Firo. IT-ledning i kommuner omgång 4 Vintern/våren 2002/2003. Sammanställning utarbetad av FD traineegrupp Eva-Marie Ericsson Uppgift & Resurser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Firo. IT-ledning i kommuner omgång 4 Vintern/våren 2002/2003. Sammanställning utarbetad av FD traineegrupp Eva-Marie Ericsson 1997. Uppgift & Resurser"

Transkript

1 Firo IT-ledning i kommuner omgång 4 Vintern/våren 2002/2003 Sammanställning utarbetad av FD traineegrupp Eva-Marie Ericsson 1997 Uppgift & Resurser KONTROLL GEMYT IDYLL Direkt styrning TILLHÖRA ÖPPENHET Målstyrning Förstå och använd FIRO En handbok för nya chefer

2 Innehållsförteckning 1 FIRO - EN MODELL AV GRUPPENS UTVECKLING TILLHÖRA-FASEN GEMYT (ÖVERGÅNGSFAS) KONTROLL-FASEN IDYLL (ÖVERGÅNGSFAS) ÖPPENHETS-FASEN DYNAMIKEN BETEENDEN KOPPLADE TILL FIRO Beteenden under Tillhörafasen Beteenden under övergångsfasen Gemyt Beteenden under Kontrollfasen Beteenden mot slutet av kontrollfasen Beteenden under övergångsfasen Idyll Beteenden under Öppenhetsfasen ATT BEDÖMA GRUPPENS LÄGE ENLIGT FIRO KONTROLLFRÅGOR Hur kommunicerar gruppen? Lyssnandet Vilken typ av problem väljer gruppen att hantera? Hur hanteras konflikter? Hur går det till när arbetsfördelningen görs inom gruppen? Feedback- Vad handlar den om? Hur är stämningen inom gruppen? Hur ser gruppen på undergrupperingar? TRIX ATT TA TILL FÖR ATT OBSERVERA GRUPPEN Vad händer när gruppen blir lämnad ensam? Ge gruppen en uppgift - hur gör de? Be gruppen positionera sig enligt FIRO LEDARSKAPET UNDER FIRO:S OLIKA FASER VILKEN TYP AV STYRNING "TRIVS" GRUPPEN BÄST MED? HUR KAN MAN FÖRA GRUPPEN VIDARE I PROCESSEN För att lämna Tillhöra-fasen För att lämna Gemyt-fasen För att lämna Kontroll-fasen För att lämna Idyll-fasen

3 1 FIRO - En modell av gruppens utveckling FIRO (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation) beskriver hur en grupp kan utvecklas från en samling individer, som träffas för första gången, till ett sammansvetsat och effektivt lag. Med grupp menas smågruppen, den s.k. primärgruppen, där det minsta antalet medlemmar är 2 och högsta antalet är c:a st, med gemensamma mål och intressen. En grupp måste gå igenom tre faser, om den skall utvecklas till ett lag med högsta effektivitet, nämligen: 1. TILLHÖRA (INCLUSION) (kallas ibland Medlemsskap) 2. KONTROLL (CONTROL) (kallas ibland Rollsökning) 3. ÖPPENHET (OPENNESS) (kallas ibland Samhörighet) Faserna måste gås igenom i ovanstående ordning. Alla grupper når inte öppenhetsfasen, en del stannar i kontroll-, eller tillhörarfasen. 1.1 TILLHÖRA-FASEN I en ny grupp brukar vi inledningsvis vara ganska försiktigta, överdrivet artiga, och känna oss beroende av att någon hjälper oss tillrätta. Frågorna som måste besvaras är - "Vill jag vara med?", "Får jag vara med?". Är svaret ja på båda frågorna så tillhör jag gruppen, jag har blivit medlem. På ett generellt plan har en grupp avslutat tillhörafasen när alla har accepterat alla andra och själva känner sig accepterade av alla. 1.2 GEMYT (Övergångsfas) När medlemskapet klarlagts brukar det sprida sig en känsla av lättnad och välbehag. Det kan förekomma uttryck som "Vilken bra grupp vi är!". 1.3 KONTROLL-FASEN I en fungerande grupp finns det olika roller, så att medlemmarna vet vad var och en har för funktioner att ansvara för. När rollerna i en grupp skall fördelas eller klargöras kommer inflytande och kompetens i fokus - Vem får bestämma vad? Gruppkänsla och trivsel minskar när spänningen mellan medlemmarna ökar - "Vad tycker du om mig egentligen?". Ifrågasättande och konkurrens brukar öka väsentligt, liksom konflikternas antal och intensitet. Detta kan medföra att gruppen inte kan komma igenom fasen, utan stannar upp eller återgår till tillhörafasen. När alla medlemmar har hittat sin roll, d.v.s förstått och accepterat den grad av inflytande och ansvar varje individ i gruppen har, så är fasen avslutad.gruppidentitet och roller utvecklas efterhand även om medlemmarna inte kan beskriva dem förrän i slutet av fasen. 3

