Excel och allmän datakunskap skiljer sig kraftigt åt och statistikinlämningarna har därför skiftande kvalitet. 14 jourer lämnade in pappersblanketter. 25 jourer behövde komplettera eller justera sina tabeller innan de kunde infogas i det gemensamma systemet. Från Riksförbundet får jourerna tillbaka en skräddarsydd sammanställning av jourens egen statistik som kan användas lokalt i kontakter med myndigheter och vid informationsarbete om jourens verksamhet. I år har Riksförbundet även för första gången tagit fram statistiksammanställningar för länen och regionerna. Kontakter Under året tog hjälpsökande en första kontakt med någon av Sveriges 101 aktiva brottsofferjourer. 23

24 Precis som för föregående verksamhetsår är i princip alla hjälpsökande, 95 %, direkt drabbade brottsoffer. 4 % är anhöriga, medan endast 1 % söker hjälp av jouren i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter. I de allra flesta fall kontaktar polisen brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt med oss. 71 % av kontakterna har initierats på detta sätt. 26 % kontaktade jouren på egen hand och 3 % förmedlades av annan instans (t.ex. socialtjänsten, skolkurator, sjukvården). Även en stor del av de som själva kontaktar BOJ har fått information om oss från polisen eller annan instans. Polisens kontakt för brottsoffers räkning har ökat med en procent samtidigt som andra instansers kontakter med BOJ minskat mellan 2008 och De allra flesta hjälpsökande har polisanmält brottet före första kontakt med BOJ. 95 % har polisanmält eller ska göra det. 2 % svarade nej på frågan om de tänker polisanmäla. 24

25 Av de som inte polisanmält är 70 % kvinnor och de vanligaste brotten man drabbats av är misshandel, olaga hot och ofredande. 64 personer har uppgivit att de varit med om oanmälda sexualbrott, 29 av dessa var våldtäkter. I denna grupp är det 94 % kvinnliga hjälpsökande. Kön Av de hjälpsökande är övervägande andelen kvinnor, 58 % eller personer. Det är samma könsfördelning som föregående år. Kvinnor söker hjälp för framför allt misshandel, olaga hot och ofredande. Grov kvinnofridskräkning och överträdelse av besöksförbud är brott som nästan uteslutande drabbar kvinnor. Förra året hjälpte brottsofferjourerna över 1400 kvinnor som drabbats av dessa brottstyper. För sexualbrotten är det 94 % kvinnliga hjälpsökande. Män utgör 42 % av de hjälpsökande och är framför allt utsatta för misshandel, olaga hot och rån. Tidigare har fler män än kvinnor utsatts för misshandelsbrott, men i år har kvinnorna passerat männen. När misshandeln varit så grov att den klassas som mordförsök är det fortfarande en överrepresentation av män. Det hör till undantagen att män finns med i statistiken för de fridskränkande brotten och sexualbrotten, och det är en jämförelsevis liten andel män som uppger att gärningsmannen står i nära relation till dem. 25

26 Ålder Åldersmässigt delas de hjälpsökande in i fyra grupper: grupper: barn (0-11 år), unga (12-25 år), vuxna (26-64 år) samt äldre. (65+). Fördelningen mellan hjälpsökande i olika åldrar är 58 % vuxna, 32 % unga, 8 % äldre och 2 % barn. Gruppen unga har minskat något sedan föregående år, och gruppen barn har ökat dramatiskt. Barn Barn under 12 år söker bland annat hjälp för misshandel, olaga hot, grov kvinnofridskränkning och ofredande. Barnen kommer till BOJ via polisen (72 %), genom egen kontakt (21 %) och förmedlade av annan (7 %). En del av barnen, 11 %, söker hjälp som anhöriga till brottsoffer. De flesta jourer kategoriserar barn som bevittnat våld i hemmet inte som anhöriga utan som brottsoffer i sin egen rätt, vilket förklarar att det finns en grupp om 59 barn där man angivit grov kvinnofridskränkning som brottstyp. Könsfördelningen är jämn med liten övervikt av pojkar (52 %). Totalt handlar det om 624 barn, vilket är en ökning med 46 % från föregående år. 8 jourer står för merparten av barnkontakterna - dessa jourer har hjälpt mellan 23 och 101 barn vardera. Övriga jourer har haft kontakt med ett fåtal i den här 26

