Dyslexi och vuxna. -en visualisering av ett forskningsfält
|
|
- Karolina Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dyslexi och vuxna -en visualisering av ett forskningsfält Introduktion I dagens samhälle arbetar skolor för att alla barn och ungdomar ska ha samma förutsättningar (Skolinspektionen, 2010). Samuelsson (2009) beskriver att det finns mer forskning kring barn med diagnosen dyslexi, än vad det finns om vuxna med samma svårigheter. Den som har dyslexi har svårt att avkoda ord, det finns brister i de fonologiska färdigheterna som gör det problematiskt för individen att uppfatta och förstå ordens beståndsdelar samt innebörd. Hjärnan har även svårigheter att lagra och tolka språkljud (Høien och Lundberg, 1999). I Sverige har ungefär vuxna svårigheter att läsa en text. Dock är svårigheterna ihållande och kan finnas kvar även i vuxen ålder, då dessa oftast visar sig i rättskrivningssvårigheterna och att läsningen inte är lika åldersadikvat (a.a.). Det finns karaktäristiska drag i dyslektikers hjärnor och Høien och Lundberg (1999) beskriver att läsoch skrivsvårigheter/dyslexi visar sig på olika vis och kan variera i grad. Det visar det sig att % vuxna har svårigheter att läsa och förstå en vanlig dagstidning (Lundgren, Eklöf & Hedberg, 2009). Frisk (2003) menar att vuxnas läs- och skrivutveckling kommit i skymundan för läs- och skrivutveckling för barn. Finns inte mycket forskning kring vuxna med dessa svårigheter utan man forskar om barns svårigheter för att stödja träna upp dessa dyslektiska svårigheter i tidig ålder (a.a.). Genom denna visualisering ska jag undersöka hur mycket forskning det finns på sökorden vuxna och dyslexi och jämföra detta med barn och dyslexi. Här ska skillnader och likheter presenteras med hjälp av co-citeringsanalys och visualisering genom VOSViewer. Forskningsfrågorna som ska besvaras är: Hur skiljer sig sökningen vuxna och dyslexi med barn och dyslexi? Delar sökningarna samma centrala dokument eller författare?
2 Tidigare forskning Visualiseringen handlar om två ämnen som sätts samman och jämförs. Det finns artiklar som behandlar forskningsfälten, men när de sammanställda i kontext handlar de oftast om neurologi eller hur man enklast kan stödja små barn som har dessa svårigheter. Ett arbete handlar om att stödja barn och ungdomar så de finner hjälpmedel som hjälper dem i vardagen. Det finns forskning om vuxna med dyslektiska svårigheter, men det handlar om att denna grupp ska få hjälpmedel, exempelvis på biblioteken, skolor och på arbetsplatser. När tidigare forskning eftersöks är det svårt att finna något relevant som liknar denna visualisering. Istället har en artikel om utvecklingsdyslexi valts. I artikeln har man gjort en co-citeringsanalys inom dyslexi, då dyslexin är förvärvad genom hjärnskada. I Perry & Rice (1999) artikel har man samlat citeringsdata från 74 dyslexiforskare vid tre tidpunkter. Forskningen gjordes från 1974 till 1994 i databasen CRISP som enligt Perry & Rice (1999) finansieras av National Institutes av Health (NIH). Resultaten sattes in i olika kluster med liknande forskare inom vissa områden baserat på co-citation samt andra relationer. Dock har forskningen förändrats genom att det sker framsteg inom de neurobiologiska, genetiska, kognitiva och neuropsykologiska aspekter av dyslexin. Enligt Perry & Rice (1999) står det att NIH stod för finansieringen som gradvis ökade från år Resultaten visar på skillnader snarare än konvergens bland relaterade forskningsområden. De flesta forskare har en bakgund inom neurovetenskap enligt artiklen från 1999 (a.a.). De största grupperna inom analysen är neurovetenskapen och artiklar som handlar om det fonologiska. 40% av artiklarna i co-citeringen hamnade inom det fonologiska klustret, medan 100% behandlade neurovetenskap. Klustren inom dyslexiforskningen innehöll 60% utbildning. I co-citeringen fanns namn som Fletcher, Shaywitz, Tallal, Smith och Vellutino, beskriver Perry & Rice (1999).