4 1.4 IDYLL (Övergångsfas) När en grupp har passerat kontrollfasen brukar en stor lättnad och glädje kännas hos medlemmarna. En skön känsla av värme och tillit till de andra gruppmedlemmarna sprider sig. Det finns en stark tro på gruppens förmåga och man tycks utgå från att alla konflikter är lösta, eller kommer att kunna lösas. Det kan vara svårt för en ovan att skilja på övergångsfaserna IDYLL och GEMYT. 1.5 ÖPPENHETS-FASEN I denna fas visar ofta medlemmarna ganska litet behov av personligt uppskattning, de vet ju redan att de är viktiga och nödvändiga för gruppens totala funktion. Trots att känslan av intimitet och tillit är stark och att gruppmedlemmarna stödjer varandra aktivt, så fokuseras energin på uppgiften. 1.6 Dynamiken En del grupper lämnar aldrig tillhörafasen. Andra stannar i gemytfasen. Det finns grupper som går in i kontrollfasen och blir kvar där utan att kunna avsluta den. Detta leder till att gruppen efter en längre elller kortare tid återgår till tillhörafasen eller gemytstadiet, för att kanske senare åter gå in i kontrollfasen. Grupper, som flera gånger gått in i kontrollfasen utan kunna lösa konflikterna och avsluta fasen, brukar på sikt upplösas. Även grupper som nått öppenhetsfasen stannar inte där för evigt utan får tillbaka till kontrollfasen och tillhörafasen för längre eller kortare perioder. Generellt är växlingar i en grupps tillstånd i FIRO-termer ganska vanliga och förekommer oftare än vi tror. Figuren nedan ger en bild av hur gruppen rör sig i FIRO. KONTROLL GEMYT IDYLL TILLHÖRA ÖPPENHET Fig. Skiss FIRO 4

5 1.7 Beteenden kopplade till FIRO Härnedan beskrivs ett antal beteenden som man kan finna under olika faser av en grupps utveckling. Det är naturligtvis inte en fullständig beskrivning och man kan inte heller finna alla de beskrivna beteendena i en och samma grupp. Beskrivningen kan hjälpa oss att förstå var en grupp befinner sig i de olika faserna enligt FIRO Beteenden under Tillhörafasen? Försöker lära känna varandra.? Är mycket artiga mot varandra.? Försöker förutse vilket beteende som kan vara "rätt" i gruppen.? Försöker förutse vilket beteende de kan förvänta sig utav andra.? Överväger andras och egna värderingar.? Försöker skapa en känslomässig bas för sitt eget och andras framtida agerande.? Visar stort behov av att bli accepterade av gruppen.? Försöker undvika allvarliga konflikter.? Om konflikt uppstår så ifrågasätts ofta uppgiften och/eller det formella ledarskapet.? Försöker tolka symboliska och non-verbala signaler.? Visar stort behov av att förstå gruppens mål och spelregler.? Andras beteende ifrågasätts inte öppet.? Feedback är ofta neutral och ofarlig.? Kräver struktur och ordning.? Tar få personliga risker.? Aggressiva känslor mot andra slätas över.? Visar stort beroende av ledaren.? Visar att de är osäkra om de skall eller inte skall vara med i gruppen.? Arbetsfördelningen görs ofta med formella kompetenser och positioner som grund.? Föreslår många aktiviteter som sällan följs upp.? Långa diskussioner om mindre viktiga saker.? Framhäver "acceptabla" motiv för egna handlingar.? Frågar sig vad de gör här.? Ifrågasätter om detta är rätt grupp.? Försöker förutse vilka krav som kommer att ställas på dem.? Försöker ta reda på vilka regler som kommer att gälla.? Överväger om de kan vara sig själva och fungera i denna grupp Beteenden under övergångsfasen Gemyt? "Dolda" motiv och värderingar redovisas.? Visst mått av oberoende av gruppen demonstreras.? Grad av engagemang i gruppen visas öppet.? En behaglig känsla av "att alla är med i gruppen" existerar.? Medlemmarna visar att man trivs och att gruppen är bra.? Det formella ledarskapet ifrågasätts.? Ljudliga skratt och historieberättande. 5

6 1.7.3 Beteenden under Kontrollfasen? Ifrågasätter andras beteende.? Använder "godkända" bortförklaringar av ifrågasatt beteende.? Formar undergrupper.? Undergrupper upplevs som hotfulla.? Visar konkurrens mellan varandra och mellan undergrupperna.? Försöker övertyga andra om vad som är mest rätt.? Vägrar att påverkas av andra.? Ökar konflikternas intensitet och frekvens efterhand.? Försöker lösa konflikterna genom omröstning, kompromiss eller med hjälp av någon utifrån.? Kräver att ledarskapet skall vara "domare" vid en konflikt, men accepterar sällan ett avgörande som ger motparten rätt.? Försöker ta eller undvika ledarskapet med hjälp av någon annan.? Konkurrenter bevakar varandra och uppträder ofta tillsammans.? Visar liten gruppkänsla.? Ger ofta attackerande feedback.? Låg trivsel som gruppmedlem.? Flykt till ovidkommande aktiviteter när stressen blir hög.? Visar stor skillnad mellan medlemmarna när det gäller aktivitet i gruppen.? Försöker avslöja andras "dolda motiv" men undviker att visa sig själva.? Visar behov av struktur och ledarskap men tillåter inte att någon annan ur gruppen ger detta.? Gör uppror mot det formella ledarskapet.? Ifrågasätter andras kompetenser.? Visar oberoende.? Tar stora risker, även om det innebär risk för uteslutning ur gruppen Beteenden mot slutet av kontrollfasen? Klarläggande av existerande konflikter.? Klarläggande av verkligt innehåll och orsak i konflikterna genom raka och ärliga budskap.? Uppriktig delgivning av egna känslor vid hotfulla situationer.? Förståelse och accepterande av motpartens motiv och känslor vid konfliktsituationer.? Erkännande av andras kompetens och betydelse.? Villighet att förändra egna ståndpunkter för att hitta lösningar på konflikter.? Uppgifter, ansvar och roller fördelas utgående från diskussioner omkring individernas egenskaper och kompetenser.? Inflytande grundas på förtroende och tillit.? Gruppidentitet och roller känns klara och kan beskrivas av medlemmarna. 6

