Årsberättelse Brottsofferjourernas Riksförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2011. Brottsofferjourernas Riksförbund"

Transkript

1 Årsberättelse 2011 Brottsofferjourernas Riksförbund

2 Innehållsförteckning Årsberättelse Riksförbundets beskyddare... 2 Medlemskap... 2 Förbundsstyrelse... 2 Arbetsutskott... 2 Revisorer... 2 Valberedning... 2 Remisser... 3 Riksstämma Brottsofferpriset Verksamhetsutveckling... 5 Arbetsgrupper... 8 Utåtriktad verksamhet Lokal verksamhet Regional verksamhet Riksförbundets kansli Interna utbildningar och konferenser Externa konferenser och arrangemang Projekt Information Utveckling inom brottsofferområdet Slutord Brottsofferjourer i Sverige Statistik Brottsofferstatistik Nedlagd tid Förmedlingsprocent Övriga uppgifter om jourerna Kommunbidrag Vittnesstöd Medlemmar Revisorernas underskrifter

3 Årsberättelse 2011 Riksförbundets beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets beskyddare. Medlemskap Riksförbundet är medlem i den europeiska organisationen Victim Support Europe, Nordiska brottsofferrådet, Forum för frivilligt socialt arbete och Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer). Förbundsstyrelse Styrelseledamöter fram till stämman var Sven-Erik Alhem, förbundsordförande, Monica Ekström, vice förbundsordförande. Ordinarie ledamöter var Lars Edlund, Sara Jonsson, Jan-Erik Rosén, Elaine Strandberg och Ralph Westerberg. Ersättare var Amanda Westerström, Bertil Olin, Satu Andersson och Mirella Viksten. Styrelseledamöter efter stämman är Sven-Erik Alhem förbundsordförande, Monica Ekström, vice förbundsordförande. Ordinarie ledamöter är Lars Edlund, Linda Marklund, Bertil Olin, Elaine Strandberg och Ralph Westerberg. Ersättare är Satu Andersson, Sara Jonsson, Stig Karels och Emil Chandorkar. 15 sammanträden har genomförts. Viktiga frågor som styrelsen har arbetat med är bland annat ekonomi, där Riksförbundet fick mindre verksamhetsbidrag än förväntat, vilket innebar ett antal beslut för att få ned kostnader. Bland annat beslutades att Riksförbundet ska finna nya lokaler som uppfyller behoven av större yta samt lägre kostnader. Beslut togs också att Riksförbundet upplöser samlokaliseringen med SKR och HOPP och flyttar själva till ny lokal. Att finna en lämplig lokal var en process som pågick under hela våren. Styrelsen har också arbetat med att fastställa en ekonomisk handlingsplan inför 2012, där en nollbudget eftersträvas. Bland annat har beslut tagits om en förändrad rese- och konferenspolicy. Styrelsen beslutade att återuppta Tidningen Brottsoffer och att avtal skulle skrivas med SPIFAB under ett försöksår i första hand. Styrelsen har förberett inför Riksstämman. Underlag för revidering av minimikrav har varit en prioritrerad fråga för styrelsen. Marknadsföring och att finna extern finansiering har varit prioriterade frågor. Styrelsen beslutade om direktiv för en organisationsutredning. Styrelsen beslutade att arbetsgrupperna ska verka som referensgrupp till pågående organisationsutredning. Arbetsgrupperna verksamhetsutveckling och marknadsföring/sponsring har fått mer aktiva uppdrag i organisationsutredningen. Arbetsutskott Fram till stämman bestod arbetsutskottet av förbundsordförande Sven-Erik Alhem, Monica Ekström och Jan-Erik Rosén. Ersättare var Ralph Westerberg och Elaine Strandberg. Efter stämman består arbetsutskottet av förbundsordförande Sven-Erik Alhem, Monica Ekström och Bertil Olin. Ersättare är Elaine Strandberg och Linda Marklund. Sju sammanträden har genomförts. Viktiga frågor för arbetsutskottet har varit att förbereda inför styrelsemöten samt att besluta om personalfrågor. Revisorer Före stämman var Tommy Nilsson ordinarie auktoriserad revisor och Anni Björkvall ersättare från Hummelkläppen i Stockholm AB. Sivert Mässing och Marina Nyqvist var ordinarie revisorer. Efter stämman är Tommy Nilsson ordinarie auktoriserad revisor och Ammi Björkvall ersättare från Hummelkläppen i Stockholm AB. Lars Brauer och Marina Nyqvist är ordinarie revisorer och ersättare Marie Engström. Valberedning Före stämman ingick Tove Treschow, sammankallande, Emil Chandorkar, Christer Erlandsson, Elisabeth Olsson och Ingri Vestin i valberedningen. Efter stämman ingår Tove Treschow, sammankallande, Christer Erlandsson, Bengt Laveberg, Elisabeth Olsson och Ingri Vestin i valberedningen. 2

4 Brottsofferjourernas Riksförbunds förbundsstyrelse efter Riksstämman i Nynäshamn Från vänster: Emil Chandorkar, Ralph Westerberg, Elaine Strandberg, Sara Jonsson, Satu Andersson, Sven-Erik Alhem, Stig Karels, Linda Marklund, Bertil Olin, Monica Ekström och Lars Edlund. Remisser Riksförbundet har lämnat remissvar på slutbetänkandet Förundersökning objektivitet, beslag, dokumentation m.m. (SOU 2011:45). BOJ såg positivt på Förundersökningsutredningens förslag att polisen ska få möjlighet att tidigt filma förhör, men menade att sekretesskyddet för dokumentationen i så fall måste stärkas. BOJ framhöll att den som medverkar i en förundersökning ska kunna vara trygg med att bild- och ljudinspelningar från ett förhör inte sprids via till exempel internet. Riksförbundet har även lämnat remissvar på betänkandet Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? (SOU 2011:16) och betänkandet Sexualbrottslagstiftningen utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71). Genom projekt Kvinnofrid inom BOJ har Riksförbundet varit delaktiga i Socialstyrelsens referensgrupp kring framtagandet av handboken Våld där synpunkter lämnats under framtagandet av boken samt på det färdiga resultatet. Dessutom har referensgruppen varit delaktig i att arbeta fram ett kompletterande Meddelandeblad till handboken Våld som specifikt tar upp ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och ideella organisationer när det gäller stöd och hjälp till kvinnor och barn som har bevittnat eller utsatts för våld i nära relationer. Socialstyrelsen publicerar Meddelandebladet i februari Läs mer på sidan 20. Genom projekten Kvinnofrid inom BOJ och Bättre stöd till brottsdrabbade med funktionsnedsättning har Riksförbundet också varit delaktigt i att lämna synpunkter till Socialstyrelsen på regeringsuppdraget när det gäller att följa upp och utvärdera konsekvenserna av förändringarna i ansvarsfördelningen mellan kommunerna i fråga om ansvar för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Läs mer på sidan 21. Riksstämma 2011 Den maj hölls Brottsofferjourernas Riksförbunds Riksstämma på Utsikten Meetings i Nynäshamn. På plats under stämman fanns drygt 180 deltagare från 75 av landets 100 brottsofferjourer. Under två dagar diskuterades viktiga frågor för brottsofferjourerna som kvalitetssäkring och att brottsofferstödet ska ges samma förutsättningar över hela landet. Det förslag till direktiv för stärkta rättigheter för brottsoffer i EU som EU-kommissionen då nyligen hade presenterat togs även upp. 3

5 Under stämmodagarna deltog även flera gäster. Anna Jungdell, kommunalråd i Nynäshamn, hälsade deltagarna välkomna på lördagen och passade på att berätta om det brottsförebyggande arbete som bedrivs i kommunen. Kestin Haglö (S), ordförande i justitieutskottet, uteblev tyvärr på grund av sjukdom, men Ulrika Karlsson (M), ledamot i justitieutskottet, svarade på deltagarnas frågor och tog med sig många synpunkter till sitt fortsatta arbete. Tidigare stöd till vittnen var en fråga som lyftes och även vikten av att brottsoffer snabbt och enkelt ska få ut sitt skadestånd. Ann Lundgren, jurist på Brottsoffermyndighetens brottsskadeenhet, berättade om ersättning till barn som bevittnat våld. Hon pekade på statistik som visar att ytterst få barn som upplevt våld mot en närstående får ta del av ersättningen. En orsak är bristande dokumentation från rättsväsendet vilket gör att Brottsoffermyndigheten fortfarande måste avslå många ansökningar. Under dagen presenterades också två av Riksförbundets pågående projekt Skyddsnät som drivs i samarbete med Rädda Barnen och Bättre stöd till brottsdrabbade med funktionsnedsättning som genomförs i samarbete med Handikappförbunden. Söndagens stämmoförhandlingar leddes av Ilija Batljan, tidigare kommunalråd i Nynäshamn och landstingsråd i Stockholm, numera direktör. Han lotsade deltagarna genom valen av ny styrelse, revisorer och valberedning samt ledde diskussionerna kring propositioner och de 15 motioner som inkommit från jourer. Proposition nr 2, Minimikrav för lokala brottsofferjourer samt rutiner för att uppfylla dessa, antogs i sin helhet med en mindre ändring. De nya minimikraven innehåller en telefonpolicy för fast och mobil telefoni och en IT-policy. De har tillkommit för att alla stödsökande, oavsett var de bor i landet, ska ha samma möjlighet till ett bra bemötande. Den som ringer ska till exempel garanteras ett konfidentiellt bemötande och den som lämnar meddelande på telefonsvarare ska bli uppringd inom ett dygn. Föreningen ska också använda e-postadresser genom BOJ-domänen boj.se och e-posten bör avläsas varje dag, men minst tre gånger i veckan. Så väl Riksförbundets som de lokala jourernas stadgar revideras under stämman och de nya minimikraven är nu inkluderade i stadgarna. Proposition nr 3 Arbetsordning för valberedning antogs i sin helhet och valberedningen fick också mycket beröm för sitt arbete inför årets stämma. Förutom en beskrivning av hur valberedningsarbetet ska bedrivas innehåller arbetsordningen också frågeformulär för intervjuer med nuvarande styrelseledamöter och i rekryteringen av nya. Arbetsordningen kan också med fördel användas av lokala jourers valberedningar i deras arbete. Brottsofferpriset 2011 Brottsofferjourernas Riksförbund delar ut utmärkelsen Brottsofferpriset till en person vars insatser varit betydelsefulla för brottsofferarbetet i Sverige års Brottsofferpris tilldelades Jöran Hultman, BOJ Ängelholm. Priset är, förutom äran, kronor samt en särskild framtagen staty av konstnärinnan Diana Andersson. Statyn är en ängel med vingar i form av öron. Brottsofferpriset delades ut vid stämman den 21 maj av förbundsordförande Sven-Erik Alhem och Jöran Hultman, BOJ Ängelholm, tog emot 2011 års Brottsofferpris på Riksstämman som hölls i Nynäshamn. 4

