Kvalitetsrapport

Transkript

1 Kvalitetsrapport Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna

2 Innehållsförteckning Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Budget med materiella resurser och lokaler... 4 Presentation och förankring av mål... 5 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 Redovisning av årets kvalitetsaspekter... 7 Funktionell kvalitet:... 7 Upplevd kvalitet:... 9 Ändamålsenlig kvalitet: Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1: Öka andelen elever med godkända betyg och högskolebehörighet till rikssnittsnivå.. 16 Utvecklingsområde 2: NKI och NMI ska ligga på samma nivå som snittvärdet för Mikael Elias Utvecklingsområde 3: Utveckla arbetet med extra anpassning och särskilt stöd Sammanfattning... 17

3 Vision och värdegrund: Vision Lust att lära, mod att förändra. Värdegrund På Mikael Elias Eskilstuna arbetar vi med ett tydligt elevfokus utifrån en gemensam och grundläggande tro på alla människors lika värde och varje enskild individs förmåga. Vi är övertygade om alla människors förmåga och lust till utveckling och framgång. Mission För Dig som vill vidare. Mycket vidare. Kärnvärden Engagemang som gör skillnad Utbildning som inspirerar Utveckling som förnyar. Vår skola ska vara trygg och stimulerande och präglas av vilja och mod inför lärande och utveckling. Våra lärare har en djup förståelse för uppdraget, gedigna ämneskunskaper och ett starkt engagemang. Våra elever är motiverade och ansvarstagande och de möts av personlig handledning och positiv förväntan. Genom att vara en nyfiken, personlig och lärande organisation vill vi på Mikael Elias Eskilstuna bidra till våra elevers lust att lära, ditt mod att förändra och din möjlighet att lyckas. Vi drivs av engagemang, nyfikenhet och en stark framåtanda.

4 Grundfakta om skolan/förutsättningar Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna är en fristående skola tillhörande koncernen AcadeMedia. Verksamheten har läsåret 2013/14 haft 182 elever fördelat över sju klasser och två program, samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap samt naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle. Personalen bestod under läsåret av 10 lärartjänster fördelat på 14 personer samt en administratör, elevhälsa och rektor. Fyra lärare var behöriga och två av dem var legitimerade. Bakgrundsstatistik elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Budget med materiella resurser och lokaler Skolan ligger i centrala Eskilstuna med utmärkt närhet till tåg och buss. Skolan rymmer 7 klassrum med varierad storlek, uppehållsrum för elever, 2 grupprum, kontorsytor för personal, samt lärarpersonalrum. Totalt förfogar skolan över 865 kvm lokalyta. Laborationssal för naturvetenskapliga ämnen finns på närliggande systerskolan NTI Gymnasiet vilken skolan har avtal med. Under året har skolan haft en extra satsning på engelskundervisning. Satsningen har inneburit ett samarbete med Education First (EF) där samtliga av skolans elever i årskurs 1 dels haft tillgång till EF:s nätbaserade studiematerial Elab och dels erbjudits en språkresa till Cambridge eller Oxford på skolans bekostnad. Satsningen har varit gällande sedan läsåret 2012/13 och kommer även gälla läsåret 2014/15. På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en dator eller en ipad av skolan. Detta och föregående läsår valde skolan att satsa på ipads till eleverna i år 1. En lyckad satsning där vi anser att ipads svarar väl mot de funktioner och den prestanda som krävs för att på ett mer tillfredställande sätt arbeta med IKT i undervisningen. Syftet med övergången till ipads är att främja en mer stimulerande, varierad och interaktiv undervisning. Vidare har satsningar gjorts på bland annat ökat inköp av läromedel samt på en förstärkning av skolledning.