3 Metod Sökningen sker i den vetenskapliga databasen Web of Science, som Thomson Reuters utvecklat. Det är en vetenskaplig databas som synliggör citeringar av publikationer. Målet med undersökningen är att se ämnets bredd, hur stora de olika ämnesuppdelningarna är och vilka som är de mest citerade artiklarna. Jag börjar med att använda det engelska ordet för dyslexi och trunkerar detta för större sökbredd. Resultatet blev 10,151 poster. Genom att använda artiklar som publicerats under de senaste tio åren görs sökbredden smalare. Det blir 5,220 poster när tidsspannet ändras från 2004 till För att ytterligare smalna av ämnet, läggs även ordet adult till för att jag vill inrikta mig på vuxna och dyslexi. Trunkerade även adult* för att utöka sökningen. Nu ser sökningen ut såhär: dyslex* AND adult* och genererar 947 poster. Sorterar bort dokumenttyper som inte genomgått peer review och avslutar sökningen med att markera att publikationerna ska rangordnas från högst till lägst citerad. Genom att jag utgår från enbart artiklar, markeras det i sökningen och får då slutligen 853 poster. För att kunna jämföra resultat görs samma sökning igen, men istället för adult skrevs children. Valde sökordet för att se skillnaden mellan dessa två grupper. Sökningen dyslex* AND child* gav 3,286 poster och riktar man in sig på enbart artiklar blir 2,841 poster kvar. Sedan sparas det ned i full record and cited references under omgångar eftersom det bara går att hämta 500 poster åt gången. Innan resultatet sätts in i programmet VOSViewer, sammansätts de två dokumenten i plain text som sparats ner. Metoden som används i denna visualisering av forskningsfältet är co-citeringsanalys. Det är en central metod inom bibliometri, vilken innebär att man analyserar publikationernas referenser/citeringar. Kärki & Kortelainen (1998) beskriver om det är fler författare som citeras i publikationen inom co-citeringen är de större samband mellan publikationerna. Jag öppnar programmet VOSViewer som hämtats från väljer create och sedan create map based on a network. I VOSViewer kan man välja att göra citeringsanalys eller co-citeringsanalys. Programmet skapades av Nees Jan van Eck och Ludo
4 Waltman från Leiden University. Genom en visualisering i VOSViewer uppenbarar sig sammanhang där man ser vilken relation författarna har till varandra och till ämnet. Det går även att se försteförfattarna, antalet citeringar, ämnesområden och vilka tidskrifter som citerats. Det centrala här är sammanhanget mellan de artiklar som citeras och att de kan visa hur ett område inom forskningen, menar Bawden & Robinson (2012). Genom sammanhangen och kopplingarna mellan olika publikationer får man en karta över ett ämne och dess sammansättningar. De val man gör i sökningen handlar om sökkriterier och vilken databas man använder i forskningen. Detta kan påverka resultatet på olika sätt (a.a.). Som tidigare nämnts har jag använt mig av Web of Science för att hitta publikationerna som utgör grunden för denna co-citeringsanalys. Dock får man minnas att gå in på Web of Science Core Collection då det möjliggör fler sökinställningar, som språk, finansieringsorgan, forskningsområden och andra aspekter som kan vara intressanta för ens studier. Just dessa delar har använts i visualiseringen. Resultat Här följer de senaste fem årens forskning som publicerats i ämnet dyslexi med hjälp av två sökningar: adult* och child*. För att förenkla tolkningen av resultaten döptes sökningen adult* AND dyslexi* om till AD och dyslexi* AND child* får namnet DC. Utifrån sökresultatet i Web of Science visade det sig att forskningen inom dyslexiämnet ökat under senare år. Publication Years Record Count AD DC
