Verksamhetsberättelse år Brottsofferjourernas Riksförbund

Transkript

1 Verksamhetsberättelse år 2010 Brottsofferjourernas Riksförbund

2 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse Riksförbundets beskyddare... 2 Förbundsstyrelse... 2 Arbetsutskott... 2 Revisorer... 2 Valberedning... 2 Remisser... 2 Brottsofferpriset Verksamhetsutveckling... 3 Arbetsgrupper... 6 Medverkan vid konferenser... 8 Banco Fonder... 9 Brottsoffers gåvofond... 9 Lokal verksamhet... 9 Regional verksamhet Riksförbundets kansli Utbildningar och konferenser Projekt Information Utveckling inom brottsofferområdet Slutord Brottsofferjourer i Sverige Statistik Brottsofferstatistik Vittnesstöd Medlemmar Förmedlingsprocent Kommunbidrag Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Underskrifter Revisionsberättelse

3 Verksamhetsberättelse år 2010 Riksförbundets beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets beskyddare. Medlemskap Riksförbundet är medlem i den europeiska organisationen Victim Support Europe, Nordiska brottsofferrådet, Forum för frivilligt socialt arbete, Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer) samt i folkhögskolan Alma. Förbundsstyrelse Styrelseledamöter: Sven-Erik Alhem är förbundsordförande och Monica Ekström vice ordförande. Ordinarie ledamöter är Lars Edlund, Sara Jonsson, Jan-Erik Rosén, Elaine Strandberg och Ralph Westerberg. Ersättare är Amanda Westerström, Bertil Olin, Satu Andersson och Mirella Viksten. Nio sammanträden har genomförts under året, varav tre var telefonmöten. Viktiga frågor som styrelsen har arbetat med under året har varit: Tidningen Brottsoffer som av ekonomiska skäl inte kunde fortsätta under Kontakt har tagits med flera aktörer för eventuellt samarbete för vidare utgivning. Folksam uppvaktades för diskussion angående samarbete. Åtgärderna ledde inte fram till en positiv lösning för tidningen. I slutet av året skrevs ett nytt avtal med SPIFAB för ny utgivning av Tidningen Brottsoffer under år Professionalitet Idealitet var ett tema som ansågs viktigt att utreda och styrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp. Minimikraven för lokala jourer var en viktig fråga och beslut togs att dessa ska verifieras årligen i samband med den ekonomiska revisionen. Olika stödåtgärder till lokala jourer har genomförts. Styrelsen utsåg Anders Selholm som Riksförbundets representant vid aktuella besök för föreningsstöd. Arbetsutskott Nio sammanträden har genomförts. Arbetsutskottet består av förbundsordförande Sven-Erik Alhem, Monica Ekström och Jan-Erik Rosén. Ersättare är Ralph Westerberg och Elaine Strandberg Revisorer Tommy Nilsson är ordinarie auktoriserad revisor och Ammi Björkvall ersättare från Hummelkläppen i Stockholm AB. Sivert Mässing och Marina Nyqvist är ordinarie revisorer. Valberedning Valberedningen utgörs av Tove Treschow, sammankallande, Emil Chandorkar, Christer Erlandsson, Elisabeth Olsson och Ingri Vestin. Valberedningen har under året haft två utbildningstillfällen, vilka har letts av Mats Ryning. Samtliga styrelseledamöter har intervjuats av valberedningen i samband med ett styrelsemöte. Remisser Riksförbundet har svarat på sex remisser under året: Resningsförfarandet i brottmål återupptagande av förundersökning och rätt till biträde, SOU 2009:98, Ökad säkerhet i domstol, SOU 2009:78, Lätt att göra rätt, SOU 2010:1 och Förbud mot köp av sexuell tjänst, SOU 2010:49. Riksförbundet har lämnat synpunkter på Socialstyrelsens utkast till Våld i nära relationer Handbok för socialtjänsten som kommer att bli färdig under Riksförbundet har också lämnat synpunkter på Värdegrund och policy för Sveriges Kvinnooch Tjejjourers Riksförbund, SKR. Brottsofferpriset års brottsofferpris tilldelades Åke Bond, BOJ Borlänge-Gagnef- Säter. Den 11 mars delades priset ut av Eva Larsson, generalsekreterare, vid jourens årsmöte. Årets Brottsofferpris tilldelades Åke Bond med följande motivering: 2

4 Brottsofferjourernas Riksförbunds förbundsstyrelse efter riksstämman i Strömstad. Bakre raden från vänster: Bertil Olin, Jan-Erik Rosén, Lars Edlund, Ralph Westerberg och Sara Jonsson. Främre raden från vänster: Amanda Westerström, Mirella Lind, Elaine Strandberg, Sven-Erik Alhem, Satu Andersson och Monica Ekström. Åke Bond tilldelas Brottsofferpriset för sina många aktiva år i Brottsofferjouren i BorlängeGagnef-Säter som vice ordförande, stödpersonssamordnare och stödperson. Trots flera år av sjukdomar som avlöst varandra är han den som med stor entusiasm tar sig an det mesta, även det som är obekvämt i administrationen. Verksamhetsutveckling Brottsofferjourernas Telefoncentral Brottsofferjourernas Telefoncentral är ett instrument för att underlätta för brottsoffer, vittnen och anhöriga att få personlig kontakt med det stöd som de lokala brottsofferjourerna erbjuder. Telefoncentralen nås direkt via telefonnummer eller via en lokal brottsofferjours telefon som tillfälligt eller för längre tid har vidarekopplat sin telefon. På Telefoncentralen ges första hjälpen åt de hjälpsökande. Telefoncentralen svarar på frågor, ger information, vägledning och råd samt lyssnar vid behov till den hjälpsökandes berättelse. De inringande erbjuds fortsatt stödkontakt vid sin lokala brottsofferjour och underlag förmedlas till den lokala jouren via e-post, fax eller telefon. Under 2010 har Telefoncentralen haft en samordnare anställd på 100 procent samt två assistenter på 50 procent. Tre personer anställdes också under 2010 som timvikarier att engageras vid behov. Därutöver har nio volontärer varit engagerade. De fungerar i första hand som svarande på kvällstid. Åke är kreativ, sprider glädje och inspirerar till positivt tänkande. Förutom själva jourarbetet, med jourlistor, statistiksammanställningar, ärenden, utbildningar, konferenser, intervjuer med tilltänkta stödpersoner med mera, är han jourens ansikte utåt. Bland annat med kontakter i den årliga Peace and Lovefestivalen, där jouren gör en social insats bland alla ungdomar både på campingen och festivalområdet. Åke är pådrivande och har utformat ett marknadsförings-kit för skolorna och genomfört en enkätundersökning för högstadiet. Listan kan göras längre för Åke är den som undersöker alla möjligheter till förbättringar, då inget är så bra att det inte kan förbättras. 3