7 1.7.5 Beteenden under övergångsfasen Idyll? Hanterar konflikter när de uppstår.? Ställer höga krav på konsensuslösningar.? Tycks utgå från att alla konflikter är lösta eller kan lösas utan större problem.? Delger öppet idéer, åsikter, känslor och feedback.? Visar stor värme mot varandra och tillit till de andra gruppmedlemmarna.? Fysisk närhet mellan individerna är ofta förekommande.? Undergrupper är icke hotande och tillåts.? Visar stort behov av samvaro och gemenskap.? Uttrycker känslor av osårbarhet i gruppen.? Nedvärderar andra grupper.? Försvarar den egna gruppen både inåt och utåt.? Har höga krav på grupplojalitet.? Det är ofta viktigare att vara överens än att få rätt resultat.? Energin fokuseras ofta på att bevara intimitet och goda relationer i gruppen istället för att lösa uppgiften.? Tonen är mjuk och lyssnande, skratten inte så högljudda Beteenden under Öppenhetsfasen? Konflikter uppfattas som gemensamma problem, som innebär möjligheter till högre kvalitet och utveckling.? Visar litet behov av personlig uppskattning.? Undergrupper och parbildningar är tillåtna.? Visar värme och gemenskap utan krav på äganderätt.? Visar stor tillit och stödjer varandra aktivt.? Överlåter åt de andra gruppmedlemmarna att själva bestämma om sitt deltagande i de olika gruppaktiviteterna.? Relationsproblem hanteras utan att uppgiften blir eftersatt.? Öppen, spontan och direkt kommunikation är vanlig.? Vid beslutsfattning uppmuntras motsättningar under diskussionen.? Uppmärksammar omgivningen och andra gruppers aktiviteter.? Tillåter kontakter med ickemedlemmar och frånvaro. 2 Att bedöma gruppens läge enligt FIRO För att kunna se och förstå hur långt gruppen har kommit i utvecklingscykeln räcker det inte med att bara studera de nyckelord som ovan beskrivits för de olika faserna. Nedan följer ett försök att sammanställa ett antal kontrollfrågor man kan ställa sig för att bättre förstå. Vi beskriver också olika situationer som man kan vara särskilt uppmärksam på, så att man genom att studera gruppens beteende i dessa situationer kan bringa ljus över gruppens läge. Dessutom har vi några enkla "trix", situationer man kan försätta gruppen i, för att därefter analysera deras beteende. 7

8 2.1 Kontrollfrågor Hur kommunicerar gruppen? Vad pratar man om i gruppen, vilken nivå ligger kommunikationen på? Är det en ytlig konversation om ofarliga ämnen, eller är det en intim, direkt kommunikation som grundar sig på tillit och förtroende? Om du har lämnat gruppen för en stund, vad pratar de om när du återkommer? Vad pratar man om på fikarasten? Vad man gjorde i helgen, eller hur man faktiskt mår och upplever sin omgivning? Genom att lyssna på vad konversationen handlar om kan man få en känsla för hur stor samhörighet, tillit och intimitet som finns i gruppen. Ju närmre man upplever att övriga gruppmedlemmar står en, desto större förtroende ges. Behovet av att söka stöd ökar också med ökad samhörighet Hur går diskussionen? När gruppen diskuterar, hur är tonen och lyssnandet? Är det höga vågor, eller är det lugna och konstruktiva diskussioner? Under tillhörafasen är det vanligt att diskussionen är artig och att man undviker ämnen som verkar känsliga. Ofta kan diskussionen glida över i oviktiga ämnen och bli långvarig. En möjlig förklaring kanske kan vara behovet av att på ett ofarligt vis "lära känna" varandra. Diskussioner som uppkommer under kontrollfasen kan ofta leda till konflikter och ifrågasättande av varandras åsikter. Diskussionen kan bli långdragen därför att man inte lyssnar på varandra, utan är fullt upptagen med att framföra sin egen ståndpunkt (som mycket väl kan vara densamma som någon annans, bara annorlunda uttryckt). Beteenden, kompetens och åsikter ifrågasätts ofta, istället för att sakfrågan är det viktiga i diskussionen. En diskussion som engagerar alla kan i den tidigare delen av kontrollfasen leda till konflikt, men när gruppen börjar närma sig slutet av fasen lyfts istället känslor och motiv fram, det blir viktigt att vara uppriktig, att försöka förstå och acceptera de andras motiv och känslor. Ärlighet och raka budskap präglar diskussionerna. I en grupp som är i idyllfasen är det mycket viktigt att hålla samman gruppen. Kan det vara så att man undviker diskussioner som har med gruppens 'vara' att göra, men tar andra? Gruppen är ju inte längre direkt "konflikträdd", men ändå - gruppen får inte splittras. Diskussionerna i en grupp i öppenhetsfasen präglas av spontan, direkt och öppen kommunikation. Det är självklart att man ska förstå och (försöka) acceptera varandras motiv och åsikter, känslan av "viktighet" kring detta är inte alls lika påtaglig som den kan vara i kontrollfasen. Istället för att se olika uppfattningar och motsättningar som ett hinder ser gruppen dem som ett sätt att berika diskussionen, de uppmuntras och plockas upp innan beslut fattas. 8