27 åldersgruppen vardera, och vissa jourer tar inte emot barn alls utan överlåter det till socialtjänst, sjukvård eller andra organisationer. Unga Gruppen unga söker hjälp för framför allt misshandel utomhus, misshandel inomhus, olaga hot, ofredande, våldtäkt och rån. Drygt 53 % av de hjälpsökande är kvinnor. Totalt handlar det om unga mellan 12 och 25 år. Unga är till 96 % utsatta själva. De förmedlas till BOJ av polisen i högre utsträckning än genomsnittet (75 %) vilket är en förbättring i jämförelse med förra året. 22 % söker själva upp BOJ. Unga män är oftare utsatta för misshandel och rån än unga kvinnor. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot och ofredande. Vad gäller sexualbrotten är det en klar överrepresentation för unga brottsdrabbade kvinnor. 53 % av sexualbrotten återfinns i den här åldersgruppen, som alltså bara utgör 32 % av den totala andelen hjälpsökande. Vuxna Vuxna personer mellan år är den största gruppen som BOJ hjälper. 58 % av de hjälpsökande hör hemma i den här gruppen. 61 % av de hjälpsökande är kvinnor och 39 % är män. Vuxna söker hjälp för i första hand misshandel, olaga hot och ofredande. Gruppen förmedlas i något lägre grad än genomsnittet till BOJ av polisen (70 %). Grov kvinnofridskränkning är mycket vanligare inom den här åldersgruppen än andra, 69 % av alla kvinnofridsbrott återfinns i den här åldersgruppen. För vuxna kvinnor rapporterades också under året 1349 stycken fall av brott där gärningsmannen haft en nära relation till brottsoffret. För vuxna män är motsvarande siffra 127. Äldre Äldre personer söker sig till BOJ framförallt för mindre allvarliga brott som stöld, väskryckning och inbrott. Även misshandel finns med, men inte i alls samma utsträckning som för andra åldersgrupper. De äldre är brottsoffer (97 %) och förmedlas i något lägre grad än genomsnittet till BOJ av polisen, till 69 %. Totalt handlar det om äldre brottsdrabbade personer, varav 64 % är kvinnor. Tidigare kontakt med BOJ 3 % eller personer har under senaste året haft kontakt med BOJ som en följd av ett annat, tidigare brott. Rapporteringen av den här uppgiften har ökat dramatiskt mellan 2008 och 2009, det är nu få jourer som inte fyller i den här, än så länge frivilliga, kolumnen. 27

28 I den här gruppen är 60 % vuxna, 27 % unga, 12 % äldre samt 1 % barn. Brotten de drabbas av är precis som övriga hjälpsökande misshandel, olaga hot och ofredande. Det finns även en stor grupp med anteckningen övrigt. Där brukar sådana fall hamna som BOJ haft kontakt med och givit stöd men där man inte kunnat ange någon brottstyp i juridisk mening. Särskilda omständigheter Jourerna har möjlighet att ange om någon av 6 särskilda omständigheter gäller för det brott den hjälpsökande drabbats av. De 6 omständigheterna är hatbrott, hedersrelaterat, nära relation, yrkesrelaterat, skolrelaterat och internetrelaterat. Brott som begås av en gärningsman som har en nära relation till brottsoffret är en mycket vanlig särskild omständighet som till 90 % drabbar kvinnor. Även för de hedersrelaterade brotten är det en överrepresentation för kvinnor. Hatbrott och yrkesrelaterade brott är något vanligare för män. Jourernas benägenhet att rapportera särskilda omständigheter i statistiken ökade dramatiskt år 2008 och har ökat ytterligare Men fortfarande underlåter 44 % av jourerna att anteckna denna typ av omständigheter, trots att de tveklöst inträffar i de flesta kommuner i Sverige. Nedlagd tid I minimikraven ingår som en del av statistiken också en tidrapport, där jourerna uppger hur många timmar ideell tid stödpersonerna lagt ner på sitt arbete inom BOJ lämnade endast 36 jourer in tidrapport, 2009 hela 93. Eftersom en majoritet av jourerna för första gången fyllt i blanketten får man tolka resultaten med viss försiktighet. Det har framkommit att jourer tolkat reglerna för ifyllnaden av blanketten på olika sätt. Under 2010 kommer detaljerade instruktioner att utarbetas för att säkerställa en enhetlig ifyllnad av tidrapporten. Stödpersonernas insatser vid dessa 93 jourer uppgick till sammanlagt ideella timmar, vilket motsvarar 57 heltidstjänster. Statistiken skiljer på direkt brottsofferarbete, det vill säga samtal med hjälpsökande, samt annat brottsofferarbete (till exempel informationsarbete eller utbildning). Man lägger ungefär lika mycket tid på dessa båda uppgifter. Vissa jourer har utöver det också omfattande beredskap. 28