5 uppdraget och får regelbunden vägledning. Mer information om Brottsofferjourerna och Stöd på eget språk finns på w Brottsofferjourernas Telefoncentral är en viktig resurs för att öka BOJs tillgänglighet. Under 2010 har Telefoncentralen även ansvarat för verksamheterna Stöd på eget språk och Språkblad finns med information till brottsoffer på Brottsoffersvar på nätet. Totalt har under året 9 Informationsblad finns flera på 18 språk. språk. De kan beställas för 10kr/10st eller 845 kontakter noterats. Av dessa kom in 18st olika för 18kr exkl. porto på vår hemsida via telefon. 49 procent av telefonsamtalen var från brottsoffer och vittnen, På hemsidan 11 procent finns från också anhöriga eller ombud för Informationen brottsoffer. Övriga kan sam- laddas försök, ned och övriga skrivas sexualbrott) ut till enkla är 11 informationsblad. procent och information är att andelen om sexualbrott Brottsofferjouren (våldtäkt, våldtäkts- på några andra tal gällde samarbetspartners En mer till omfattande BOJ, media, presentation därmed betydligt av Brottsofferjouren högre än vid telefonkontakt finns också (4 på enge intresserade av allmän hemsidan. information Även och interna denna information procent). kan laddas ned och skrivas ut som fold samtal. I kategorin brottsoffer/vittnen var andelen Att ta första kontakten via e-post kan ofta vara en kvinnor 60 procent, För frågor för anhöriga/ombud angående Stöd ingång på eget till mer språk personlig kontakta via Göran telefon Thornadtsson, eller s var den 73 procent. Åldersfördelningen Brottsofferjourernas var 14 Telefoncentral. personligt möte. E-post: När e-postfrågorna goran.thornadtsson@boj.se besvaras får procent under 26 år, Tel: 8 procent över år 85 och eller Telefoncentralen frågeställaren information om kontaktuppgifter 20 hela 77 procent i mellangruppen år. Den dominerande brottsrubriceringen var misshandel, 28 procent, därefter följde olaga hot, rån, till sin lokala brottsofferjour eller erbjudande om förmedling så att en stödperson ringer upp. Mot slutet av året startades försöksverksamhet inbrott, ofredande och stöld/väskryckning. med en chatt för brottsoffer. Två utbildningar av För mer information om Stöd på eget språk och Brottsoffersvar på nätet se dessa rubriker. medhjälpare arrangerades. Den verksamheten kommer att ytterligare utvecklas under Brottsoffersvar på nätet Via hemsidan finns möjlighet att sända e-postfrågor till Riksförbundet. Under 2010 har dessa frågor besvarats av två medarbetare vid Brottsofferjourernas Telefoncentral på grund av ordinarie svarandes föräldraledighet. Att kommunicera med brottsoffer, vittnen och anhöriga via e-post är en viktig utveckling av tillgängligheten inom BOJ. Framförallt uppskattas denna kontaktväg av unga brottsoffer och vittnen. Antalet besvarade e-postfrågor under 2010 var procent av frågeställarna var under 25 år. Andelen brottsoffer var 74 procent, anhöriga eller ombud 18 procent. Könsfördelningen i kategorierna brottsoffer/vittnen/anhöriga var 61 procent kvinnor och 39 procent män. De vanligast förekommande brottsrubriceringarna var misshandel, 42 procent, och olaga hot. Noterbart Stöd på eget språk Under 2010 har Stöd på eget språk övergått från att vara ett projekt med anslag från Brottsofferfonden till att bli en ordinarie verksamhet inom Brottsofferjourernas Riksförbund. Samordnaren för Brottsofferjourernas Telefoncentral är huvudansvarig för Stöd på eget språk. Genom 27 ideellt arbetande språkvolontärer kan information, vägledning, råd och stöd erbjudas på 21 språk. Språken är arabiska, bosniska, dari, finska, franska, kroatiska, kurmanji, nordsamiska, persiska, polska, romanés, ryska, serbiska, somali, sorani, spanska, thai, tigrinja, turkiska, tyska och ungerska. Under 2010 har verksamhetens utvecklats med två nya språk, kurmanji (nordkurdiska) och tyska, samt med fyra nya medhjälpare. Hjälpsökande får ofta kontakt med språkvolontär via sin lokala brottsofferjour som kontaktar Telefoncentralen via e-post eller telefon. 4

6 Hjälpsökande kan också ringa själva på Telefoncentralens telefonnummer eller lämna meddelande i det flerspråkiga telesvar som finns på Under det gångna året har Polisen i ökad omfattning tagit direktkontakt med Telefoncentralen för brottsoffer med behov av stöd på eget språk. Under 2010 noterades 323 ärenden för Stöd på eget språk. Andelen brottsoffer var 84 procent, anhöriga eller ombud för den brottsdrabbade 9 procent. Könsmässigt var fördelningen 56 procent kvinnor och 44 procent män. 14 procent av de hjälpsökande var under 25 år. De dominerande brottsrubriceringarna var misshandel (39 procent), olaga hot, ofredande och rån. De mest efterfrågade språken är arabiska, somali och spanska. Språkvolontärerna kan med hjälp av sin språkkompetens, kulturkännedom och den kunskap de fått i sin utbildning inom BOJ fungera som stödpersoner via telefon för de hjälpsökande. Ofta har de kontakt vid flera tillfällen med samma person. Antalet stödkontakter totalt kan därför uppskattas till minst 700. Stöd på eget språk har blivit mycket uppskattat av de lokala brottsofferjourerna, Polisen, hälsooch sjukvården samt andra samarbetspartners. Nationell chatt Under våren 2010 hölls utbildningen Brottsofferstöd till unga via modern teknik. Utbildningen riktade sig till unga inom BOJ (18-30 år). Syftet med utbildningen var att öka kunskapen kring hur man på ett bra och säkert sätt använder sig av modern teknik när man Brott kan väcka många känslor. Chatta med oss! ungaboj.se Vykortet som togs fram för att marknadsföra chatten på Ungaboj.se. arbetar med brottsofferstöd samt att kartlägga intresset för att starta en nationell chatt. Under hösten 2010 hölls den första grundutbildningen för chatt. Utbildningen gick igenom hantering av chattverktyget, etik och säkerhet samt schemaläggning av arbetet på chatten. Chatten startade med hjälp av de utbildade chattarna den 15 november som en sex månaders försöksperiod med tiderna måndagar och torsdagar. Vittnesstödsverksamhet 1995 startade brottsofferjouren i Växjö den första vittnesstödsverksamheten i Sverige. Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp för att de ska känna sig mer trygga under rättegången. Vittnesstödsverksamhet finns idag på landets alla tingsrätter och hovrätter och under 2011 kommer brottsofferjourer svara för vittnesstödsverksamheten vid 43 av landets 46 tingsrätter. Vid 3 tingsrätter organiseras verksamheten på annat sätt. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamheten bedrivs vid alla tingsrätter och hovrätter i Sverige. Från och med 2009 finns en kontaktperson för vittnesstödsverksamheten anställd hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Syftet med tjänsten är att fungera som samordnare mellan verksamheterna ute i landet samt mot Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten och andra externa organisationer i frågor som rör vittnesstödsverksamheten. Under 2010 har studiebesök gjorts på 14 tingsrätter och 16 brottsofferjourer. De Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten som utformades under 2009 av en samverkansgrupp med representanter från Brottsofferjourernas Riksförbund, Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har under 2010 kommit ut i tryckt form till landets vittnesstödsverksamheter samt domstolar. Dessa fungerar som ramar för verksamheten vilket ger en enhetlig grund. Under 2010 färdigställdes även en förebild för hur lokala riktlinjer kan utformas. Syftet är att skapa en överenskommelse mellan den lokala brottsofferjouren och domstolen för att tydliggöra respektive parts åtaganden och skyldigheter. Detta kommer att förenkla kontakten mellan nämnda parter och förhoppningsvis ge bättre förutsättningar för vittnesstödsverksamheten. 5