9 2.1.2 Lyssnandet Lyssnar medlemmarna på varandra inom gruppen? Vad/hur lyssnar de på varandra? En grupp som befinner sig i slutet av kontrollfasen har exempelvis ett stort behov av att reda ut åsiktsskillnader och lyssnar mycket på varandras berättelser om sina motiv och känslor. Skälet till detta är en villighet att förändra egna ståndpunkter för att hitta lösningar på konflikten. Det till skillnad mot hur gruppen tidigare var, under kontrollfasen, då ingen lyssnade på varandra, de vägrade påverkas av varandra. Lyssnadet fick stå tillbaka på bekostnad av behovet att påverka andra. Lyssnandet är naturligt och självklart i de senare faserna, när roller och ansvar är klargjorda behövs alla i gruppen och allas åsikter tas till vara och vägs in i beslutet Vilken typ av problem väljer gruppen att hantera? När problem uppstår inom gruppen - vilka väljer man att hantera, och vilka tar man hand om? Vilka sopas under mattan? Motsättningar på det personliga planet brukar oftast inte hanteras under tidiga faser. Man vill inte riskera att gruppen ska upplösas, utan undviker känsliga problem och lär istället känna varandra ytligt. Under kontrollfasen kan det också vara så att man "skapar" problem genom att lyfta fram åsiktsskillnader och tillmäta dem större värde än de egentligen kanske har. Orsaken kan vara behovet av att markera sin egen position, konkurrensen om roller kan vara påtaglig. Mot slutet av kontrollfasen lägger gruppen mycket energi på att tydliggöra olikheter och att öppet redovisa känslor och motsättningar. De problem man väljer att hantera då är alltså orsaken till motsättningar, och problem i förståelse för varandra Hur hanteras konflikter? När gruppen väljer att hantera ett problem, en konflikt, påverkas sättet man gör det på, och intensiteten i konflikten av gruppens mognadsgrad. Konfliktens innehåll, alltså sakfrågan varierar också i de olika faserna. I tillhörafasen undviker man konflikter, om aggressivitet uppstår upplevs det som obehagligt och man försöker släta över den med exempelvis ett skämt. Konflikter som uppstår handlar troligtvis om opersonliga frågor, och oenighet på djupet utreds inte. Om kraftiga konflikter skulle uppstå under denna fas är risken stor för att gruppen ska splittras. Konflikter är kanske vanligast (eller åtminstone mest synliga) under kontrollfasen. Om gruppen inte klarar av att lösa konflikten är det vanligt att det sker genom kompromisser, omröstningar, eller med hjälp utifrån. Det är också vanligt att man ber det formella ledarskapet avgöra frågan, utan att gruppmedlemmarna för den skull accepterar ett avgörande som inte "gav dem rätt". 9

10 Konflikter under kontrollfasen kan ofta handla om ifrågasättande av gruppmedlemmarnas kompetens och om vem som ska "få rätt". Konflikter kan upprätthållas för att markera positioner i gruppen och det är inte heller ovanligt att det formella ledarskapet ifrågasätts. Under idyllfasen är konflikter inte längre lika skrämmande, utan de hanteras när de uppstår, gruppen har en känsla av att de kan lösas. Men samtidigt är det mycket viktigt för en grupp i idyllfasen att gruppens goda relationer bibehålls och att gruppens vara inte riskeras. Därför kan en konflikt som t.ex. handlar om personliga frågor kosta mycket på gruppens energi, alla är medvetna om att konflikten pågår och alla är mycket måna om att den måste lösas. Därmed finns risk för att fokus på att lösa uppgiften förloras, och att resurserna istället läggs på att bevara intimitet och goda relationer. En konflikt som kan tänkas vara svår att hantera under idyllfasen är frågan om samverkan/påverkan från andra grupper. Eftersom man är mycket introvert under denna fas tillåts inte samverkan med andra grupper - varför skulle vi - vi är ju bäst! Under öppenhetsfasen ses konflikter inte som ett hot och gruppen kan hantera dem på ett lugnt vis. Relationsproblem hanteras utan att uppgiften blir eftersatt - konflikten kostar inte så mycket av gruppens totala energi Hur går det till när arbetsfördelningen görs inom gruppen? Under tillhöra- och gemytfasen är det vanligt att många aktiviteter föreslås i gruppen, utan att de för den skull följs upp och genomförs. Innan gruppen fått en egen struktur och ett "regelverk" för hur man löser arbetsuppgifter läggs ofta mycket energi på just hur en uppgift ska lösas, inte på vad som faktiskt ska åstadkommas. En grupp som ännu inte genomgått kontrollfasen har inte "inventerat" gruppens kompetens och ansvarsfördelning. Därför sker ofta arbetsfördelningen i de tidiga faserna med formella kompetenser och positioner som grund. Ofta kan man till och med "rösta" om vem som ska göra vad. Det kan också vara så att man inte litar på varandra till fullo, utan kontrollerar varandras arbete, eller gör allting tillsammans, så att alla vet att det "blir rätt". Under kontrollfasen är det inte heller tillåtet att någon annan (=vem som helst) tar kommandot över gruppen. Under de senare faserna behövs inte detta utan var och en har sin uppgift i gruppen, arbetsfördelningen sker naturligt efter faktisk kompetens och efter medlemmarnas egenskaper. Under idyllfasen är konsensuslösningar mycket vanliga, det viktiga är att hela gruppen är överens, kvaliteten på resultatet kan komma på undantag till förmån för gruppens enighet. Under öppenhetsfasen sker arbetsfördelningen naturligt, den som är mest lämpad att lösa uppgiften tar tag i den. Han/hon behöver inte heller "checka av" vare sig arbetssätt eller resultat med gruppen, utan kan ta fullt eget ansvar för att resultatet blir bra. Övriga gruppmedlemmar litar på honom/henne och behövs stöd så ges det efterhand. 10