29 Övriga uppgifter om jourerna Störst är Göteborg, som servar över en halv miljon invånare. Minst är Dorotea som servar De 25 största jourerna servar över halva Sveriges befolkning. Genomsnittlig brottslighet i Sverige under verksamhetsåret var anmälda brott per invånare. Högst brottslighet hade Skärholmen med och lägst Strömstad med brott per invånare. Flest ärenden i absoluta tal hade Skärholmens BOJ, tätt följd av Göteborg, Östra Östergötland och Linköping och Blekinge. Jourerna i Norrbotten och Västerbotten hade minst antal ärenden. Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott som anmälts inom en BOJs upptagningsområde och hur många ärenden samma BOJ faktiskt hade. Man kan kalla siffran för förmedlingsprocenten, dvs. hur stor procent av alla anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontaktat jouren på egen hand har oftast fått information om BOJ och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll i hur många ärenden totalt som når varje BOJ. Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel nå alla jourer. Istället visade det sig att förmedlingsprocenten skiljde sig kraftigt åt inte bara mellan länen, utan mellan enskilda BOJ inom samma län var den genomsnittliga förmedlingsprocenten för Sveriges BOJ 3,28 %. För 2009 var den något lägre, 3,19 %. Spannet mellan jourerna går från 13,60 % för den jour som har högst förmedlingsprocent ned till 0,18 % för den som har lägst. BOJs inställning är att den som drabbas av brott ska ha lika stor chans att få en kontakt med oss oavsett var i landet man anmäler brott. Så är det inte idag. Det blir en viktig uppgift framöver för oss och våra samarbetspartners att förändra situationen till det bättre. Vittnesstöd Vittnesstödsverksamheten drivs till största del av BOJ och finns vid landets tingsrätter och hovrätter. Från och med år 2009 har statistikhanteringen för vittnesstödsverksamheten helt övertagits Brottsoffermyndigheten. Brottsofferjourernas Riksförbund har tagit del av materialet och kan konstatera att 54 jourer haft vittnesstödsverksamhet under året och har lämnat in statistik till 29

30 Brottsoffermyndigheten. Insatserna vid hovrätterna har minskat dramatiskt efter införandet av En modernare rättegång. Reformen har inneburit att färre vittnen behöver infinna sig personligen till en hovrättsförhandling. Under år 2009 hjälpte vittnesstöden personer vid landets tingsrätter och 144 personer vid hovrätterna. Hjälpinsatsen består till stor del av att man samtalar med den brottsdrabbade eller de runt omkring inför och/eller efter rättegången. Drygt hälften (25 238) av dem man hjälper är vittnen, en femtedel målsägande (9 896) och en dryg fjärdedel (11 264) är anhöriga och vänner. Vittnesstödjarna har också samtalat med tilltalade och haft informationstillfällen. Vittnesstöden lade år 2009 ned timmar på att ge information och stöd till vittnen, målsägande och anhöriga. Medlemmar BOJ hade under medlemmar. Det är en liten minskning i jämförelse med föregående år. Andelen medlemmar som är aktiva inom brottsofferrörelsen är anmärkningsvärt stor. Enbart stödpersoner och vittnesstöd uppgår till ca personer, det vill säga ungefär var sjunde medlem är aktiv stödjare. Till det kan man sedan lägga antalet aktiva i varje jours föreningsstyrelse. 30