5 Source: Number of publications in five years period. Här kan vi utläsa att sökningarna skiljer sig i mängd och de år som artiklarna publicerats. Som mest har det givits ut 100 mot 340 poster i Web of Science. Vad gäller utgivningsåret 2014 som fortfarande pågår har artiklar om barn och dyslexi kommit upp i 289 poster, medan 84 poster framkommit på sökningen om vuxna och dyslexi. Resultaten visar att 97 % av forskningen publicerats på engelska, medan siffran är 93 % för den andel av forskningen som har inriktat sig på barn och dyslexi. Följande tabell visar vilka länder som publicerat forskning och i vilken omfattning. Återigen ser vi stora skillnader mellan grupperna. Se exempelvis det som publicerats i USA, 244 mot 794, en skillnad på 550 publiceringar. Countries/Territories Record Count AD USA 244 ENGLAND 161 FRANCE 71 GERMANY 71 ISRAEL 61 DC USA 794 ENGLAND 461 GERMANY 277 FRANCE 197 NETHERLANDS 182 Source: Countries/Territories
6 I Web of Science kan man utläsa de som bidrar till forskningen och dess publikationer. Topp fem av båda grupperna presenteras nedan. Dessa data visar att det är liknande grupper som finansierar forskningen. De som finansierar forskningen är NIH, WELLCOME TRUST och NATIONAL INSTITUTE OF HEALTH AND HUMAN DEVELOPMENT, de återkommer i båda spalterna. Det som skiljer sig är record count. Det är nästan hälften så mycket finansiering som går till vuxna och dyslexi. Funding Agencies Record Count AD NIH 14 NATIONAL INSTITUTE OF HEALTH AND HUMAN DEVELOPMENT 12 ACADEMY OF FINLAND 11 WELLCOME TRUST 10 MEDICAL RESEARCH COUNCIL 9 DC WELLCOME TRUST 34 NATIONAL INSTITUTES OF HEALTH 27 NATIONAL INSTITUTE OF CHILD HEALTH AND HUMAN DEVELOPMENT 27 NIH 25 ACADEMY OF FINLAND 19 Source: Funding Agencies. De områden som artiklarna publicerats i skiljer sig åt. Inom PSYCHOLOGY ser vi en skillnad på 977 records. Det är stor skillnad mellan AD och DC. Vad gäller EDICATION EDUCATIONAL REASEARCH ser vi en skillnad på 618 poster. Research Areas Record Count AD PSYCHOLOGY 399 NEUROSCIENCES RESEARCH 379
7 EDICATION EDUCATIONAL REASEARCH 184 REHABILITAION 160 LINGUISTISCT 85 DC PSYCHOLOGY 1376 NEUROSCIENCES NEUROLOGY 804 EDICATION EDUCATIONAL REASEARCH 802 REHABILITAION 604 LINGUISTISCT 296 Source: Research Areas and Record Count. För att ytterligare tydliggöra sökningarnas artiklar jämsides med varandra används VOSViewer. Här kan vi se sambandet och olikheterna mellan de två forskningsfälten. Nedan kommer de citerade posterna visas genom Co-citation och cited references som visas i programvaran VOSViewer. AD DC Co-citation visar citatrelationer, det menas med att dokumenten citeras i andra liknande artiklar (Kärki & Kortelainen, 1998). Vi kan se att AD är mer utspridd och att citeringarna inte har samma relation till varandra som hos DC. Vi kan se att Co-citation i DC är mer sammanhängande och har mer citeringar till varandras artiklar. Storleken på klustren är en visualisering där storleken påvisar att antalet citeringar i förhållande med de andra artiklarna som citerats. Genom att visa en jämförelse hos DC ser vi skillnader, ämnena är mer sammanhållna och fler artiklar är citerade eftersom klustren är av en större storlek. Vi ser
8 namn som Snowling som även här har många citeringar, 355 stycken. De blå klustren handlar om neurovetenskap. Hos DC handlar de gröna klustren citeringar om education psykologi. Nedan ser vi en tolkning av AD för att se vilka som är försteförfattare inom AD samt föra fram några artiklar inom AD som har fler antal citeringar. Gröna klustren I AD står det gröna fältet för det kognitiva; människans tänkande och intellekt. Här handlar det bland annat om språket, tidsuppfattning och minnet. En av dessa som forskat i ämnet är Snowling på St John's College i Oxford, hon är mest känd för sitt arbete med dyslexi och har fått pris för sin forskning. I denna visualisering har Snowlings Dyslexia från 2000 ett stort kluster. En annan forskare i ämnet är Rasmus som har en av de större klustren. Artikeln "Theories of developmental dyslexia: insights from a multiple case study of dyslexic adults från 2003 har 166 citeringar. Röda klustren AD:s gröna fält har vi professor Tallal som forskar inom språk och inlärning. Det gröna fältet behandlar Neuroscience och har flest citeringar per artikel inom AD. Det röda hos AD behandlar det psykologiska i visualiseringen. Forskningen handlar om människans beteende. Vellutino forskar i cognitive psychology och skrev 2004 artikeln Specific reading disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? som har det största klustret. Det är det stora klustret över Snowlings namn.