11 2.1.6 Feedback- Vad handlar den om? Feedback ges vanligen inte alls under de tidiga faserna, och om den ges är den vanligen ytlig och neutral. Feedback innebär att "röja" vart man står ifråga om en annan gruppmedlem och därför undviker man ofta detta i de tidiga faserna, man vill inte ifrågasätta (och bli ifrågasatt för) ett beteende, eller en åsikt inom gruppen. Under kontrollfasen kan feedback snarare handla om "påhopp". Man är egentligen inte intresserad av att ge feedback i syfte att klargöra, utveckla, utan för att markera sin ställning i gruppen och för att kullkasta förtroendet för den andra gruppmedlemmen. När gruppen närmar sig slutet på kontrollfasen och även senare, blir feedback:en mer uppriktig, öppen och känslomässig. Det är särskilt viktigt i slutet på kontrollfasen att klargöra åsikter, känslor och idéer Hur är stämningen inom gruppen? Stämningen inom gruppen varierar från fas till fas. Hur engagerade är medlemmarna i gruppens vara eller icke-varande? Under tillhörafasen kan den präglas av en stor osäkerhet, man är mitt uppe i processen att bestämma sig för just 'tillhörandet'. Ska jag, vill jag, får jag vara med? En osäkerhet och ifrågasättande av om gruppen "är rätt" är vanlig. I gemytfasen övergår i stämningen i en mycket behaglig stämning där alla trivs, är glada och mår bra. Engagemanget i gruppen visas öppet och är starkt. Under kontrollfasen kan den "dåliga stämningen" vara mycket påtaglig och nästan gå att "ta på". Många gruppmedlemmar kan uppleva stämningen som mycket obehaglig, t.o.m fientlig. Det kan vara stor skillnad i engagemanget från de olika medlemmarna, känslan för gruppen kan, åtminstone tillfälligtvis, vara låg. Under idyllfasen återkommer den goda stämningen och eftersom gruppen har kommit varandra närmre är intimiteten mycket större, det är vanligt med fysisk kontakt mellan gruppmedlemmar. Överhuvudtaget finns ett stort behov av samvaro och engagemang. Stämningen är god, men mycket lugnare och mjukare än under gemytfasen, det är inte lika "hysteriskt" roligt och bra. Samtidigt finns krav på att all uppmärksamhet från gruppens medlemmar ska riktas in mot gruppen, kraven på lojalitet är höga. Svartsjuka kan uppstå om en gruppmedlem interagerar med någon utanför gruppen. Det är också mycket vanligt att man försvarar den egna gruppen både inåt och utåt. I öppenhetsfasen präglas stämningen av värme och tillit, man stödjer varandra aktivt. Gruppmedlemmar uppvisar inte längre ett lika stort behov av personlig uppskattning och bekräftelse. Gruppen har en stor gemenskap, utan krav på äganderätt, medlemmarna kan själva bestämma om de vill delta i aktiviteter eller inte, utan att deras lojalitet ifrågasätts. Gruppen börjar också uppmärksamma andra grupper och aktiviteter, man blir mer extrovert igen. 11

12 2.1.8 Hur ser gruppen på undergrupperingar? Undergrupperingar är inte ovanliga, och ju större gruppen är, ju vanligare blir de. Ofta är de mycket lätta att se och därför kan de vara ett bra sätt att förstå gruppens läge. Sättet att se på undergrupperingar varierar från fas till fas. Under de första faserna är de ovanliga, medan de i kontrollfasen blir mer tydliga. Samtidigt upplevs de ofta som hotfulla under denna fas, de får inte bli för starka. Konkurrens mellan undergrupperna är inte ovanliga, men konkurrensen i sig leder troligen också till att de förstärks. Under idyll- och öppenhetsfasen är undergrupperingar tillåtna, även parbildningar tillåts under den senare fasen. Men under idyllfasen kan undergrupperingar som sträcker sig ut ur gruppen upplevas som hotfulla, medan det senare är helt tillåtet att lämna gruppen för kontakt med andra grupper/personer. 2.2 Trix att ta till för att observera gruppen Vad händer när gruppen blir lämnad ensam? I de tidiga faserna av en grupps utveckling finns inte ramar och spelregler givna. Ingen vet egentligen hur, när eller av vem saker förväntas utföras. Det skapar osäkerhet och behov av en tydlig struktur. För att lösa en uppgift vill gruppen gärna att den ska vara väl definierad med tydliga mål och instruktioner. Ge gruppen en uppgift vars ramar/förutsättningar inte är helt givna. Lämna därefter gruppen en stund för att arbeta, se till dem med jämna mellanrum. Men lägg dig inte i! På så sätt kan du se hur gruppen hanterar situationen. Är man beredd att ge upp p.g.a att uppgiften är olösbar eller för dåligt definierad? Blir man irriterad på dig för att du inte har givit tillräckligt tydliga instruktioner? Då är gruppen troligen i tillhörafasen. En grupp som nyligen hamnat i Gemytfasen har väldigt trevligt, mycket skoj och skratt, prat om annat. Har gruppen ens börjat med uppgiften? Glider de ifrån för att berätta lustiga historier från semestern eller senaste företagsfesten? Då kan det vara så att gruppen just bestämt sig för att de är just en grupp, och behovet av att "tillhöra" är så starkt att uppgiften kommer i skymundan. Om gruppen inte verkar ha problem med att själv sätta spelregler, bestämma förutsättningar och ta initiativ har de förmodligen lämnat de tidigaste faserna. Om lösningen, arbetssättet, rollfördelningen eller dylikt blir föremål för utdragna diskussioner som egentligen inte leder någon vart, kan det vara så att gruppen hamnat i kontrollfasen. Då är det vanligt att alla bara upprepar sin egen åsikt, ingen lyssnar på varandra, det kan t.ex. visa sig väldigt tydligt mellan två individer som på så sätt markerar sin roll i gruppen - jag har rätt att påverka! 12