7 Målsättningen är att lokala riktlinjer skall upprättas vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter under Arbetsgrupper För att kunna bevaka olika områden på ett bredare sätt, ha en ökad dialog med lokala jourer samt för att kunna stärka opinionsbildningen i olika frågor har styrelsen tillsatt arbetsgrupper. Arbetsgrupperna ska fungera som en referensgrupp/bollplank för jourer runt om i landet att vända sig till. Professionalitet Idealitet Förbundsstyrelsen tillsatte en särskild arbetsgrupp bestående Monica Ekström, Eva Larsson, Ulla Graneli. I ett senare skede anslöts även Fredrik Mellqvist till gruppen. Syftet var att utreda förhållandet mellan professionellt och ideellt inom BOJs verksamhet. Förhållandet ska spegla: samordnare och stödpersoner/vittnesstödjare anställd och ideell samordnare verksamhetens inriktning på ideellt arbete och professionellt arbete För att uppnå BOJs mål att kunna ge ett gott stöd till alla brottsoffer har brottsofferjourerna kontinuerligt genomfört kompetensutveckling genom Riksförbundets olika studiematerial. Många brottsofferjourer upplever att samhällets officiella organ (ansvariga instanser) inte tar sitt ansvar för att kunna ge brottsoffer som är hårt drabbade det stöd som krävs genom insatser i form av en adekvat professionell kompetens. Det har inneburit att många brottsofferjourer har tagit ett större ansvar än vad organisationens ursprungliga tanke om vad ett professionellt medmänskligt stöd kan och ska ge. Denna utveckling har i dagsläget nått ett sådant stadium att vi nu principiellt inom BOJ måste diskutera vår organisations lämpliga förhållningssätt till den uppkomna situationen. Det är också viktigt att BOJ följer samhällsutvecklingen och anpassar verksamheten utifrån målgruppens behov. Idag har BOJ utvecklats till en väletablerad stödinstans med inarbetade samverkansformer med andra organisationer och myndigheter. Det ställer också ökade krav på tillgänglighet och kvalitetssäkring inom vår organisation. Trycket ökar på att bli mer effektiv och professionell. Brottsofferjourerna i landet har mycket skiftande förutsättningar och viktiga ledord i utvecklingsprocessen är att BOJs verksamhet måste utgå från flexibilitet och respekt för förekommande olikheter. I enlighet med stadgar för Riksförbundet och lokala föreningar är utgångspunkten för BOJ ideellt arbete, att genom stödpersoner, vittnesstödjare och anställd personal lämna stöd och hjälp till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Detta är BOJ-basen. Det ideella arbetet utgår från professionella medmänniskor, vilket innebär att stöd och bemötande bygger på kompetens genom personlig lämplighet och olika utbildningar. Det är viktigt med en tydlighet kring vad som är medmänskligt stöd och var gränsen går till professionell behandling. Stödpersonernas och vittnesstödjarnas stöd till alla brottsoffer, vilket utgår från den kompetens som ges i grundutbildningen, innefattas i BOJ-basen. Jourernas opinions- och informationsarbete ingår också i BOJ-basen. Utöver BOJ-basen kan verksamheten kompletteras med olika byggstenar, med olika inriktning. Exempel på byggstenar är stödinsatser med ökad spetskompetens inriktad på olika brottsoffergrupper. Särskild kompetens har förvärvats genom Riksförbundets olika utbildningsmaterial. Andra exempel på byggstenar är stöd utifrån olika metoder. Vissa byggstenar kan innebära en uppdragsverksamhet från kommun och landsting. Då skrivs särskilda avtal och för att denna verksamhet ska ges en särskild budget. Vi kan se en trend att det sker en ökning av denna verksamhet i samhället och den bedrivs redan av många andra ideella organisationer. Stödcentrum för unga brottsoffer inom BOJ Västerås är ett exempel på en uppdragsverksamhet som bedrivs utöver den ordinarie BOJ-verksamheten. Arbetsgruppen sammanställde ett material som presenterades på konferens i maj för ordförande och samordnare. Utifrån diskussionsunderlaget har arbetsgruppen arbetat vidare och kommer att presentera ett underlag för beslut på stämman Arbetsgruppen för polisfrågor Under hösten 2009 tillsattes en ny grupp bestående av Ralph Westerberg, förbundsstyrelsen, Karin Andersson, Ljusdal, Laila Norstedt Pers- 6

8 son, Kil, Lars Widén, Haninge samt Eva Larsson adjungerad från kansliet. Syftet med gruppen är att lägga en grund för att polisen ger ett bättre bemötande till brottsoffer och vittnen, att polisen uppfyller sitt informationsansvar enligt FUK 13 a c. Arbetsgruppen har ett samarbete med en särskild grupp inom Rikspolisstyrelsen för att få en ökad förståelse för dessa frågor. Polisgruppen har arbetat med en checklista för kontakt mellan lokala brottsofferjourer och den lokala polisorganisationen. Gruppen har påbörjat ett underlag för överenskommelse med polisen för förbättrad samverkan och ökade möjligheter för BOJ att komma i kontakt med brottsoffer. Vid flertal tillfällen har arbetsgruppen haft kontakt med företrädare i lokala brottsofferjourer och polismyndigheter i syfte att förbättra samverkansformer. Gruppen har en målsättning att genomföra en samverkanskonferens under 2011 och har besökt polismyndigheten i Västerbotten samt Brottsoffermyndigheten i Umeå för planeringsarbete. Arbetsgruppen har påbörjat kontakter med representanter för RPS sju samverkansområden. Gruppen har också medverkat vid skrivelse till Rikspolischefen angående förmedling till brottsofferjourer. Gruppen har medverkat vid Riksförbundets konferenser samt vid region Gotland/ Stockholm för information samt få ett kontaktnät för vidare arbete. Arbetsgruppen för verksamhetsutveckling Under hösten 2009 tillsattes en ny arbetsgrupp som bestod av Elaine Strandberg, förbundsstyrelsen, Hans Erixon, Karlskoga, Lennart Nordin, Göteborg, Helena Wahlund, Västerås samt Ulla Graneli adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har gjort en omvärldsanalys genom en resursinventering av hur det ser ut för brottsutsatta i Sverige, både internt och externt. Gruppen har också belyst vikten av att tydliggöra BOJs roll och uppdrag lokalt samt verka för att den brottsutsatte ska få ett likvärdigt stöd i hela landet. Omvärldsanalysen ska vara ett led för att hjälpa föreningarnas kvalitetssäkring av verksamheten. Arbetsgruppen har arbetat med att ta fram olika verktyg som jourerna kan använda för att stödet ska fungera likvärdigt för alla brottsutsatta vi tar emot, oavsett vilka som arbetar i föreningen. Arbetsgruppen genomförde en enkätundersökning våren 2010 bland ideella/ anställda assistenter/samordnare och samlade in material gällande deras situation i den lokala jouren och i sitt uppdrag. Utifrån detta material har arbetsgruppen försökt stärka och förtydliga gruppens roll i de lokala jourerna och ett samarbete har skett med arbetsgruppen för Professionalitet - Idealitet. Arbetsgruppen har haft i uppdrag från Förbundsstyrelsen att se över, och ge förslag, till förstärkningar av Minimikraven inför Riksstämman Arbetsgruppen har utarbetat och lämnat ett förslag till Förbundsstyrelse och kansliet, bland annat avseende IT-policy och Telefonpolicy. Arbetsgruppen har även tagit fram ett förslag till åtgärder för hur Riksförbundet ska hantera jourer som inte uppnår Minimikraven eller på andra sätt behöver stöd i sin verksamhet. Arbetsgruppen har medverkat vid samtliga konferenser under verksamhetsåret och öppnat upp en dialog med de lokala jourerna. Vidare har arbetsgruppen påbörjat sitt arbete med att se över olika områden för att ge jourerna verktyg till sitt kvalitetsarbete, bland annat rekryteringsförfarandet, ledarskap, gemensam värdegrund, tydliggöra rollerna (styrelse, anställd, ideell) och samverkan med andra aktörer, till exempel socialtjänsten och polisen. Arbetsgruppen för rättsväsendet Från hösten 2009 har gruppen bestått av Jan-Erik Rosén, förbundsstyrelsen, Hans Klette, Lund. Under hösten tillkom Rosemarie Hansson, Brösarp samt Fredrik Mellqvist adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har under året medverkat vid fyra remissvar från Riksförbundet. Arbetsgruppen för socialtjänst/hälso- och sjukvård Arbetsgruppen består av Bertil Olin, sammankallande, och Amanda Westerström från förbundsstyrelsen, Stig Almqvist, Alingsås-Lerum-Vårgårda-Herrljunga, Christina Lindström, Österlen samt Amanda Säfström, adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har under året sammanställt och presenterat resultaten från två enkätundersökningar kring brottsofferjourernas samarbete med socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården som genomfördes under slutet av Enkätundersökningarna besvarades av drygt 70 jourer 7