5 Presentation och förankring av mål Skolans mål för läsåret 2013/14: Samtliga elever ska lämna skolan med minst ett genomsnittligt slutbetyg på 15,0 oavsett program Elever som riskerar att inte få godkänt betyg i ett ämne ska inom en vecka ha delgetts detta samt fått ett åtgärdsprogram Elever och medarbetare ska till 85 % rekommendera skolan samt uppge att de trivs Kvalitetsrapporten från både 2012 och 2013 har visat på utvecklingsområden i verksamheten och målen sattes för att utveckla dessa. Arbetet i verksamheten Vi har under året arbetat med undervisning inom de två programmen, med fokus på måluppfyllnad. Det har funnits en likabehandlingsgrupp ledd av lärare som har arbetat med värdegrundsfrågor. Elevrådet har träffats tillsammans med utsedd lärare vid flera tillfällen. Lärare har arbetat med stöd av bedömningsmatriser vilket har gjort krav och kriterier tydligare för såväl lärare som elever. Lärarna har samarbetat för att utveckla pedagogiken och lärandet i klassrummen. Utveckling av skolans elevhälsoarbete inleddes under våren Viktiga händelser under året Året har varit ett innehållsrikt år på Mikael Elias Gymnasium. Året började med en intensiv skolstart med en snabb expansion av elever, och som präglades av hjärta och engagemang och utmaningar. Teoretiska spelen var en lyckad upplevelse. Vi ställde upp med ett lag bestående av tävlingslystna, engagerade elever som representerade Ryssland. Kvällen innan hade vi en givande och trevlig upplevelse på Dramaten. Vi ser med stor lust fram mot nästa års evenemang. Eskilstunas lokala gymnasiemässa genomfördes som vanligt tillsammans med många och duktiga, engagerade elever och personal, som alla var väl förberedda och gjorde ett gott arbete. Vi visade upp vad vi har att erbjuda i fördjupningsalternativ och vad dessa innebar. Eleverna genomförde laboratorieexperiment, tävlingar etc. EF var ytterligare en höjdpunkt under det gångna året. Det var andra gången MEG Eskilstuna deltog i projektet och är en viktig del i skapandet av Mikael Elias Gymnasium som det studieförberedande gymnasiet som tar elever vidare. Eleverna i åk 1 har läst engelska 5 via EF:s webbaserade plattform och koncept Blended Learning. De tillbringade också en vecka i Cambridge eller i Oxford, där delar av kursen var förlagd. I stället för att bo i värdfamiljer bodde de på elevhem, vilket föll väl ut. Undervisningen via EF räknas inte in i ordinarie undervisningstid i ämnet engelska och är inte betygsgrundande. Tillsyn av skolan ha skett vid två tillfällen under året. Huvudmannens kvalitetsansvariga genomförde koncernens tillsyn och Skolinspektionen gjorde sin regelbundna tillsyn under slutet av mars 2014, vilket ledde till utvecklingsområden inom bland annat undervisning och lärande, arbetet med särskilt stöd, bedömning och betygssättning, pedagogiskt ledarskap och utveckling av verksamheten, erbjudande av utbildning samt omfattning, innehåll och resurstillgång. En förstelärartjänst utnämndes under senare delen av vårterminen 2014 och tillsattes formellt från 1/ Vår förstelärare ska arbeta med att utveckla pedagogiken och då framför allt det kollegiala lärandet på skolan.

6 Åtgärder enligt föregående års rapport Utvecklingsområde 1: Samtliga elever som lämnar skolan ska ha ett genomsnittligt slutbetyg på 15,0 oavsett program Arbetssätt: Täta avstämningar gällande måluppfyllelse i hela kollegiet. Tydliga strategier för att öka måluppfyllelsen ska införas; utvärderas och revideras varje månad. Resultat: 49 % av elever hade inte ett genomsnittligt slutbetyg över 15,0. Skolan hade totalt 47 st avgångselever. Av dessa hade 24 elever ett meritvärde över 15 och 23 elever ett meritvärde under 15. Av det totala antalet avgångselever avslutade 35 elever sina studier med gymnasieexamen och 12 elever med studiebevis. Analys: Struktur, ledning och systematiken i uppföljningsarbete kunde ha intensifierats och åtgärder satts in tidigare. Skolans rutiner kring betyg och bedömning har bidragit till att elever skjutit på kunskapsredovisningar, vilket inte gagnat deras resultat och måluppfyllelse. Lärarna kompenserade detta med ett engagerat och intensivt arbete med extra stöd, alternativa redovisningssätt och tillfällen, extra undervisning och prövningar. Mycket tid och energi sattes in av lärarna för att ge eleverna extra möjligheter att visa kvaliteten på sin kunskap och för att visa att de uppnått godkända kunskaper inom det centrala innehållet i kurserna. Under våren förstärkte vi också matematikundervisningen med en extra lärartjänst. Utvecklingsområde 2: Elever som riskerar att inte få godkänt betyg i en kurs ska inom 1 vecka blivit informerade om detta samt fått ett åtgärdsprogram Arbetssätt: Nya rutiner för dokumentation och kartläggning skulle säkerställa att kartläggningar gjordes direkt och åtgärdsplaner upprättas vid misstanke om att elev inte klarar målen för godkänt i en kurs. Resurstid skulle avsättas varje vecka för elever som riskerade att inte uppnå mål och centralt innehåll för kursen Resultat: Resurstid fanns avsatt varje vecka. Rutinen för dokumentationerna av betyget F har införts. Vi såg ett antal elever som inte uppnådde godkänt resultat och inte delgetts detta i tid. Analys: Då elevhälsoarbetet under året inte styrts och letts på ett sådant sätt att det bäst gagnat eleverna, har elever fått sent besked om att risk för F föreligger. Då rutiner inte fungerat och alla funktioner i elevhälsoteamet har inte varit tillräckligt tillgängliga, har inte alla elever som behövt fått en utredning och ett ev. åtgärdsprogram inom 1 vecka. Utvecklingsområde 3: Elever och medarbetare ska till 85 % rekommendera skolan samt uppge att de trivs. Arbetssätt: Bättre rutiner och struktur inom skolans administration, tydligare kommunikation mellan mentorer, elever och vårdnadshavare, en förändrad tjänstefördelning och arbetsbelastning skulle skapa en positiv inställning bland elever och medarbetare. Resultat: Målet att 85 % av både elever och medarbetare skulle vara nöjda och kunna rekommendera skolan har inte uppnåtts. Årets NKI blev 40 % (se bild på sid 10). Årets NMI blev 81 % (se bild sid 12). Lärarnas nöjdhet har dock ökat något sedan föregående år. Analys: Vi ser en diskrepans mellan elevernas (40) och lärarnas resultat (81). Efter diskussion med elever och elevråd har det framkommit att det pedagogiska ledarskapet inte fungerat tillfredställande under läsåret 2013/14. Att några lärare avsluta sin tjänst under pågående läsår har också påverkat resultatet. En kultur av tillit och samhörighet i personalgruppen är den troliga anledningen till att NMI ökat. Det bristande pedagogiska ledarskapet är den troliga orsaken till att vi inte nådde våra mål. Anmärkningsvärt är det stora glappet mellan elevernas och personalens nöjdhet med verksamheten. Otydlighet och divergerande kommunikation från dåvarande ledning till lärare och elever tros stå bakom detta glapp.