6 generalsekreterare Eva Larsson. Årets brottsofferpris tilldelades Jöran Hultman med följande motivering: Jöran Hultman har under många år lagt ner ett oerhört arbete både inom Brottsofferjouren i Ängelholm och under de senaste åren även på riksnivå, där han varit medlem i arbetsgruppen för polisfrågor. Han är sedan 1998 ordförande i Brottsofferjouren i Ängelholm, där han med sitt engagemang och stora kontaktnät på ett avgörande sätt bidragit till en mycket välfungerande jour med välutbildade stödpersoner och en stabil ekonomi. Jöran har en synnerligen god förmåga att skapa en god sammanhållning och engagemang i såväl styrelse som bland stödpersoner. Under fyra år har Jöran varit en av tre deltagare i polisgruppen. Han har med sin stora kunskap både från brottsofferarbetet och från sitt tidigare arbetsliv haft en stor del i de framsteg som gjorts när det gäller att inom polisen skapa ett likartat sätt i hela landet för att ge brottsdrabbade adekvat hjälp genom BOJ. Verksamhetsutveckling Brottsofferjourernas Telefoncentral, TC Syftet med Brottsofferjourernas Telefoncentral är att underlätta för brottsutsatta, vittnen och anhöriga att få kontakt med det stöd som de lokala brottsofferjourerna erbjuder. De hjälpsökande når Telefoncentralen via direktnumret eller via lokal jours telefon som vidarekopplats till Telefoncentralen. Medarbetarna på Telefoncentralen ger första hjälpen åt den hjälpsökande, svarar på frågor samt ger information till den inringande, till exempel angående rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från stödperson i den lokala jouren. Kontakten förmedlas därefter till den lokala jouren via e-post, fax eller telefon. Under 2011 har arbetet med Brottsofferjourernas Telefoncentral utvecklats ytterligare både kvantitativt och kvalitativt. Fler volontärer har rekryterats och utbildats, öppettiderna har utökats, antalet inkommande telefonsamtal har ökat och arbetet med Stöd på eget språk och Brottsoffersvar på nätet har förbättrats. Telefoncentralen har under 2011 haft 2,3 anställda. Via Brottsofferjourernas Telefoncentral kan stödsökande få kontakt med landets cirka 100 lokala brottsofferjourer. Samordnare 100 procent, två assistenter på 50 procent samt tre timanställda vikarier med sammanlagd tjänstgöringsgrad på cirka 30 procent. Under året har två volontärkurser hållits med tillsammans 17 godkända deltagare. Därigenom har det blivit möjligt att hålla Telefoncentralen öppen till klockan måndag till torsdag. Några av de nya har också kunskaper i språk och tjänstgör som språkvolontärer inom Stöd på eget språk. Vid årets slut hade Telefoncentralen 45 aktiva volontärer, 28 av dem ger stöd på andra språk än svenska och engelska. Under 2011 hade Telefoncentralen totalt kontakter via telefon och e-post. En ökning med 14 procent från 2010 då kontakter noterades. Inkomna telefonsamtal var procent av dessa var från hjälpsökande (brottsoffer, vittnen, anhöriga). Andelen kvinnor bland de hjälpsökande var 62 procent. Misshandel var den klart dominerande brottsrubriceringen, 35 procent. Därefter följer olaga hot, inbrott, rån, stöld och ofredande. För statistik angående Stöd på eget språk och Brottsoffersvar på nätet se dessa rubriker. Det intensifierade arbetet med minimikrav för de lokala brottsofferjourerna, som bland annat innehåller krav på tillgänglighet via telefon, har medfört att ett antal nya lokala brottsofferjourer börjat använda sig av Telefoncentralens tjänster. Brottsoffersvar på nätet De frågor som kommer in till Riksförbundet via besvaras av medarbetare på Brottsofferjourernas Telefoncentral. Under 2011 var det 337 personer som fick information och vägledning via den kontaktvägen. Ofta leder ett svar till följdfrågor så antalet frågor och svar totalt är betydligt större än den summan som redovisas här. Andelen unga hjälpsökande är betydligt högre 5

7 för Brottsoffersvar på nätet än kontakt via telefon. 31 procent av de hjälpsökande (brottsoffer, vittnen, anhöriga) var 25 år eller yngre. 67 procent av dem var kvinnor. Vanligaste brottstyperna var misshandel (36 procent) följt av ofredande, ekonomiska brott och olaga hot. Sexualbrotten utgör hela 15 procent vilket är betydligt högre än vid telefonkontakt (6 procent). Även de som tar kontakt via e-post erbjuds kontakt med stödperson vid den lokala jouren. På så sätt kan e-posten vara en ingång även till mer personlig stödkontakt. Stöd på eget språk Under 2011 har inriktningen för arbetet med Stöd på eget språk framförallt varit att utveckla verksamheten kvalitativt. Inga nya språk har tillkommit. Däremot har nya språkvolontärer rekryterats och utbildats så att de mest efterfrågade språken arabiska, persiska, spanska och ryska fått förstärkning. Samordnaren för Brottsofferjourernas Telefoncentral är även ansvarig för Stöd på eget språk. 28 ideellt arbetande språkvolontärer gör en ovärderlig insats genom att ge information, vägledning, råd och stöd via telefon på 21 språk. Språken är: arabiska, bosniska, dari, finska, franska, kroatiska, kurmanji, nordsamiska, persiska, polska, romanés, ryska, serbiska, somali, sorani, spanska, thai, tigrinja, turkiska, tyska och ungerska. Utöver dessa 21 språk har hjälp i en del fall också kunnat ges på andra språk, främst genom insatser från stödpersoner i lokala brottsofferjourer som haft den efterfrågade språkkompetensen. En inventering av språkkompetenser inom lokala brottsofferjourer görs i samband med att Riksförbundet tar in Aktuella uppgifter från de lokala brottsofferjourerna. Hjälpsökande får oftast kontakt med Stöd på eget språk via sin brottsofferjour men även brottsoffersamordnare inom polisen har alltmer upptäckt att de målsägande som vid anmälan och förhör behövt tolk kan få stöd från BOJ på sina egna språk. En del hjälpsökande tar också kontakt via e-post till Under 2011 var det relativt få som ringde in på det flerspråkiga talsvaret via Därför beslöts att göra en förändring av kontaktvägen via telefon där istället ett specifikt telefonnummer för varje språk publiceras på hemsidan Inom Stöd på eget språk har skriftlig information riktad till brottsoffer tagits fram på flera olika språk. Denna förändring sker när ett nytt telefonisystem tas i bruk på Riksförbundets kansli. Under 2011 fick 324 personer hjälp genom Stöd på eget språk. Antalet tillfällen för kontakt via telefon har varit betydligt högre, förmodligen drygt 600 då det är vanligt att den hjälpsökande vänder sig till språkvolontären vid flera tillfällen, eller att språkvolontären och den hjälpsökande kommer överens om att språkvolontären skall ringa upp igen om någon vecka. 87 procent av de som fick hjälp var direkt brottsdrabbade, 7 procent var anhöriga till brottsoffer. 56 procent av de hjälpsökande var kvinnor och enbart 8 procent var under 25 år. De vanligast förekommande brottsrubriceringarna var misshandel (34 procent), olaga hot (18 procent) och ofredande (12 procent). Verksamheten Stöd på eget språk är mycket uppskattad av de lokala brottsofferjourerna men även externt av till exempel polisen, hälso- och sjukvården och andra som kommer i kontakt med brottsoffer av annan etnisk bakgrund än svensk. Nationell chatt Under året har Riksförbundet genomfört en nationell chattverksamhet på ungaboj.se som försöksverksamhet. Syftet var att nå fler unga brottsoffer 6

8 och vittnen. Chatten har bemannats av chattare från lokala jourer, vilka har genomgått utbildning som arrangerats av Riksförbundet. Under år 2010 genomfördes en introduktionsutbildning samt en grundutbildning. En uppföljningsdag genomfördes för aktiva chattare under våren Första halvåret hölls chatten öppen två kvällar i veckan. Med anledning av att antalet aktiva chattare minskade drevs chatten under en kväll i veckan under andra halvåret. Riksförbundet hade förhoppning att driva och utveckla chatten vidare i ett projekt finansierat av Arvsfonden. Projektansökan fick avslag och i slutet av året togs beslut att hålla chatten temporärt vilande tills finansiering har lösts. Vittnesstödsverksamhet 1995 startade brottsofferjouren i Växjö den första vittnesstödsverksamheten i Sverige. Idag finns vittnesstödsverksamhet på landets alla tingsrätter och hovrätter. Brottsofferjourer svarar för verksamheten vid 43 av landets 46 tingsrätter. Syftet med vittnesstödsverksamheten är att ge målsäganden och vittnen information och hjälp för att de ska känna sig mer trygga under rättegången. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamheten bedrivs vid alla tingsrätter och hovrätter. Riksförbundet har en tjänst där det ingår att vara nationell kontaktperson och samordnare för vittnesstödsveksamheten. Under 2011 har många vittnesstödsverksamheter utformat lokala riktlinjer tillsammans med de domstolar där de bedriver sin verksamhet. Dessa har syftat till att tydliggöra vilka förutsättningar som finns för verksamheten samt vilket ansvar parterna har. Vissa verksamheter har framförallt tydliggjort hur man redan arbetar medan andra har använt denna möjlighet till att utarbeta nya rutiner samt be om förbättrade förutsättningar. Utvecklingsområden är materiella, möjlighet till kaffe, tydlighet att verksamheten finns på domstolen. När det gäller den administrativa delen så är bättre information vid inställda mål ett återkommande önskemål. Under 2012 är förhoppningen att de verksamheter som inte utformat lokala riktlinjer försöker få detta till stånd. Riksförbundet ger stöd och hjälp till lokala jourer i denna process. Kartläggning av kommunbidrag Beroende på i vilka kommuner brottsofferjourerna verkar har de olika förutsättning att ge brottsoffer medmänskligt stöd, hjälp och råd. Under 2011 kartlade Brottsofferjourernas Riksförbund hur mycket landets kommuner bidrog med till sin lokala brottsofferjour. Undersökningen genomfördes enligt samma modell som 2010 års kartläggning av kommunbidrag. Kartläggningen visar att Sveriges kommuner i genomsnitt gav 1,85 kronor per kommuninvånare till sin lokala brottsofferjour under Med justering för de nio kommuner där det inte finns någon lokal brottsofferjour och ingen jour kan uppbära något bidrag blir snittet istället 1,93 kronor per invånare. Endast två jourer i landet hamnar i bidragsnivå överstigande 6 kronor per invånare, vilket är vad Brottsofferjourernas Riksförbund anser är den lägsta rimliga nivå som bör utgå under hänsynstagande till alla de krav som ställs på jourerna med bland annat rekrytering, utbildning, samordning och kvalitetssäkring. I detta sammanhang måste nämnas att 51 av landets 100 jourer tyvärr får 1 krona eller mindre per kommuninvånare i bidrag Jämfört med till exempel kommunernas föreningsbidrag till idrottsföreningar är stödet till brottsofferjourerna lågt. Enligt en undersökning från Riksidrottsförbundet gav kommunerna i snitt 126 kronor per kommuninvånare i föreningsbidrag till lokala idrottsföreningar under Utöver detta tillkommer också exempelvis lokalsubventioner och anslag till idrottsanläggningar. Brottsofferjourernas Riksförbund menar att satsningen på brottsofferstöd och brottsförebyggande arbete måste ses som en investering som ger kommunerna mer i utbyte än satsade bidrag. Brottsligheten kostar samhället stora summor varje år. Till exempel visar Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts rapport Gatuvåldets ekonomi att ett slagsmål utanför en krog med en förövare och två offer, en lindrigt skadad och en svårt skadad, kan komma att kosta samhället upp mot 75 miljoner kronor sett över personernas livslopp. I rapporten Kostnader för våld mot kvinnor En samhällsekonomisk analys har Socialstyrelsen uppskattat att de samhällsekonomiska kostnaderna för kvinnor som drabbas av våld i 7