9 och resultatet visar på så väl goda exempel som viktiga förbättringsområden som arbetsgruppen arbetat vidare med. Gruppen har också medverkat vid Riksförbundets konferenser. Arbetsgrupp för unga brottsoffer och vittnen Arbetsgruppen är ny och tillsattes under hösten Den består av Satu Andersson och Sara Johnsson från förbundsstyrelsen, Annika Björklin, Bollnäs, Mattias Ring, Rättvik samt Mia Delin adjungerad från kansliet. Syftet med gruppen är att arbeta med strategier för hur BOJ kan utveckla sitt stöd till unga brottsoffer och vittnen. Syftet är också att gruppen ska arbeta med hur unga volontärer kan bli delaktiga i jourernas utvecklingsarbete samt att finna bra former för rekrytering av unga volontärer. Arbetsgruppen har tagit del av allt befintligt material inom området som fanns på Riksförbundet för att få en bakgrundsinformation. Gruppen beslutade att kartlägga vad som finns och vad som gjorts i lokala jourer och regioner inom ungdomsområdet. Som ett första steg lämnade gruppen en enkät till deltagarna vid konferensen för ordförande och samordnare i maj. Jourer fick möjlighet att skriva några rader om deras verksamheter som riktar sig till unga och hur den fungerar för dem samt vilka aktuella frågor inom området de skulle vilja att arbetsgruppen arbetade med. 60 jourer var på plats och 20 enkäter besvarades. Svaren gav många goda exempel samt önskemål från de lokala jourerna om vad arbetsgruppen kan arbeta med: Information till skolorna (hjälp med metod och material) Marknadsföring Rekrytering Arbetet har därefter fortsatt i djupare efterforskning och försök att identifiera åtgärder som kan förenkla jourernas rekrytering av unga, samt påbörja eller fortsätta deras arbete med att stödja unga brottsoffer och vittnen. Arbetsgruppen för marknadsföring Arbetsgruppen är ny och tillsattes under hösten Den består av Mirella Viksten, förbundsstyrelsen, Anders Selholm, Norrtälje samt Eva Larsson från förbundskansliet. Syftet med gruppen är att finna strategier för hur Riksförbundet ska kunna arbeta mer med marknadsföring för att BOJ ska bli mera känt samt att arbeta med en gemensam varumärkesplattform. Ett syfte är också att arbeta med strategier för att få sponsorer till BOJs verksamhet. Arbetsgruppen har haft ett samarbete med Rotary Stockholm Strand samt undersökt möjligheter till finansiering genom Postkodstiftelsen samt möjligheter till 90-konto. Den 1 2 december hade alla arbetsgrupper en gemensam konferens för att informera om varandras arbete. Gemensamma frågor diskuterades och hur arbetsgrupperna kan samarbeta. Medverkan vid konferenser Under 2010 har Sven-Erik Alhem besökt och föreläst om rättssäkerhetsproblem vid ett flertal lokala brottsofferjourer och då även ofta sammanträffat med polisen. Sven-Erik Alhem har också träffat flera individuella brottsoffer både personligen, via mejl och telefonsamtal för att ge råd och stöd. Sven-Erik har också i TV eller andra mediasammanhang kunnat anlägga brottsofferperspektiv på rättsliga frågor. I Mora har han föreläst tillsammans med lagmannen vid Mora tingsrätt för ett stort antal elever på en skola i Mora i samband med ett besök vid den lokala brottsofferjouren. Sven-Erik Alhem har också deltagit i debatter och föreläst vid RFSL och Borås högskola. Generalsekreterare Eva Larsson samt övriga styrelseledamöter och kanslipersonal har medverkat eller deltagit vid olika konferenser. Arrangörer har varit bland annat Brottsoffermyndigheten, Socialstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid, Volontärbyrån och Victim Support Scotland. Medverkan har också gjorts vid Region Västra Götaland och BOJ Bergslagen. Riksförbundet har också haft möte med Riksrevisionen för att delge erfarenheter vid frågor om brottsskadeersättning. Sven-Erik Alhem och Eva Larsson medverkade vid 20-årsjubileum i jourerna Bergslagen och Östra Skaraborg. Sven-Erik medverkade även vid Brottsoffer- och kvinnojouren i Sydöstra Skånes 20-årsjubileum. Sven-Erik Alhem och Eva Larsson deltog i Victim Support Europes konferens och årsmöte i Berlin den maj. Eva Larsson deltog i 8

10 att respektive region erhåller utdelning i förhållande till utdelning/län att medlen ska användas till regional verksamhet Till regionerna utdelades kronor under år 2010 som härrör 2009 års utdelning. Britt Andreasson på Brottsofferjouren i Östra Skaraborg tar emot en gåva från Riksförbundets generalsekreterare Eva Larsson på 20-årsjubileet i Skövde. Nordiska Brottsofferrådets möte den oktober i Helsingfors. Riksförbundet har varit representerat i olika referensgrupper/samverkansgrupper: Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för ideella organisationer och myndigheter Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för Internationella Brottsofferdagen NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid: utbildnings- och informationsfrågor NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid: Kvinnofridslinjen Projekt Dubbelt utsatt: ledningsgrupp Riksåklagaren: bemötandefrågor Rikspolisstyrelsen: samverkan angående brottsofferfrågor Socialstyrelsen: våld i nära relationer Socialstyrelsen: Stora rådet Banco Fonder Human- och Hjälpfonden År 1994 inleddes ett samarbete med Bancos Humanfond. Hjälpfonden är ett komplement till de befintliga ideella och etiska allemansfonderna inom Bancos fondsortiment. Spararna avstår 1 procent av fondförmögenheten till Brottsofferjourernas Riksförbund. Förbundsstyrelsen har beslutat: att den ideella utdelningen från Human- och Hjälpfonden tillfaller regionerna Swedbank Robur som är ny ägare till Banco har beslutat att antalet anslutna organisationer ska bli färre och har därför sagt upp avtalet med Brottsofferjourernas Riksförbund. Ett skäl som Swedbank Robur uppger är att de behöver underlätta sin administration. Det innebär att Brottsofferjourernas Riksförbund inte får någon utdelning för år 2010 och framåt. Brottsoffers gåvofond År 1992 införde Riksförbundet Brottsoffers gåvofond. Vid 2010 års slut innehöll fonden kronor. Lokal verksamhet Vid årets slut var 100 föreningar anslutna till förbundet, se sidan 25. De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Hjälp- och stödinsatser till dessa grupper utförs till största delen av ideella krafter i de lokala brottsofferjourerna. Alla stödpersoner och vittnesstödjare har en särskild utbildning och har avgett ett tystnadslöfte. Mer information om jourernas verksamhet finns beskrivet på sidan 27 under rubriken Statistik. Jourerna kan erbjuda de som drabbas: Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt Information om hur en polisanmälan går till Information om rättsprocessen Hjälp vid myndighetskontakter Information om ersättning Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare 9

11 Regional verksamhet Föreningar har rätt att med annan eller andra föreningar inom förbundet bilda region, länsföreningar eller annan sammanslutning. Tio regioner har bildats som juridiska personer, vilket ger dem möjlighet att söka bidrag från till exempel landstinget och Brottsoffermyndigheten. I övriga län pågår en diskussion om eventuella regionala sammanslutningar. Regionråden har en viktig roll för samarbetet med landsting och andra länstäckande myndigheter och organisationer. Regionråden arbetar också för att ge stöd till jourerna, stimulera utvecklingsarbete samt att stödpersoner och vittnesstödjare får möjlighet till vidareutbildning. I nuläget får regionråden ett visst verksamhetsbidrag från Riksförbundets medel från Brottsofferfonden. Riksförbundets kansli Under hela året har Eva Larsson arbetat som generalsekreterare på 100 procent. Övriga tjänster på kansliet har varit: Ekonomiansvarig, 100 procent. Föräldraledig fr om 1 mars 31 augusti. Utbildningsansvarig 100 procent Vittnesstödsansvarig 75 procent Kanslist/telefonist 90 procent Kanslist/telefonist 60 procent Samordnare på Brottsofferjourernas Telefoncentral, Stöd på eget språk, verksamhetsutveckling, 100 procent Assistent på Brottsofferjourernas Telefoncentral, 50 procent Assistent på Brottsofferjourernas Telefoncentral, administration, 75 procent IT-ansvarig, assistent på Brottsofferjourernas Telefoncentral, Brottsoffersvar på nätet, 100 procent. Föräldraledig under hela året på 75 procent och arbetade 25 procent, som inriktades på IT-området Projektledare, Kvinnofrid, 75 procent samt informatör 25 procent Projektledare, Brottsoffer med funktionsnedsättning 100 procent, från och med 1 september Brottsofferjourernas Telefoncentral har haft tre personer på timanställning samt 31 aktiva volontärer under året. Vikarie för ekonomiansvarig anlitades från Manpower, som arbetade halvtid. Som vikare på IT-området anlitades en konsult fyra timmar/vecka. Dessutom har en person arbetat ideellt en dag i veckan. Tjänsten som utbildningsansvarig har även varit inriktad på projektsamordnare för Skyddsnät på 25 procent samt projektsamordnare på 25 procent för Brottsoffer med funktionsnedsättning (från och med september). Utbildningar och konferenser Under år 2010 har Riksförbundets kansli arrangerat olika utbildningar till nyckelpersoner inom organisationen. Hans Klette, tidigare förbundsordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund, mottog Brottsoffermyndighetens utmärkelse på Internationella Brottsofferdagen 2010 på Norra Latin i Stockholm. Internationella Brottsofferdagen Den 22 februari högtidlighölls Internationella Brottsofferdagen av brottsofferjourer och andra runt om i landet. I Stockholm anordnade Brottsoffermyndigheten traditionsenligt en heldagskonferens på Norra Latins konferenscenter. Temadagen genomfördes i samarbete med ett antal ideella organisationer som agerar för brottsoffer i Sverige. Brottsofferjourernas Riksförbund var som initiativtagare till Internationella Brottsofferdagen naturligt nog en av samarrangörerna. Årets tema var Vem tar ansvar för våldet? Drygt 400 personer var anmälda till Norra Latin i Stockholm och många fler hade velat komma, men rymdes inte. Under dagen hölls flera 10