7 Redovisning av årets kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet: Arbetssätt: Arbetet har fokuserat på att leva upp till löftet att vara en skola som ger eleverna en bra kunskapsgrund och en bra förberedelse till högskolan. Lärarna har arbetat för att eleverna ska förstå mål och betygskriterier och för att ge kontinuerlig återkoppling feed forward på resultat och progression. Vi har också arbetat med bedömningsmatriser och med extra undervisningspass varje vecka. Alla klasser har under läsåret haft flera ämnesövergripande projekt Uppföljning av målen: Elevernas resultat har följts upp vid mitterminskonferenser under året samt av undervisande lärare och mentorer kontinuerligt. Mentorsamtal och betygssamtal har förts kontinuerligt med eleverna för att få eleverna att förstå vad som krävs för att nå målen och kvalitetskriterierna, för att synliggöra kunskapsprogressionen och för att motivera till goda resultat. Resultat: Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % SA 15,43 14,3 14,7 77 % 76 % 92 % NA 16,38 17, % 83 % 95 % Skolan totalt 15,82 15,8 71 % 79 %

8 Andelen studiebevis, examensbevis, examensbevis med högskolebehörighet Ort Läsår Program Inriktning Andel studiebevis Andel examensbevis Total Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen (fullständigt program) Eskilstuna 13/14 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle ,8 Eskilstuna 13/14 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap ,4 Eskilstuna 13/14 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap ,4 Eskilstuna 13/14 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap ,3 Summa Jämförelsen nationella prov (NP) och kursbetyg Kurs Summa antal betyg Summa andel lägre Summa andel lika Summa andel högre ENGENG ,4 % 48,5 % 19,1 % ENGENG ,8 % 61,0 % 29,3 % MATMAT01b 30 0,0 % 46,7 % 53,3 % MATMAT02b 8 0,0 % 37,5 % 62,5 % MATMAT03c 22 0,0 % 63,6 % 36,4 % SVESVE ,4 % 51,9 % 40,7 % SVASVA ,9 % 57,1 % 0,0 % SVESVE ,1 % 46,9 % 25,0 % MATMAT04 4 0,0 % 50,0 % 50,0 % Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Skolan meritvärde ligger över rikssnittet på båda programmen men vi har inte nått vårt mål om ett betygsgenomsnitt på minst 15,0 för alla elever. Årets snittvärde för skolan totalt blev 15,82, vilket i och för sig är bra och innebär en liten ökning från föregående år. Skolans insatser med kompletteringar, extra undervisning, extra kunskapsredovisning samt prövningar för högre betyg torde vara orsaken till ett gott betygsmedelvärde Eleverna har under året inte efterfrågat studiehandledning på modersmål, vilket kunnat öka måluppfyllelsen hos några elever. Vi uppnådde inte det övergripande verksamhetsmålet för Mikael Elias att alla elever ska uppnå behörighet till högskolan. Andelen högskolebehöriga har på skolnivå sjunkit från 79 % till 71 % sedan föregående läsår och ligger under rikssnittet (92 för SA och 95 för NA). SA-programmet har höjt sitt resultat något till 77 % medan NA-programmets resultat har sänkts från 83 % till 64 %. Anledningen till den relativt låga högskolebehörigheten på NA-programmet kan ligga i att karaktärsämneslärare byttes ut under pågående kurs, då lärare valde att sluta sin anställning. Matematik, Fysik, Biologi och Kemi är kurser där många elever haft svårt att nå målen. Skolan har här inte lyckats och har en stor pedagogisk utmaning för att få fler elever att nå kursmålen. Orsaken till högt meritvärde men lägre högskolebehörighet (71 %) tros ligga i att skolan inte lyckats motivera och coacha alla elever till godkända betyg i just de behörighetsgivande kurserna. Dock bör man här vara försiktig i jämförelserna och beakta att de studenter som gick ut i våras är de första efter GY11-reformen, där kurser, betygskriterier och betygssystem är nytt. Därför är vare sig betyg eller högskolebehörighet helt jämförbara med tidigare år. Till stor del beror andelen elever som inte uppnått högskolebehörighet på att ingen systematisk uppföljning eller och/eller tillräckligt strukturerade insatser genomfördes. Närvaron hos en del elever har inte varit tillfredställande. Vi har inte i tillräcklig grad lyckats motiverat eleverna till hög närvaro och till att nå sin högsta potential. De gymnasiegemensamma kurserna har inte i tillräcklig grad kopplats till examensmålen. Detta kunde gjort undervisningen mer stimulerande och intressenära. Rutiner och strategier kring betyg och bedömning samt early warning system, EWS, saknas till stor del.

