Bakgrund Sjukdomar/vacciner Är sjukdomen svår? Är vaccinet bra? Vad har hänt senaste åren/etiska aspekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund Sjukdomar/vacciner Är sjukdomen svår? Är vaccinet bra? Vad har hänt senaste åren/etiska aspekter"

Transkript

1 Ska man vaccinera barn? Föreläsning i pediatrik 13 oktober 2009 Ska man vaccinera barn? Bakgrund Sjukdomar/vacciner Är sjukdomen svår? Är vaccinet bra? Vad har hänt senaste åren/etiska aspekter Varför vaccineras inte alla barn? Patientfall Vacciner framöver Lennart Nilsson, Barn- o Ungdomsmedicinska kliniken, Linköping 16-årig fåraherde Ströp en varg med rabies 1885 som attackerade 6 unga fåraherdar Fick själv svåra vargbett Andra patienten som fick rabiesvaccin, utvecklat av Pasteur Levde till 1923 och arbetade på Pasteurinstitutet Rabies är normalt dödande Emile Louis Truffot BERGER JUPILLE 1887 Infektioner och vaccin Tidigare var infektioner vanligaste dödsorsaken Hygien, nutrition och vaccination har sänkt dödstalen Vacciner, historia: Edward Jenner inokulerade med kokoppor 1796 (Vacca latin för ko) Louis Pasteur första levande försvagade bakterievaccinet 1870 (kolera) o levande försvagade virusvaccinet 1884 (rabies) Sista smittkoppsinfektionen 1977 (Somalia) CDC:s Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Disease, 5th Ed 1999 Grundprinciper - immunisering Aktiv/passiv Aktiv (Stimulera kroppens immunförsvar med smittämnet) Passiv (Ak via placenta, spec ak såsom vattkoppor) Levande/inaktiverade Levande mässling, påssjuka, röda hund, vattkoppor, BCG Inaktiverade Hela - polio, hepatit A, kolera, Fraktionerade subenheter hepatit B, influensa, kikhosta, Fraktionerade toxoider difteri, stelkramp, Fraktionerade rena polysackarider pneumokock, meningokock, Fraktionerade polysackaridkonjugat Hib, pneumokocker, meningokock) Primärimmunisering/booster Intramuskulärt i lårets mellersta yttre tredjedel 1

2 Vaccinera? Saknas dock viktiga vacciner Get informed. Read! Don't let an ignorant or possibly mis-informed professional tell you what to do Gates Foundation spends nearly as much on global health as WHO. Vacciner ekonomiskt bästa utbytet av biståndspengar Vaccinationsschema Barnhälsovård Skolhälsovård Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år år år Årskurs Sjukdomen Difteri I II III IV V Stelkramp Kikhosta Polio Hib* Pneumokocker Mässling I II Påssjuks Röda hund HPV** I+II+III Stelkramp Difteri Kikhosta Haemofilus typ b Polio Mässling Påssjuka Röda hund Vaccinerna From Lancet 2007; 370: Tetanus Muskelspasm o kramper. Lockjaw (trismus) /vanligaste debutspt/ o risus sardonicus (sarkastiskt leende) vid generaliserad tetanus. Vid medvetande. Opistotunus-spasm. spasm. Ju kortare intervall mellan skadan o symtom (<7dgr) desto värre prognos Neonatal tetanus börjar med svaghet o oförmåga att suga som fås v 7-14 dagars ålder o - generaliserade kramper, stelhet o opistotonus. Enighet att vaccinera emot stelkramp 2

3 Vaccinerna Sjukdomen Difteri Först nekrotisk bildning På tonsiller o i farynx Nekros av njurtubuli, leverparenkym; kardiomyopati och demyeliniserande neuropati. Heshet, stridor, andnöd o kruppliknande hosta Beh: Få bort membranen, specifikt antitoxin iv, pc eller erytromycin Difteri Människan reservoaren C diphtheriae Sprider sig via luftdroppar, luftvägssekret eller hudskador Dåliga socioekonomiska förhållanden, överbefolkade områden och vid låg vaccinationstäckning 70-80% vaccinerade för att förhindra epidemier Difteriutbrott utbrott i tidigare Sovjet fall Letalitet 3-23% Orsaker Minskad barn-vaccination Migration Överbefolkning, sanitet Dålig prevention (initialt enb barnvaccination) Filmtajm Sjukdomen Enighet att vaccinera mot difteri 3