9 Diagramet illustrerar Sveriges kommuners bidrag till BOJ under nära relationer är mellan 2,7 miljarder och 3,3 miljarder kronor per år. Till detta kommer den rent psykologiskt positiva verkan som många brottsoffer får av ett kompetent medmänskligt stöd. Kartläggningen har uppmärksammats av lokal media vid flera tillfällen. Syftet med undersökningen är att ge jourerna ett verktyg som kan användas vid ansökan om bidrag från kommuner. Stöd till jourer Tjänsten som vittnesstödsansvarig har förändrats till verksamhetsutvecklare. Syftet är att ge stöd utifrån ett mer helhetsperspektiv, hela jourens verksamhet. Under 2012 har cirka 40 besök gjorts på 24 olika brottsofferjourer och vittnesstödsverksamheter. Besöken har i de flesta fall initierats av de lokala jourerna. Anledningen till besöken har i vissa fall rört sig om efterfrågan om information vid grundutbildningar eller stödpersons- och vittnesstödsträffar om Riksförbundets arbete. I andra fall har man önskat stöd i interna svårigheter. Vid ett flertal tillfällen har brottsofferjourer önskat hjälp med att tala med kommunrepresentanter angående alltför låga bidrag. I dessa fall har det varit tydligt att den statistik som landets brottsofferjourer lämnar in årligen är ett mycket bra verktyg för att få gehör för ökade bidrag till verksamheten. Arbetet med att skapa bättre ekonomiska resurser för landets verksamheter fortsätter under 2012 och Riksförbundet kommer att ge stöd till jourer i denna fråga. Arbetsgrupper Professionalitet Idealitet Under 2010 tillsattes en arbetsgrupp bestående av vice ordförande Monica Ekström, generalsekreterare Eva Larsson och utbildningsansvarig Ulla Graneli. I ett senare skede ersattes Ulla Graneli av verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist. Syftet var att utreda förhållandet mellan professionellt och ideellt arbete inom BOJs verksamhet. Förhållandet skulle spegla: samordnare och stödpersoner/vittnesstödjare anställd och ideell samordnare verksamhetens inriktning på ideellt arbete och professionellt arbete Många jourer upplever att samhällets officiella organ (ansvariga instanser) inte tar sitt ansvar för att kunna ge brottsoffer som är hårt drabbade det stöd som krävs genom insatser i form av adekvat professionell kompetens. Det har inneburit att många brottsofferjourer har tagit ett större ansvar än organisationens ursprungliga 8

10 tanke om vad ett medmänskligt stöd kan och ska ge. Denna utveckling innebar att BOJ behövde diskutera organisationens lämpliga förhållningssätt till den uppkomna situationen. Samtidigt är det viktigt att följa samhällsutvecklingen och anpassa verksamheten utifrån målgruppens behov. Under våren 2011 fortsatte arbetsgruppen att utveckla underlag inför stämman Innehållet i dokumentet grundade sig på vilket uppdrag BOJ har samt dess särart, vad BOJs basverksamhet innebär samt olika byggstenar som kan komplettera denna verksamhet. Det kan bland annat handla om stöd till unga brottsoffer, stödgruppsverksamhet, stöd till äldre brottsoffer, stöd till personer utsatta för hatbrott eller stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. Dokumentet innehöll också en diskussion om förhållningssätt till uppdragsverksamhet och behandling. Måloch ansvarsbeskrivningar för anställda samordnare exemplifierades också. Arbetsgruppen hade också sammanställt ett förslag Centrum för brottsutsatta, ett förslag som innebär att detta ska drivas i kommunal regi. Utgångspunkten är att kartlägga all brottsofferstödjande verksamhet inom kommunen både inom myndigheter och inom ideella organisationer. De gör en första bedömning av vilken hjälp personen behöver och förmedlar till den instans som kan uppfylla dessa. Detta förslag skulle innebära ett tydligare ansvar samt gränsdragning till ideella verksamheter. En enkät skickades ut på remiss till alla lokala jourer och 47 jourer besvarade enkäten. Några jourer hade synpunkter på att remisstiden var mycket kort och att det därmed inte var möjligt att lägga fram ett förslag till stämman. Riksförbundet beaktade dessa synpunkter och tog beslut att inte lägga fram en proposition till stämman. När styrelsen tog beslut om att tillsätta en organisationsutredning beslutades att dessa frågor om professionalitet idealitet ska ingå och beaktas i organisationsutredningens arbete. Organisationsutredning Styrelsen tog beslut om att tillsätta en organisationsutredning. Bakgrunden är att förutsättningarna för att kunna bistå brottsoffer, vittnen och anhöriga med stöd varierar över landet. Brottsoffer jourerna har mycket skiftande förutsättningar att arbeta utifrån. Samhällsutvecklingen, bland annat förändringar inom polis och socialtjänst, innebär att även BOJ måste förändra verksamheten. Målsättningen är att BOJ totalt sett ska ha en organisation som överlag gör det möjligt att ge alla brottsoffer, vittnen och anhöriga bästa möjliga medmänskliga stöd och hjälp oberoende av var de befinner sig i landet. BOJ måste också bättre kunna svara upp mot ständigt ökade förväntningar på vår verksamhet vad gäller redovisning och kvalitetssäkring från bidragsgivare och samarbetspartners. BOJs varu märke ska stärkas och organisationen ska få en mer gemensam profil. Förändringsarbetet ska innebära att den lokala förankringen ska stärkas. Styrelsen har utsett vice ordförande Monica Ekström, generalsekreterare Eva Larsson och verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist att utreda och sammanställa ett förslag styrelsen, som fattar beslut om organisationsförändring som läggs fram på stämman Arbetet ska ske i nära samarbete med arbetsgrupperna för verksamhetsutveckling respektive markandsföring/ sponsring. Direktivet utgår från: 1. En förändrad organisation, som på bästa sätt möjliggör för verksamheten inom BOJ i hela landet att ge ett kompetent medmänskligt stöd åt brottsoffer, anhöriga och vittnen samt att aktivt samverka med samarbetspartners och bedriva opinionsarbete 2. Ny varumärkesplattform 3. Ny logotyp för BOJ 4. Moderniserad informations- och kommunikationsstrategi Under arbetet med organisationsutredningen kommer en nära dialog med lokala jourer och regioner att hållas. Bland annat kommer en referensgrupp att tillsättas och en hearing att hållas. Arbetsgruppen för verksamhetsutveckling Arbetsgruppen består av Elaine Strandberg, förbundsstyrelsen, Hans Erixon, Bergslagen, Lennart Nordin, Göteborg, Helena Wahlund, Västerås samt Ulla Graneli adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har fortsatt sitt arbete med att ta fram olika verktyg som jourerna kan använda för att stödet ska fungera likvärdigt för alla brottsutsatta vi tar emot, oavsett vilka som arbetar i föreningen. Arbetsgruppen har också tagit fram en modell för BOJ, Resurstrappan, 9

11 vilken ligger till grund för nivåerna och områdena i Minimi kraven. Under våren genomfördes ett intensivt arbete för att utarbeta ett förslag till styrelsen angående Minimikrav, som sedan lades som en proposition till stämman. Förslaget innebar en revidering av befintliga minimikrav samt policy för IT och telefoni. Elaine Strandberg utsågs efter stämman av förbundsstyrelsen att vara kontaktperson för Minimikraven. Arbetsgruppen har också påbörjat en översyn av rollerna i styrelse för lokal jour. Den resursinventering och omvärldsanalys som arbetsgruppen genomförde under 2010 ligger till grund för det fortsatta arbetet med verksamhetsutveckling inom BOJ. Arbetsgruppen har medverkat vid samtliga konferenser under året och öppnat upp en dialog med de lokala jourerna. Arbetsgruppen har fått ett aktivt uppdrag organisationsutredningens arbete. Arbetsgruppen för polisfrågor Arbetsgruppen består av Ralph Westerberg, förbundsstyrelsen, Karin Andersson, Ljusdal, Lars Widén, Haninge-Nynäshamn (har avgått på grund av hälsoskäl innan sommaren 2011) samt Eva Larsson adjungerad från kansliet. Arbetsgruppen har arbetat för att polisen ska ge ett bättre bemötande till brottsoffer och vittnen, att polisen uppfyller sitt informationsansvar enligt FUK 13 a c (förundersökningskungörelsen). Vid ett flertal tillfällen har gruppen haft kontakt med företrädare i lokala brottsofferjourer och polismyndigheter i syfte att förbättra samverkansformer. Arbetsgruppen påbörjade kontakter med polismyndigheten i Västerbotten samt Brottsoffermyndigheten för att planera en eventuell samverkanskonferens. Målsättningen var att genomföra en konferens vid samtliga områden där det finns en polishögskola (den föregående polisgruppen hade tidigare genomfört i Stockholm och Växjö genom projektmedel). Med anledning av svårigheter att finna finansieringsmöjligheter har den inte kunnat genomföras. Arbetsgruppen har haft ett samarbete med den särskilda gruppen inom Rikspolisstyrelsen som arbetar med brottsofferfrågor. Bland annat har den varit referensgrupp till RPS under framtagning av handbok för polisen vad gäller bemötande och information. Den föregående polisgruppen samt den nuvarande har genom idogt arbete under flera år lagt en grund för att Rikspolisstyrelsen gav nya direktiv till polisen i december. Direktivet innebär att polisen nu på ett mer adekvat sätt uppfyller sitt informationsansvar enligt FUK. Arbetsgruppen för rättsväsendet Under våren bestod gruppen av Jan-Erik Rosén, förbundsstyrelsen, Hans Klette, Lund och Rosemarie Hansson, Nordöstra Skåne samt Fredrik Mellqvist adjungerad från kansliet. Vid stämman avgick Jan-Erik Rosén och Linda Marklund kom in i arbetsgruppen som representant från förbundsstyrelsen. Arbetsgruppen har under året medverkat vid tre remisser till Justitiedepartementet från Riksförbundet. Arbetsgruppen för unga brottsoffer och vittnen Arbetsgruppen består av Satu Andersson och Sara Johnsson från förbundsstyrelsen, Annika Björklin, Bollnäs, Mattias Ring Leksand-Rättvik samt Mia Delin adjungerad från kansliet. Syftet med arbetsgruppen är att gruppen ska arbeta med strategier för hur BOJ kan utveckla sitt stöd till unga brottsoffer och vittnen. Syftet är också att gruppen ska arbeta med hur unga volontärer kan bli delaktiga i jourernas utvecklingsarbete samt att finna bra former för rekrytering av unga volontärer. Gruppen har kartlagt vad som finns och vad som gjorts i lokala jourer och regioner inom ungdomsområdet. Vid stämman hade gruppen sammanställt en enkät som lämnades till deltagarna. Gruppen har kartlagt vad som finns och vad som gjorts i lokala jourer och regioner inom rekrytering av unga volontärer. Vid stämman delades en enkät ut som besvarades av 45 jourer. Sammanställningen visar bland annat att 23 jourer har volontärer som är yngre än 30 år. Tidsbrist samt svårt att behålla yngre volontärers intresse är två av de faktorer som jourerna anger när det gäller svårigheter i rekryteringen av yngre. Arbetsgruppen för marknadsföring/sponsring Under våren bestod arbetsgruppen av Mirella Viksten, förbundsstyrelsen, Anders Selholm, Norrtälje samt Eva Larsson adjungerad från 10

12 Sven-Erik Alhem har genomfört många föredrag under året som förbundsordförande. När Brotts offerjouren i Norrort firade 20-årsjubileum i januari 2011 var han på plats för att berätta om BOJs verksamhet. Utåtriktad verksamhet kansliet. Vid stämman avgick Mirella Viksten och Stig Karels och Emil Chandorkar kom in i arbetsgruppen som representanter från förbunds styrelsen. Syftet med gruppen är att finna strategier för hur Riksförbundet ska kunna arbeta mer med marknadsföring för att BOJ ska bli mera känt samt att arbeta med en gemensam varu märkesplattform. Ett syfte är också att arbeta med strategier för att få sponsorer till BOJs verksamhet. Arbetsgruppen har påbörjat en kartläggning av möjliga branscher för företagskontakter. Brev har bland annat skickats till Försäkringsförbundet med förfrågan om eventuellt samarbete. Kon takter har också skett med kommunikationsbyrå för dialog om strategier för marknadsföring och möjligheter till extern finansiering. Dessutom togs en första kontakt med kommunikationsbyrån som sponsrat BOJ Helsingborg med informa tionsmaterial. En dialog har påbörjats om möj ligheter för landets alla brottsofferjourer att kun na ta del av detta material. Även under 2011 har förbundsordförande SvenErik Alhem besökt och föreläst om rättsäkerhets problem vid ett flertal lokala jourer. I olika avse enden har han varit aktiv i rättssäkerhetsfrågor. Dels har Sven-Erik Alhem föreläst till exempel om vikten av att förundersökningarna inte minst i de så kallade vardagsmålen allmänt sett måste hålla en hög kvalitet för att målsägandesidan ska ha en chans att få sina rättigheter tillgodosedda med beaktande av att hela bevisbördan vilar på åklagarens axlar. Sven-Erik Alhem har också föreläst och ut talat sig om vikten av att målsägandenas rät tigheter förstärks genom att de till exempel får ökade möjligheter att anlita målsägande biträden. Statens tunga ansvar för att skydda de som finns i landet från brott har också varit ett viktigt tema. Precis som under år 2010 har rådgivande och stödjande kontakter mellan brottsoffer och SvenErik Alhem kontinuerligt ökat per telefon och e-post. Även direktkontakter har förekommit i några fall, under vilka råd kunnat ges. Sven-Erik Alhem har också i åtskilliga mediesammanhang kommenterat och debatterat frågor om rättssäker het och mänskliga rättigheter. Sven-Erik Alhem Arbetsgruppen för socialtjänst/ hälso- och sjukvård Arbetsgruppen har legat vilande under året. 11