9 Denna avsaknad av rutiner och uppföljning har lett till att skolan också måste se över hur man arbetar med elevernas studiedisciplin. En studie- & yrkesvägledare på plats i skolan skulle också ha kunnat bidra till att eleverna tidigt och tydligt sett sambandet mellan godkänt betyg i viktiga kurser och högskolebehörighet. Nationella prov har genomförts med något enstaka undantag. Överensstämmelsen mellan nationella prov (NP) och kursbetyg är låg % av eleverna får ett högre slutbetyg än resultat på NP. I svenska 3, svenska som andraspråk 1 och engelska 5 är det anmärkningsvärt många elever som får ett lägre kursbetyg än vad nationella prov anger. Kursbetyg högre än NP kan förklaras med att undervisningen fortsätter efter det att NP genomförts. Skolan har satt in extra undervisning och flera tillfällen till kunskapsredovisning för att eleverna skulle ges möjlighet att nå sin potential. Kursbetyg lägre än NP tyder på att kunskapskraven från läraren är för högt ställda. Betyg och bedömning är därmed ett prioriterat utvecklingsområde för skolans lärare. Under våren genomfördes 39 kursprövningar, som ledde till att elever höjde betyget från F till godkänt och nådde således både kursmål och i flera fall även högre betyg än E. Måluppfyllelsen kan till hög grad förklaras av avsaknaden av pedagogisk ledning och styrning. Därav följde också avsaknad av en tydlig struktur, organisation och ansvarsfördelning. Även ett systematiskt kvalitetsarbete med uppföljningar av mål och resultat har saknats under året liksom EHT-kompetenser och arbetet med särskilt stöd. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Arbetet med att öka andelen elever som når målen i sina kurser måste intensifieras och tydliga strategier tas fram. Vi måste intensifiera motivationsarbetet för att elever ska ta studiehandledning på modersmål. Våra modersmålslärare har ett lektionspass per vecka specifikt för studiehandledning. I ämnet matematik ska lärarna ingå i Skolverkets satsning på att utveckla matematikdidaktiken. Målpass ska avsättas på schemat vid minst tre eftermiddagar per vecka och ska finna synligt i både elevernas och lärarnas schema. Elever kan då tydligt se vilken eftermiddag man kan få hjälp att nå målen i en specifik kurs och vilka lärare som finns där för att ge den extra undervisningen, både individuellt och i grupp. Under nästa läsår ska alla lärare få auskultationsbesök av både bitr. rektor och kollegor med specifikt fokus på klassrumsledarskap och coaching/feed forward för att utveckla sin lärarroll och sitt ledarskap. Varje vecka ska arbetslagen avsätta konferenstid för att utveckla samarbeten, utveckla pedagogik och metodik samt kollegialt lärande. Specialpedagogen ska undervisa lärarna i specialpedagogik och metodik för att bättre kunna hjälpa våra elever. Skolan ska arbeta generellt med betyg och bedömning och samarbeta med andra skolor kring både bedömning och undervisningsnivå. Skolan ska fortsätta att utveckla arbetet med bedömningsmatriser och att arbeta med early warning system vad gäller kunskapsprogression i kurserna. En ny rutin för frånvaro ska införas där mentor ringer vårdnadshavare vid första frånvarotillfället samt skickar information om CSN:s regler kring indraget studiebidrag. Frånvaron ingår också i EWS, vilken ska följas upp varje vecka i lärarlagen och månadsvis i uppföljningar på klassnivå. Examenssmålen ska tydliggöras i de gymnasiegemensamma kurserna så att eleverna känner större motivation och en tydlig koppling till programmet. Varje lärare ska lämna in en kursplanering där examensmålen tydligt syns i form av uppgifter, litteratur etc. Skolan ska utveckla mentorskapet så att alla elever får det stöd, den uppföljning och feedback och den coaching de behöver för att minst nå kunskapsmålen. Stödinsatserna ska struktureras och samordnas mellan elevhälsa och lärarlag så att kunskapsmålen uppnås. Skolans ordningsregler ska tas fram tillsammans med, och följas av, lärare och elever för att uppnå studiero. Rutiner och regler kring inlämning och omprov skall utarbetas så att de inte inbjuder eleverna att skjuta upp redovisningar eller lämna in blankt av strategiska skäl. Rutiner och regler beskrivs i elevhandbok och personalhandbok. Skolans studie- & yrkesvägledare ska tidigt in i alla klasser för att göra högskolekraven väl kända och att eleverna får en bra information inför val av inriktning och individuella val. Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Lärarna har under hela läsåret arbetat medvetet för trivsel, studiero och trevlig stämning på skolan i sitt dagliga arbete. Skolan har ett självständigt och aktivt elevråd samt en engagerad värdegrundsgrupp ledd av lärare. Elevrådet har arbetat övergripande med frågor som är viktiga för skolans elever och för att säkra elevernas inflytande på både undervisning och på skolan som helhet. Värdegrundsgruppen fokuserar på den psykosociala miljön och främjar trivsel och förebygger kränkningar. Varje undervisande lärare ska planera sina kurser tillsammans med eleverna och kontinuerligt utvärdera arbetsmetoder, innehåll och kunskapsredovisning så att eleverna får ett aktivt inflytande på undervisningen. Uppföljning av målen: Målen har följts upp med skolans trivselenkät från värdegrundsgruppen på hösten och den koncerngemensamma NKI-undersökningen genomfördes under januari-februari Alla lärare arbetar också kontinuerligt under skoldag, lektioner och mentorstid med att följa upp och se till att eleverna trivs och får arbetsro. I diskussioner med elevråd och värdegrundsgruppen samt med klassrepresentanter har den upplevda kvaliteten följts upp kontinuerligt under läsåret. Varje undervisande lärare låter eleverna skriftligt och anonymt utvärdera undervisningen för att de ska kunna utveckla undervisningen och göra den stimulerande för eleverna.