13 2.2.2 Ge gruppen en uppgift - hur gör de? Dela ut en uppgift till gruppen och försök se vilka förutsättningar de kräver för att kunna ta sig an, och för att lösa uppgiften. Hur fördelar de arbetet? Läs det som står under kapitlet "Hur går det till när arbetsfördelningen görs inom gruppen?" Be gruppen positionera sig enligt FIRO Ett sätt att få gruppen själv mer medveten om den process som pågår, och som kan hjälpa till att bringa klarhet i gruppens läge är att presentera FIRO-modellen för gruppen och be var och en positionera gruppens läge "på kartan". Genom en gemensam diskussion om läget kan man sedan utreda tillsammans var man finns. De argument som förs fram borde kunna ge en ganska tydlig bild av var man finns. Om motiveringar bygger på "Vi har ju så lätt att prata med varann", eller "Vi har ju så trevligt" är gruppen troligen i gemytfasen, medan om man kan ta upp och diskutera/identifiera individuella medlemmars roller i gruppen, och diskutera djupare frågor och grad av engagemang och tillit är man troligen längre fram i processen. 3 Ledarskapet under FIRO:s olika faser Kraven på ledarskapet under gruppens olika utvecklingsfaser varierar. Dels skiljer sig gruppens behov (uttalade och outtalade), dels skiljer sig det sätt som ledaren bör agera på. 3.1 Vilken typ av styrning "trivs" gruppen bäst med? Under vilka faser har gruppen bäst förutsättningar att arbeta i "lugn och ro"? Vilka förutsättningar och riktlinjer behöver de för att kunna sätta igång? En grupp som är i tillhörafasen är i ett stort behov av struktur och direkt styrning. De behöver ledaren för att sätta ramar och peka ut riktningen. Annars riskerar arbetet att avstanna. Gruppen har ännu inte identifierat ett gemensamt mål, det finns inga invanda rutiner och tysta regler. Dessutom har man inte klargjort rollerna och identifierat kompetenser. Ledaren måste därför ge en tydlig struktur, samtidigt som han/hon måste få gruppen att identifiera målet och (mentalt) skriva under på det. Därigenom kan man få gruppen att bestämma sig för att man ska vara just en grupp. Det är också viktigt att gruppen får tid att lära känna varandra, så att en trygghet kan uppstå - hur kan jag/får jag bete mig? Vad kan jag förvänta mig från de andra? Under gemytfasen har gruppen ofta fullt upp med att "ha det mysigt", samtidigt har man ännu inte rollfördelningen klar för sig. Därför behöver gruppen fortfarande en tydlig styrning. Under kontrollfasen är det viktigt att gruppen får lov att reda ut alla roller och positioner. Ledaren måste därför lämna gruppen ifred med sin uppgift och inte gå in och styra och fördela arbetet - då störs processen. Det är också mycket viktigt att gruppen får rätt resurser att lösa uppgiften, så att inte det upplevs som hopplöst. Målsättningen är att gruppen när de lyckats lösa uppgiften också ska ha rett ut vem som ansvarar för vad, vem som är duktig på vad och hur de alla ser på varandra. 13

14 Gruppen kan under konfliktfasen kräva att ledaren ska gå in som domare i konflikter, men det ska man nog akta sig för. Konflikten är ju inte löst bara för att chefen gå in och bestämmer - den undertrycks ju bara då. Istället får man försöka stödja gruppen att reda ut konflikten genom att ställa frågor som belyser vad problemet egentligen är och som gör att alla medlemmar får komma till tals. Under idyllfasen är gruppen upptagen med att bevara goda relationer och att vara överens. Kvaliteten på arbetsresultatet kan bli lidanden och ledaren måste därför bevaka och stödja gruppen i arbetet så att man inte väljer en lösning bara för att det var den första man kom helt överens om. En grupp i öppenhetsfasen har bäst förutsättningar att arbeta under målstyrning, de har förmåga att ta eget ansvar och fördela arbetet på bästa sätt. Alla människor trivs med att ha möjlighet att påverka sin situation, känna delaktighet och förtroende. Därför är det viktigt att ledaren jobbar med målstyrning och är den som tänker framåt - i övrigt ska gruppen lämnas ifred. Uppmuntra egna beslut och initiativ, hjälp individerna att växa och ta på sig nya uppgifter som utvecklar dem och berikar gruppen. Uppgift & Resurser KONTROLL GEMYT IDYLL Direkt styrning TILLHÖRA ÖPPENHET Målstyrning Fig 2 Ledarskapet under de olika faserna 3.2 Hur kan man föra gruppen vidare i processen För att lämna Tillhöra-fasen Det som är viktigt under tillhörafasen är att alla medlemmar får bekräftat för sig själva att de vill och får tillhöra gruppen. De behöver också få en första uppfattning om vilka spelregler som gäller i gruppen. Vilket beteende är ok, vad kan jag förvänta mig av de andra? De behöver lära känna varandra och på så sätt skapa tillhörighet och trygghet. 14