13 har också tagit upp rättssäkerhetsfrågor och kunnat anlägga ett brottsofferperspektiv i krönikor och artiklar under året samt i blogg-, twittersamt facebookinlägg i sin kombinerade roll som ordförande i Brottsofferjourernas Riksförbund och samhällsdebattör. Generalsekreterare Eva Larsson samt övriga styrelseledamöter och kanslipersonal har medverkat eller deltagit vid olika konferenser. Arrangörer har varit bland annat Brottsoffermyndigheten, Socialstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid, Studieförbundet Vuxenskolan, SPF (Sveriges Pensionärsförbund), Länsstyrelsen i Stockholm, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Riksförbundet har även haft nära samarbete med HOPP, SKR, ROKS, RFSL, Rädda Barnen och Handikappförbunden. Riksförbundet har varit representerat i olika referensgrupper/samverkansgrupper: Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för ideella organisationer och myndigheter Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för Internationella Brottsofferdagen NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid: utbildnings- och informationsfrågor NCK, Nationellt Centrum för kvinnofrid: Kvinnofridslinjen Projekt Dubbelt utsatt: ledningsgrupp Rikspolisstyrelsen: samverkan angående brottsofferfrågor Socialstyrelsen: våld i nära relationer Socialstyrelsen: Stora rådet Samarbete med myndigheter är en viktig del i utvecklingsarbetet. BOJ har nu undertecknat överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen har funnits sedan 2008 och det viktigaste målet med dokumentet är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Arbetet bygger på sex principer om självständighet, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och mångfald. Lokal verksamhet Vid årets slut var 100 föreningar anslutna till Riksförbundet, se sidan 26. De lokala föreningarna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Stöd- och hjälpinsatser till dessa grupper utförs till största delen av ideella krafter, stödpersoner och vittnesstödjare. Dessa har gått en särskild utbildning och avgett ett tystnadslöfte. Vittnesstödjarna finns på tingsrätten. Jourerna kan erbjuda de som utsatts för brott: Tid att lyssna och hjälp att formulera vad som hänt Information om hur en polisanmälan går till Information om rättsprocessen Hjälp vid myndighetskontakter Information om ersättning Hjälp att bearbeta vad som hänt för att kunna gå vidare Mer information om jourernas verksamhet finns på sidan 28 under rubriken Statistik. Regional verksamhet Föreningar har rätt att med annan eller andra föreningar inom förbundet bilda region, länsföreningar eller annan sammanslutning. Elva regioner har bildats som juridiska personer, vilket ger dem möjlighet att söka bidrag från till exempel landstinget och Brottsofferfonden. En diskussion om eventuella regionala sammanslutningar pågår i övriga delar av landet. Regionerna har en viktig roll för samarbetet med landsting och andra länstäckande myndigheter och organisationer. Regionråden arbetar också för att ge stöd till jourerna, stimulera utvecklingsarbete samt att stödpersoner och vittensstödjare får vidareutbildning. I nuläget får regionråden ett visst verksamhetsbidrag från Riksförbundets medel från Brottsofferfonden. Riksförbundets kansli Under hela året har Eva Larsson arbetat som generalsekreterare på 100 procent. Övriga tjänster på kansliet har varit: ekonomiansvarig, utbildningsansvarig, verksamhetsutvecklare, Kanslister/telefonister, samordnare för Brottsofferjourernas Telefoncentral, assistenter på Brottsofferjourernas Telefoncentral, ansvarig 12

14 för Brottsoffersvar på nätet, statistikansvarig, IT-ansvarig, projektledare för Kvinnofrid inom BOJ samt projektledare för Brottsutsatt och funktionsnedsättning. Från och med mars återinrättades också tjänsten som redaktör/informatör. Flera av de anställda har flera ansvarsområden inom sin tjänst och ett flertal av tjänsterna är på deltid. Vid årets slut arbetade 14 personer med totalt 11,4 tjänster. Därutöver tillkom timanställda motsvarande 0,3 tjänst. Riksförbundet har också en volontär en dag i veckan samt 45 aktiva volontärer på Telefoncentralen. Riksförbundet har också haft en samordnartjänst på 25 procent för projekt Skyddsnät. För projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning ingick också en samordnartjänst på 25 procent, vilken var vakant under hösten. Projektledartjänsten för Kvinnofrid inom BOJ var vakant under 2,5 månad, då rekryteringsprocessen tog längre tid än förväntat. Under fyra månader var det en vikarie på projektledartjänsten för Brottsutsatt och funktionsnedsättning. Från och med september har en vikarie för ITområdet tillsatts under ledighet för studier. Riksförbundet har anlitat personer för textproduktion och layout för informationsmaterial inom projektet Kvinnofrid inom BOJ. Riksförbundet har också anlitat extern person för planering av utbildningar inom ungaområdet. Ny kanslilokal I början av året beslutade förbundsstyrelsen att Riksförbundet skulle byta till nya lokaler som uppfyllde behoven av större yta samt lägre kostnader. Beslut togs också att Riksförbundet skulle upplösa samlokaliseringen med SKR och HOPP och själva flytta till ny lokal. Befintliga lokaler hade blivit för trånga med anledning av mer personal och lokalhyran skulle bli för hög med större lokalyta. En intensiv process inleddes för att finna lämplig lokal vilket innebar ett flertal kontakter med mäklare och besök i olika lokaler. I april kunde slutligen ett avtal skrivas med Fabege för lokal i Hammarby Sjöstad. Riksförbundet hade ett föråldrat telefonisystem som behövde bytas ut för att anpassas utifrån de behov som uppkommit för verksamheten på kansliet och för Telefoncentralen. Beslut togs att det var lämpligt att genomföra ett byte i samband med flytten. Under hösten avsattes mycket tid för att upphandla fiberanslutning och telefonilösning till de nya lokalerna. Den 5 december flyttade kansliet in i de nya lokalerna på Hammarby Fabriksväg 25. Interna utbildningar och konferenser Under år 2011 har Riksförbundet arrangerat olika utbildningar för nyckelpersoner inom organisationen. Utbildning för nya samordnare Den årliga utbildningen för nya stödpersonssamordnare, vittnesstödsamordnare, brottsofferassistenter, verksamhetsledare etc genomfördes den 8 9 september med 17 deltagare. Utbildningen hölls på Riksförbundets kansli, vilket möjliggör att deltagarna kan lära känna kansliets personal, vilka policy och rutiner som gäller och vem som ansvarar för vad. Det underlättar för en ny samordnare att komma in i sitt arbete vilket är ett av syftena med utbildningen. Deltagarna fick också verktyg för sitt uppdrag med ledning och utbildning av stödpersoner och vittnesstödjare. Möte för ordförande och sammankallande i regionråden Den 22 september anordnades ett möte för ordförande och sammankallande i regionråden med 18 deltagare. Mötet hade fokus på utvecklingsfrågor, både organisatoriskt och viktimologiskt. Kristina Båth Sågänger, från Studieförbundet Vuxenskolan, SV, informerade om SVs organisationsförändring. förbundsordförande Sven- Erik Alhem, generalsekreterare Eva Larsson och verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist presenterade Riksförbundets förslag till organisationsöversyn. Ann Jönsson från Socialstyrelsen presenterade utbildningsmaterialet om stöd till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Dagen avslutades med erfarenhetsutbyte och en genomgång av läget i de olika regionråden. Konferens för ordförande Konferensen samlade representanter från ett 60-tal jourer och ägde rum den oktober Nacka utanför Stockholm. Ett viktigt tema som diskuterades var översyn av BOJs organisation. Vi måste ständigt vara beredda att omorga 13

15 Verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist på ordförandekonferensen i Nacka utanför Stockholm. nisera oss så att vi på bästa sätt kan ge stöd och hjälp till dem vi ska hjälpa, sa förbundsordförande Sven-Erik Alhem när han inledde konferensen. Riksförbundets verksamhetsutvecklare Fredrik Mellqvist beskrev hur han under sina två år som anställd vid Riksförbundet haft kontakt med 17 jourer som bett Riksförbundet om hjälp med att lösa olika interna konflikter och problemsituationer. Gemensamt är att de interna problemen ofta påverkar jourernas brottsofferarbete negativt. Generalsekreterare Eva Larsson beskrev hur Riksförbundet startat en organisationsutredning av hela BOJs verksamhet. BOJs varumärke måste stärkas och vi måste få en mer gemensam profil. Vi ska arbeta för förändring, men utan att tappa den lokala förankringen, sa hon. Under konferensen deltog också flera föreläsare. Bland annat Per Dackenberg och Christina Sundelöf Kellner från Riksrevisionen som granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Bristande samverkan mellan myndigheter och begränsad styrning och uppföljning från regeringen var några av de brister de sett. De tackade också BOJ för den hjälp de fått under sitt arbete. Maria Agge, Rikspolisstyrelsen, berättade om hur polisens information till brottsoffer nu ses över. Arbetet kommer bland annat att resultera i en ny handbok. Dessutom deltog Anna Sigfridsson, Brottsoffermyndigheten, som bidrog med flera tips kring ansökningar och redovisningar för projekt med medel från Brottsofferfonden. Flera jourer deltog som inspiratörer och berättade om projekt de genomfört med hjälp av medel från Brottsofferfonden. Utbildningsplan Vid förbundsstyrelsens möte den 20 maj antogs en utbildningsplan för Brottsofferjourernas Riksförbund för Genom utbildningsplanen skapas ett sammanhållet dokument som tydliggör vad som ska känneteckna utbildningsverksamheten inom BOJ. Den beskriver vilka utbildningsbehov som finns, ansvarsfördelningen för att tillgodose dessa utbildningsbehov, nationellt, regionalt och lokalt och slutligen de områden som Riksförbundet prioriterar. Utbildningsplanen fungerar som ett komplement till förbundets verksamhetsplan. Upplägg och innehåll i grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd har visat sig vara ett hållbart koncept och ligger fast. En nyhet i utbildningsplanen är att de vidareutbildningar som sker inom hela BOJs organisation inom brottsoffer- och vittnesstödsarbetet delas in i vidareutbildning steg 1 och steg 2. Steg 1 avser studiecirkel eller annan utbildningsaktivitet med Riksförbundets utbildningsmaterial 14