10 Resultat: Enkät från likabehandlingsgruppen höstterminen % trivs i skolan 68 % trivs med lärare och personal 83 % anser att det är god stämning i klassen 63 % anser att det är god stämning mellan klasserna 89 % har vänner i skolan 2 % känner sig ensam i skolan 97 % känner sig trygga i skolan 77 % känner sig trygga i skolan lokaler 93 % är nöjda med skolans likabehandlingsarbete 63 % känner att de har möjlighet att påverka 72 % känner att skolan arbetar med trygghet och trivsel 98 % upplever inga problem med att äta lunch utanför skolans lokaler Enkätens svarsalternativ: Stämmer helt, Stämmer delvis och Stämmer inte alls. Sammanställning av svaren Stämmer helt. Svaren Stämmer delvis och Stämmer inte alls är inte redovisade här. NKI och Rekommendationsgrad vårterminen 2014

11 Trivselgrad, studiemiljö och undervisning vårterminen 2014 Värdegrund vårterminen 2014

12 Undervisningskvalitet vårterminen 2014 NMI vårterminen 2014

13 Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Vi uppnådde inte målet om 85 % nöjdhet och rekommendationsgrad för elever. NKI och rekommendationsgrad låg förra året helt i paritet med AcadeMedias gymnasieskolor totalt, men lägre än övriga MEG-skolor. Resultatet sjönk i år ytterligare. Likadant ser det ut med trivsel, studiemiljö och undervisning. Värdegrund och undervisningskvalitet ligger också lägre än övriga MEG-skolor (se tabeller ovan). Utvecklingen av skolan har under en stor del av läsåret inte gett tillräckligt goda resultat. Många försök har gjorts för att förbättra situationen men inget tillräckligt effektivt och systematiskt. Undervisningens kvalité är generellt av god kvalitet och eleverna har varit väldigt nöjda med lärarna, klasskamraterna och undervisningen. Det pedagogiska ledarskapet fungerade dock inte under året. Inte heller elevhälsan hade samtliga kompetenser representerade, vilket påverkade möjligheterna till stöd och särskilt stöd. Ett par lärare avslutade dock sin anställning under året, vilket påverkade hela verksamheten och elevernas resultat. Detta tillsammans torde vara den största orsaken till elevernas missnöjdhet med just undervisning. Elevhälsoteamet har inte varit komplett och därför inte i tillräckligt hög grad kunnat arbeta förebyggande och stötta elever och lärare. Vi uppnådde inte målet att 85 % av personalen skulle vara nöjda och rekommendera skolan. Dock ökade nöjdheten avsevärt, från 52 till 72 och ligger över värdet för AcadeMedia men lite under Mikael Elias totalt. Lärarnas tydliga engagemang och förmåga att alltid stötta eleverna samt att ständigt ge dem upprepade möjligheter att visa kunskap har givit goda resultat och en känsla av att vara sedd, respekterad och att lärarna har stort förtroende för elevernas vilja och förmåga. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Ett omtag för skolan är nödvändigt. Vi måste arbeta med tydlighet framför allt när det gäller struktur, ledning, ordning, information, delaktighet och inflytande samt kontinuitet och stabilitet på både skolans administration och pedagogiska ledarskap. Tydlighet, information och tydligare struktur behövs för att eleverna ska känna sig helt nöjda. Administrationen kring elevregistreringssystem och individuella studieplaner behöver förbättras för att ha en god rättssäkerhet och för att säkerställa att eleverna får de kurser de har rätt till. Elevernas individuella studieplaner ska gås igenom och säkerställas så att lagstiftning och elevernas rättigheter och trygghet vad gäller innehållet i utbildningen tillgodoses. Arbetet med framför allt stöd och mentorskap blir extra viktigt under nästa läsår för arbetet med extra anpassningar. Arbete med särskilt stöd är prioriterat, där personal, elev och elevhälsa arbetar nära tillsammans. Alla vårdnadshavare till obehöriga elever erbjuds obligatoriskt att delta i utredning, planering och upprättandet av åtgärdsplaner. Under kommande år kommer skolan att ha ett komplett elevhälsoteam, med alla kompetenser tillgängliga. Även arbetet med en organiserad stödverksamhet för att eleverna ska få hjälp att nå sina mål samt med ett EWS, early warning system, är prioriterat. Mentorerna har en mycket viktig nyckelroll i detta arbete. Under nästa läsår ska lärarna arbeta nära varandra i arbetslag, där lagledaren kommer att se till att elevernas resultat följs upp månadsvis och att laget tidigt överväger insatser för extra anpassning och har ett nära samarbete med elevhälsans alla kompetenser, inte minst för att ge lärarna mer kunskap och stöd i sitt arbete som både lärare och mentor. Elevhälsan ska också samarbeta med lärarna i det främjande och förebyggande arbetet på skolan så att optimala förutsättningar för lärande skapas för eleverna. Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt: Arbetet har fokuserat på att leva upp till löftet att vara en skola som ger eleverna en bra kunskapsgrund och en bra förberedelse till högskolan. Lärarna har lagt ner mycket arbete för att tydliggöra kraven för examensbevis/högskolebehörighet och för att stötta och coacha eleverna till en gymnasieexamen med högskolebehörighet. Elever har givits ytterligare tillfällen att redovisa kunskaper innan betyg sätts samt gjort prövningar. Ort Läsår Program Inriktning Andel studiebevis Andel examensbevis Total Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen (fullständigt program) Eskilstuna 13/14 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle ,8 Eskilstuna 13/14 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap ,4 Eskilstuna 13/14 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap ,4 Eskilstuna 13/14 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap ,3 Summa Uppföljning av målen: Markör genomförd i februari 2014 en undersökning på avgångselever 2011har gett följande resultat. Undersökningen görs en gång varje år och följs upp av ledning och personalgrupp.