9 Lila klustren Det lila handlar om det kognitiva, vilket är en liten del av visualiseringen som knappt syns bakom de röda klustren. Det kognitiva handlar om intellektuella funktioner. Nicolson som har författat artikeln som citerats mest i de lila klustren handlar om Dyslexia, Learning och Cognitive Neuroscience. Blå klustren Det blå handlar om neurologi. Artiklarna handlar om hjärnansfunktioner och ögonrörelser. Paulesu som forskar inom läsning och dyslexi skrev 2001 Dyslexia: Cultural Diversity and Biological Unity. Habib skrev även om The neurological basis of developmental dyslexia- An overview and working hypothesis. Gula kluster I detta område hittar vi bland annat Stein som verkar på University of Oxford och som intresserar sig för det neurologiska och medicinska inom dyslexiforskningen. Hans artikel kommer från 2001 och heter The magnocellular theory of developmental dyslexia.
10 Här under ser vi försteförfattarna i de båda sökningarna jämsides med varandra. Även här ser vi att DC har större kluster och därigenom har mer citeringar per artikel och författare. Namn som förekommer i de båda sökningarna är Snowling, Rasmus, Tallal och Nicolsson. Det finns även fler försteförfattare som är gemensamma i visualiseringen. Dock ser vi att DC har större kluster och har fler citeringar per författare. Vi kan även se att det är skillnader mellan mängd och sammanhållning i ämnena. Här kan vi även se Goswam som är professor vid Cambridge inom Cognitive Developmental Neuroscience och Director vid Centre for Neuroscience in Education. Det som intresserar Professor Goswam är det kognitiva, dyslexi och läs- och skrivutveckling. Även Shaywitz är välkänd inom forskningen då hon forskat i varför intellektuella individer kan ha svårigheter i sin läsförmåga. AD DC Reflektioner Det visade sig att liknande grupper i samhället stödjer forskningen av publikationerna. Dock skiljer sig antalet publikationer, under det pågående året 2014 har det publicerats tredubbelt så mycket som under 2013, då det publicerades som mest inom AD, 100. Det skiljer 550 publiceringar mellan de två grupperna i USA. Här läggs mycket pengar och kraft på barn och ungdomar för att tidigt kunna förhindra dyslektiska svårigheter. Eftersom svårigheterna skiljer sig från individ till individ kan det ibland vara komplicerat att uppfatta dem. Undvikandestrategier kommer oftast tidigt i skolåldern menar Eriksson Gustavsson (2005). Strategier som möjliggör att elever klarar skolan oupptäckta trots de har svårigheter. Dock kan deras svårigheter göra sig tillkänna i vuxen ålder.