4 Stelkramp Difteri Kikhosta Haemofilus typ b Polio Mässling Påssjuka Röda hund Vaccinerna Vaccineffektivitet (%) och 95% konfidensintervall Randomiserade studier Göteborg DTaP-1 Stockholm 1 DTaP-2 DTaP-5 DTP helcell ( mån) (2-4-6) mån Italien DTaP-3 (2-4-6) mån DTaP-3 DTPwc Ur Trollfors m fl NEJM -95, Gustafsson m fl NEJM -96, Greco m fl NEJM -96 Kikhostebooster vid 5 ½ eller 10 års ålder Fick de mer allergi/astma? Kikhostevaccin har misstänkts Om inte fått vaccin tidigare: - En del har haft odiagnosticerad kikhosta o får skydd - En del är helt oimmuniserade och får ett visst skydd Större lokalreaktion, vid 10 år ca 20-30% med 5 cm svullnad Boostern har kommit vid 5 ½ års ålder Pertussis-IgE hos barn immuniserade med 5-komponent acellulärt kikhostevaccin Allergiska symtom efter vaccination 5 Klass 4 Atopisk sjukdom Friska 20 % (Nilsson et al JAMA -96) 2-komp komp Helcell Placebo (DT) N= Ålder i månader: Pre Post Pre Post 0 Väs/pip i bröstet Kliande utslag/veck Näsbesvär vid djurkontakt 4

5 Allergiska sjukdomar hos 7 år gamla barn som fått kikhostevaccin eller placebo Astma bronkiale Allergisk rinokonj Atopiskt eksem 2-komp Helcells 5-komp DT Varför vaccinera mot kikhosta? Vanlig sjukdom ca 70% av varje årskohort, dvs ca fall/år i Sverige innan vaccination återinfördes. Långvarig sjukdom 6 veckors hosta, kikningar, ofta kräkningar. Flera månader postpertussis, hosta viktnedgång. Svår sjukdom hos de minsta barnen med risk för dödsfall, 90% av kikhosterelaterade dödsfall <6 mån gamla /J Ped 2003; 143: / Varför vaccinera mot kikhosta? Totala incidensen av odl-ver kikhosta: /100150/ år /10016/ år Men fall hos spädbarn/år i Sverige Och dödsfall i världen per år Meningit Epiglottit Septisk artrit Cellulit Sjukdomen Severe neck stiffness causes a patient's hips and knees to flex when the neck is flexed. Vaccinerna Pneumokocker Stelkramp Difteri Kikhosta Haemofilus typ b Polio Mässling Påssjuka Röda hund Severe stiffness of the hamstrings causes an inability to straighten the leg when the hip is flexed to 90 degrees. Meningit och epiglottit hos barn har nästan försvunnit Vacciner Prevenar, 7-valent (4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F, 23F) Synflorix, 10-valent serotyper (som Prevenar , 7F) finns snart 13-valent, (som Prevenar + 1, 3, 5, 6A, 7F, 19A), ev till hösten -09 Finns ett 90-tal kapseltyper Skyddar mot invasiva bakterieinfektioner Serotype replacement 5

6 Sjukdomen Polio Polio; sjukdomen Hög feber, intensiv muskelsmärta, snabb paralys i extremiteter. Ofta blåspares o tarmatoni. Smärta, spasticitet, nacknack- o ryggstelhet Maximal förbättring efter 6 mån Hypoxi pga svaghet i andningsmusklerna Poliovirus hittas fr.a. i svalg o avföring, mer sällan i liquor Polio Polio endemiskt. Spädbarnen infekterades innan maternella antikroppar försvunnit. Infektion i GIGI-kanalen. Paralytisk sjd hos liten del. Bättre hygien o sanitet - epidemier - yngsta barnen fick inte kontakt med viruset. Äldre barn o vuxna blev känsliga. 1:a epidemierna kom i sl av talet, största epidemin var 1953 med fall i Sverige, drygt 3000 med förlamningar. Efter vaccin 1955 har epidemierna i de flesta länder försvunnit. Postpolio syndrom och VAPP Postpolio syndrom Nya neurologiska symtom fås i ca %, ofta efter år Muskelsvaghet, smärta, atrofi o trötthet. Samma muskler som 1:a tillfället Orsaken oklar VAPP = VaccineVaccine-AssociatedAssociated-ParalyticParalytic-Poliomyelitis Oralt poliovaccin 1 fall per 2,5 milj doser Sjukdomen År 2003 Kano i Nigeria - Reducerade fertiliteten / Innehöll HIV 500 barn förlamade Federala regeringen övertygade Kano--ledarna Kano Feber, hosta, konjunktivit, ljusskygghet. Inom 2-3 dagar Koplik s fläck på kindslh. Polio: 1926 poliopolio-fall febr -05 til feb -06, 800 fall under 2007 Hudutslaget är erytematöst börjar på panna o nacke o sprider sig inom 3 dagar till bål o extremiteter, sedermera kopparfärgat till brunt. Under utslagsperioden ses ofta hög feber, ÖLI. Stark önskan snart bli av med polio! 6