14 Resultat: Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Skolan kan inte anses ha nått målet att eleverna ska känna sig väl förberedda för högre studier och yrkesliv. Eleverna har också svårt att se att utbildningen har stärkt deras personliga utveckling. Eleverna rankar vår skola lägre än andra elever inom Mikael Elias inom områdena undervisningen, personlig utveckling och förberedelse inför yrkesliv. Inom övriga områden såsom trivseln med kamrater, lärare och stämningen på skolan ligger skolan högre eller lika högt. Anmärkningsvärt är att eleverna är tydligt missnöjda med just undervisningen. Att de inte känner sig tillräckligt förberedda för högre studier och att undervisningen inte varit tillräckligt bra beror, enligt elever vi pratat med, till huvuddelen på många lärarbyten i kurserna. Skolans bibliotek har inte varit till fylles och inte systematiskt använd i undervisningen. Detta är en viktig del i elevernas förberedelse för framför allt högre studier, men även för att vara bra förberedd för yrkes- och vuxenliv. Skolans litenhet och stämningen mellan lärare och elever präglas tydligt av vänlighet och goda relationer och en hög studiemotivationen hos eleverna torde vara orsaken till att trivsel med lärare, kamrater och stämning rankas högt. De lite lägre resultaten på förberedelse för arbete kan bero på att våra elever på SA- & NA-programmen har tänkt sig att studera vidare på högskolan och inte i första hand ser utbildningen i relation till arbetsmarknaden. Vad gäller personlig utveckling bör skolan intensifiera arbetet med att synliggöra utvecklig och progression för eleverna. En medveten strategi för att göra eleverna medvetna om sin egen utveckling bör fokusera på ett aktivt reflekterande över den individuella utvecklingen, lärandet och kunskapsprogression, och kan med fördel innehålla loggboksskrivande och portfolio. Ett långsiktigt, kontinuerligt pedagogiskt ledarskap lägger grunden för att stärka pedagogerna i att hitta strategier för att synliggöra kunskapsprogression och personlig utveckling. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Vi måste arbeta med tydlighet framför allt när det gäller struktur, ledning, ordning, information, delaktighet och inflytande samt kontinuitet och stabilitet på lärarsidan. Att ha en studie- och yrkesvägledning på skolan är högt prioriterat framöver. Viktigt är också att lärarna hänvisar till de krav som ställs i arbetsliv och ger mer inblick i olika yrken. Mer information och studie- och yrkesvägledning tidigt, så att

15 eleverna gör rätt val och vet vad som krävs för högskolebehörighet och vilka olika arbetsområden som lämpar sig för våra elever. Bra också om de får hjälp att läras sig skriva ansökan, CV och personligt brev. Skolan har ett avtal med Eskilstuna stadsbibliotek och har tilldelats en bibliotekarie som riktar sig mot gymnasium och vuxenstuderande. Dit ska alla våra Åk 1:or få en introduktion och ett lånekort tidigt på hösten. Alla elever ska ha lånekort och alla klasser ska minst en gång per termin få ett inbokat besök med bibliotekarie. Varje lärare ska dessutom i sin kurs ta med eleverna till biblioteket för de att bli förtrogna med den litteratur som berör ämnesområdet. Eleverna har i övrigt fri tillgång till biblioteket både i mindre grupper och enskilt, på samma premisser som alla Eskilstunabor. En av skolan lärare har viss biblioteksutbildning och kommer att ansvara för planering och kontakt med stadsbiblioteket samt för att bygga upp skolans egna fackbibliotek. Vi måste vara tydliga med arbetet som görs för personlig utveckling och använda mer och fler arbetsmetoder med tydlig hänvisning till högskolan. Stor vikt bör läggas på att göra elevernas kunskapsprogression tydlig för dem. Kontinuitet i styrningen av verksamheten är mycket viktig. Undervisningen och skolans arbete med elevhälsa, stöd och särskilt stöd samt det systematiska kvalitetsarbetet måste bli tydligt och starkt. Detta är viktiga ingredienser för att eleverna ska uppnå högre resultat och därmed allmän och/eller särskild behörighet. Det pedagogiska ledarskapet ska säkerställa ett skickligt lärarkollegium och att resurser som t ex läroböcker prioriteras. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet: Årets resultat är väldigt skiftande. Snittbetygen för eleverna ligger högre än rikssnittet men andelen med högskolebehöriga sjunker (se tabell sid 7). Några elever når inte målen i sina kurser men många elever når väldigt höga resultat. Eleverna trivs med sina lärare och sina klasskamrater men inte med otydligheten och strukturlösheten som varit. Studiepassen på eftermiddagarna har varit välbesökta och uppskattade. Elevhälsoteamet har inte varit komplett och har därför inte kunnat vara en tillräckligt god resurs för både elever och lärare. Arbetet med att främja och förebygga god hälsa ska bli en naturlig del av skolans ordinarie verksamhet. Samarbetet med elevhälsoteamet kommer att ha en central roll i verksamheten. Dessutom prioriteras lärarnas arbete med både extra anpassning, stöd och mentorskap som blir extra viktigt under nästa läsår. Vi kommer att ha en organiserad pluggstuga/målpass för att eleverna ska få hjälp att nå sina mål. Även ett early warning system är prioriterat. Mentorerna har en mycket viktig nyckelroll i detta arbete och mentorsrollen blir ett annat viktigt utvecklingsområde under nästa läsår. Lärarna arbetar nära varandra i arbetslag under nästa år, där lagledaren kommer att se till att elevernas resultat följs upp månadsvis och att laget tidigt överväger insatser för extra anpassning. Rektor som pedagogisk ledare kommer ha ett stort ansvar för att se över och hålla i skolans samtliga stödprocesser och arbetet med EHT/särskilt stöd samt det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans styrka är framför allt vår lärarkår med sitt relationella förhållningssätt och stora engagemang. Deras förmåga att skapa glädje, gemenskap, trivsel, tilltro, undervisning av god kvalitet och en uppsjö av möjligheter att visa kunskap och nå höga betyg, ger mycket goda förutsättningar för att skolan ska återfå sin status och attraktivitet och åter igen nå goda resultat och hög kvalitet. Under året har flera lärare fått sin legitimation och de som nyanställs på tillsvidaretjänst är alla behöriga. Målet är att alla lärare ska ha lärarexamen och legitimation. Inför läsåret 2014/15 ska en tydlig ledning, struktur och systematik ge bättre förutsättningar och ökad arbetsglädje för alla.