16 som grund. Det är lokal brottsofferjour eller regionråd som ansvarar för vidareutbildning steg 1. För steg 2 i vidareutbildningen ansvarar Riksförbundet. Efter en sådan utbildning får deltagaren också diplom. Deltagande i vidare utbildning steg 2 förutsätter att deltagaren har kunskaper motsvarande steg 1. Förutsättningen för Riksförbundet att genomföra dessa utbildningar är extern finansiering, exempel genom projekt eller sponsorer. Under 2011 år planerades en vidareutbildning steg 2 om unga brottsutsatta som ska genomföras i början av Förutom Riksförbundets redan etablerade årliga konferenser planerar Riksförbundet bland annat ett projekt i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan för att svara mot behovet av ökade kunskaper i föreningskunskap, ledarskapsutbildning för samordnare och att uppmärksamma problematiken med kriminella nätverk. Utbildningsplanen innehåller också planering för ett pilotprojekt med webbaserad utbildning och så förstås ett flertal utbildningsaktiviteter som sker via Riksförbundets olika projekt. Hela utbildningsplanen finns på Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner av Jakob Carlander. Nytt utbildningsmaterial i samtalsmetodik Aktiva stödjare i jourerna efterlyser ofta vidareutbildning i samtalsmetodik. Det kunde bland annat konstateras i den undersökning av utbildningsbehov som Riksförbundet genomförde 2009 där 79 procent av de svarande upplevde ett ganska stort eller mycket stort behov av utbildning i samtalsmetodik. Kompetenshöjning har skett på olika sätt till exempel genom handledning och duktiga föreläsare, men ett bra utbildningsmaterial på ämnet har saknats. Riksförbundet inledde ett samarbete med Gothia förlag vilket resulterade i ett konkret projekt för samverkan med produktionen av boken Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner. Bokens författare är Jakob Carlander, psykoterapeut och präst, som Riksförbundet anlitat som uppskattad föreläsare. Bokens syfte är att ge kunskap och konkreta verktyg för stödjare inom BOJ och ideella hjälpare i annat frivilligt socialt arbete. Boken är en hjälp att skapa goda samtal och visar på hur stödjare kan hantera olika situationer som kan uppstå i mötet mellan stödjare och den stödsökande. Den tar också upp hur viktigt det är att sätta gränser för stöduppdraget och hur man kan utvecklas som stödjare. Boken kan med fördel användas vid stödjarträffar och studiecirklar där deltagarna tillsammans reflekterar kring de olika avsnitten. Under hösten blev också en studiehandledning till boken klar med en studieplan för fem träffar. Externa konferenser och arrangemang Riksförbundet har också varit medarrangörer vid olika konferenser och arrangemang Internationella Brottsofferdagen Brott utan gränser var temat när Internationella Brottsofferdagen för tolfte året i rad högtidlighölls på Norra Latin i Stockholm. Brott mot barn, internetrelaterad brottslighet och offer för människohandel var några ämnen som togs upp under dagen. Brottsoffermyndighetens generaldirektör Margareta Bergström hälsade de 400 deltagarna välkomna. Justitieminister Beatrice Ask framhöll i sitt inledningsanförande vikten av ett fungerande brottsofferstöd. Hon menade att ett tryggt brottsoffer är en förutsättning för rättskipningen, utan brottsoffer och brottsofferstöd har rättsväsendet inte det som behövs för att göra ett bra jobb. Renate Winter, österrikisk domare med flera expertkompetenser och internationella uppdrag, vittnade om hur barn över hela världen far illa. 15

17 Justitieminister Beatrice Ask på Internationella Brottsofferdagen på Norra Latin i Stockholm. Riksförbundets bokbord på Internationella Brottsofferdagen. Hon beskrev också människohandel som en ny slavhandel som uppstått där de inblandade är helt ointresserade av människovärde. Förutom föredrag rymde temadagen på Norra Latin dessutom tio seminarier där tillfälle gavs till ett mer aktivt deltagande för publiken. Under eftermiddagen gav sedan Maria Lindstedt Cronberg, docent vid historiska institutionen, Lunds universitet, ett historiskt perspektiv på brottsoffers ställning förr och nu. Hon jämförde bland annat målsägandes roll i slutet av 1500-talet med rollen idag. Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie och biträdande sektionschef vid Rikskriminalpolisens IT-brottssektion tog sig an frågan om internet är ett laglöst land och om olika lagstiftningar som kan tillämpas på IT-relaterade brott. Lise Tamm, vice chefsåklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm, gav en inblick i hur arbetet mot människohandel ser ut. Hon exemplifierade med flera aktuella fall och pekade på problematiken kring domstolens tolkning av bevisning. Internationella kvinnodagen den 8 mars På Internationella kvinnodagen fanns BOJ på Historiska museet i Stockholm tillsammans med ett 50-tal andra organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter. Årets tema var Demokratiska Republiken Kongo ett land där kvinnor systematiskt utsätts för våld och förtryck och behovet av brottsofferstöd är stort. BOJ fanns på plats med informationsbord och berättade för besökarna om vår verksamhet. Under dagen pågick seminarier som på olika sätt tog upp kvinnors situation i Kongo. Dagen avslutades med tal av bland annat jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Claes Borgström, tidigare jämställdhetsombudsman och Birgitta Ohlsson, EUminister. Inför dagen skickade BOJ också ut ett pressmeddelande tillsammans med Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret Sammanställningen visar bland annat att under 2010 gav landets 100 brottsofferjourer stöd till brottsdrabbade kvinnor. Av dem hade ungefär tre fjärdedelar utsatts för integritetskränkande brott som ofredande, olaga hot och våldtäkt. Drygt kvinnor hade utsatts för misshandel och ungefär 980 för grov kvinnofridskränkning. Frivilligårets utställning I Europa finns 100 miljoner människor som är ideellt engagerade. Under 2011 uppmärksammade EU kommissionen det ideella arbetet genom att utse året till Europaåret för frivilligarbete. Målen med året var bland annat att verka för en miljö som främjar ideellt engagemang och att öka medvetenheten om värdet och betydelsen av ideellt engagemang för individen och samhället. Under 2011 uppmärksammades Europeiska frivilligåret på många olika sätt, bland annat genom en turnerande utställning som besökte alla EU-länder. Den augusti var det Sveriges tur att anordna utställningen under ledning av Ungdomsstyrelsen. Riksförbundet fanns på plats i samarbete med Brottsofferjouren i Spånga-Kista för att informerade besökarna om BOJ. Totalt deltog ett 60-tal organisationer och under dagarna fanns också ett gediget seminarieprogram. Almedalen Liksom tidigare år samarbetade BOJ, SKR och HOPP kring Almedalsveckan i Visby. Tillsam 16

18 BOJ, HOPP och SKR:s seminarium Avspark! Dags att prata om idrott och våld i Almedalen lockade en stor publik. mans anordnade organisationerna seminariet Avspark! Dags att tala om idrott och våld. In tresset för seminariet var stort och totalt trängdes ett 80-tal personer i publiken. Det uppmärksam mades också i TV4:s lokal nyheter på flera plat ser i landet. BOJs ordförande Sven-Erik Alhem, som även som tidigare överåklagare kämpat mot idrottsvåldet, lyfte att det våld som sker inom idrotten måste tas på allvar. Ledare, funktionärer och domare måste stå upp och anmäla våld. Då menar jag inte vid en tackling, utan när det förekommer riktiga övergrepp, sa han. Han nämnde också Brottsofferjouren i Södra Värmland som inlett ett samarbete med Fär jestads BK där de tillsammans ska driva ett pro jekt som bland annat kommer att innefatta före läsningar och informationsarbete för klubbens ungdomsspelare. Moderator var Olga Persson, SKR:s förbunds sekreterare, som ledde deltagarna genom en dis kussion kring idrottsrörelsens arbete mot våld, sexism, rasism och homofobi. Seminariet inled des med ett samtal mellan Jesper Fundberg, lek tor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och Göran B Lundberg, ansvarig lärare på Ishockey gymnasiet i Västerås. Jesper Fundberg berättade om sin forskning där han bland annat följt ett pojklag i fotboll under fyra år. Han menade att idrottsrörelsen måste börja arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor för att motverka den machokultur som finns. Göran B Lundberg berättade om arbetet med att skapa trygghet för unga killar som flyttar hemifrån tid igt för att de valt att satsa på sporten. Därefter utvidgades panelen till att innefatta Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot (S), Ulrika Karlsson, riksdagsledamot (M), Jan Kowalski, styrelseledamot Svenska Friidrottsförbundet, Tomas Wetterberg, ordförande för Män för jäm ställdhet och Ulric Jansson, som i många år ar betat med killar i destruktiva ungdomsmiljöer och fotbollsrelaterat våld. Diskussionen fort satte och de flesta deltagare var överens om att idrotts rörelsen måste ta ett större ansvar för att motverka våld om samhället ska fortsätta att ge pengar till verksamheten. Pridefestivalen Genom ett samarbete mellan RFSL, BOJ, HOPP, ROKS, SKR och Pridefestivalen 2011 beman nade organisationerna gemensamt ett informa tionstält på festivalområdet. Nytt för i år var att Pridefestivalen hölls i Kungsträdgården, mitt i centrala Stockholm, för att öka tillgängligheten 17

19 Sven-Erik Alhem, BOJs ordförande, Carin Holmberg, RFSL:s Brottsofferjour och Elisebeht Markström, ordförande HOPP, under Pridefestivalen. Projekt och nå en större publik. Organisationernas med verkan möjliggjordes genom projektmedel från Socialstyrelsen. Volontärer från lokala brotts offerjourer och kanslipersonal från Riksförbun det deltog från BOJ. Syftet var att informera om att homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) kan vända sig till brottsofferjour er för att få stöd och hjälp om de blivit utsatta för brott. En öppen dialog med rubriken Hur förrädiskt farliga är hatbrotten? mellan förbundsordför anden i HOPP Elisebeht Markström, förbunds ordföranden i Brottsofferjourernas Riksförbund Sven-Erik Alhem och Carin Holmberg från RFSL:s Brottsofferjour var inplanerad att hållas i festivaltältet. Tyvärr fick arrangemanget ställas in på grund av för hög ljudnivå från omkring liggande scener. Istället genomfördes en intervju med debattdeltagarna som publicerades i Tid ningen Brottsoffer nr Dessutom deltog BOJ under Pridefestivalen med ett bokbord vid visningarna av RFSL:s nya film Fyra nyanser av våld samt NCK:s nya film Blott du mig älskar på Bio Rio på Söder i Stock holm. Bättre stöd till brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning Projektet Bättre stöd till brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning beviljades medel av Arvsfonden för ett fyraårigt projekt under åren Riksförbundet bedriver projektet i samverkan med Handikappförbunden, även kal lad HSO (Handikapporganisationernas samarbets organ). En viktig samarbetspart i projektet är Studie förbundet Vuxenskolan (SV) då de har per soner med funktionsnedsättningar som en särskilt viktig målgrupp. De har lång erfarenhet av utbild ningar som handlar om och riktar sig till personer med olika funktionsnedsättningar och BOJ har sedan tidigare ett avtal med SV i utbildnings sammanhang. Både Brottsofferjourernas Riksförbund och Handikappförbunden har uppmärksammat svå righeterna för personer med funktionsnedsätt ningar att få hjälp och stöd när de utsatts för brott. BOJ vill öka kunskaperna hos de lokala jourer som finns runt om i Sverige och Handi kappförbunden vill uppmärksamma problemati ken inom funktionshindersrörelsen för att på så sätt föra upp frågan på agendan. 18