12 uppskattade föreläsningar i plenum som på olika sätt berörde temat. Temadagen rymde dessutom tio seminarier där tillfälle gavs till ett mer aktivt deltagande. Brottsofferjourernas Riksförbund medverkade med ett seminarium genom Göran Thornadtsson, samordnare för Brottsofferjourernas Telefoncentral och Eva Larsson, generalsekreterare. De delade med sig av erfarenheterna av verksamheten med Stöd på eget språk under rubriken Gränsöverskridande stöd språk, kultur och etnicitet i brottsofferstödet Programmet avslutades traditionsenligt med tal av justitieminister Beatrice Ask. Slutligen hölls en stämningsfull och stilla ljusmanifestation i aulan. Konferens för ordförande och samordnare Den 7-8 maj sammanstrålade cirka 130 ordförande och samordnare på Skogshem & Wijk, Lidingö för en gemensam konferens. Årets tema var idealitet kontra professionalitet, ett ämne som redan berörts under höstens konferens för samordnare hösten -09, men som nu fick vara i centrum. Syftet var att inleda en diskussion om vilken inriktning på verksamheten BOJ bör ha. Underlaget från konferensen kommer att utvecklas vidare till ett dokument som Riksstämman ska ta ställning till Konferensen inleddes med att Pasi Salonen talade om hur man kan göra för att orka mer och få tiden att räcka till för arbete, familj, hälsa och ideellt engagemang. Pasi tog som utgångspunkt sin egen triathlonkarriär och hur hans egen hälsa har påverkats av bland annat hans arbetsförhållanden och vilka förändringar han gjort för att förbättra sin situation. Sven-Erik Alhem berättade om sitt första år som förbundsordförande. Han har gjort åtskilliga besök på lokala jourer i hela landet och passade på att berömma de insatser som görs. Sven-Erik betonade även vikten av att berömma varandra vilket är något som ofta glöms bort. Jenny Risfelt, konsult inom ledarskap och organisation med mångårig erfarenhet av ideellt arbete och samverkan mellan ideell och offentlig sektor, föreläste om den ideella sektorns betydelse idag och imorgon. Hon belyste att de frågeställningar vi har inom BOJ är något som diskuteras inom hela den ideella sektorn. Hon ansåg att det är viktigt att slå vakt om det unika Konferensen för ordförande och samordnare hölls på Skogshem & Wijk på Lidingö. Temat var idealitet kontra professonalitet. värde en ideell verksamhet har istället för att försöka sträva mot att likna den offentliga sektorn och dess verksamhet. Jenny pekade på det faktum att både den offentliga och privata sektorn i viss mån försöker efterlikna den ideella. Hon ansåg vidare att just en semi-offentlig verksamhet är något negativt för ideella organisationer. En viktig del av konferensen var gruppdiskussioner kring hur BOJ ser ut idag och några möjliga utvecklingsvägar. Områden för diskussion var följande: Vad är BOJs särart i förhållande till andra ideella organisationer samt till offentlig verksamhet? Vad ingår respektive bör ingå i BOJs basverksamhet? Vad kan lämpligen innefattas i BOJs verksamhet som särskilda byggstenar? Vilken typ av och på vilket sätt kan uppdragsverksamhet bedrivas inom BOJ? Vilka för- och nackdelar finns med uppdragsverksamhet? Vilken verksamhet ska/bör inte bedrivas inom BOJ? Hur kan vår målgrupp få information om vad BOJ erbjuder? Ett exempel på vad grupperna kom fram till i sina diskussioner är presentationen på frågan vad som utmärker BOJ och gör oss unika. I förhållande till andra ideella organisationer Stöd till alla drabbade av brott Stöd till vittnen och anhöriga Vittnesstöd 11

13 Fastställd utbildningsplan Vi arbetar brett och har bred kunskapsbas: information, samtal, stöd Kunskap om rättsprocessen Tysthetslöfte Oberoende Stöd på eget språk I förhållande till offentlig verksamhet Kostnadsfritt Snabb hjälp Inga journaler eller registrering Ingen anmälningsplikt Öppet för alla brottsoffer Flexibilitet (antal kontakter) Följer brottsoffret till olika instanser God kunskap om skadestånd Koll på hela kedjan För att tillgodose olika kompetensutvecklingsbehov fick de deltagande ordförande och styrelseledamöter information om arbetsgivaransvar av Mattias Hansson, rådgivare/ förhandlare från Idea. Samordnarna fick lyssna på Jakob Carlander, psykoterapeut, handledare och författare som berättade om hur vägledningen av stödpersoner och vittnesstöd kan utvecklas. Han talade bland annat om att det i många fall kan vara en fördel att vara generalist istället för specialist och även om vikten av kompromisser. Avslutningsvis redovisade förbundsstyrelsens arbetsgrupper sin sammansättning samt vad de arbetar med nu och kommer att arbeta med framöver. Konferens för sammankallande /ordförande i regionråden Den 24 september bjöd Riksförbundet in till regionrådsmöte. Sju regionråd var representerade och dessutom deltog representanter för jourerna i Jönköpings, Uppsala, Västmanlands och Kalmar län samt Brottsofferjouren i Göteborg. Förmiddagens erfarenhetsutbyte innehöll givande samtal om olika modeller att arrangera grundutbildningen för stödpersoner och vittnesstöd. Deltagarna delgav sina upplevelser kring fördelar respektive nackdelar med komprimerad veckoslutsutbildning, föreläsningskvällar eller en kombination av detta. Under eftermiddagen var polisens arbete med brottsoffer i fokus. Maria Agge från Rikspolisstyrelsen presenterade en rad intressanta undersökningar. Deltagarna gav flera goda exempel på samverkan mellan polisen och BOJ. Utbildning för nya stödpersonssamordnare, vittnesstödsamordnare, brottsofferassistenter, verksamhetsledare etc. Samordnare, brottsofferassistent eller personer med liknande titel har en central roll i brottsofferjourens verksamhet. I rollen finns många olika arbetsuppgifter till exempel samarbete med styrelsen, kontakt med brottsoffer, vittnen och anhöriga, samordning av stödpersons- och vittnesstödsverksamheten, att hålla kontakt med polis, socialförvaltning, tingsrätt och andra samverkansaktörer, administrativa uppgifter och informationsuppdrag. Några anställningar i en lokal jour omfattar alla dessa uppgifter. I en annan jour kan ett samordnaruppdrag vara mer avgränsat. Brottsofferjourernas Riksförbund erbjuder sedan något år tillbaka en tvådagars utbildning för att skapa en gemensam grund och underlätta introduktionen. Målet med utbildningen är att göra samordnarens roll tydligare, att deltagarna ska få verktyg för hur man på ett bra sätt leder frivilliga i ideellt brottsoffer- och vittnesstödsarbete och att kommunikationen mellan samordnaren på den lokala jouren och Riksförbundets kansli ska fungera smidigt. Årets utbildning ägde rum den oktober och hade 13 deltagare. Under utbildningen varvades teoripass, informationspass och gruppövningar. Första dagen av utbildning genomfördes på Ersta konferens och hotell, där deltagarna också övernattade. Sophia Löfgren, fil dr i sociologi och tidigare verksam vid Brottsofferjouren i Södertälje-Salem- Nykvarn höll en mycket uppskattad föreläsning om Grupp och ledarskap, ett pass om hur grupper utvecklas och hur grupp och ledare samspelar. Andra dagen genomfördes på Riksförbundets kansli på Bondegatan 40, där kansliets anställda informerade om sitt arbete och vilken service som kan erbjudas till föreningarna. Idéforum Drygt 170 personer kom till Idéforum 2010 som ägde rum den november på Radisson Blu Arlandia Hotel. Deltagarna representerade en blandning av ordförande, styrelseledamöter, brottsofferassistenter, samordnare och verksam- 12