16 Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1: Öka andelen elever med godkända betyg och högskolebehörighet till rikssnittsnivå Arbetssätt: Utveckla och stärka kunnande inom formativ bedömning, utveckla och implementera ett formativt förhållningssätt och arbetssätt som bygger på en kontinuerlig feedback och respons. Alla NP genomförs och stor korrelation eftersträvas. Likvärdighet i betyg och bedömning ska prioriteras, och utbildnings- samt samverkansaktiviteter inom både kommunal och fristående skola planeras. EWS och kontinuerlig återkoppling. Arbeta strukturerat med stöd och anpassning för enskild elev. Via kollegialt lärande och regelbundna auskultationer av lärarna ska vi utveckla klassrumsledarskapet. Varje lärare i gymnasiegemensamma kurser arbetar fram en strategi för hur undervisningen tydligt ska präglas av examensmålen, inte bara via ämnesövergripande projekt utan också via val av undervisningsmaterial, exempel, litteratur, artiklar, studiebesök etc. Elevvårdsteamet arbetar tillsammans med lärarna för att eleverna ska nå sina kunskapsmål. Förväntad utveckling: Lärarna genomför intern fortbildning inom betyg och bedömning. Matematiklärarna genomgår skolverkets satsning matematiklyftet. Skolan kommer starta ett samarbete med annan skola för att uppnå likvärdig bedömning. Samtliga elever genomför NP i samtliga kurser där det finns. EWS är en naturlig del av den kontinuerliga uppföljningen av elevernas resultat. Arbetet med ledning, stimulans, stöd, extra anpassning samt kontinuerlig uppföljning av elever, är väl integrerat i verksamheten och alla elever känner att de fått möjlighet att nå sin fulla potential. Alla lärare ska auskulteras av skolledningen 1 gång per termin. Alla lärare ska auskulteras samt auskultera en kollega minst 1 gång varje termin. Elevernas kunskapsnivåer höjs. Resultat: Läsåret 14/15 ha en korrekt och fullödig statistik samt en hög samstämmighet mellan NP och kursbetyg. Andelen elever som inte når målen överstiger inte 5 %. 95 % av elever når examensbevis/högskolebehörighet. Uppföljning: Lagledarna följer upp EWS varje vecka i sitt arbetslag. Varje månad görs en genomgående uppföljning av resultaten klassvis. Konferensen lyfter alla elevers resultat och EWS klassvis för att ligga till grund för ev. stödåtgärder. Konferensen ska också vara en förberedelse för utvecklingssamtal. Närvarande vid konferenserna är undervisande lärare, mentor för aktuell klass samt skolledning. Utvecklingsområde 2: NKI och NMI ska ligga på samma nivå som snittvärdet för Mikael Elias Arbetssätt: Arbeta medvetet och kontinuerligt med hela skolans struktur, ordning och värdegrund. En tydlig personalorganisation med tydlig ansvarsfördelning och ofta återkommande uppföljning ska skapa lugn i organisationen. Lärarna organiserar sig i två lärarlag. Lagledare och förstelärare ingår i ledningsgrupp tillsammans med administratör och rektor. Vi ska utveckla mentorskapet, undervisningen och utveckla ett tydligt klassrumsledarskap via auskultationer hos lärarna. Arbetet med bemötande, en gemensam värdegrund och gemensamt framtagna ordningsregler kommer att ha en central roll. Processen att nå gemensam värdegrund och gemensamma, accepterade ordningsregler kommer att involvera elevhälsan och präglas av diskussioner och förankringar i klasser, värdegrundsgruppen och elevråd för eleverna, samt i lärarlag och arbetsplatsträffar för personalen. Elevhälsan kommer att tillsammans med skolledningen driva detta främjande och förebyggande arbete. Förväntad utveckling: Skolan har en korrekt och utmanande undervisning, en trygg och trivsam miljö präglad av struktur, tydlighet, glädje och studiero. Eleverna är nöjda med undervisning, trivs och känner att de helhjärtat kan rekommendera skolan. Lärarna upplever ett ökat inflytande och en ökad tydlighet i organisationen. Resultat: NKI och NMI på samma nivå som snittvärdet (2014: NKI 67, NMI 73). På lång sikt strävar vi efter koncernmål för NKI 80 och NMI 80. Uppföljning: Elevernas trivsel och nöjdhet följs upp regelbundet på lagledarmöten, personalkonferenser, klassråd, elevråd och i värdegrundsgruppen. Personalgruppens trivsel följs upp i lärarlagen och på personalkonferenser. Värdegrundsgruppens formella trivselenkät genomförs under höstterminen Personalens trivsel och arbetsmiljö har en egen punkt på konferensagendan liksom elevernas. Koncernen mäter NKI och NMI under januari/februari Resultaten analyseras av rektor, lärare och elever på skolnivå och klassnivå.

17 Utvecklingsområde 3: Utveckla arbetet med extra anpassning och särskilt stöd Arbetssätt: Utveckla mentorsrollen så att medvetenheten om extra anpassningar intensifieras. Lärarlagen arbetar aktivt med elevuppföljning. Skolans EHT-team innehåller alla kompetenser. Rektor, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare träffas varje vecka. EWS och ökat mentorsansvar. Tydlig och kontinuerlig stödverksamhet minst 3 dagar/vecka utöver ordinarie lektioner för alla elever. Nya rutiner för elevhälsans arbete implementeras i alla led. Förväntad utveckling: Alla elever som inte mår bra och/eller riskerar att inte nå minst E på en kurs får extra anpassning, stöd och hjälp så att de når målen och upplever att de får det stöd de behöver. Pedagogisk utredning och särskilt stöd når alla elever i behov av detta, oavsett orsak. Åtgärdsprogram skrivs när särskilt stöd behövs. Alla stödinsatser dokumenteras. Resultat: Ingen elev uppger vid NKI-mätningen att de inte får den ledning, stimulans och stöd som de behöver. Uppföljning: Undervisande lärare rapporterar veckovis till respektive mentor. Lagledarna följer upp EWS varje månad i sitt arbetslag. Fyra gånger per läsår görs en genomgående uppföljning, Alla elever med särskild anpassning och/eller särskilt stöd följs upp kontinuerligt och dokumenteras. Sammanställning av skolans samtliga stödinsatser dokumenteras och analyseras minst 2 gånger per läsår. Sammanfattning Året som gått har periodvis varit turbulent. Skolans arbete har inte varit tillräckligt tydligt, strukturerat och systematiskt. En viss personalomsättning har inneburit påfrestningar för skolan och för verksamheten i sin helhet. Vi kan se effekter både på elevernas kunskapsresultat där andelen högskolebehöriga är för låg. Dock bör man här vara försiktig i jämförelserna och beakta att de studenter som gick ut i våras är de första efter GY11-reformen, där kurser, betygskriterier och betygssystem är nytt. Därför är vare sig betyg eller högskolebehörighet helt jämförbara med tidigare år. Vi kan även se effekt på elevernas trivsel där de upplever otydlighet och bristande arbetsro samt effekt på organisationen där struktur och systematik har saknats. Skolsköterska, kurator, specialpedagog och studie- & yrkesvägledare ska tillsammans med personalen arbeta med att främja, förebygga och stödja elever och på så sätt bidra till bättre resultat. Skolan behöver ett rejält omtag inför nästa läsår. De engagerade lärarna är skolans främsta styrka. Deras förmåga att, trots turbulens, skapa glädje, gemenskap, trivsel, tilltro, undervisning av god kvalitet samt en uppsjö av möjligheter för eleverna att visa kunskap och nå höga betyg, ger mycket goda förutsättningar för att skolan ska återfå sin status och attraktivitet och åter igen nå goda resultat och hög kvalitet. Vi behöver arbeta vidare med att öka lärarnas förmåga och kompetens vad gäller betyg och bedömning. För att nå målet att vara en attraktiv skola med hög kvalitet där elever trivs och lyckas i sina studier ska skolan till nästa läsår ha ett starkt pedagogiskt ledarskap där tydlighet, information, struktur i organisation, tydliga regler och rutiner för arbetet finns. Ett systematiskt kvalitetsarbete med täta uppföljningar ska byggas upp. Ett fungerande elevhälsoteam som tillsammans med personalen ser till att alla får ledning, stimulans och de som så behöver får extra anpassningar och särskilt stöd. Alla ska få optimala möjligheter att nå sin potential och se på skoltiden med glädje. Eskilstuna den 8 september 2014 Niclas Lindkvist Rektor Mikael Elias Gymnasium, Eskilstuna

18