7 Mässling - Komplikationer Även i I-länder dör 1/1000-1/ fall, fr.a. av - Pneumoni -Akut encefalit 1/1000. Mässlingencefalit är mild o självbegränsande hos de flesta barn men ca 15% har en snabb progressiv fatal sjd inom 24 tim efter diagnos. Mässlingutbrott Irland 2000, 1220 mässlingfall, 2 dödsfall Eurosurveillance Wkly 2000; 4(30) Italien 2002, ca mässlingfall <15 år, 600 sjukhusvårdades, 16 encefaliter, 4 dödsfall Eurosurveillance Wkly 2003; 7(27) USA , 91, fall, 120 dog Linköping 2005: Tre vuxna inlades med mässling samt 30-årig kvinna med 17 mån barn med mässling samma smittkälla. SmittNytt dec 2005, nr 40 Dödsfall (1/1000-1/10 000) och encefaliter (1/1000) Mässlingvaccination, debatt i media är det farligt med vaccin? 12 barn, 3-10 år gamla diarré o buksmärtor. Lymfoid nodulär hyperplasi. 8 av barnen utvecklades 1-14 dgr efter MPR-vaccination sämre, med sämre språk etc. Åtskilliga studier därefter har inte hittat ngn association mellan autism o MPR-vaccination. Mässlingvaccin WHO: mässling-relaterade dödsfall -98. Ett kraftigt slag mot ansträngningarna att få bort mässling. Om vetenskapsmän ifrågasätter säkerheten för vacciner utan att göra sina bevis transparenta blir skadan värre för många mer barn än de påstår sig skydda. Antroposoferna: Mässling är bra för den mentala utvecklingen o vacciner ger allergi 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 * * * Hösnuva Astma Eksem Allergi * * barn, 5-13 år Österrike, Tyskland Holland, Sverige Schweiz Kontroll Antroposof Jordbruk Alfvén m fl, Allergy 2005; in press 7

8 Riskfaktorer för allergi o prevalens av allergisk sjukdom och sensibilisering Steinerskolor (4606) Referensskolor (2024) Antibiotika, aldrig 42% 15% (sign) Febernedsättande, aldrig Allergisk rino- konjunktivit 43% 8% (sign) 4,7% 6,0% (sign) Astma 9,1% 10,7% (sign) Allergisk sensibilisering 32,3% 39,1% (sign) Cross-sectional study. Flöistrup et al, JACI, 2006; 117: Sjukdomen 1/3 subklin eller mild ÖLI Vanligast parotissvullnad 70% bilat efter ett tag Innan parotissvullnaden Hv, buksm, aptitlöshet Feber varar 3-5 dagar, parotissvullnaden 7-10 dagar Parotit - Komplikationer CNS-infektion är vanlig, 3-10 dagar efter debut av parotit hv, feber, trötthet, nackstelhet, delirium o kräkningar. Kramper i 20% av fallen. Enst kvarst besvär (ataxi, aqueduktstenos etc.) Orkit hos 14-35% av männen, svullen testikel 3-7 dagar. Risk för sterilitet Parotit ger relativt ofta komplikationer, vaccinet är snällt Parotit har man funnit: Iowa våren 2006, ett par tusen Denna stam har man sett i Stockholm hos två syskon England senaste 2 ½ åren nästan Hösten 2006 i Uddevalla Pappa och 13-årigt barn, klasskamrat Fadern reinfektion, ett av barnen vaccinationsgenombrott efter 2 doser Genotyp i parotitvaccin: A i Västvärlden Vid utbrotten i England och USA genotyp G (skiljer på 9 nukleotider) Kari Johansen: -Väntar på svenska fall, känner oro för mer parotit här Provtagning Salivprov PCR Urinprov PCR Serologi IgM är osäkert PCR görs på Huddinge, Göteborg, SMI Serologi görs på många lab Sekvensering görs enbart på SMI 8