14 Förbundsordförande Sven-Erik Alhem talade om viktiga framtidsfrågor för BOJ på Ideforum hetsledare samt vittnesstöd och stödpersoner. Idéforum gästades också av representanter från bland annat Brottsoffermyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Justitiedepartementet. I sitt inledningsanförande underströk förbundsordförande Sven-Erik Alhem vikten av snabbare rättvisa för unga brottsoffer, ett tidigare stöd till vittnen och lika möjligheter för alla brottsoffer att få sina rättigheter tillgodosedda. Sven- Erik fortsatte sedan att vara moderator under resten av konferensen. Idéforum bjöd också på flera inspirerande föreläsare. En av dem, Emma Jangestig, mamma till de två barn som mördades i Arboga och engagerad i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, vittnade också om vikten av medmänskligt stöd. Ert arbete i BOJ är viktigt. Det betyder mycket att ha människor i närheten som är starkare än jag som brottsoffer eller anhörig, någon som orkar lyssna och som finns där, sa hon. En annan viktig fråga som lyftes var de brottsoffer som är särskilt sårbara om de utsätts för brott. Exempelvis brottsdrabbade med funktionsnedsättning, HBT-personer och äldre brottsoffer. Gun Heimer, professor och föreståndare för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, lyfte särskilt fram den utsatta situationen för unga flickor med psykiska funktionsnedsättningar som drabbats av sexuella övergrepp. Dilek Baladiz, socionom och författare, berättade om situationen för ungdomar som växer upp med hedersrelaterat våld och förtryck. Många ungdomar där ute lever ett hedersrelaterat liv, även om de kanske inte riskerar att bli mördade eller utsätts för fysisk misshandel. Fördomar finns åt alla håll och vi måste jobba Emma Jangestig, mamma till de två barn som mördades i Arboga, föreläste på Idéforum och berättade om sina upplevelser. Många ville köpa hennes bok efter föreläsningen. för allas lika värde, sa Dilek Baladiz under sin föreläsning. I vårt arbete med brottsdrabbade personer vet vi att ett kunnigt och empatiskt bemötande är en avgörande faktor för att undvika sekundär traumatisering. Generaldirektör Margareta Bergström från Brottsoffermyndigheten informerade om det utbildningsuppdrag som Brottsoffermyndigheten genomfört för att öka kunskapen om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dessa brottsoffer, för personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolarna. 400 personer har hittills gått utbildningen, varav 100 chefer. Inom uppdraget tar Brottsoffermyndigheten fram ett webbaserat utbildningsmaterial (alternativt i dvd-format), som premiärvisades på Idéforum och som kommer att bli tillgängligt även för utbildningar inom BOJ. Materialet beräknas vara klart under våren Ett nytt inslag i Idéforum 2010 var att fredagens sena eftermiddagspass ägnades åt besök på Utställningen. Det fördes nyfikna och 13

15 engagerande samtal vid utställningsborden som bemannades av nio lokala jourer, förbundsstyrelsens sex olika arbetsgrupper samt Riksförbundets fyra olika projekt. Informations- och utbildningsmaterial från Riksförbundet, liksom helt nya profilprodukter ställdes ut och de minglande deltagarna kunde också få information om hur man startar en egen hemsida. Utställarna var eniga om att intresset från deltagarna var stort och hade en önskan om att programpunkten ska upprepas. Brottsofferstöd till unga via modern teknik Den 17 april arrangerades en utbildningsdag på Ersta konferens & hotell, Stockholm. 20 deltagare fick kunskap om brottsofferstöd till unga via modern media. Utbildningen riktade sig till utbildade stödpersoner mellan år. Thomas Jonsland från BRIS berättade om deras erfarenheter av chatt och gav tips om vad som är viktigt att tänka på och Maria Soares Lindberg från Fryshuset delgav sina erfarenheter av Nätvandring. Mia Delin från Riksförbundet informerade om säkerhet för e-post samt om planer för nationellt samarbete kring chatt. Chatt - Nationellt nätverk På Riksförbundets kansli genomfördes en utbildningsdag den 30 oktober om Chatt som ett nationellt nätverk. Utbildningen riktade sig utbildade stödpersoner mellan år och 13 personer deltog. Mia Delin presenterade det chattverktyg som ska användas samt etik och säkerhet för chattverksamhet. Syftet med utbildningen var att deltagarna sedan skulle vara med och bemanna chatten i försöksverksamhet med nationellt nätverk. Projekt Kvinnofrid inom BOJ Riksförbundet har under 2010 med medel från Socialstyrelsen drivit projektet Kvinnofrid inom BOJ. Projektet syftar till att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Under året har två nationella vidareutbildningstillfällen för stödjare inom BOJ arrangerats på temat Bemötande av våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utbildningstillfällena omfattade två dagar vardera och hölls under september vid ett tillfälle i Stockholm och ett i Göteborg. Deltog som föreläsare gjorde Nina Ploug, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Lotta Molander, Alla Kvinnors Hus samt Ola Florin och Michael Thörn, Socialstyrelsen. Totalt deltog 76 deltagare som representerade 39 olika brottsofferjourer. Utvärderingen visar att utbildningarna var mycket uppskattade. Efter genomförd utbildning fick deltagarna diplom och varsitt gratisexemplar av Riksförbundets reviderade utbildningsmaterial Närhet som gör ont. Om våld mot närstående. Under året har projektet även omfattat flera lokala jourer som på olika sätt arbetat för att utveckla sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. Sammanlagt har ett tiotal besök gjorts i olika jourer. Besöken har gjorts dels för att inhämta kunskap och goda exempel på hur brottsofferjourer arbetar med kvinnofridsfrågor och dels för att ge stöd till de jourer som vill utveckla arbetet. Till exempel har en jour tagit fram en handlingsplan för bemötande av våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. En annan jour har genomfört en gedigen utbildningssatsning under året. Inom projektet har även stöd och information getts till jourer som arbetat med att ta fram ansökningar för projekt inom kvinnofridsområdet. Erfarenhetsspridning har varit en viktig del inom projektet. Under hösten 2010 uppdaterades den sammanställning som gjordes i projektet under 2009 av vilka lokala projekt och insatser brottsofferjourer gjort inom kvinnofridsområdet. Den färdiga sammanställningen delades ut på Idéforum 2010 i november och finns också tillgänglig i digitalt format för alla jourer. Projektet har även innefattat bevakning av utvecklingen inom området på nationell nivå. Projektledaren har bland annat deltagit på Socialstyrelsens referensgruppsmöten kring våld i nära relationer och på möten på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Vikten av samarbete mellan BOJ, myndigheter och andra hjälporganisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn har uppmärksammats i projektet. I slutet av november representerade projektledaren Brottsofferjourernas Riksförbund på en hearing för uppföljning av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, heders- 14