20 Projektets syfte är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom utbildning och utvecklad samverkan. Det övergripande målet är att ge bättre stöd till och bemötande av brottsutsatta personer med funktionsnedsättning. För att förankra kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning hos lokala brottsofferjourer och HSO har ett antal projektorter startats runt om i Sverige. För att stöd- och vittnesstödpersoner ska kunna erbjuda bra stöd och bemötande behöver man förstå den utsatthet många personer med funktionsnedsättning upplever i brottssammanhang. Man behöver även få kunskap om de olika funktionsnedsättningarna och de riskfaktorer som finns men också de attityder som råder i samhället. Inom funktionshindersrörelsen behöver man mer kunskap om brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning då det länge har varit en icke-fråga och ett område man har få kunskaper om. HSO:s medverkan och samverkan i projektet är därför viktigt för att föra upp frågan på agendan. Projektet kommer att genomföra utbildning för både BOJ och HSO på projektorterna och på så sätt kan organisationerna utbyta värdefulla erfarenheter inom respektive verksamhetsområde. Vid projektets slut kommer kunskaperna finnas kvar genom de resursgrupper som ersätter projektorterna och där man har etablerat goda kontakter med andra som möter brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning. Dessa kan vara polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården på orten. Projektet riktar sig direkt till följande målgrupper: Stödpersoner, vittnesstödjare och anställda inom lokala brottsofferjourer. Yrkesverksamma inom socialtjänst, hälsosjukvård, rättsväsendet och skolor. Funktionshindersföreningar, andra intresseorganisationer och samverkansaktörer. Projektet riktar sig indirekt till brottsdrabbade personer med funktionsnedsättning. Utifrån den forskning och studier som har gjorts i ämnet beslutades att rikta projektet till personer med följande funktionsnedsättningar: Neuropsykiatriska Psykiska Personer med utvecklingsstörning Under år 2011 har fokus legat på att förankra projektet i de projektorter som har bildats men även på att hitta nya projektorter. Inom projektet är tid avsatt för förankringsprocessen eftersom en förutsättning för en projektort är att både den lokala jouren och HSO medverkar. I början av 2011 etablerades Varberg och Karlskoga som projekt orter och därefter bildades projektorter i Umeå och Lund. En projektort bildades även i Östersund, men där kunde inte arbetet fortsätta och de ingår inte längre i projektet. Flera andra jourer har under året meddelat ett intresse att delta i projektet och möjligheten att bilda fler projekt orter kommer att undersökas. För att öka kunskaperna om brottsutsatta med funktionsnedsättning har projektorterna planerat olika aktiviteter som seminarier, studiecirklar och konferenser som ska ske under projektets gång. Seminarierna som riktar sig till styrelserna och medarbetarna i de lokala jourerna och HSO, ska förankra syftet med projektet och sprida kunskaperna vidare i respektive organisation. Studiecirklarna riktar sig till stödpersoner och vittnesstödjare i den lokala jouren och kommer utgå ifrån ett studiematerial som arbetas fram under projektets gång. Därefter kommer en konferens genomföras på varje projektort som riktas till olika aktörer som exempelvis polisen och socialtjänsten. I oktober 2011 genomförde Varberg sitt seminarium och de övriga projekt orterna planerar att hålla sina seminarier Övriga aktiviteter är inplanerade att ske under Under året har sammanställning av ett utbildningsmaterial påbörjats. Ett arbete har också pågått för att finna ett mer användbart projektnamn och projektet beskrivs nu som Brottsutsatt och funktionsnedsättning. Kvinnofrid inom BOJ Riksförbundet har under 2011 drivit projektet Kvinnofrid inom BOJ med medel från Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Fram till och med den 28 februari 2011 arbetade projektledaren på 75 procent, för att sedan från och med mars övergå till tjänsten som informatör och redaktör för Tidningen Brotts offer. Projektets två första månader ägnades bland annat åt att lägga upp en plan för projektet under året och att ge lokala jourer stöd i kvinno 19

21 fridsfrågor. Att rekrytera en ny projektledare var också en central del av arbetet. Den 2 maj 2011 tillträdde en ny projektledare på heltid. Under året har nytt informationsmaterial inom ämnet kvinnofrid tagits fram, ett dubbelsidigt informationskort samt en 16-sidig informationsfolder i A5-format om våld i nära relationer. Målgrupp är personer utsatta för våld i nära relationer samt organisationer och myndigheter. Informationskortet beskriver kortfattat det stöd som BOJ erbjuder. Informationsfoldern ger en kort beskrivning av olika former av våld, särskilt utsatta grupper, barnens upplevelser i familjer där det förekommer våld, det stöd som BOJ erbjuder och information om andra som kan hjälpa. Informationsmaterialet är speciellt framtaget för att passa ihop med boken Närhet som gör ont. Om våld mot närstående. Inom projektet har två samverkanskonferenser genomförts med målgrupp BOJ, polis och socialtjänst utifrån Socialstyrelsens tillsyns områden (sex områden i landet). Den första samverkanskonferensen hölls under en heldag i Stockholm den 11 november 2011 där 60 deltagare från Stockholms och Gotlands län lyssnade på en presentation av BOJ av generalsekreterare Eva Larsson, Hedersrelaterat våld och förtryck av Sara Bäckström från Linnamottagningen, Barn som blivit utsatta för och upplevt våld av Camilla Küster från Rädda Barnen samt Hot och riskbedömningar av Henrik Belfrage, professor i Kriminologi från Mittuniversitetet. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta fram handlingsplaner för samverkan mellan polis, socialtjänst och BOJ i mindre arbetsgrupper utifrån en geografisk indelning. Den andra samverkanskonferensen arrangerades i Jönköping den 25 november 2011 för 30 deltagare från Jönköpings, Östergötlands och Kalmar län. Samma föreläsare medverkade som i Stockholm, förutom att förbundsordförande Sven-Erik Alhem ersatte Eva Larsson på presentationen av BOJ. Utvärderingarna visade att deltagarna var mycket nöjda med föreläsningarna, men att det inte alltid var så lätt att utarbeta handlingsplaner för samverkan då det inte alltid fanns representanter från respektive organisation med från varje kommun. Dock var deltagarna överens om att samverkan skulle vara bra och underlätta både för brottsoffren och respektive organisation. Varje deltagare fick ett gratisexemplar av boken Närhet som gör ont. Om våld mot närstående samt prov på det nya kvinnofridsmaterialet. Till de deltagare som var intresserade av att få fler exemplar av den nya foldern och infokortet kommer detta att skickas ut gratis under På riksnivå har planeringen och genomförandet av samverkanskonferenserna lett till en ökad samverkan mellan polisens brottsoffersamordnare och Riksförbundet genom ett utbyte av information i kvinnofridsfrågor, samverkan i olika myndigheters utredningar av kvinnofridsfrågor, ömsesidigt utbyte av föreläsningar om respektive organisation för att öka kunskapen om varandra inom våra organisationer och hur vi kan samverka på riksnivå. Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom våld i nära relationer har skett inom projektet genom att projektledaren har deltagit i Socialstyrelsens referensgrupp kring framtagandet av handboken Våld. Riksförbundet har haft möjlighet att ge synpunkter på den färdiga handboken och dessutom har handboken skickats till alla lokala brottsofferjourer för att de ska få möjlighet att ge synpunkter. Dessutom har referensgruppen varit delaktig i att arbeta fram ett kompletterande Meddelandeblad till handboken Våld som specifikt tar upp ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och ideella organisationer när det gäller stöd och hjälp till kvinnor och barn som har bevittnat eller utsatts för våld i nära relationer. Även här har varje enskild brottsofferjour fått möjligheten att En folder och ett informationskort togs fram i projektet Kvinnofrid inom BOJ under

22 Henrik Belfrage, professor i kriminologi, talar om hot- och riskbedömningar på samverkanskonferensen i Stockholm. vara med och påverka då materialet har skickats ut på remiss till dem. Socialstyrelsen publicerar Meddelandebladet i februari Likaså har projektledaren för Kvinnofrid inom BOJ och projektledaren för Bättre stöd till brottsdrabbade med funktionsnedsättning varit delaktig i att lämna synpunkter till Socialstyrelsen på regeringsuppdraget när det gäller att följa upp och utvärdera konsekvenserna i förändringarna i ansvarsfördelningen mellan kommunerna i fråga om ansvar för stöd och hjälp enligt social tjänstlagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utvärderingen gällde den nya lagen som började gälla den 1 maj 2011, den så kallade Svarte Petter-lagen. De nya bestämmelserna innebär förändringar i fråga om vilken kommun som ska ha ansvar för stöd och hjälp för personer utsatta för våld eller andra övergrepp. Det har också införts en lagändring som gör det möjligt för våldsutsatta att av säkerhetsskäl ansöka om stöd i en annan kommun än de bor i. Socialstyrelsens uppdrag är att följa upp och utvärdera lagändringens konsekvenser, inte minst för enskilda individer. Skyddsnät Skyddsnät är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund, och startades den 1 september Skyddsnät finansieras genom ett treårigt projektbidrag från Allmänna Arvsfonden samt medel från Kronprinsessans Minnesfond. Projektet administreras av Rädda Barnen. En heltidsanställd projektledare ansvarar för projektet tillsammans med en deltidsanställd. Brottsofferjourernas Riksförbund har en projektanställd projektsamordnartjänst på 25 procent tjänst. Under 2010 startades Skyddsnät på tre projektorter Luleå, Haninge och Trollhättan. Inom projektet har marknadsföringsmaterial tagits fram för rekrytering samt kontakkort som är riktade till unga. För att sprida information inom Rädda Barnen och BOJ har en blogg skapats för projektet, blogg.rb.se/skyddsnät, en länk till bloggen ligger också på ungaboj.se. Under år 2010 hölls också den första utbildningsomgången, vilken innebar en grundutbildning samt en fortsättningsutbildning för informatörer. Bollnäs, Nordöstra Skåne och Södertälje- Salem-Nykvarn blev nya projektorter under år 2011 och fler orter har visat intresse för att delta i Skyddsnät. En handbok för lokala projekt har sammanställts. Syftet är att den som arbetar ideellt med att driva Skyddsnät ska få en tydlig beskrivning av uppdraget. Innehållet bygger på erfarenheter och tips från befintliga projektorter. Under år 2011 genomfördes utbildning för informatörer, uppdelad på två tillfällen. Utbildningen innehöll bland annat information om Stödcentrum för unga brottsoffer, föreläsning av jurist som företräder barn och unga samt praktiska övningar om vad det innebär att vara informatör i projekt Skyddsnät. Ett intensivt arbete har genomförts för att sammanställa ett metodstöd för informatörerna inom Skyddsnät. Metodstödet innehåller delar om projektet, organisationerna, Barnkonventionen, normkritiskt förhållningssätt, stöd till unga som utsatts för brott, grundläggande rättigheter för brottsutsatta samt information om rättsprocessen. Inom projektet har tidigare utarbetats två olika pass som kompletterar metodstödet. Vid årets slut var metodstödet i stort klart och kommer att tryckas under

23 Ett vykort för att uppmärksamma Internationella frivillighetens dag, den 5 december, togs fram under Information Informationsmaterial Genom tryckerilösningen Prinfo Online kan jourer beställa material med lokala adressuppgifter. Dessa produkter trycks efter hand som de beställs. Andra produkter trycks statiska och läggs på lager. Utbildningsmaterial ligger också på lager och kan beställas via Prinfo Online. Under 2011 påbörjades arbetet med att möjliggöra för externa kunder att beställa BOJs material direkt via En lösning lanserades i samarbete med Prinfo Linderoths som kommer att utvecklas ytterligare under Riksförbundets utbildningsmaterial under 2011 var: Närhet som gör ont. Om våld mot närstående (2003, reviderad upplaga 2010) Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp mot äldre (2006) Föreningshandbok för brottsofferjourer (2006) Handbok för stödpersoner och vittnesstöd (2007) Brottsdrabbade barn och deras föräldrar (2007) Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet & stöd (2008) Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer (2010) Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner (2011, Gothia förlag i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund) Inom projektet Kvinnofrid inom BOJ har nytt informationsmaterial tagits fram. Läs mer om det på sidan 20. Riksförbundet har på olika sätt marknadsfört BOJs material externt genom annonsering och utskick. Under våren 2011 fanns till exempel våra böcker med i Studieförbundet Vuxenskolans bokkatalog Impuls. Materialet har också presenterats på bokbord på olika konferenser. Ett vykort för att uppmärksamma Internationella frivillighetens dag den 5 december togs också fram. Vykortet är utformat som ett tackkort till dem som gör ideella insatser. Tanken är att lokala jourer ska sprida dem till sina ideella medarbetare för att tacka dem för deras insatser på jouren. Riksförbundet tillhandhåller också olika profilprodukter med Riksförbundets logotyp. Bland annat kan jourerna beställa nyckelband, karameller, kolor, ballonger, reflexer och pennor för att dela ut. Intern kommunikation Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från Riksförbundet till jourer och regioner. Under året har nio nyhetsbrev skickats ut med aktuell information om vad som är på gång inom BOJ. Alla nyhetsbrev skickades ut med e-post till jourer som uppgivit en sådan och till övriga per post, samt med e-post till regionrådsordföranden, arbetsgrupper, valberedning, revisorer och förbundsstyrelse. Riksförbundet tar även regelbundet fram intern information som jourerna enkelt får tillgång till via medlemssidorna, som är inloggningsskyddade, på Under 2011 reviderades och kompletterades till exempel broschyren Riktlinjer för arbetsgivare. Riktlinjerna är framtagna som stöd för de jourer som har anställd personal och ger en översyn över vad jourens styrelse behöver veta om arbetsgivaransvar. Under året togs också en beställningskatalog för BOJs material fram som jourerna enkelt kan ladda ned och skriva ut på Jourarbetarmenyn. Katalogen kan med fördel användas för marknadsföring och medlemsvärvning då den visar medlemspriser. En stor del av det material som finns på medlemssidorna kan jourerna också beställa i pappersformat från Riksförbundet till självkostnadspris. 22