9 Sjukdomen Icke-specifika prodromala spt m feber, ögonsmärta, halsfluss, artralgi o G-I besvär, 1-5 dagar innan utslaget Utslag från huvudet Lymfkörtlar suboccipitalt Kongenital rubella Fosterinfektion kan leda till spontanabort eller fosterdöd Kongenitala defekter inträffar i >80% av spädbarn som infekterats första trimestern, i stort sett inga efter ve 16. Organ som oftast påverkas är hjärta, ögon, hjärna och hörsel. Dövhet är vanligast. Ductus arteriosus och pulmonalisstenos är de vanligaste hjärtfelen. Vi har sluppit dessa kongenitala tillstånd i o m vaccination. Humant papillomvirus o vaccin Livmoderhalscancer Näst vanligaste cancerformen hos kvinnor Cancer även kring ändtarm o manliga könsorgan Vaccin som tolereras väl och har mycket hög effektivitet Humant papillomvirus o vaccin Antikroppar när barnet startar studien? Att informera föräldrarna om att antikroppar mot HPV-antigen föreligger o oroa familjen, inte bara för cancer, utan också för att föra smittan för cancer vidare, (utan att veta säkert ens om barnet har en infektion) bedömer vi som oetiskt Att ge familjen denna information ger också upphov till huvudbry i familjen om hur denna smitta har uppkommit. Since HPV is most transmitted through sexual activity, the subject should undergo counseling, particularly if he/she is very young (<14 years). Föreläsning 2 Patientfall Varför vaccineras inte alla barn? Vacciner framöver Vaccinforskning Etiska överväganden Blir svenska barn vaccinerade? Rapporter från BVC, vaccinationsstatus vid 2 års ålder för barn födda 2000, 2001 och 2002 jan 2003 jan 2004 jan 2005 Efter SMI:s Epidemiologisk årsrapport 2004, antal med uppgift, för jan /

10 Vad är orsak till att inte vilja vaccineras? 0 Biverkningar Naturlig Mogna mer Liten risk imm 60% vill vänta, 40% vill avstå Orsak till att inte vaccinera Risk av sjukdom Risk av vaccin Mässling Pneumoni 1 : 200 Encefalit 1 : Dödsfall 1 : i i- världen Difteri 1 : 20 dör Stelkramp 3 : 100 dör Kikhosta Pneumoni vanligt Mässling/Påssjuka/Röda hund Encefalit 1 : Difteri/Stelkramp/Kikhosta Långvarigt skrik 1 : 100 Hypoton hyporesponsiveness 1 : 1750 Svullnader på insticksstället vanligt Dannetun et al, Scand J Prim Health Care 2005; 23: 149 Möjliga ekologiska konsekvenser av vaccination globalt när sjukdomen minskar Ekologiskt tomrum Andra typer istället, exv pneumokocker som vi inte vaccinerar emot Modifierat virus/bakterie Kontrolleras (av exv SMI för kikhostebakterien) Får svenska barn sjukdomarna? Under år 2004 i Sverige: Difteri, stelkramp, polio: 0 Kikhosta /100150/ till 9-17/ , dock mindre nedgång hos spädbarn Hib: 38 varav 25 >55 år, två 7-åringar, en 6-åring, ett spädbarn Mässling: 4 Påssjuka: 34 Röda hund: 0 Inte sen mitten av 80-talet har ngt barn fötts med rubellaorsakad missbildn i Sverige Patientfall, dag 1 Grav, förlossning: ua, ve 39+1, fv 2,64 kg Epid: Bror o föräldrar förkylda Akt: Vid 9 dgr förkyld, v 12 dgr in m ambulans, sat 88%, indragningar, andn-frekv 35-40/min, tachycard, afebril Därefter sämre i färgen, blek o stilla, långsam andning, PCO2 9,8, st-bik 31,5 o ph 7,24. Adrenalininh, drp, sond, CPAP mår väl Lungrtg inga avgränsbara infiltrat, hjärtstlk väs ua U-lj hjärta stor ASD primum o liten VSD, inga veg Na 126, CRP 204 Claforan o Nebcina Patientfall, dag 2 Mår väl i CPAP, ph 7,27, pco2 7,5 Lp 7 vita, 0,2 röda, antigentest (Hib, pneumo, Men A, B, C) neg, dir-mikro neg o laktat 2,0. RS-pos Utan CPAP i perioder 10