16 relaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Frågor som diskuterades var bland annat hur genomförandet av handlingsplanen fungerat och vad som behöver prioriteras på kort och lång sikt. Riksförbundet framhöll det betydande arbete brottsofferjourerna gör för våldsutsatta kvinnor och vikten av att få möjlighet att arbeta på längre sikt istället för i projektform. Revidering av Närhet som gör ont. Om våld mot närstående Riksförbundets utbildningsmaterial Närhet som gör ont. Om våld mot närstående utkom första gången Författare till boken är Riksförbundets generalsekreterare Eva Larsson. Boken innehåller en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig grund för att kunna ge ett bra stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Eftersom mycket har hänt på området sedan boken först gavs ut såg Riksförbundet ett behov av revidering beviljades Riksförbundet medel av Socialstyrelsen för att revidera boken, men projektet sköts sedan fram till 2010 då arbetet genomfördes. Projektledaren för Kvinnofrid inom BOJ har samordnat revideringen. Textbearbetningen gjordes av Anna Knöfel Magnusson och Maria Munkhammar. Boken fick också ny layout av Birgitta Fors. Den reviderade upplagan av boken innehåller förutom uppdateringar bland annat ett utökat kapitel om vilket stöd en brottsofferjour kan ge till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld samt ett nytt avsnitt om särskilt sårbara grupper som till exempel äldre, personer med funktionsnedsättning och hbt-personer. Även förslaget på arbetsplan för studiecirkel med sex träffar har reviderats. Bättre stöd till brottsdrabbade med funktionsnedsättning Brottsofferjourernas Riksförbund beviljades i februari 2010 medel från Allmänna arvsfonden för ett fyraårigt projekt. Projektet sker i samverkan med Handikappförbunden (även kalllad HSO). Syftet med projektets är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom utbildning och samverkan. Forskning har visat att brottsdrabbade med funktionsnedsättning är en dold grupp och det finns ett stort behov av insatser för att öka kunskaperna och utveckla formerna för stöd och information till denna grupp. Det gäller att lära sig se, ställa frågor, ha kunskap om vilken hjälp som finns att få och vad funktionsnedsättningen kan betyda för den rättsliga processen. Projektet har en viktig roll för att sprida den kunskap som finns om målgruppen. Projektet riktar sig framförallt till medarbetare inom BOJ, HSO, yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, rättsväsendet samt andra viktiga aktörer. Målet är att ge ett bättre stöd och bemötande till målgruppen som består av följande funktionsnedsättningar: Neuropsykologiska Psykiska Intellektuella Projektet har en bred inriktning och omfattar brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning oberoende ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller sexuell läggning. Enda undantaget är barn och unga som utsätts för våld i familjen eftersom de är i behov av kvalificerat stöd och 15

17 behandling. Brottsofferjourerna hänvisar då alltid till professionell kompetens. Under 2010 ägnades våren och sommaren åt förberedelser inför projektet med bland annat rekrytering av projektledare. Projektledaren som började i september 2010, arbetade större delen av hösten och vintern med förankring av projektet hos de lokala brottsofferjourerna och HSO omkring i landet. Ett flertal orter besöktes och vid vissa tillfällen hade projektledaren gemensamma möten med lokala brottsofferjourerna och HSO. Det fanns ett stort intresse för projektet men även för respektive organisation. För att öka och sprida kunskaperna om brottsdrabbade med funktionsnedsättning, ska två till tre projektorter etableras under projektets första år. Därefter ska ytterligare åtta projektorter bildas. Ett viktigt kriterium för en projektort är att både den lokala brottsofferjouren och HSO medverkar. Syftet är stärkt samverkan mellan organisationerna och förankra kunskapen på orten. Främst sker det genom de utbildningar som planeras på orten och som riktas till stödpersoner och vittnesstöd men även jourens samordnare och assistenter. Även nyckelpersoner inom HSO ska få utbildning som då fokuserar på brottsofferkunskap. Projektets ambition är att genom utbildning, samverkan och erfarenhetsutbyte synliggöra de svårigheter som brottsdrabbade med funktionsnedsättning möter. Projektet ska också lyfta hur viktigt det är med rätt stöd och bemötande från alla instanser i samhället. Projekt Skyddsnäts egen symbol. startades och drevs Skyddsnät på tre projektorter: Luleå, Haninge och Trollhättan. En betydande del av arbetet under år 2010 har handlat om lokal förankring och planering. Samtliga projektorter har haft stort behov av rekrytering av ideellt aktiva till projektet och projektorterna har genomfört olika insatser i syfte att rekrytera både stödpersoner och informatörer. Marknadsföringsmaterial i form av affischer, flygblad och läppcerat har tagits fram och använts under rekryteringen. En viktig del är att sprida information om Skyddsnät till Rädda Barnen och BOJs lokalorganisationer. Av den anledningen skapades en blogg för projektet, blogg.rb.se/skyddsnat/, som uppdateras kontinuerligt. En länk till bloggen ligger också på ungaboj.se. Under året påbörjades arbetat med att utforma ett metodstöd för informatörerna inom Skyddsnät. Metodstödet innehåller delar om projektet, organisationerna, Barnkonventionen, normkritiskt förhållningssätt, stöd till unga som utsatts för brott, grundläggande rättigheter för brottsutsatta samt information om rättsprocessen. Till metodstödet utarbetades två pass som informatörerna kan använda. Passen är 60 minuter långa och innehåller både övningar och information om rättigheter och stödmöjligheter. Under år 2010 testades passen på cirka 380 ungdomar i åldern år. Projektet har tagit fram kontaktkort riktade till unga som delas ut vid varje pass. Skyddsnät Skyddsnät är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund, och startades den 1 september Skyddsnät finansieras genom ett treårigt projektbidrag från Allmänna Arvsfonden samt medel från Kronprinsessan Margaretas Minnesfond. Projektet har en heltidsanställd nationell projektledare som arbetar på Rädda Barnens regionkontor i Sundbyberg. Brottsofferjourernas Riksförbund har en projektsamordnartjänst på 25 procent tjänst. I februari antogs en reviderad projektbeskrivning av projektets styrgrupp. Utifrån projektbeskrivningen har sedan arbete genomförts på såväl lokal nivå som på riksnivå. Under år

18 Kontaktkorten innehåller information om viktiga rättigheter utifrån Barnkonventionen samt information om stöd och kontaktuppgifter till den lokala brottsofferjouren samt stödcentrum för unga brottsoffer. I oktober hölls den första utbildningsomgången inom projekt Skyddsnät. Utbildningen var uppdelad i en grundutbildning (för alla roller inom projektet) och en fortsättningsutbildning för informatörerna. Utbildningens första del hade 15 deltagare och den andra delen hade 9 deltagare. Pride RFSL, BOJ, HOPP, ROKS och SKR fick ett nytt samarbetsprojekt beviljat via Socialstyrelsen för att i samband med Pridefestivalen 2010 synliggöra våra organisationer och visa att homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) kan vända sig till oss för att få stöd och hjälp. Under Pride-festivalen i Stockholm bemannade organisationerna tillsammans ett informationstält på festivalområdet för att sprida information En av affischerna som fanns i Stockholms lokaltrafik under Pride. I kampanjen uppmärksammades att partnervåld kan förekomma i samkönade relationer och att hjälp finns att få. och samtala med festivaldeltagare. Volontärer från lokala brottsofferjourer och kanslipersonal deltog från BOJ. En workshop anordnades också på Kulturhuset i Stockholm där en teatergrupp medverkade med pjäsen Bitterfittan goes gay, särskilt framtagen i samarbete med de samverkande organisationerna. En scen från Maria Svelands roman Bitterfittan spelades upp i fyra olika parkonstellationer och publiken fick diskutera om våldssituationen påverkas av offer och förövares könsidentitet. I samband med Pride syntes också organisationerna tillsammans med Polismyndigheten i Stockholms län i en gemensam kampanj i Stockholms lokaltrafik. I kampanjen uppmärksammades att partnervåld kan förekomma i samkönade relationer och att hjälp finns att få. RFSL var huvudansvarig för projektet. Våld i samkönade parrelationer Under sista helgen i oktober samlades ett 60-tal ideella och anställda från brottsoffer-, kvinnooch tjejjourer samt lokala RFSL-avdelningar för att fördjupa sina kunskaper om våld samkönade parrelationer med fokus på unga hbt-personer. Utbildningen anordnades av RFSL:s brottsofferjour tillsammans med riksförbunden BOJ, SKR, HOPP och ROKS. Eddie Summanen, RFSL Ungdom, samt Anneli Svensson och Carin Holmberg från RFSL:s brottsofferjour föreläste om den särskilda utsattheten hos transpersoner och unga hbt-personer. Samma teatergrupp som medverkat under Pride-festivalen spelade åter upp pjäsen Bitterfittan goes gay vilket skapade en givande diskussion. Fortsatt utbildnings- och informationssatsning om våld i samkönade parrelationer Inom regeringens kvinnofridssatsning finns också en satsning på att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella och transpersoner som utsätts för våld i nära relationer. Förutom att delta i samverkansprojekt kring utbildning och Pride tillsammans med RFSL, HOPP, ROKS och SKR, ansökte Brottsofferjourerna Riksförbund 2009 om medel från Socialstyrelsen för ett eget projekt. Projektet som beviljades innebar att producera ett utbildningsmaterial om våld i samkönade parrelationer. En bok om våld i samkönade parrelationer blev färdig i mars, Det ingen vill se. För textproduktion anlitades skribenten Anna Knöfel Magnusson och för grafisk formgivning Karin Nilsson. Boken lanserades bland annat genom att ett säljblad togs fram till Internationella Brottsofferdagen den 22 februari, ett frukostseminarium på förbundskansliet den 9 april annonsering i fackpress och att alla brottsofferjourer erhåller ett exemplar av boken utan kostnad. Boken blev väl mottagen och fick en utmärkt recension av 17