15 Som ledare kan man stödja processen genom att skapa struktur och definiera regler. Genom att "slå an tonen" kan gruppens framtida utveckling tidigt påverkas. Gruppen är troligen inte redo för att själva formulera målet, men ledaren kan genom att presentera målet och sedan låta gruppen genom diskussioner omformulera det, få gruppen att mentalt "skriva under" på målet. Därigenom bestämmer sig också medlemmarna för att tillhöra gruppen. Det är mycket viktigt att alla är med! Här är några konkreta exempel på vad ledaren kan göra i en ny grupp:? Låt gruppen presentera sig för varandra, genom att t.ex. rita bilder som beskriver vem jag är, hur jag är.? Klargör det formella regelverket som ska gälla för gruppens arbete.? Presentera målet med gruppens arbete.? Låt gruppen arbeta igenom de två ovanstående och komma med förslag på ändringar och dylikt. På så sätt blir regler och mål gruppens egendom också.? Ge gruppen ytterligare tid att lära känna varandra - till exempel genom att genomföra aktiviteter som för dem närmre varandra. Paddla kanot, spela Tango, eller någon annan aktivitet som ger medlemmarna tid att "bara vara med varandra" För att lämna Gemyt-fasen Under gemytfasen är gruppen fullt upptagna med att vara lyckliga över hur bra gruppen är och hur skoj det är att tillhöra. Som nämnts tidigare är det ofta mycket historieberättande och skämt med högljudda skratt under denna fas. Gruppen glömmer bort att man hade en uppgift att lösa. Därför bör ledaren ställa krav på goda resultat från de arbetsuppgifter som gruppen är satt att lösa. Det bör ta dem ur det "lyckorus" de annars riskerar att fastna i. (Det är väl i och för sig mysigt, men det är inte så produktivt.) För att lämna Kontroll-fasen Gruppen måste få tid på sig att arbeta igenom kontrollfasen om de ska "ta sig ur" den. Det är viktigt att konflikter tas upp och reds ut. Därför ska ledaren egentligen bara ge gruppen en uppgift som är tillräckligt svår för att kräva mycket av gruppen, ge dem de resurser de behöver för att lösa uppgiften och sedan i princip, ledarskapsmässigt, lämna dem ifred. Eventuellt kan man tvinga gruppmedlemmar att "bekänna färg", i syfte att lyfta upp meningskiljaktigheter som ligger och "pyr" under ytan. Ledaren skall sedan bara ge gruppen det stöd de behöver för att lösa konflikterna. Bevaka processen så att man inte kör fast, hamnar i ändlösa diskussioner utan att ifrågasätta vad diskussionen handlar om. Mot slutet av fasen är det viktigt att ledaren ser till att alla får klargöra sin ståndpunkt, och får acceptans för den. När ledaren känner att roller och ansvar börjar sätta sig, även om inte gruppen själv är fullt medveten om det, kan han/hon börja målstyra gruppens 1 Köra jeep och kröka kanske??? 15

16 arbete i större utsträckning. När de själva får fördela ansvar och uppgifter kommer gruppen också se att de klarar av det och därigenom se sin "nyvunna styrka" - då kommer de in i idyllfasen För att lämna Idyll-fasen Ledaren ansvar under idyllfasen är att se till att gruppen inte ger avkall på kvaliteten i sitt arbete bara för att lojalitet och konsensus upplevs som viktigt. Gruppen får inte välja första bästa lösning bara för att det så trevligt att vara överens, de måste lära sig att ifrågasätta varandras förslag och föra konstruktiva diskussioner. Under idyllfasen finns risk för att gruppen blir för introvert och därigenom inte klarar av att hämta kunskap och resurser utifrån. Det är då viktigt att ledaren stimulerar ett utbyte med andra grupper, så att en introvert trend kan brytas. Även om stämningen är god i idyllfasen så mår ingen bra i längden av att känna alltför höga krav på lojalitet och ägande rätt. Människor utvecklas genom att lära sig av andra människor och genom lära sig nya perspektiv. Ledarens uppgift är att stimulera gruppen och medlemmarna så att den aldrig avstannar. 16

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta? 1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a

Läs mer

Gruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation.

Gruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Gruppers utveckling Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz Vem styr? Gemyt Idyll Får jag? Vill jag? Relationer Samarbete

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är: IMGD - Integrated Model of Group Development. Integrerad Modell för Grupputveckling. Susan Wheelan beskriver att en grupps utveckling omfattar fem faser. Hennes modell, IMGD, som hon formulerade år 2005,

Läs mer

Projektgruppens utveckling

Projektgruppens utveckling Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Så får vi det bra på jobbet

Så får vi det bra på jobbet Så får vi det bra på jobbet Ett studiematerial som utvecklar arbetsgruppen Innehåll Övning 1 Vad är en bra arbetsgrupp? 4 Studera FIRO en teori om gruppers utveckling 5 Övning 2 Hur fungerar vår egen arbetsgrupp?