11 Patientfall, dag 3-4 Försämrad natten till dag 3 med ansträngd andning, marmorerad Lungrtg infiltrat basalt hö ph 7,22, pco2 7,8 Respirator på IVA, dag 4 CPAP igen 16A Patientfall, dag 5-15 Förbättras, CPAP till dag 8 NPh-odl pneumokocker; blododl, u-odl, liq-odl neg Insättes utskrivningsdagen på lanacrist Härefter Gått upp i vikt o mår väl RS; sjukdomen Börjar med snuva o nästäppa Efter ngt dygn måttlig feber, torrhosta, snabbandning, ronki, indragningar o cyanos Ibland apnéer Ibland orkar spädbarnet inte äta/dricka/amma Inläggning vid underburenhet, hjärt/lungsjd, <3 mån, saturation <90%, påverkat AT RS - beh Syrgas v.b. Adrenalin eller micronefrin (racemiskt adrenalin) Rikl intag av vätska Ev steroider V.b. CPAP, respirator Ribavirin tveksamt (antiviralt) Synagis preventivt (monoklonala antikroppar) RS-vaccin Under 60-talet vaccinerades ett antal spädbarn De fick en oväntat svår naturlig infektion Vaccinet gav höga antikroppstitrar I lungorna fanns peribronchiella infiltrat och rikl med eosinofiler Vaccinet verkar ha primat för ett minnes-t- cellsvar i lungorna som efter naturlig infektion inducerade ett potent Th2-svar av minnes/effektor T-cellerna! Hur skiljer sig denna sjd från RS? Filmtajm igen Varga & Braciale. Virology 2002; 295:

12 Patientfall 2 Inkom med apné vid 12 dagars ålder Kikhoste-PCR pos vid 15 dagars ålder, Ery-Max Mkt få kikningar Behandlad 10 dagar Träffade barn med kikhosta dagen därefter Mkn hosta 2 veckor senare o PCR ånyo pos Frekv kikningar Mår nu 4 månader härefter helt bra o har klarat en förkylning bra Nya vacciner av vilka en del används i flera länder Rotavirus Vattkoppor HPV Hepatit B Pneumokocker Influensa Rota - Gastroenterit NEJM 2006; 354:11-22, 23-33, de 2 studierna samt editorial Dödar ½ miljon i utvecklingsländer/år Rotashield 1/ fick invagination 2 största vaccinstudierna Rotateq 6 i vaccingrupp, 5 i placebogrupp fick invag Rotarix 6 och 7 resp Behövs i u-länderna Drabbar nästan alla barn före 12 års ålder 1,5-3 per 1000 behöver sjukhusvård Under perioden dog 13 barn i Sverige med vattkoppor, de flesta med svår underliggande sjukdom Allmän vaccination skulle minska lidandet och vara ekonomiskt lönsamt Läkartidningen 2009, nr 9 Komplikationer till vattkoppor Allvarligare komplikationer hos vuxna än hos barn. Pneumonit. Vanligen inom 2-4 dagar efter utslaget. Sekundära bakteriella hudinfektioner Encefalit Encefalit Cerebellär ataxi Aseptisk meningit Myokardit Artrit Neurologiska komplikationer till vattkoppor Oftast <5 o >20 år Neurologiska symtom kommer mellan 2 o 6 dagar efter utslagen Tros bero på vaskulit eller ha immunmedierad genes Meningoencefaliter ger kramper, sänkt medvetande o nackstelhet Cerebellär ataxi gradvis utveckling av gångsvårigheter, nystagmus o otydligt tal o kan kvastå upp till veckor Encefaliten varar oftast bara 2-3 dygn Cerebellit Myelit 12