11 Många av forskarna i ämnet forskar inom lingvistik och neurologi, både inom DC och AD. Vad gäller DC finns det mycket resurser i dagens skola och samhälle. Det screenas för att hitta de som har svårigheter. En variant av detta görs även på vissa högskolor och universitet för att förenkla livet för dem som har det svårt (Høien och Lundberg, 1999). VOSViewer ger en tydlig bild av citeringarna och visar även försteförfattare, några av vilka presenterades ovan. Det är oftast kända professorer inom olika specialområden som ger sig tillkänna. Allt från forskare i neurologi, lingvistik och de som är intresserade av dyslexiämnet i sig. Ämnena som forskas mest kring inom AD är psykologi, neurovetenskap, pedagogik, lingvistik och rehabilitation. VOSViewer-kartan som behandlar co-citeringar visar att de psykologiska inslagen i AD-forskningen är väldigt få. Det hade varit intressant att forska vidare på de olika strategierna som Høien och Lundberg (1999) beskriver och se hur de påverkar och har påverkat vuxna med dyslexi. Tidigare forskning av Perry & Rice (1999) inom utvecklingsdyslexi gjordes mellan 1974 till Resultaten visade på att den finansierades av National Institutes av Health som även nu finanserar forskningen inom dyslexin, men mest inom AD. I Perry & Rice (1999) artikel beskrivs att ämnesområden neurobiologiska, genetiska, kognitiva och neuropsykologiska aspekter av dyslexin ökat. Neurovetenskap var dock det största klustret. Inom AD och DC har dessa ämnesområden förändrats och utvecklas. Här är inte neurovetenskap det största klustret, utan klustren inom Dyslexiämnet har ökat och utvecklats. I visualiseringen visas kluster inom ämnen som neurovetenskap, genetisk, kognitiv, perceptuella komponenter och andra centrala aspekter inom dyslexiforskningen. Det största inom klustren är Snowling inom det kognitiva området. Vellutino forskar i kognitiv psykologi och Nicolson inom inlärning och neurovetenskap. Paulesu forskar inom neurovetenskap och om ögonrörelser samt Stein forskar inom det neurologiska och medicinska inom dyslexiforskningen. Dessa fem namn återfinns i varandras artiklar och de är alla välciterade inom dess områden och inom dyslexiforskningen i sig. I Perry & Rice (1999) finns namn som Fletcher, Shaywitz, Tallal, Smith och Vellutino. Det är forskare som fortfarande är verksamma inom ämnet eftersom de återfinns i min visualisering och samarbetar i nya publikationer.
12 Slutligen ska sägas att det finns mycket att forska om inom ämnet. Det finns starka författare som ofta citeras och ett intresse för att forska mer kring barn och ungdomar. Är detta en ihållande trend eller kommer det att förändras? AD hade 84 publiceringar under 2014, mot 289 inom DC. Det visar sig att vuxna med svårigheter bör hitta vägar genom sina svårigheter (Høien och Lundberg, 1999). Det finns lösningar och det gäller för denna grupp att ta tillvara på de hjälpmedel som finns. Idag är det enklare eftersom en mobiltelefon kan agera minnesbärare, minnesinspelare, rättstavningsmaskin och så finns det uppläsningstjänster samt tjänster som gör att man inte ens behöver skriva sökord i mobilen. I Sverige har 20-25% av vuxna svårt att förstå en dagstidning (Dyslexiförbundet, 2009). Hur kommer det se ut om några år då forskningen inom ämnet stärks? När man kan hitta barn i skolåldern och ge dem viktiga verktyg för att de ska kunna få bättre språkligt självförtroende. Jag ser fram emot att följa Goswams, Snowlings, Shaywitzs, Tallals, Steins och Frosts fortsatta arbete i ämnet vuxna och dyslexi. Referenser Bawden, D & Robinson, L. (2012). Introduction to information science. London: Facet. Eriksson-Gustavsson, A. (2005). "Jag fixar det oftast": hur industriarbetare hanterar läs- och skrivkrav i arbetet. Lund: Studentlitteratur. Frisk, E. (2003). "Mera än svårigheter med ord": om högskolestuderandes upplevelser att leva med dyslexi. Lic.-avh. Vasa ; Pedagogiska fakulteten, Vasa. Föhrer, U. & Magnusson, E. (2010). Dyslexi förbannelse eller möjlighet?. Att lära sig leva med läs- och skrivsvårigheter. Lund: BTJ förlag. Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi: från teori till praktik. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur. Kärki, R. & Kortelainen, T. (1998). Introduktion till bibliometri. NORDINFO no. 41.