24 Hemsidor Hemsidorna och har under året kontinuerligt uppdaterats för att innehålla så aktuell information som möjligt. På boj.se har ett nyhetsflöde lagts på startsidan. Ett webbaserat nyhetsflöde har upphandlats som kommer att installeras på hemsidan i början av år Ungaboj.se har under året fått en något förändrad layout med ett nyhetsflöde på första sidan. Riksförbundet har gett råd och stöd till lokala jourer i deras arbete med lokala hemsidor. Under året har nya 20 jourer lagt upp en egen lokal hemsida, vilket innebär att nu har 68 av lokala jourer en hemsida. Tidningen Brottsoffer Tidningen Brottsoffer ges ut av Brottsofferjourernas Riksförbund sedan 1994 och går ut till alla medlemmar i en lokal brottsofferjour. Det går också att teckna en prenumeration på tidningen direkt via Riksförbundet. Tidningen har en upplaga exemplar och ges från och med 2011 ut med fyra nummer per år. Tidningen fokuserar på brottsofferfrågor och varje nummer har ett aktuellt tema. Under 2011 tog Tidningen Brottsoffer åter upp utgivningen efter ett års uppehåll. Under 2010 arbetade Riksförbundet intensivt för att finna en lösning för fortsatt utgivning och i slutet av december 2010 upprättades ett nytt avtal mellan Riksförbundet och Svenska Polisidrottsförlaget AB, Spifab, för utgivning av tidningen under Liksom tidigare sköter Spifab tryck, distribution och annonsförsäljning för tidningen. I maj kom årets första nummer, ett dubbelnummer, ut med temat Ideellt engagemang. Inför nystarten hade tidningen fått ny layout skapad av formgivarna Karin Nilsson och Nils Jarlsbo. Tidningen och dess nya form fick ett varmt mottagande. Under hösten följde sedan nr 3 med tema Stöd i domstol och nr 4 som fokuserade på temat Unga brottsoffer. Ett redaktionsråd bestående av ansvarig utgivare och förbundsordförande Sven-Erik Alhem, generalsekreterare Eva Larsson och redaktör Amanda Säfström tillsattes inför tidningens nystart. Redaktionsrådet har sammanträtt inför varje nummer för att planera innehållet. Tidningens expertpanel Eva Andersson, advokat, Under 2011 kom tre nummer av Tidningen Brottsoffer ut. Det första var ett dubbelnummer. Per Rubing, brottsskadechef på Brottsoffermyndigheten och Anneli Svensson, socionom och legitimerad psykoterapeut har svarat på läsarnas frågor under året. De lokala brottsofferjourerna har också bidragit med texter och foton som publicerats i tidningens avdelning Jourerna berättar. Varje nummer har granskats av formgivaren Karin Nilsson inför utgivningen. I och med att Tidningen Brottsoffers utgivning återupptogs fick tidningens webbplats tidningen brottsoffer.se ett nytt utseende som påminde om tidningens nya layout. På tidningens hemsida finns tidningen att ladda ned som pdf och utvalda artiklar som publicerats i tidningen att läsa digitalt. Under året startades också en dialog med Spifab kring annonsförsäljning på tidningens hemsida. Opinionsbildning Under året har 13 pressmeddelanden skickats ut via BOJs pressrum på Newsdesk. Bland de mest lästa var Våra tankar går till offren i Norge som publicerades efter attentaten vid Utöya i Norge och Jöran Hultman, Brottsofferjouren i Ängelholm, tilldelas Brottsofferpriset Även BOJ uppmärksammar Internationella Brottsofferdagen som beskrev hur brottsofferjourer 23

25 lokalt uppmärksammade Internationella Brottsofferdagen väckte stort intresse. Stort medi alt genomslag gav bland annat Kommunernas stöd till brottsoffer varierar stort som beskrev BOJs kommunbidragsundersökning och lyftes fram lokalt på många platser i landet. I april uppmärksammade flera medier fallet Anna där en svensk kvinna åtalats för förtal efter att hon under en semestervistelse på den grekiska ön Samos gjort en anmälan om våldtäkt. Förbundsordförande Sven-Erik Alhem kommenterade fallet och den 16 april skickade han och generalsekreterare Eva Larsson en skrivelse till den grekiska ambassaden i Stockholm. Där framförde de kritik mot den rättsliga handläggningen av ärendet som strider mot den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. På Internationella Brottsofferdagen den 22 februari besökte justitieminister Beatrice Ask Västerås för att träffa polisen, ungdomar och personer som arbetar med förebyggande arbete för att ha en lättsam, informell diskussion. Satu Andersson, verksam vid Stödcentrum för unga brottsoffer och vittnen i Västerås samt ersättare i BOJs förbundsstyrelse, blev inbjuden för att medverka. Hon berättade om sitt arbete på Stödcentrum som drivs i BOJs regi på uppdrag av kommunen. Bland annat lyfte Satu Andersson att unga brottsoffer och vittnen ska få stöd oavsett var de bor i landet. En önskelista på olika förbättringsområden som Satu Andersson tagit fram i samarbete med Riksförbundet skickades sedan till Beatrice Ask. Riksförbundet har också tagit emot flera besök på kansliet under året. Bland annat har riksdagsledamöterna Ewa Thalén Finné (M) och Andreas Norlén (M) besökt Riksförbundet för att få mer kunskap om arbetet mot våld i nära relationer. Under året har också representanter från BOJ synts i media vid ett flertal tillfällen. Bland annat har BOJs ordförande Sven-Erik Alhem medverkat i tv, radio och tidningar. Han har också regelbundet skrivit om brottsofferfrågor i sin blogg och som krönikör. Även lokala brottsofferjourer har under året uppmärksammats för sitt brottsofferarbete i lokal media. Intresset för BOJs arbete har också varit stort från skolelever och studenter som under året ofta hört av sig till Riksförbundet inför skolarbeten och uppsatser. Utveckling inom brottsofferområdet Brottsofferfrågorna har under året fått en alltmer framträdande position inom Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen har utarbetat en handbok för bemötande och information till brottsoffer som blir klar för utgivning i början av I slutet av året infördes förändringar i polisens RAR-system, vilket innebär att polisen vid anmälan måste fylla i uppgifter om målsägande vill ha kontakt med en brottsofferstödjande organisation eller inte, exempelvis brottsofferjour. Frågan är obligatorisk och ska besvaras Ja eller Nej. Socialstyrelsen har fått flera regeringsuppdrag inom kvinnofridsområdet. Under året kom Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Under våren 2012 kommer handboken att revideras. Socialstyrelsen har utvärderat utvecklingsmedel som regeringen avsatt och som fördelats via länsstyrelser. Beslut har tagits att från och med 2012 ska dessa medel ska fördelas av Socialstyrelsen samt att länsstyrelserna ska ge kompetensstöd till kommuner och ideella organisationer. Socialstyrelsen har även fått ett regeringsuppdrag som innebär att sammanställa en vägledning till socialtjänsten i arbetet med brottsoffer som är i behov av stöd och hjälp samt deras närstående. Syftet är att uppmärksamma socialnämndernas ansvar för att ge stöd och hjälp åt samtliga brottsoffer som behöver det. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars Riksåklagaren har utarbetat en handbok om bemötande och information till brottsoffer som planeras ges ut under Riksrevisionen har under året kommit med två undersökningar som riktar stark kritik mot rättsväsendet och menar att processen för personer som är utsatta för brott måste förbättras samt att samordningen mellan de olika aktörerna måste förbättras. Undersökningarna är dokumenterade i rapporterna Att hantera brottmål effektivt en utmaning för regeringen och rättsväsendet samt Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Inom lagstiftning har det skett några föränd 24

26 ringar, bland annat har besöksförbud ändrats till kontaktförbud. Även inom EU har brottsofferfrågorna uppmärksammats mer genom förslag från EU-kommissionen om ett direktiv för att förstärka brottsoffers rättigheter och möjligheter att delta i rättsprocesser som rör deras ärenden. Bland annat innebär förslaget att brottsoffren blir informerade om sina rättigheter på ett sätt och språk som de förstår, att brottsoffren kan göra en polisanmälan i sitt hemland även om brottet begåtts i ett annat EU-land samt att brottsoffer behandlas med respekt och att polis, åklagare och domare har rätt utbildning. Förslagen bearbetas inom EU och beslut förväntas komma under år Riksförbundet ser mycket positivt på att Brottsofferjourernas Riksförbund har setts som självklara i referensgrupper i myndigheternas arbete med dessa frågor. Även inom EU-arbetet har Riksförbundet getts möjligheter att framföra synpunkter. Slutord Ett tack framförs till alla myndigheter och ideella organisationer som vi samarbetat med under året. Ett särskilt tack framförs till Brottsofferfonden, Socialstyrelsen samt till Arvsfondsdelegationen som gett oss bidrag för att bedriva verksamhet. Styrelsen vill tacka alla givare av bidrag under året, bland annat Moggliden AB samt en anonym givare, vilket möjliggjort en vidareutveckling av vår verksamhet. Vi vill också tacka våra samlokaliserade organisationer SKR och HOPP. Styrelsen vill också framföra ett tack till Anders Selholm som hjälpt till i arbetet med att finna en ny kanslilokal. Styrelsen vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner och vittnesstödjare i lokala jourer för deras engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett bra stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volontärer på Riksförbundets kansli för det omfattande arbete som lagts ned för att alla brottsofferjourer i landet ska få ett bra stöd i sitt utvecklingsarbete samt i de utåtriktade insatserna för att göra BOJ mera känt och för att påverka att stödet till brottsoffer och vittnen får ett bättre bemötande och stöd. 25