13 VZV vaccin Vattkoppsvaccin MMRV Effektivitetsprövning. Startade okt Prospektiv uppföljning i 10 år av barn immuniserade mot vattkoppor Förebygga komplikationer som bakteriella hudinfektioner, pneumonit och encefalit hos normala barn. Förebygga komplikationer hos vuxna. I studier har en ökad frekvens komplikationer setts hos vuxna jmf med barn. Förebygga neonatal VZV infektion. Förebygga infektion hos immunsupprimerade. Har hittills i amerikanska studier ej ökat incidensen av herpes zoster. Akut allergisk reaktion såsom urtikaria o angioödem? Barn/vuxna som fått urticaria, anafylaktisk reaktion/ angioödem el anafylaktisk chock efter vaccination Vaccintyp Polio Urtikaria Anafylaktisk Anafylaktisk reaktion, Angioödem chock Mässling/Påssjuka/ Röda hund (Virivac, MMRII, Priorix) Kikhosta (Infanrix, DiTeKik, Pentavac m fl) Hemophilus Infl Difteri/stelkramp HUR GÖR MAN DÅ MED PANDEMRIX? Pandemrix innehåller antigenet och ev spår av äggprotein; skvalen, DL alfaalfa-tokoferol, polysorbat 80 och tiomersal. Kontaktallergi mot tiomersal är ganska vanlig, men förekommer sällan mot tokoferol och polysorbat 80. Få studier om fördröjda allergiska reaktioner, majoriteten med kontaktallergi mot hjälpämnen förväntas inga symptom alls, en liten del får lokalt kliande rodnad. Risken för systemisk kontaktdermatit/flare up av tidigare positivt testställe eller eksem verkar vara mycket liten. Risken för att allmänsymptom uppträder vid en eventuell systemisk kontaktdermatit (men då bara i form av mycket kort influensaliknande symptom) är väldigt liten. Svåra eller livshotande allergisymptom förväntas självklart inte eftersom detta handlar om en typ IV reaktion. (ref: Am J Contact Dermat Mar;13(1):3Mar;13(1):3-9. Comment in: Am J Contact Dermat Mar;13(1):1-2. Allergic contact dermatitis from mercury antiseptics and derivatives: study Mar;13(1):1protocol of tolerance to intramuscular injections of thimerosal. Audicana MT, Muñoz D, del Pozo MD, Fernández E, Gastaminza G, Fernández de Corres L.) 13

14 INFLUENSAVACCINET Svåra anafylaktiska reaktioner av tiomersal och formaldehyd är inte beskrivet men de kan ge upphov till lokala hudreaktioner. Man behöver inte aktivt fråga om överkänslighet mot dessa ämnen men om personen spontant uppger överkänslighet mot något av dessa ämnen rekommenderas att man avstår från vaccinering. Skvalen innehåller inte fiskallergen Angioödem/urtikaria mycket ovanligt Referenser, allmänna Vanliga frågor och svar om barnvaccination samt Statistik för barnvaccination Vaccines. Plotkin & Orenstein, 5th ed 2008, Saunders Company (Standardverk, 1696 sid) Red Book, Report of the Committee on Infectious Diseases. American Academy of Pediatrics, 26th ed, 2003 Principles and Practice of Pediatric Infectious Diseases, Long-Pickering-Prober. Prober. 2nd ed. (Standardverk, 1645 sid) Sök refvac (referensgruppen för vaccinationsfrågor) Socialstyrelsen Vaccination av barn 2009 SBU-rapport 2009 Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar 14

Ska man vaccinera barn?

Ska man vaccinera barn? Ska man vaccinera barn? Föreläsning i pediatrik 3 mars 2009 Lennart Nilsson, Barn- o Ungdomsmedicinska kliniken, Linköping Ska man vaccinera barn? Bakgrund Sjukdomar/vacciner Är sjukdomen svår? Är vaccinet

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder

Läs mer

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn

Läs mer

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.

Läs mer

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Karin Persson   Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i

Läs mer

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen? Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen? Göteborg 26 maj 2015 Leif Dotevall, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland 19 mars 2015 Insändare i Göteborgs-Posten

Läs mer

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Vaccinations- ordination Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Målsättning Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom minska sequele minska

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health Mässling Georgia Dept. of Public Health, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen virussjukdom, mycket smittsamt! Inkubationstid 10-12 dagar (7-18) Debut: torrhosta, snuva, feber,

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren 2018-11-13 Hur kan man skaffa sig immunitet mot en infektionssjukdom? Naturlig immunitet Genomgången sjukdom Aktiv immunisering Vaccination Passiv immunisering

Läs mer

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Vacciner effekter och biverkningar

