Nödvärnsrätt. Vad nödvärnsrätten innebär

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nödvärnsrätt. Vad nödvärnsrätten innebär"

Transkript

1 Nödvärnsrätt Vad nödvärnsrätten innebär I brottsbalkens 24:e kapitel, första paragrafen (Lag 1994:458 i Svensk författningssamling) ges vi rätten att skydda oss själva, våra medmänniskor och våra ägodelar från andra människors illvilja och habegär. BrB 24 kap. 1 säger att du har laglig rätt att försvara: Dig själv eller någon annan från obehag, smärta, skada eller död Din egen eller annans egendom från skada eller förstörelse Din egen eller annans egendom från stöld Lagen ger dig även rätt att försvara: Din eller någon annans rätt att bestämma vem som ska få komma in i en lokal eller en fastighet som du (eller denne) hyr eller äger Din rätt att bestämma vem som skall få vistas i ditt eget hem Men lagen sätter också gränser för hur du får försvara dessa intressen. Du får i grund och botten inte göra mer ont än det onda du försöker förhindra. Din rätt att försvara person, egendom, äganderätt och tillträdesrätt kallas för nödvärnsrätt. Lagtexten som ger oss denna rätt, och anger när och hur vi får använda den, lyder 1 : En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse Lagparagrafens beskrivning av nödvärnsrätten är uppdelad i två delar. Första delen talar om vad vi får göra, andra delen talar om när vi får göra det. En tredje, nog så viktig, aspekt är varför nödvärnsrätten finns och varför den är skriven som den är skriven. Svaret på detta hittar vi i lagstiftarens motiv till lagen 2 och i de domar från högsta domstolen som tar upp tolkningen och tillämpningen av nödvärnsrätten 3. 1 BrB 24:1, Lag 1994:458 2 Regeringens proposition 1993/94:130 3 Nytt juridiskt arkiv, avd. 1 (årgång:sida): 1969:452, 1970:58, 1971:442, 1980:606, 1978:356, 1990:210, 1990:370, 1994:84, 1995:661, 1996:93.

2 Vi börjar med att titta på den första delen. Vad nödvärnsrätten tillåter dig att göra En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den är uppenbart oförsvarlig. Så länge som du inte gör någonting uppenbart oförsvarligt får du göra vad som helst, till och med sådant som annars är olagligt, för att avvärja eller få slut på en nödvärnssituation. Hur ska vi veta vad som är uppenbart oförsvarligt och vad som inte är det? Lagtexten visar vilka faktorer vi ska se på när vi gör denna bedömning: En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Vi ska alltså se på den gärning som begåtts i nödvärn (vad den som haft nödvärnsrätt gjort för att avstyra eller få slut på nödvärnssituationen) och väga den mot tre faktorer: 1. Angreppets beskaffenhet Hur angreppet sett ut, hur det utförts, vem som utför det, hur angriparen är beväpnad eller utrustad och hur allvarligt menat angreppet är. Vi ska göra en bedömning av hur farligt den som agerar i nödvärn upplever att angreppet är och med vilken hänsynslöshet eller grymhet som han upplever att angreppet utförs. Det är i första hand faran för fysisk smärta eller skada som tas i beaktande när angreppets beskaffenhet bedöms, psykiskt eller mentalt lidande tillmäts inte samma betydelse i denna jämförelse. Den psykologiska grovheten i angreppet tas upp när nödvärnsexcessen är aktuell (se nedan). 2. Det angripnas betydelse Hur juridiskt skyddsvärt det angripna är. Även här ska den subjektiva uppfattningen hos den som agerar i nödvärn tas med i bedömningen. Den subjektiva uppfattningen av den här faktorn tycks tillmätas mindre betydelse än de andra faktorerna som beaktas. 3. Omständigheterna i övrigt Eftersom det ska bedömas om den gärning som används för att avvärja eller få slut på en nödvärnssituation är uppenbart oförsvarlig eller inte, kommer det att frågas om situationen kunde ha lösts på ett bättre sätt än det som nu valts. För att kunna göra en sådan bedömning rättvis måste fler faktorer än enbart angreppets beskaffenhet och det angripnas betydelse beaktas. Den första frågan som kommer upp blir; kunde situationen ha lösts på ett mildare eller mer lagenligt sätt? Kanske genom att påkalla hjälp från andra, bara ropa eller skrika för att väcka uppmärksamhet eller kanske genom att fortsätta förklara en situation som den som orsakar nödvärnssituationen inte förstått på ett riktigt sätt. Ofta uppkommer frågan om inte den som utsätts för ett angrepp borde ha stuckit från platsen istället för att ha gett sig in i ett handgemäng. Enligt min personliga åsikt kan lagstiftaren inte kräva att en person som utsätts för ett verkligt angrepp eller hot om angrepp, regelmässigt, ska fly framför att stå på sig. Om det första kravet alltid skulle vara att fly, om så är möjligt, kommer vi inte att kunna hävda vår rätt att få uppehålla oss på allmän plats. Säger en buse åt mig att sticka annars slår han mig på käften och jag alltid måste sticka, för att inte bli dömd för misshandel vid ett eventuellt handgemäng, kommer djungelns lag att råda, busarna får trumfkortet genom ett laga stöd att driva vem de vill från vilken plats som helst som inte är privat. Oacceptabelt. Men det finns situationer där det är rimligare att ge vika och dra sig undan än att till varje pris hävda sin rätt. Exempel på en sådan situation är rånsituationen. Om jag i en rånsituation tar strid utsätter jag i många fall andra personer för risker som inte är acceptabla i förhållande till vad jag vinner med agerandet. Ett annat fall där det ibland kan vara bättre att fly än att illa fäkta är om jag angrips av en psykiskt störd person

3 eller ett barn, som i sig inte utgör något större hot men som jag i vissa fall ändock kan få rätt till nödvärn gentemot. En annan faktor som bedöms under omständigheterna i övrigt är de rent kroppsliga förhållandena mellan den angripne och angriparen; ålder, kön, kroppsstorlek, styrkeförhållanden och förmåga att hantera situationen. Det kan vara rimligt (icke uppenbart oförsvarligt) att en svag person försvarar sig på ett grövre sätt, tex med ett tillhygge, mot en starkare person men orimligt (uppenbart oförsvarligt) om en starkare person använder samma grad av våld mot en svag person. Agerandet som väljs i en nödvärnssituation ska ges en subjektiv bedömning, det vill säga att vad du gör för att klara av en nödvärnssituation ska bedömas utifrån hur du uppfattade och bedömde situationen då du ställdes inför den. Ditt agerande ska alltså bedömas på grundval av de känslor du kände i situationen, inte på grundval av hur någon imaginär Medelsvensson borde ha uppfattat den. Ditt handlande ska bedömas utifrån de kunskaper, känslor, stressfaktorer och utvägar just du rimligen kunde ha styrts av just då. Även detta kan sägas vara en del av omständigheterna i övrigt. Omständigheterna i övrigt är en faktor som säger att varje situation ska ses som det unika tillfälle det är. Vi ska bedöma alla aspekter av situationen på ett sätt som är så rättvist som möjligt för att på bästa sätt kunna avgöra om den handling, den gärning, som begåtts i nödvärn var uppenbart oförsvarlig eller inte. Själva bedömningen kan beskrivas som att man väger gärningen som använts för att hantera nödvärnssituationen mot angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Ej uppenbart oförsvarligt PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Vid denna vägning ger lagen den som agerar i nödvärn en viss fördel, en viss marginal. Den som agerar i nödvärn kan ta till en gärning som faktiskt är grövre, mer olaglig eller tyngre än vad angreppets beskaffenhet, det angripnas värde och omständigheterna i övrigt egentligen ger skäl till. Detta är den största mängd våld eller olaglighet som den svenska lagen tillåter. Här sägs inte att

4 det du gör för att hantera nödvärnssituationen måste stå i rimlig proportion till det hot eller den skada nödvärnssituationen för med sig. Här sägs att du får agera på ett sätt som faktiskt är oförsvarligt bara det inte är uppenbart oförsvarligt. Du får med andra ord bruka mer våld än vad nöden kräver, fast med måtta. Vad detta innebär i praktiken ska jag ge exempel på nedan när vi går in på nästa avdelning: När du får använda dig av nödvärnsrätten Lagen talar om för oss att det finns fyra situationer som ger oss rätt till nödvärn: Rätt till nödvärn föreligger mot: 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse Låt oss granska dessa situationer i tur och ordning. Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom Rätt till nödvärn föreligger mot angrepp på person Du får hindra eller stoppa ett angrepp som riktas mot person. Person syftar på vem som helst. Angreppet måste inte vara riktat mot din egen eller någon annan speciell person, bara mot en person. Du har alltså samma rätt att bruka nödvärn oavsett om du hjälper någon annan som blir attackerad eller om du själv blir attackerad. Detta förtydligas av BrB 24 kap. 5 Om någon enligt 1-4 detta kapitel har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Rätt till nödvärn föreligger mot angrepp på person eller egendom Du får hindra eller stoppa ett angrepp som riktas mot egendom. Det behöver inte vara din egen egendom som attackeras för att du ska få rätt till nödvärn, det enda som krävs är att det ska vara någons egendom. Se BrB 24:5. För att nödvärn ska föreligga ställs det vissa krav på det angrepp som du vill hindra eller stoppa. Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande angrepp på person eller egendom Är angreppet påbörjat råder det ingen tvekan; det är i full gång. Ett överhängande angrepp är däremot ett angrepp som ännu inte påbörjats men som riskerar att påbörjas inom en väldigt kort tid. Det ställs vissa krav på ett angrepp för att det skall vara överhängande i nödvärnsrättens mening: a) angreppet måste vara möjligt att utföra i nästa ögonblick Det får inte finnas något hinder som gör att angriparen inte kan utför angreppet genast eller inom en mycket kort tid. Exempel på sådana hinder är en låst dörr som angriparen måste forcera innan han kan utföra sitt angrepp eller om angriparen måste hämta eller få fram ett visst föremål, exempelvis ett vapen, som inte finns på plats eller som förvaras på sådant sätt att det inte kan tas fram snabbt och enkelt.

5 b) du ska, i stort sett, vara helt säker på att angreppet kommer att sättas i verket i nästa stund eller inom en så kort tid att du inte kan förhindra det på annat sätt än genom att agera i nödvärn. Med andra ord kan man säga att angreppet skall vara nära förestående i tid och rum. Observera att det enbart är angrepp som är överhängande eller påbörjade som ger rätt till nödvärn, alla andra angrepp utesluts. Nödvärn gäller enbart för att avstyra, avvärja eller få stopp på angrepp. Så fort angreppet upphör eller har blivit avvärjt slutar rätten till nödvärn! Lagen tillåter inte hämnd för tidigare eller just avslutade angrepp. Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom Angreppet skall vara brottsligt. Det finns angrepp som inte är brottsliga. Om en polis skall upprätthålla lag och ordning och därför måste agera fysiskt mot dig, kanske gripa dig eller flytta undan dig, utsätts du för ett angrepp som inte är brottsligt; du har ingen nödvärnsrätt om du försöker motsätta dig ett sådant angrepp Om du är ute på lokal och blir så stökig att en ordningsvakt för ut dig ur lokalen eller omhändertar dig tills polis kommer till platsen så utsätts du inte för något brottsligt angrepp Agerar du på så sätt mot någon annan att denne får rätt att bruka nödvärn mot dig, och han gör det, så utsätts du inte för något brottsligt angrepp. Sysslar du med idrott som innehåller inslag av fysisk kamp som kan vara både smärtsam och kränkande handlar det inte heller om något brottsligt angrepp, så länge motparten håller sig inom ramarna för vad som anses allmänt godtaget inom idrotten i fråga. För att en handling ska vara ett brott måste den, om inte annat sägs, utföras uppsåtligen (med vett och vilja) dvs att den som utför handlingen medvetet väljer att utföra handlingen trots att han förstår, eller normalt borde kunna förstå, följderna av sin handling 4. Att knuffa till en annan person är inte ett brott, om det är en olyckshändelse. Det finns ingen medveten tanke på att jag minsann ska knuffa till den där alltså inget uppsåt, därmed inget brott och heller ingen nödvärnsrätt för den som blir knuffad. Skulle någon å andra sidan medvetet välja att knuffa en annan person (även om det görs så att det liknar en olycka) oavsett om syftet med handlingen är att just knuffa till denne eller om knuffen bara är ett medel för att uppnå ett annat mål (t.ex. stjäla hans plånbok) så har handlingen utförts med vett och vilja, dvs med uppsåt och kan därmed vara ett brott. Psykiskt störda personer som kan bli aggressiva och rikta denna aggressivitet mot en annan person utan att ha någon tanke på vad de gör, saknar i juridisk mening uppsåt i sitt agerande. I och med att uppsåtet saknas ses inte ett angrepp från en sådan person som brottsligt och därmed har den angripne i ett sådant fall ingen nödvärnsrätt. I realiteten har detta bara betydelse om den som utsätts för angreppet är klart medveten om att den som attackerar honom bara gör det pga sin psykiska störning (alltså utan uppsåt). I sådana fall får den angripne agera i nöd och fortfarande försvara sig men med snävare ramar för vad som är tillåtet att göra 5. Om den angripne inte är medveten om den attackerande personens psykiska störning får han agera som om han hade nödvärnsrätt. Man kan säga att den angripne får agera i god tro om den som attackerar vet vad han sysslar med och alltså har ett uppsåt med sitt agerande (sk putativt nödvärn). 4 BrB 1:2 5 BrB 24:4

6 Om det som angrips är egendom finns det även en teoretisk möjlighet att den som äger egendomen har gett sin tillåtelse till att egendomen får angripas. Om så är fallet handlar det inte om ett brottsligt angrepp. I BrB 24 kap. 7 stadgas det att du inom rimliga gränser får utöva fysiskt våld mot någon annan som gett sitt samtycke till detta. På sätt och vis hamnar idrottsutövandet under denna paragraf men även t ex vissa uppgörelser utanför krogen. I vissa, särskilt angivna situationer, vidgas ansvaret så att en handling som inte utförts uppsåtligen ändå anses brottslig då det står klart att den som utfört handlingen varit oaktsam i sitt agerande. Om en person på en arbetsplats väljer att frångå säkerhetsföreskrifterna för hur t.ex. biltvätten skall hanteras och det till följd av detta sker en olycka (en olycka som personen i fråga absolut inte ville och heller inte trodde skulle ske) så har denne ändock varit oaktsam och kan därför vara skyldig till framkallande av fara för annan, vålande av kroppsskada, vållande av annans död eller något annat oaktsamhetsbrott. Ett annat exempel på oaktsamhet är om någon ska visa sitt kunnande i självförsvar för en kompis, utan tanke eller vilja att skada eller orsaka obehag, och denne gör detta utan att kompisen är med på det och i situationen råkar bli sådan att skada uppstår. I ett sådant fall kan oaktsamhetsbrott föreligga. För att summera detta: Om du hamnar i en situation där en person (du själv eller någon annan) eller någons egendom (din eller annans) riskerar att utsättas för brottsligt angrepp eller redan utsätts för ett brottsligt angrepp (som ännu inte avslutats), har du rätt att göra vad som helst för att avstyra eller få slut på angreppet (till och med sådant som annars är olagligt), så länge det du gör inte är uppenbart oförsvarligt med hänsyn till vad det är som angrips, hur farligt och grymt angreppet är och med tanke de olika handlingsmöjligheter som omständigheterna i övrigt ger dig. Låt oss se på ett exempel: Säg att du blir konfronterad av en ung man som uppenbarligen tänker bli fysiskt våldsam mot dig. Du försöker att avstyra det hela genom att tala med ynglingen men det går inte, han visar tydlig och äkta aggressivitet gentemot dig tillsammans med alla fysiska tecken på att han kommer att klippa till dig. Plötsligt tar han ett steg mot dig så att du är inom räckhåll för honom samtidigt som han höjer sina knutna nävar framför sig. Är detta en nödvärnssituation? Det är helt klart att det finns stor risk för att du kommer att utsättas för ett angrepp i vilken stund som helst. Det finns heller ingenting som rent fysiskt hindrar ynglingen från att nå dig. Med andra ord är ett angrepp överhängande och det första nödvärn villkoret (ett påbörjat eller överhängande angrepp på person ) är uppfyllt. Nästa villkor som måste uppfyllas för att du ska ha rätt till nödvärn är att angreppet måste vara brottsligt. Är angreppet brottsligt? Under förutsättning att; han inte är polis eller ordningsvakt och har laga stöd för ett ingripande mot dig, du inte ger ditt samtycke till att han slår dig, kom igen slå mig din tönt!, att du inte medverkar i en pjäs där detta ingår som del av föreställningen eller

7 att du i din tur inte håller på att angripa en kompis till honom så att denne försätts i en nödvärnssituation och ynglingen därigenom har rätt att avvärja eller avsluta ditt angrepp mot sin kompis så torde angreppet vara brottsligt och du ha rätt till nödvärn. Vi förutsätter att du har rätt till nödvärn i detta fallet, vad får du då göra? För att ta reda på det måste vi se på; 1. angreppets beskaffenhet Han har ännu inte påbörjat angreppet så du måste göra en avvägning av vad du tror kommer att ske och agera därefter. Är han ute efter att slå dig på käften dvs ge dig en omgång som egentligen inte är ägnad att skada dig men däremot ge dig obehag, smärta och sätta skräck i dig, då får ditt försvar ha motsvarande våldsamhet. Det handlar inte om att du får ge tillbaks med samma mynt som han betalar dig (bara sparka om han sparkar, bara slå om han slår), det rätten kommer att titta på är graden av våldsamhet och hänsynslöshet som angriparen använder och väger den mot den grad av våldsamhet och hänsynslöshet som du använder. Är det uppenbart att denna yngling, som du slåss med, är ute för att döda dig så kan du, teoretiskt, riskera ynglingens liv genom ditt försvar, utan att det ska anses oförsvarligt. Det skall dock sägas att svensk rätt, helt riktigt, ser väldigt allvarligt på att man utsätter någon för livsfara, eller ännu värre faktiskt dödar någon. Och jag måste påminna om att det inte bara är angreppets beskaffenhet som bestämmer hur våldsamt ditt försvar får vara. Omständigheterna i övrigt är i stort sett alltid sådana att du inte behöver döda någon för att stoppa denne från att släcka ditt liv. I de absolut flesta fall räcker det med att du gör angriparen oförmögen att fortsätta sitt angrepp t.ex. genom att göra honom medvetslös, övermanna och hålla fast honom eller någonting liknande som inte innebär livsfara för den som angriper dig. Det är därför bara extrema undantagsfall som du avsiktligt kan använda en våldsnivå som innebär uppenbar risk för att den som angriper dig kommer att dödas! 2. det angripnas betydelse Det finns ingenting som är mer värdefullt än en människas liv och hälsa, förutom flera människors liv och hälsa. I det fall vi nu diskuterar är det du som blir angripen. Subjektivt sett borde det vara få saker som har större värde för dig än ditt eget liv och hälsa. Objektivt sett har angriparens liv och hälsa samma skyddsvärde som ditt eget liv och hälsa. Du har alltså fortfarande möjlighet att direkt se på den fara som angreppet innebär för dig och i ditt försvar utsätta angriparen för samma fara. Låt oss leka med tanken att du skulle vara pilot på ett flygplan som bara kan framföras av dig. Ombord på detta plan finns 12 passagerare vars liv och hälsa är helt beroende av att du är frisk och oskadad. En av dessa passagerare angriper dig på ett sätt som innebär uppenbar fara för ditt liv och din hälsa. I en sådan situation kommer du att kunna gå mycket långt i ditt försvar för att freda dig själv. Avvägningen blir en persons liv som ställs mot 13 personers liv (ditt + 12 passagerare, inklusive skurken). Detta är en mycket teoretisk och extrem situation men jag hoppas det ger dig förståelse för hur avvägningen görs. En situation som är mycket vanligare är att en person angriper egendom, låt säga att någon bryter sin in i din bil och stjäl den bilstereo som finns i bilen. Här är det väldigt lätt att den som vill freda sin bil använder ett uppenbart oförsvarligt agerande i sin iver att skydda den. En sak/ting är alltid är alltid mindre värd än en människa, om inte saken i sig själv upprätthåller en människas liv (t.ex. flygplanet i ovanstående exempel) och det juridiska värdet av saker är dessutom oftast lägre än det subjektiva värde som vi människor ger dem. Låt oss säga att du just har köpt en ny bil som är värd :- kronor. Du ser till så att bilen blir i körbart skick, med alla de försäkringar som normalt köps till en bil i den prisklassen. Vad är då det juridiska värdet på din bil? :- kr? Nej, 1 500:- till 5000:- kronor beroende på hur dyr din självrisk är i händelse av att bilen skadas eller förstörs vid ett brott eller en stöld. Hur mycket våld får du använda mot en annan människa för att

8 skydda dig från en förlust på 5 000:-? I stort sett inget våld alls, avgjort inget som riskerar att någon utsätts för skada, bestående märke eller ihållande smärta. 3. omständigheterna i övrigt Vi återgår till den situation vi började med. En yngling står just i begrepp att attackera dig fysiskt. Hur ser omständigheterna ut? Låt oss säga att ynglingen är 25 år gammal, 185 cm lång, 100 kg tung (bara muskler), har tränat boxning och kampsport hela sitt liv och med galen blick väser Jag ska döda dig i samma ögonblick som han närmar sig dig. Du är inträngd i ett hörn av ett rum, oförmögen att ta dig någonstans utan att först ta hand om ynglingen. Den finns ingen som kan hjälpa dig och du har redan försökt med alla verbala och icke våldsamma metoder du känner till för att avvärja angreppet. I ett sådant läge kommer omständigheterna i övrigt att verka för din favör och ge dig större marginal för vad du kan göra än vid ett normalt slagsmål innan du kommer upp i någonting som kan anses vara uppenbart oförsvarligt. Låt oss säga att ynglingen är 3 år gammal, 104 cm lång, 21 kg tung (bara muskler), just har blivit nekad att köpa en leksak i en affär och med galen blick väser ävla bubbe i samma ögonblick som han närmar sig dig. Angreppet är ursinnigt. Angriparen är uppenbarligen likgiltig inför om det våld han utövar gentemot dig skulle kunna skada eller rent av döda dig (vore det en vuxen person som hade samma inställning vid en misshandel skulle det vara liktydigt med uppsåt till dråp eller dråpförsök). Du är inträngd i ett hörn av ett rum, oförmögen att ta dig någonstans utan att först ta hand om ynglingen. Den finns ingen som kan hjälpa dig och du har redan försökt med alla verbala och icke våldsamma metoder du känner till för att avvärja angreppet. I detta fall är omständigheterna i övriga sådana att du i stort sett inte får göra annat än uthärda angreppet och skydda dig så gott det går eller hålla ynglingen ifrån dig så han bara når att angripa din hand och underarm eller plocka upp honom i en björnkram, som hindrar honom att slå och sparka allt för hårt, för att sedan ta med honom ut ur lokalen (varning för bett). Alla dessa faktorer samverkar och bildar en helhet som ligger till grund för den bedömning som ska svaras på: 1. om nödvärn är aktuellt i situationen 2. vad som kan anses vara ej uppenbart oförsvarligt och därmed rimligt eller uppenbart oförsvarligt och därmed spränger nödvärnet och gör agerandet brottsligt Rätt till nödvärn föreligger mot 2. den som med våld eller hot om våld eller annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning. Här beskrivs en situation som måste uppfylla flera villkor; Rätt till nödvärnsrätt föreligger mot den som hindrar att egendom återtas Någonting måste ha blivit taget ifrån någon. Någon försöker ta tillbaks det som någon tagit men hindras av annan person. Kalle har tagit Olles bilstereo. Olle försöker att ta tillbaks sin bilstereo från Kalle men hindras att göra detta. Märk väl att det inte sägs att det måste vara samma person som tagit egendomen som ska hindra att den återtas för att nödvärn skall gälla. Nödvärn gäller oavsett vem som hindrar att egendomen tas tillbaks. Det står heller inte att det måste vara din egendom som tagits för att du ska ha rätt till nödvärn. Kalle tar Olles bilstereo. Pelle ser när Kalle tar Olles bilstereo. Pelle försöker ta tillbaka Olles bilstereo från Kalle men hindras från att göra detta av Bettan. Pelle har rätt till nödvärn gentemot Bettan (under förutsättning att övriga villkor för denna nödvärnssituation uppfylls).

9 Rätt till nödvärn föreligger mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning. Med våld eller hot om våld eller på annat sätt är en väldigt bred beskrivning. I princip spelar det ingen roll på vilket sätt en person hindras från att återta egendomen. Det viktigaste av allt är rätten till nödvärn inte uppkommer förrän det står klart att någon medvetet hindrar egendomen från att återtas. Du kan alltså inte börja vara allt för handgriplig i dina strävanden efter att ta tillbaks vad du just sett blivit taget förrän du tagit reda på om den som tagit sakerna frivilligt lämnar tillbaks dem eller inte. Först när det står klart att någon genom handling hindrar att egendomen återtas så uppstår rätten till nödvärn. Hur mycket får man göra? Säg att du jobbar i en butik. En kund kommer in och du ser hur han stoppar på sig en tub med kaviar. Han glömmer att betala tuben när han går ut. Som den kunniga säljaren du är frågar du först om det inte var någonting annat han tänkt köpa eller någonting du kunde hjälpa honom med då han passerar kassan, för att på ett smidigt sätt påminna honom att betala det han plockat på sig. Han svarar Nej och går ut ur butiken. Du väljer då att följa honom ut ur butiken och påpeka att Ursäkta men du glömde betala kaviartuben som du stoppade ner i din ficka när du var inne i butiken. Den tänker jag inte betala! Och vad gör du åt det då? svarar den sympatiske kunden med ett leende och ett visst stänk av hot i rösten. Här känner du rätten till nödvärn sprider sig i hela din kropp. Den första fråga vi måste ställa oss i detta läge är om rätten till nödvärn faktiskt föreligger. Du har tagit kunden på bar gärning (det är ok), kunden är fullt upptagen med att med hot om våld eller på annat sätt hindra att egendom återtas (det är också ok), rätt till nödvärn föreligger alltså. Hur mycket får du göra utan att det blir uppenbart oförsvarligt? Låt oss gå igenom checklistan och väga de olika aspekterna på vår lilla våg (sid 3). Den gärning du nu vill ta till gentemot kunden skall vägas mot; 1. angreppets beskaffenhet: personen verkar ju uppträda kallt beräknande och helt utan hänsyn till att han orsakar den skada han orsakar, det är dock ingen fara för annat än egendom dvs. kaviartuben, inga hot mot person har förekommit. 2. det angripnas värde: det företag du arbetar för riskerar att förlora inköpsvärdet av en kaviartub. Ett värde som inte ger dig något större spelrum vad gäller att riskera kundens väl och ve. Men principen, säger du, är inte principen någonting värd?. Jo, principen är naturligtvis värd en del, men juridiskt sett är den princip som gäller att du som privatperson inte skall vara den som griper, håller rättegång och dömer de olika missdådare du ställs inför, gripandet är polisens uppgift, prövandet och dömandet är domstolarnas uppgift. Du skall i första hand ta in uppgifter och kalla på polis så att samhället kan sköta upprätthållandet av lagen. Sedan ska du naturligtvis aldrig ge upp hoppet om att så ska ske, även om det ibland kan verka fåfängt. Det värsta du kan göra är att väga in någon princip i detta som du tror ger dig mer rätt att ingripa mot denne kund än det futtiga inköpspriset för en kaviartub det nu faktiskt handlar om. 3. omständigheterna i övrigt: mannen är 175 cm lång, verkar aningen spinkig, risken att han bär vapen i form av kniv eller liknande är stor men du vet ingenting säkert, det finns ett par vittnen till det inträffade och du har själv haft goda möjligheter att ta ett signalement på mannen. Han har dessutom visat sig villig att, åtminstone tillfälligt, stanna och diskutera det inträffade. Det du får göra rent fysiskt är väldigt lite om ens något. Det som gäller är i första hand att resonera med mannen, i andra hand att kontakta polis, ge dem befintliga uppgifter och låta dem ta hand om saken. Rätt till nödvärn föreligger mot 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg,

10 Rum, hus, gård eller fartyg betyder här alla platser som inte är allmän plats. Det vill säga alla platser som inte alltid är öppna för allmänheten utan ägs av någon som kan bestämma när det är tillåtet för andra att komma in till platsen (vilka öppettider som skall gälla) och vilka som ska ha tillträde till platsen. T ex en butik eller en reception är en plats som faller in under denna uppräkning. Rätt till nödvärn föreligger mot den person som olovligen försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, Det är ju lätt att se att du har rätt att hindra någon från att komma in i butiken eller receptionen när den är stängd. Men även om den är öppen har du rätt att bestämma vem som får komma in (så länge du inte stoppar någon på grund av kön, ras (etniskt ursprung), religion, sexuell läggning, funktionshinder eller politisk övertygelse). För att stoppa någon på sådant sätt att nödvärnsrätten ska gälla bör du möta dem i dörren och tala om för dem att de inte är välkomna in på stället. Ett alternativ är att hålla dörren låst och därigenom (kanske i kombination med ett anslag) visa att du bestämmer vilka som får komma in och när de får komma in. Om någon, trotts att dörren är låst, stället är stängt eller du har mött dem i dörren och upplyst dem om att de inte är välkomna, försöker komma in, så har du nödvärnsrätt för att hindra dem från att komma in. Rätt till nödvärn föreligger mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, Om t ex butiken är öppen och du inte har stoppat personen i dörren och förklarat att han inte får komma in så är det tillåtet för alla att komma in i butiken. Detta innebär att en person, hur oönskad han än är, som utan att stoppats kommit in på stället under ordinarie öppettider, naturligtvis kan uppmanas att gå därifrån men det finns ingen rätt till nödvärn för att få ut honom ur butiken. I det läget är det bäst att ringa polisen och låta dem ta hand om situationen. Det är bara mot den som olovligen trängt in i butiken som nödvärnsrätten är aktuell. Hur mycket får du göra för att stoppa dem från att gå in i butiken eller, om de olovligen kommer in i butiken, för att få ut dem ur butiken? Det beror ju helt på varför de vill tränga sig in eller varför de redan trängt sig in. Det är bara att se på de olika aspekterna och väga deras sammantagna vikt mot de olika handlingsalternativen du kan komma på. 1. angreppets beskaffenhet Hur hänsynslöst och allmänfarligt agerar de för att komma in eller få stanna kvar? 2. det angripnas betydelse Vad är det de vill åstadkomma genom att ta sig in eller stanna kvar i butiken. Hur stor fysisk eller ekonomisk skada skulle det innebära för er eller någon annan om de lyckades med sitt uppsåt? 3. omständigheterna i övrigt Vad är styrkeförhållandet mellan dig eller motparten? Vilka olika alternativa handlingssätt har du? Vilket handlingsalternativ är det bästa? För att stoppa någon från att komma in är det oftast att så vänligt som möjligt stå i vägen eller hålla undan personen med händerna som mest troligt är det rimligaste alternativet. Det kan dock vara farligt att göra så om den man hindrar väljer att bli våldsam. Om den som hindras från att komma in blir våldsam och vänder våldet mot dig så har du nödvärnrätt enligt första punkten (angrepp på person).

11 De som olovligen inträngt i butiken kan du knuffa eller lyfta ut ur butiken så länge du inte tillfogar dem smärta eller skada med ditt agerande. Men, igen, att försöka sig på att göra så kan vara mycket farligt och stör det inte allt för mycket med att ha dem i butiken är det bättre att ringa polisen och låta dem göra jobbet. Rätt till nödvärn föreligger mot. 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse Den sista situationen som ger dig rätt till nödvärn är om någon (till och med någon som du bjudit in i ditt hem) vägrar att lämna din bostad efter att du bett dem göra det. I ett sådant läge får du använda ett milt våld för att föra ut dem ur hemmet. Du får knappast orsaka dem smärta eller skada när du gör det. Som du ser sägs det inte att det måste vara din egen bostad som det handlar om men för att nödvärn ska vara tillämpligt ska det stå helt klart att den vars bostad det är, vill att personen i fråga ska lämna bostaden. Nödvärnsexcess Nu säger vän av ordning att det finns tillfällen då alla krav på en nödvärnssituation uppfylls men angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte kan motivera det våld som en vanlig människa ändå kommer att använda för att få stopp på angreppet, helt enkelt för att omständigheterna var sådana att hon inte kunde behärska sig och se på det som inträffade utan att uppröras av väldigt starka eller förvirrade känslor. Låt säga att du kommer hem och finner din yngsta dotter (4 år gammal) i sängen med grannen, det är tydligt att flickan inte utsatts för någon större fysisk fara för liv eller hälsa, men grannen är i full färd med att tvinga den gråtande flickan till sexuellt umgänge. I ett sådant läge skulle åtminstone jag reagera en aning mer vildsint än vad som tillåts vid en kallt realistisk bedömning av: angreppets beskaffenhet (strikt: hur fysiskt farligt angreppet egentligen är för flickan. Det har dock på senare tid tagits ökad hänsyn till människans psykologiska sida men det är fortfarande vilka fysiska skador som riskerar att uppstå som i första hand ska bedömas), det angripnas värde (att förövaren är lika mycket människa som flickan och hans hälsa skall visas lika mycket hänsyn som flickans i denna situation) omständigheterna i övrigt (det är flickan som angrips av mannen men när du ingriper är det styrkeförhållandet mellan Dig och manen och de handlingsmöjligheter Du har vid tillfället som står till grund för bedömningen om du agerat uppenbart oförsvarligt eller ej. En aspekt som det också är mänskligt att glömma i det här fallet är att nödvärnsrätten enbart ger mig rätt att få angreppet att upphöra, jag får inte hämnas via mitt agerande, enbart få honom att upphöra med angreppet. Situationen skulle vara sådan att jag svårligen kunde besinna mig. Som tur har lagstiftaren insett att det i vissa fall är mänskligt att reagera på detta vis därför finns nödvärnsexcessen: BrB 24kap 6 Om någon i fall där 1-5 detta kapitel är tillämpligt har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar (straff), om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig.

12 Det jag alltså får göra i fallet ovan är att säga till personen att nu kliver du upp ur sängen och så griper jag dig för hemfridsbrott och ofredande, så nu får du stanna här tills polisen kommer. Om han då gör som jag säger får jag inte göra något mer. Men, som sagt, det är väl ganska troligt att man i denna situation skulle agera något grövre.

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

EXPERIENCE ENABLING SERVICES AB

EXPERIENCE ENABLING SERVICES AB Publiksäkerhetsgenomgång Rally Sweden Syftet med säkerhetsarbetet under evenemanget är att säkerhetställa publikens - säkerhet, - trygghet, - upplevelse. Detta är grunden för en bra evenemangsupplevelse.

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Hot och våld i arbetsmiljön

Hot och våld i arbetsmiljön LOKAL ARBETSPLAN Katedralskolan 2016/2017 Hot och våld i arbetsmiljön Handlingsplanen finns tillgänglig för personal och elever på skolans hemsida. Mål På Katedralskolan skall varken personal eller elever

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Handlingsplan. Våld och hot

Handlingsplan. Våld och hot Handlingsplan Våld och hot Handlingsplan mot våld och hot På PeterSvenskolan 2 går all personal och elever till skolan, vistas där och känner sig trygga. Ingen på skolan ska utsättas för våld eller hot

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

De filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security. Skolskjutningen i Jokela, Finland

De filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security. Skolskjutningen i Jokela, Finland Bild 1 Pågående dödligt våld Information för personal i offentlig miljö Den akuta fasen Bild 2 De filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security. Bild

Läs mer

Pågående dödligt våld. Information för personal i offentlig miljö Den akuta fasen Kompetenscentrum 4

Pågående dödligt våld. Information för personal i offentlig miljö Den akuta fasen Kompetenscentrum 4 Pågående dödligt våld Information för personal i offentlig miljö Den akuta fasen Kompetenscentrum 4 De filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security.

Läs mer

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 OM brotten Brottsbalken reglerar Brott mot person Förmögenhetsbrott Brott mot allmänheten och staten Brott mot specialstrafflagar, till exempel trafikbrott och narkotikabrott LIBER

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Utbildningsmaterial kring bemötande av våld och hot om våld. Självskyddstekniker. B.Taylor H.Ekström. D.Blomkvist S.Widmark

Utbildningsmaterial kring bemötande av våld och hot om våld. Självskyddstekniker. B.Taylor H.Ekström. D.Blomkvist S.Widmark Utbildningsmaterial kring bemötande av våld och hot om våld Självskyddstekniker B.Taylor H.Ekström D.Blomkvist S.Widmark Självskyddstekniker Dessa bilder är hämtade från Statens institutionsstyrelses (SiS)

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

2012-11-15. Handlingsplan för agerande vid hot och våld på Björkhagsskolan

2012-11-15. Handlingsplan för agerande vid hot och våld på Björkhagsskolan 2012-11-15 Handlingsplan för agerande vid hot och våld på Björkhagsskolan All personal är skyldig att hålla sig väl förtrogen med denna handlingsplan. Vid oklarheter kontakta rektor. Som nyanställd ska

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Uppsåt och oaktsamhet

Uppsåt och oaktsamhet Uppsåt och oaktsamhet Annika Norée annika.noree@juridicum.su.se Disposition 1. Grundläggande principer 2. Uppsåt 3. Oaktsamhet 4. Misstag 5. Berusning och tillfällig sinnesförvirring Åter till brottsbegreppet

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Hatbrottsgruppen Stockholm

Hatbrottsgruppen Stockholm Hatbrottsgruppen Stockholm 1 De mänskliga rättigheterna Rätten att inte bli diskriminerad Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära

Läs mer

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 1. Inledning Detta dokument innehåller information om de frågor som ska förberedas till de olika seminarierna. Det handlar dels om hänvisningar till de frågor

Läs mer

LEDARE KALENDARIUM I DETTA NUMMER

LEDARE KALENDARIUM I DETTA NUMMER Kime - juni 2015 LEDARE Allt har ett slut och så även vårterminen 2015. House of Samurai går in i ett lugnare tempo under cirka två månaders tid med träning en gång i veckan för jujutsuutövarna och två

Läs mer

Olika typer av diskriminering

Olika typer av diskriminering 32 Träff5. Olika typer av diskriminering Mål för den femte träffen är att: få en fördjupad förståelse för olika former av diskriminering och det skydd lagen ger? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen

Läs mer

Bättre fly än uppenbart oförsvarligt fäkta? Om försvarlighetsbedömningen i nödvärnsrätten med särskilt fokus på alternativa handlingsvägar

Bättre fly än uppenbart oförsvarligt fäkta? Om försvarlighetsbedömningen i nödvärnsrätten med särskilt fokus på alternativa handlingsvägar Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Bättre fly än uppenbart oförsvarligt fäkta? Om försvarlighetsbedömningen i nödvärnsrätten med särskilt fokus på alternativa

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 januari 2011 T 1872-09 KLAGANDE KS Ombud: Advokat GB MOTPARTER 1. SB 2. MF SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2009-03-18

Läs mer

Det viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av;

Det viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av; Version 2007-08-24 Umeå kommuns skolplan tydliggör att. Föräldrarna är medansvariga till det som barnen gör i skolan. Då det uppstår problem med våld, hot och/eller mobbning ska åtgärder omedelbart sättas

Läs mer

meddelad i Huddinge. Begångna brott Misshandel

meddelad i Huddinge. Begångna brott Misshandel Mål nr meddelad i Huddinge 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Kay Engfeldt Riksenheten för polismål, Stockholm Tilltalad Lars PETER Lindhe, 800307-0334 Vattenledningsvägen 16 126

Läs mer

En lektion om medverkan till brott

En lektion om medverkan till brott OBS! Det här materialet togs fram till den nu nedlagda webbplatsen Brottsrummet.se. Delar av innehållet kan vara inaktuellt eller felaktigt. En lektion om medverkan till brott Lärarhandledning FALLSTUDIE

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Bilaga 5: Begrepp och definitioner 5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

Nödvärn vid uppgörelser - NJA 2005 s. 237

Nödvärn vid uppgörelser - NJA 2005 s. 237 Nödvärn vid uppgörelser - NJA 2005 s. 237 Bilaga 4 RättsPM 2006:17 Brottmålsavdelningen Juni 2006 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 2. NJA 2005 s. 237... 2 2.1 Nödvärn förutsätter att det är en

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 141 Den 2016-10-04 Riktlinjer hot och våld Kommunstyrelsens beslut Riktlinjer och handlingsplan för hot och våld mot anställda och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gläntans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan 5 6 Utvärdering

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium

Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium För att datoranvändningen på skolan ska fungera är det oundvikligt att etiska krav ställs på användarna. Kraven skiljer sig inte mycket från övriga krav som

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg 1 BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg Bedömningsstöd/Samtycke Innehåll SAMTYCKE 3 Olika typer av samtycke 3 SAMTYCKE OCH PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

TÄCKNINGSPRINCIPENS ABC

TÄCKNINGSPRINCIPENS ABC TÄCKNINGSPRINCIPENS ABC av Petter Asp & Magnus Ulväng 1 1. INLEDNING Många studenter har genom åren brottats med täckningsprincipen och dess tillämpning inom straffrätten. Inte sällan uppfattas täckningsprincipens

Läs mer

MEDVERKAN TILL BROTT MEDVERKANSANSVAR. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Regleras i 23:4 BrB

MEDVERKAN TILL BROTT MEDVERKANSANSVAR. Utvidgat ansvar, en skiss. 3/2 2014, Erik Svensson. Regleras i 23:4 BrB MEDVERKAN TILL BROTT 3/2 2014, Erik Svensson MEDVERKANSANSVAR Regleras i 23:4 BrB Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring

Läs mer

Befogenheter, rättskydd och skyldigheter

Befogenheter, rättskydd och skyldigheter Flik 10 Befogenheter, rättskydd och skyldigheter Som fisketillsynsman är det av yttersta vikt att man vet vad man sysslar med. Det gäller att alltid uppträda korrekt, att alltid vara påläst på lagstiftning,

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Ansvarsfrihet. Föreläsning vid Lunds Domarakademi den 11 maj 2010 Hovrättslagmannen Martin Borgeke HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE

Ansvarsfrihet. Föreläsning vid Lunds Domarakademi den 11 maj 2010 Hovrättslagmannen Martin Borgeke HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Ansvarsfrihet Föreläsning vid Lunds Domarakademi den 11 maj 2010 Hovrättslagmannen Martin Borgeke 1 Brottsbegreppet A OTILLÅTEN GÄRNING B PERSONLIGT ANSVAR ( Objektiva rekvisit ) ( Subjektiva rekvisit

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

Övergripande handlingsplan

Övergripande handlingsplan Övergripande handlingsplan Hot och våld Inom barnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola Gäller fr.o.m. 2016-04-12 Denna handlingsplan är ett komplement till Vara kommuns övergripande plan Riktlinje

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter;

Läs mer