27 Brottsofferjourer i Sverige Blekinge län Blekinge Dalarnas län Avesta-Hedemora Borlänge-Gagnef-Säter Falun Leksand-Rättvik Ludvika-Smedjebacken Malung-Vansbro Mora-Orsa-Älvdalen Gotlands län Gotland Gävleborgs län Bollnäs-Ovanåker Gästrike Västra Gävle Hudiksvall-Nordanstig Ljusdal Söderhamn Hallands län Falkenberg Kungsbacka Södra Halland Varberg Jämtlands län Jämtland Jönköpings län Höglandskommunerna Jönköping Småland West Kalmar län Oskarshamn-Mönsterås-Högsby Södra Kalmar län Vimmerby-Hultsfred-Västervik Kronobergs län Sunnerbo-Ljungby-Markaryd Växjö Älmhult Norrbottens län Arvidsjaur-Arjeplog Boden Luleå Malmfälten Piteå-Älvsbyn Skåne län Helsingborg Hässleholm-Osby-Perstorp Landskrona-Svalöv Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Söderslätt Sydöstra Skåne Ängelholm Österlen Stockholms län Farsta Haninge-Nynäshamn Huddinge-Botkyrka Nacka-Tyresö-Värmdö Norrort Norrtälje Skärholmen Spånga-Kista Solna-Sundbyberg-Ekerö Stockholms innerstad-lidingö Södertälje-Salem-Nykvarn Södra Roslagen Västerort Södermanlands län Eskilstuna Katrineholm-Flen-Vingåker Strängnäs Östra Sörmland Uppsala län Enköping-Håbo Norduppland Sala-Heby Uppsala-Knivsta 26 Värmlands län Norra Värmland Södra Värmland Västra Värmland Östra Värmland Västerbottens län Dorotea Lycksele Skellefteå Umeå Vilhelmina Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall-Medelpad Örnsköldsvik Västmanlands län Hallstahammar-Surahammar Västerås Västra Mälardalen Västra Götalands län Ale Alingsås-Lerum-Vårgårda-Herrljunga Borås-Sjuhärad Göteborg Kungälv-Stenungsund-Orust-Tjörn Mölndal-Härryda Strömstad Trollhättan-Lilla Edet Uddevalla Vänersborg-Dalsland Västra Skaraborg Östra Skaraborg Örebro län Bergslagen Sydnärke Örebro-Lekeberg

28 Östergötlands län Linköping Motala-Vadstena Sydvästra Östergötland Östra Östergötland Bildade regioner Skåne- och Blekinge län Hallands län Västra Götalands län (utom Göteborg) Värmlands län Örebro län Gotlands- och Stockholms län Dalarnas län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands- och Jämtlands län Norrbottens län 27

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD Språk, kultur och etnicitet i brottsofferstödet? Presentation av projekt Stöd på eget språk Brottsofferjourernas Riksförbund 2006-2009 Brottsofferjourernas Telefoncentral Projektmedel

Läs mer

Verksamhetsberättelse år 2010. Brottsofferjourernas Riksförbund

Verksamhetsberättelse år 2010. Brottsofferjourernas Riksförbund Verksamhetsberättelse år 2010 Brottsofferjourernas Riksförbund Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 2010... 2 Riksförbundets beskyddare... 2 Förbundsstyrelse... 2 Arbetsutskott... 2 Revisorer...

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Sidan 1 av 8 2015-02-05 UPPSALA-KNIVSTA-HÅBO Till Tierps kommun Kommunstyrelsen medborgarservice@tierp.se Till Älvkarleby kommun Utbildnings- och omsorgsnämnden kommun@alvkarleby.se Till Östhammars kommun

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Stadgar med minimikrav för lokal förening i

Stadgar med minimikrav för lokal förening i Stadgar med minimikrav för lokal förening i Brottsofferjourernas Riksförbund Reviderad vid Riksstämman i Stockholm/Nynäshamn 2011 Brottsofferjourernas Riksförbund Hammarby fabriksväg 25, 120 33 Stockholm

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET ORDFÖRANDEN HAR ORDET Här kommer det tredje kvartalsbrevet för 2015 Hoppas att alla har haft en bra (om än inte så varm) sommar. Nu går vi mot hösten även om den är försenad och det fortfarande är varmt

Läs mer

Årsberättelse. (Transumt) Brottsofferjourernas Riksförbund

Årsberättelse. (Transumt) Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2009 (Transumt) Brottsofferjourernas Riksförbund 1 Riksförbundet år 2009 Riksförbundets beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Riksförbundets beskyddare. Medlemskap Riksförbundet är medlem

Läs mer

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Från projektledarens horisont Det har varit en tid med många olika aktiviteter, redovisning av projektår tre och planering av projektår fyra. Den

Läs mer

Stadgar med minimikrav för förening i

Stadgar med minimikrav för förening i Stadgar med minimikrav för förening i Brottsofferjourernas Riksförbund Förbundets stadgar antogs vid Riksstämman i Kiruna den 24 maj 2003. Senast reviderade vid Riksstämman i Stockholm/Sollentuna 25-26

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Under 2012 gav vi stöd till 99 279 brottsoffer, anhöriga och vittnen.

Under 2012 gav vi stöd till 99 279 brottsoffer, anhöriga och vittnen. Under 2012 gav vi stöd till 99 279 brottsoffer, anhöriga och vittnen. Årsberättelse och Årsredovsning 2012 Innehåll Brottsofferjourernas uppdrag och roll i samhället... 1 Generalsekreterare och förbundsordförande

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BROTTSOFFERJOUREN 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BROTTSOFFERJOUREN 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BROTTSOFFERJOUREN 2013 Föreningen har till ändamål att på lämpligt sätt lämna stöd och hjälp till personer som blivit utsatta för kriminella övergrepp och våldshandlingar. Föreningen

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2009

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2009 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2009 ABF Västerås Konferens om hedersrelaterat våld Alla Kvinnors Hus, Karlstad Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor ATSU,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Sida 1 av 7 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Delredovisning: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2011 ATSU Eskilstuna, Att Trygga Sexuellt Utnyttjade Utbildning för aktiva i föreningen ATSUB Göteborg, Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2014 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto,

Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2014 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Årsberättelse och Årsredovisning 2013 Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2014 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren

Läs mer

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel för projekt ur Brottsofferfonden, våren 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn, Göteborg Kvällsföreläsning hösten 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Verksamhetsberättelse år 2007. Brottsofferjourernas Riksförbund

Verksamhetsberättelse år 2007. Brottsofferjourernas Riksförbund Verksamhetsberättelse år 2007 Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: WeincoTryckerier AB Tryckort: Malmö Tryckår: 2008 Grafisk Form: Ninna Mörner Brottsofferjourernas Riksförbund Box 110 14 Bondegatan

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kvartalsrapport mars-maj 2013

Kvartalsrapport mars-maj 2013 Kvartalsrapport mars-maj 2013 Från projektledarens horisont Större delen av min tid har ägnats åt att få till logistiken i projektet, dokumentation, möten ute i landet, samordningoch planering inför projektår

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Juni 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB Göteborg Grundutbildning för stödpersoner och volontärer Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 1000 Möjligheter Grundutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Karlstad Grundutbildning för jourkvinnor Att Trygga sexuellt

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Rapport 2007:10. Utvecklat stöd till unga brottsoffer. En uppföljning av Brottsofferjourernas Riksförbunds projekt

Rapport 2007:10. Utvecklat stöd till unga brottsoffer. En uppföljning av Brottsofferjourernas Riksförbunds projekt Rapport 2007:10 Utvecklat stöd till unga brottsoffer En uppföljning av Brottsofferjourernas Riksförbunds projekt Utvecklat stöd till unga brottsoffer En uppföljning av Brottsofferjourernas Riksförbunds

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Kvartalsrapport juni augusti 2013

Kvartalsrapport juni augusti 2013 Kvartalsrapport juni augusti 2013 Från projektledarens horisont Det har varit sommar och många av mina kollegor både på riksförbundets kansli och projektorterna har haft semester. Själv har jag arbetat

Läs mer

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Ju2006/5404/KRIM utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten

Läs mer

BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009

BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009 BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009 1. Inledning...3 2. BRIS Syd...3 3. BRIS Kärnverksamhet...4 3.1. Stödverksamheten... 4 3.1.1. Barnens Hjälptelefon (BHT)... 4 3.1.2. BRIS-mejlen (BM)... 4 3.1.3. BRIS

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock,

Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock, Årsberättelse och Årsredovisning 2014 Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren och Jessica

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Välkommen! Brottsofferjourernas Riksförbunds Riksstämma Stockholm 2007. www.boj.se

Välkommen! Brottsofferjourernas Riksförbunds Riksstämma Stockholm 2007. www.boj.se Välkommen! Brottsofferjourernas Riksförbunds Riksstämma Stockholm 2007 Inledning Hans Klette, förbundsordförande Program för Riksstämma i Stockholm 12-13 maj 2007 Lördag 12 maj 08.30 10.15 Registrering

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade, ATSU, Eskilstuna Studiecirkel Anhöriga till sexuellt utnyttjade, ATSU, Västerås Uppmärksammande

Läs mer

Riksförbundet Noaks Ark Org.nr. 802452-1786 Protokoll förbundsstämman 2012

Riksförbundet Noaks Ark Org.nr. 802452-1786 Protokoll förbundsstämman 2012 Riksförbundet Noaks Ark Org.nr. 802452-1786 Protokoll förbundsstämman 2012 Tid: Lördagen 21 april 2012 kl. 13:00 Plats: Noaks Ark, Eriksbergsgatan 46, Stockholm Närvarande ombud: Skåne: Christine Fernström

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Brottsofferjouren Mellersta Skåne

Verksamhetsberättelse 2012. Brottsofferjouren Mellersta Skåne Verksamhetsberättelse 2012 Brottsofferjouren Mellersta Skåne Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Brottsofferjouren Mellersta Skåne (BOJ) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården

Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården Samarbete mellan BOJ och hälso- och sjukvården En enkätundersökning av Brottsofferjourernas Riksförbunds arbetsgrupp för socialtjänst/hälso- och sjukvård 2009 Innehåll Inledning... Om enkätundersökningen...

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

STADGAR. Förbundet. Vi Unga STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Till FN-föreningar och FN-distrikt 9 januari 2015 Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Svenska FN-förbundets kongress kommer att äga rum i Göteborg den 13-14 juni 2015. Vi ser fram emot att

Läs mer

Sverok upphandlar revisionstjänster

Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund och rymmer idag cirka 120 000 medlemmar i cirka 900 lokalavdelningar och 9 distriktsföreningar. Förbundets huvudsakliga

Läs mer

Justerande Ulla-Britt Jonsson

Justerande Ulla-Britt Jonsson SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 (11) Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, sammanträdesrum 1 Tisdagen den 16 december 2014, kl. 13:00-16:00 Beslutande Tomas Nilsson, ordförande Laila Furskog Ulla-Britt Jonsson

Läs mer

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar

Remiss nya stadgar. Till SPF distrikt och SPF föreningar November 2013 Till SPF distrikt och SPF föreningar Remiss nya stadgar Hur kan SPF möta framtidens utmaningar? Kongressen 2011 beslöt att Förbundsstyrelsen skulle tillsätta en arbetsgrupp för att förbereda

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 Stadgar SV Halland Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 1 Avdelning 12 Avdelning SVs basorganisation utgörs av avdelningar. Nya avdelningar samt sammanläggningar eller delning av avdelning ska godkännas

Läs mer

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET, SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr 9 2011-11-26 27 Tid och plats: Närvarande, beslutande Anmält förhinder Övriga Hotell Park Inn, Hotellgatan 11, Solna Lördag den 26 november

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008. Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008. Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter 1 FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Gunilla Svanbeck Karina Ekwall Gudrun Sandström Carin Mellberg Jan-Erik Nordlund Anita Edström

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Förvaltningskontoret, kl. 16.50 19.00. Martin Fransson, sekreterare Göran Nydahl, förvaltningschef Sven Weitner, kl. 16.50 17.45

Förvaltningskontoret, kl. 16.50 19.00. Martin Fransson, sekreterare Göran Nydahl, förvaltningschef Sven Weitner, kl. 16.50 17.45 1 (15) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 16.50 19.00 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Stefan Ahlbeck (fp) Christer Grankvist (s) Lennart Månsson (s) Övriga närvarande Martin

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Slutrapport av projektorternas arbete

Slutrapport av projektorternas arbete Slutrapport av projektorternas arbete i projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 25 februari 2015 Brottsofferjouren Sverige Karin Andersson Sofia Barlind Innehåll Brottsutsatt och funktionsnedsättning...

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Jan-Anders Strandberg

Jan-Anders Strandberg 2005-12-14 1( Plats och tid Torsdagen den 28 september 2006 kl 10.00-14.00 Beslutande Lars Ohlsson, Ordförande 25 Kjell Emilsson, Lycksele kommun 19-23 Lilly Bäcklund Lycksele kommun 18 Fred Jonsson, Arbetsförmedlingen

Läs mer