13 Lundgren, Eklöf & Hedberg. (2009). Läs- och skrivsvårigheter- Dyslexi- Vad det här och hur du lever med det. Dyslexiförbundet FMLS. Perry, C. & Rice, R. (1999) Scholarly communication in developmental dyslexia: Influence of network structure on change in a hybrid problem area. Journal of the American Society for Information Science Volume 49, Issue 2, pages , February DOI: Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Skolinspektionen (2010). Rätten till kunskap [Elektronisk resurs] : en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Stockholm: Skolinspektionen.
14 Några artiklar från visualiseringen: Rasmus, F. Rosen, S. Dakin, S. Day,B. Castellote, J. White, S. Frith,U. (2003) Theories of developmental dyslexia: insights from a multiple case study of dyslexic adults; Brain 126 (4): DOI: published online: 1 April E. Paulesu, J.-F. Démonet, F. Fazio, E. McCrory, V. Chanoine, N. Brunswick, S.F. Cappa, G.Cossu, M. Habib, C.D. Frith, U. Frith (2001) Dyslexia: Cultural Diversity and Biological Unity, Science 16 March 2001: vol. 291 no pp DOI: Habib, M. (2000) The neurological basis of developmental dyslexia An overview and working hypothesis. DOI: First published online. Snowling, M.J. (2000). Dyslexia. (2. ed.) Oxford: Blackwell Publishers. Stein, J. (2001), The magnocellular theory of developmental dyslexia. Dyslexia, 7: DOI: /dys.186 Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J. and Scanlon, D. M. (2004), Specific reading disability (dyslexia): what have we learned in the past four decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 45: DOI:
Dyslexi. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Dyslexi Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Ea Adler, Björn Neuropedagogik : om komplicerat lärande / Björn Adler & Hanna Adler. - 2., [rev.]
Läs merSöka artiklar i CSA-databaser Handledning
På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har
Läs merKort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren
Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst
Läs merEn snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap 1. Gå till Stockholms universitetsbiblioteks startsida (http://www.sub.su.se/) och skriv ERIC (EBSCO) i sökrutan, den vanligaste databasen
Läs merArbeta med Selected Works en lathund
Arbeta med Selected Works en lathund Att redigera din egen Selected Works-sida Ta fram din sida och logga in via My Account längts ner på sidan. Klicka på Edit My Site för att redigera sidan. Gå nu vidare
Läs mer- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010
Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek
Läs merMarie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.
Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga
Läs merInformatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519
Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser
Läs merSo ka artiklar och annan litteratur
1 So ka artiklar och annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur vare sig du letar efter böcker eller artiklar. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom
Läs merModell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs merOm open access och nya publiceringsvägar
Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång
Läs merSö ka litteratur i ERIC
1 Sö ka litteratur i ERIC Det finns två ingångar om man vill söka i databasen ERIC: Via webben gratis version från the Education Resources Information Center: Denna version kan vara bra att känna till
Läs merInformationssökning inför uppsatsen
Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information
Läs merHandlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling
Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens
Läs merPedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015
Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2139 Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives on Developmental
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merDyslexi. Lästips från sjukhusbiblioteket
Dyslexi Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att ha eller sakna verktyg : om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva (2013) Av Åsa Wengelin & Claes Nilholm De tre
Läs merhjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar
Läs merVem är dyslektiker? Idor Svensson. Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift
Vem är dyslektiker? Idor Svensson Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2004 1 Vem är dyslektiker? Idor Svensson,
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merChristina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek
Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som
Läs merAtt administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Innehåll APC vad är det? Modell I -2012 Modell II 2013- Användning Spaning Article Processing
Läs merBibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Vad är bibliometri? Bibliometri är en uppsättning kvantitativa metoder som används för att mäta publikationer.
Läs merSynliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek
Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare
Läs merPC2139, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2139, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives on
Läs merUB:s sö ktjä nst - Söka artiklar och annan litteratur
1 UB:s sö ktjä nst - Söka artiklar och annan litteratur Innehåll Börja här... 2 Logga in... 2 Mitt konto... 3 Adressändring... 3 Spara sökresultat... 4 Sökhistorik & litteraturbevakning... 5 Söka, välja,
Läs merSö ka artiklar öch annan litteratur
1 Sö ka artiklar öch annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom denna sökruta döljer sig en databrunn och
Läs merKvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de
Läs merOpen access Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin
Open access Publiceringslandskapet i förändring Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin 2018-11-15 Christer Lagvik Uppsala Universitetsbibliotek Vetenskaplig publicering och ny teknik
Läs merDyslexi. Lästips från sjukhusbiblioteket
Dyslexi Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Att ha eller sakna verktyg : om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva (2013) Av Åsa Wengelin & Claes Nilholm De tre
Läs merIMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA
IMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA Universitetsbiblioteket Senast ändrad: 2016-12-12 2 Innehållsförteckning Linköpings universitetsbibliotek
Läs merMarie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter
Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merI CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.
CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla
Läs merSö ka artiklar öch annan litteratur
1 Sö ka artiklar öch annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom denna sökruta döljer sig en databrunn och
Läs merSnabbguide till Cinahl
Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC2139 Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives on Developmental
Läs merLathund till Web of Science
Lathund till Web of Science Web of Science är en citeringsdatabas som tillhandahålls av Thomson Reuters. En citeringsdatabas är en databas över vilka referenser (tidskriftsartiklar, konferenspublikationer,
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merPUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND
PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser
PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra
Läs merSö ka artiklar öch annan litteratur
1 Sö ka artiklar öch annan litteratur UB:s startsida är en bra startpunkt när du ska söka litteratur. Sökrutan är nästan det första du lägger märke till. Bakom denna sökruta döljer sig en databrunn och
Läs merEndNote X8. Bygg ditt eget referensbibliotek. - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe
EndNote X8 Bygg ditt eget referensbibliotek 1. Vad är EndNote? EndNote är ett referenshanteringsprogram: - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe - som underlättar sortering
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merSwePub som källa för bibliometriska analyser
SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med
Läs merSöka, värdera, referera
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Söka, värdera, referera Ika Jorum, jorum@kth.se Definiera Vad behöver jag veta? Kommunicera Citera och argumentera korrekt Hitta Var och hur kan jag hitta information?
Läs merHitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är
Läs merVälkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.
Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet
Läs merCinahl sökguide. Enkel sökning. Ämnesordsökning
Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02-20 Cinahl sökguide Enkel sökning Select a Field (optional) sökningen görs som keyword i titel, abstract och subject heading (ämnesord). Genom
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merPubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.
PubMed lathund 2016-02-04 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på För att få se vad som har hänt bakom kulissen, titta på Search details.
Läs merKälluppgifter i fysik FAFA55
Källuppgifter i fysik FAFA55 Varför är vi här? Kursmål: korrekta källuppgifter på universitetsnivå Projekt under LP 1 - Att hitta information - Korrekta källuppgifter i fysikformat Gäller även labbrapport
Läs merÖppna EndNote varje gång när du vill samla referenser till ditt bibliotek.
1. Skapa ett EndNote-bibliotek Börja med att öppna EndNote och skapa ett bibliotek (Reference Library). Det gör du under File / New. Namnge ditt bibliotek och välj var på datorn du vill spara det. Nu kan
Läs merDetta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.
Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas
Läs merBygg ditt eget referensbibliotek
Bygg ditt eget referensbibliotek Vad är EndNote? EndNote är ett referenshanteringsprogram: - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe - som underlättar sortering och hantering
Läs merEndNote X8. Bygg ditt eget referensbibliotek
EndNote X8 Bygg ditt eget referensbibliotek Vad är EndNote? EndNote är ett referenshanteringsprogram: - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe - som underlättar sortering
Läs merUniversitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se
Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merThis is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden. Citation for the original published paper: Almqvist, J. (2014)
Läs merANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET
ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET
ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet
Läs merGuide för referenshantering
Guide för referenshantering APA-manual inom Barn- och ungdomsvetenskap (BUVA) Ingrid Engdahl Anna Westberg Broström Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen PM Barn- och ungdomsvetenskap Vårterminen
Läs merAtt skriva referenser. Citera och referera Referenssystem Referensverktyg
Att skriva referenser Citera och referera Referenssystem Referensverktyg 1 Citera och referera Citering Författarnas exakta ord Citera i texten Ett par ord eller en mening Använd citationsmarkeringar Horror
Läs merFöreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt 1 Akademiskt Arbete Ett akademiskt arbete är ett skrivet arbete,
Läs merBiblioteken, Futurum 2017
Biblioteken, Futurum 2017 Om PubMed PubMed innehåller mer än 27 miljoner referenser till tidskriftsartiklar inom biomedicin, omvårdnad, odontologi m.m. PubMed är fritt tillgänglig men om du använder länken
Läs merLathund till Web of Science
Innehåll Lathund till Web of Science... 2 Bra att veta innan du börjar söka:... 2 Enkel sökning, Basic Search... 2 Parenteser... 3 Frassökning... 3 Sökning med symboler... 3 Träfflistan... 4 Hur man får
Läs merPå tal om källor. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson Frågeställningar Vilka typer av informationskällor refererar lärarstudenter till i sina
Läs merVetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar
Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29
Läs merPC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second
Läs merKartläggning av biblioteks- och informationsvetenskap i Skandinavien En bibliometrisk undersökning
KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:10 Kartläggning av biblioteks- och informationsvetenskap i Skandinavien
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar
Läs merFortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)
Läs merBibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliometri the application of mathematical and statistical methods to books and other media of communication. - (Pritchard, 1969)
Läs merAtt läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér
Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet
Läs merPubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merInternationell Ranking vid Göteborgs Universitet
Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet Presentation vid Universitetsseminariet den 2 mars 2011 Sverker Lindblad & Mats Cavallin Kort presentation av rankinglistor Namn Rankingkonstruktör Datakällor
Läs merFlerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna
Läs merinformationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet!
informationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet! Mikael.Rosell@liu.se 013-282248 Linköpings Universitetsbibliotek www.bibl.liu.se biblioteket@liu.se Informationssökning/Mikael Rosell
Läs merE-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken
E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.
Läs merViktigt om informationssökning
Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, vt 2016 Viktigt om informationssökning Sker
Läs merForskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017
Forskningsinformation Strategier och prestationer Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017 > Embracing the Need for Radical Change 17-03-20 Chalmers 2 Som en del av det allmänna biblioteksväsendet
Läs merOpen APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas
Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas Initierades 2014 av Bielefeld University med syfte att: Öppna data för publiceringskostnader för vetenskapliga artiklar Möjliggöra
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merBibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek
Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt 2009 Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Allmänt hemsidan Öppettider Kartor UB Boka grupprum Resurslabb Lånekort Urval referensböcker Filosofilexikonet
Läs merInnehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB
Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merINFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
Läs merMinnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo
Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor
Läs merHur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.
Läs merMarie Gustafsson. Böcker. LIBRIS innehåller ca 6 miljoner titlar från svenska universitets- och högskolebibliotek
Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Ny student på Högskolan i Borås Bibliotek & läranderesurser www.hb.se/blr/ Att söka information Olika typer av publikationer
Läs merRiktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet
Diarienummer 113-2014-7357 Datum 2014-12-15 Handläggare Elisabeth Sjöstedt Henrik Aldberg Carl Jacobsson Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet Sammanfattning Vid Vetenskapsrådet
Läs mer