19 BTJ: Denna bok med tillhörande arbetsplan för studiecirklar handlar om ett så lite känt ämne som stöd till personer utsatta för våld i samkönade parrelationer. Att frågan presenteras på ett djuplodande, åskådligt och lättillgängligt vis med snygg utformning - det är inte givet. Men så är fallet här. ( ) Det är en viktig bok, även för den som själv behöver hjälp att ta sig ur en destruktiv livssituation. Boken som sådan är faktiskt också ett bevis på normaliseringen av synen på samkönade förhållanden. Eftersom bokens syfte är att vara underlag för kompetensutveckling inom BOJ innehåller den också en arbetsplan för en ministudiecirkel med tre träffar. Under 2010 erhöll Riksförbundet projektmedel från Socialstyrelsen för att ytterligare förstärka utbildnings- och informationsinsatser kring våldsutsatta hbt-personer. En informationsfolder och ett informationskort Bryt tystnaden! Är du hbt-person och utsatt för våld från din partner togs fram. Under en kampanjtid erbjuds de jourer som genomför en ministudiecirkel med boken som underlag en gratisupplaga av kort och folder. Informationsprojektets mål är att fler personer ur hbt-gruppen ska vända sig till BOJ för stöd och information när de är våldsutsatta. För att säkerställa ett bra bemötande till hjälpsökande behövs hbt-kompetens på jouren. Därför hänger erbjudandet ihop med kravet på kompetenshöjning. Projektet slutredovisas april Information Informationsmaterial Genom tryckerilösningen Designstore kan jourer beställa material med lokala adressuppgifter. Dessa produkter trycks efter hand som de beställs. Andra produkter trycks statiska och läggs på lager. Utbildningsmaterial ligger också på lager och kan beställas via Designstore. Vid årsskiftet omvandlades Designstore till Prinfo Online. Riksförbundets utbildningsmaterial under 2010 var: Närhet som gör ont. Om våld mot närstående (2003. Reviderad upplaga 2010) Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp mot äldre (2006) Föreningshandbok för brottsofferjourer (2006) Föreningshandbok för brottsofferjourer och Det ingen vill se ingår båda i BOJs utbildningsmaterial. Handbok för stödpersoner och vittnesstöd (2007) Brottsdrabbade barn och deras föräldrar (2007) Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet & stöd (2008) Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer (2010) Riksförbundet har på olika sätt marknadsfört BOJs material externt genom utskick och på hemsidan. Materialet har också presenterats på bokbord på olika konferenser. Under våren 2010 fanns våra böcker med i Studieförbundet Vuxenskolans bokkatalog Impuls. BOJs senaste bok Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer har också marknadsförts genom annonser i RFSL:s tidning Kom ut och i tidningen Socionomen som ges ut av Akademikerförbundet SSR. Inom projektet Våld i samkönade parrelationer har också nytt informationsmaterial tagits fram. Läs mer om det på sidan 17. Ett vykort har tagits fram i samarbete med Citrus för att marknadsföra chatten på ungaboj.se. Vykortet spreds på caféer och har också på andra sätt använts av Riksförbundet för att marknadsföra chatten. Riksförbundet tillhandhåller också olika profilprodukter med Riksförbundets logotyp. Bland annat kan jourerna beställa nyckelband, kolor, 18

20 karameller, ballonger, reflexer och pennor för att dela ut. Under 2010 har också flera nya produkter tagits fram. Ryggsäckar, plåsteraskar, usb-minnen och askar med minttabletter är nya tillskott bland BOJs profilprodukter. Intern kommunikation Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från Riksförbundet till jourer och regioner. Under året har nio nyhetsbrev skickats ut med aktuell information om vad som är på gång inom BOJ. Alla nyhetsbrev skickades ut med e-post till jourer som uppgivit en sådan och till övriga per post, samt med e-post till regionrådsordföranden, arbetsgrupper, valberedning, revisorer och förbundsstyrelse. I början av 2010 fick nyhetsbrevet en ny grafisk form och under året har innehållet utökats till att även innehålla nyheter inom brottsofferområdet och fler lokala nyheter från jourer. Lokala hemsidor Våra tre huvudhemsidor boj.se, ungaboj.se samt tidningenbrottsoffer.se har under 2010 underhållits och uppdaterats med den mest akuta informationen då hemsidesansvarig varit föräldraledig på 75 procent. Jourernas hemsidor har löpande uppdaterats men den information som jourerna önskat. Vid årets slut hade 48 jourer lokal hemsida. Under december 2010 har ett förslag över uppdateringar av våra hemsidor tagits fram av en referensgrupp på Riksförbundet, denna antogs och har upphandlats med Mild Media som kommer att ha slutfört förändringarna under första kvartalet Sedan 2010 finns BOJ också på Youtube med trailern till filmen Stå upp! om att vilja vittna och anmäla brott samt en intervju från BOJs medverkan på Hultsfredfestivlalen Syftet är att unga personer genom denna kanal ska kunna hitta vidare till ungaboj.se för att ta del av information och möjlighet till stöd genom till exempel chatten. Tidningen Brottsoffer Under året har inga nummer av Tidningen Brottsoffer kommit ut. Riksförbundet har intensivt arbetat för att finna en lösning för fortsatt utgivning av Tidningen Brottsoffer och haft kontakt med fem olika aktörer för eventuellt samarbete. I slutet av december 2010 upprättades ett nytt avtal mellan Riksförbundet och Svenska Polisidrottsförlaget AB, SPIFAB för fortsatt utgivning av Tidningen Brottsoffer under Opinionsbildning Sammanlagt skickades 13 pressmeddelanden ut via BOJs pressrum på Newsdesk. Polisens information till brottsoffer och att vittnen bör erbjudas stöd tidigare i rättsprocessen var två teman som Riksförbundet fokuserade särskilt på. Flest visningar av pressmeddelandena på Newsdesk fick BOJ uppmärksammar internationella Brottsofferdagen som beskrev hur brottsofferjourerna lokalt uppmärksammade Internationella Brottsofferdagen den 22 februari Störst genomslagskraft i media gav pressmeddelandet Kommunernas bidrag till brottsofferjourerna kartlagt som publicerades i mitten av december. Lokala medier över hela landet uppmärksammade BOJs kommunbidragsundersökning och publicerade resultat från den. Under sommaren gav också Riksförbundets infoblad om hur många ärenden polisen förmedlar till lokala brottsofferjourer stor uppmärksamhet efter att Sveriges Radio Ekot lyfte studien i ett inslag. Flera andra medier publicerade därefter nyheten. I november sände Riksförbundet en skrivelse till Rikspolisstyrelsen angående de riktlinjer beträffande polisens möjligheter att lämna ut kontaktuppgifter om målsägande till offentliga organ och ideella organisationer. Bakgrunden var att flera jourer uppmärksammat Riksförbundet på att polisen inte längre i samma omfattning som tidigare lämnar ut uppgifter om brottsoffer, något som kan härledas till riktlinjerna. Under året har också representanter från BOJ synts i media vid ett flertal tillfällen. Bland annat har BOJs ordförande Sven-Erik Alhem medverkat i tv, radio och tidningar. Han har också regelbundet skrivit om brottsofferfrågor i sin blogg och som krönikör. Även lokala brottsofferjourer har under året uppmärksammats för sitt brottsofferarbete i lokal media. Intresset för BOJs arbete har också varit stort från skolelever och studenter som under året ofta hört av sig till Riksförbundet inför skolarbeten och uppsatser. 19