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Gruppdynamik, Marie Mikkonen. Crealife

Gruppdynamik, Marie Mikkonen. Crealife Gruppdynamik, Marie Mikkonen Crealife Porträtt med fel hand Välj ett par, eller en grupp med tre personer. Ta tuschen i den handen du inte brukar använda. Rita av personen framför dig, utan att se på pappret.

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av: Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Förtroendefull samverkan en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Konsten att Samverka Att skapa praktiska förutsättningar genom att minska eller avlägsna störningar som försvårar

Läs mer

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Karaktärsstyrkor MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början. Vågar göra saker, även om det är nervöst. Vågar visa sina känslor och berätta hur det känns. Vågar försvara andra

Läs mer

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren? KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och

Läs mer

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Välkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt

Välkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) Gruppsykologi Jan Jonsson Att lära l sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid har förstått, tt, men påp ett

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Varför ska vi prata om grupper?

Varför ska vi prata om grupper? Gruppdynamik Varför ska vi prata om grupper? Psykologi vad är det? Psykologi är läran om människors beteende Människans beteende i grupp Gruppens perspektiv Individens perspektiv Vad är då nyttan av detta

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Var står vi nu som grupp?

Var står vi nu som grupp? CHECKLISTA: Var står vi nu som grupp? INSTRUKTIONER TILL HANDLEDAREN Syfte: Att diagnostisera gruppens utvecklingsbehov. Tid: cirka 1 timme Det här behöver ni: Checklista: Var står vi nu som grupp? Pennor

Läs mer

Systemperspektiv på grupputveckling och processledning

Systemperspektiv på grupputveckling och processledning Systemperspektiv på grupputveckling och processledning Syfte Syftet med dagen är att utveckla förståelse och metodik för gruppers utveckling Program 08.30 Syfte och agenda Check in Systemisk perspektiv

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Avdelningen för kvalitetsteknik Ledarskap. Gruppens utveckling

Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Avdelningen för kvalitetsteknik Ledarskap. Gruppens utveckling Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Gruppens utveckling Ljungblom, Mia. & Norberg, Monica. (2011). Gruppens utveckling. Visby, Högskolan på Gotland Bakgrund För att förstå en grupps utveckling

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

Feedbackrapport. Antal respondenter: 13 st. Datum:

Feedbackrapport. Antal respondenter: 13 st. Datum: Feedbackrapport Ledare: Anders Andersson Antal respondenter: st Antal svar: st Administratör: Ledarskapscentrum Datum: 0--0 Om LEAD FORWARD Denna rapport sammanfattar resultaten från en feedbackkartläggning

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation Att driva förändring med kommunikation 1 2 Vilken förändring stod vi inför? Antal propositioner fr o m 2006 området samhällsskydd och beredskap ses över Maj 2007 Förslag att Räddningsverket skulle läggas

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Skillnaden mellan att coacha enskilda

Skillnaden mellan att coacha enskilda Dags att ta steget från individuell coachning till coachning av grupper I dag är det helt legitimt att gå till en professionell coach för att få hjälp med att utveckla sin egen potential. Många har insett

Läs mer

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.

Läs mer

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut

Läs mer

Arbetsgruppens dimensioner

Arbetsgruppens dimensioner Gruppdynamik Arbetsgruppens dimensioner Relationsdimension Hur viktig är den enskilda människan och hennes välbefinnande Arbetsuppgiftsdimension Hur viktigt är själva arbetet och effektiviteten Målet:

Läs mer

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Gruppdynamik. Will Schutz FIRO-modell

Gruppdynamik. Will Schutz FIRO-modell Institutet för Räddningstjänstens Ledarskapsutveckling Sida 1 (7) Gruppdynamik Inom gruppsykologin finns två centrala aspekter vilka oftast benämns innehåll respektive process (Olsson 1998). Med detta

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65190 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-22 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Hur nöjd är du på en skala?

Hur nöjd är du på en skala? Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar

Läs mer

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Lösningsfokus i skolan. martin & micke Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången?

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Malin Trossing Våga vara ledare i ditt projekt Simon Sineks Why good leaders make you feel safe Nonviolent Communication Giraffen vs vargen Feedback övning 1 2014-09-22 Marie

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson Boomerang 360 Demo Totalt har 17 av 20 slutfört analysen (85 %) Analysdatum: 2012-11-15 Utskriftsdatum: 2018-10-30 +46 735 220370 Innehållsförteckning 3 Introduktion 4 Översikt 5 Mål 9 Kommunikation 13

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011 Sida 1 av 11 Riksgälden medarbetarundersökning rapport - Mars 2011 Antal svar på Totalt 2011: 146 av 167 (87%) Antal svar på Totalt 2009: 140 av 149 (94%) Antal svar på Totalt 2007: 140 av 152 (92%) Skala

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka

Läs mer

Boomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-25 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

SLU, Enheten för miljökommunikation

SLU, Enheten för miljökommunikation SLU, Enheten för miljökommunikation Kommunikation vid naturresurshantering Samverkan Kunskapsutbyte Deltagande processer Maktutövande Konflikter Sakområden -Reservatsbildning -Skogsproduktion -Livsmedelssystem

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? Instruktioner Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? I det här testet finns ett antal meningar som beskriver möjliga beteenden.

Läs mer