Vacciner effekter och biverkningar Vacciner effekter och biverkningar SBU:s rapport om barnvaccinationer och Vaccinallergiska patienter Biverkan av vacciner praktisk hantering Bernice Aronsson Vilka nya vaccin är på väg, och hur bedömer

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Personalskydd och smitta

Personalskydd och smitta Personalskydd och smitta Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare regiongavleborg.se AFS 2005:1 https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/ https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter

Läs mer

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Barnhälsovårdsdag Ida Westin, barnhälsovårdsöverläkare Kronoberg

Barnhälsovårdsdag Ida Westin, barnhälsovårdsöverläkare Kronoberg Barnhälsovårdsdag 2018 Ida Westin, barnhälsovårdsöverläkare Kronoberg Vaccination mot rotavirus Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn

Läs mer

Vägledning för vaccination

Vägledning för vaccination Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)

Läs mer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling och Kikhosta Finns de? Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),

Läs mer

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och Grundavgift Vaccin kostnad lunginflammation Grundavgiften vid vaccinering 1 kr enligt prislista Influensavaccin 1 kr enligt

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare Rotavirusvaccination 19/10 2017 Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare Globalt Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn Av 5,9 miljoner barn

Läs mer

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1

Boostrix polio. 6.3.2015, version 1 Boostrix polio 6.3.2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kikhosta Kikhosta (pertussis)

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Till Dig som ska eller har vaccinerats med

Till Dig som ska eller har vaccinerats med Till Dig som ska eller har vaccinerats med Vaccination mot HPV-relaterad cancer och sjukdom Information om GARDASIL9 till patienter Information till dig som ska eller har vaccinerats med GARDASIL 9. Du

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015 Avtalspris Avtalsstart Ändring fr om Avtalsslut Partihandlare Avtalsnummer influensa J07BB02 53406 Sanofi Pasteur Vaxigrip Influensa Fluarix J07BB02 518681 Sanofi Pasteur Vaxigrip Influensa Fluarix Injektionsvätska,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect.

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect. Vaccination av till Sverige inflyttade barn Bedömning av vaccinationstatus: Uppgifter från förälder ev Hälsokort med? följt hemlandets vaccinations policy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Vuxenvaccinationer i primärv rvårdenrden Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Poliovaccination i Sverige Vaccination påbörjades p år r 1955 och allmän n vaccination infördes 1957.

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

DiTeKiPol är ett vaccin för grundvaccination av barn mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.

DiTeKiPol är ett vaccin för grundvaccination av barn mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN DiTeKiPol injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Vaccin mot Difteri, Tetanus, Pertussis (acellulär, komponent) och Poliomyelit (inaktiverat, adsorberat)

Läs mer

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Influvac 15 mikrog HA / 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Influvac 15 mikrog HA / 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Influvac 15 mikrog HA / 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta 6.7.2016, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1

Läs mer

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10 Innehållsansvarig: Johan Robinson, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (johro1) Giltig från: 2017-07-20 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015 Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015 RÖDMARKERING ANGER ÄNDRING/TILLÄGG SOM GJORTS I LISTAN För information om Beställningsrutiner se sista sidan Avtalad lista 2015 vers 3 inför 1

Läs mer

Fakta om pneumokocker och vaccin

Fakta om pneumokocker och vaccin Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är

Läs mer

Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation

Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation 1 (5) Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation A. Patient som ej är aktuell för njurtransplantation Vaccin mot hepatit B Utredning inför vaccination I första hand erbjuds alla patienter

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren ditekibooster injektionsvätska, suspension i förfylld spruta Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (acellulär komponent) (adsorberat, reducerat antigeninnehåll)

Läs mer

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Karin Persson   Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Vaccination av barn i barnhälsovården

Vaccination av barn i barnhälsovården Vaccination av barn i barnhälsovården Arbetsgruppen barnvaccinationer Barnhälsovårdsöverläkarna Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne Nationella barnvaccinationsprogrammet Något

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Kikhosta- smittspårning

Kikhosta- smittspårning Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Sid. Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Influensa och pneumokockvaccination. Säsongen Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell

Influensa och pneumokockvaccination. Säsongen Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell Influensa och pneumokockvaccination Säsongen 2017-2018 Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell 100% Influensavaccinerade i Örebro län Åldersgruppen 65-85 år 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vaccinerad

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer