Bemanningsbolag i socialtjänsten. Akademikerförbundet SSR

Transkript

1 Bemanningsbolag i socialtjänsten Akademikerförbundet SSR November 2014

2 Bemanningsbolag i socialtjänsten Socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården har det ycersta ansvaret för ac barn och unga får skydd och stöd från samhället. AC stress och orimlig arbetsbelastning har lec Ell personalflykt är väl belagt. I en rapport Ell Akademikerförbundet SSR har docent Anna- Lena Lindqvist sammanfacat aktuell forskning om situaeonen. KonEnuitet pekas ut som det mest grundläggande villkoret för ac bygga upp kompetens 1. SamEdigt visar en ny undersökning bland Akademikerförbundet SSR:s förtroendevalda ac kommunerna försöker lösa den redan instabila personalsituaeonen genom ac Ellfälligt hyra in personal vilket ycerligare spär på den höga personalomsäcningen. Utsa%a barn och ungdomar får betala priset för en kao9sk personsitua9on Barn- och ungdomsvården har ansvar för utredningar om barn som far illa, vilket ibland resulterar i beslut om omhändertagande av barn. För ac barn och unga ska våga tala öppet om sin situaeon fordras en tät, konenuerlig och förtroendefull kontakt, med andra ord en god relaeon mellan barnet och socialsekreteraren. Många gånger kan en god relaeon Ell barnet eller den unge byggas upp redan under utredningen Sedan en lång Ed Ellbaka är personalomsäcningen hög och ec barn och hans/hennes familj kan få träffa flera olika socialsekreterare under ec ärendes gång. Därför är det allvarligt när kommuner försöker lösa en redan instabil personalsituaeon genom ac Ellfälligt hyra in personal etersom det ycerligare spär på den höga personalomsäcningen. Ur barnets perspekev saknas för det första den långsikeghet som krävs för ac bygga upp en förtroendefull relaeon. För det andra finns en överhängande risk ac den bemanningsanställde byts mot en annan person även i de fall där en Ellitsfull relaeon uppstår. Vad säger forskningen om situa9onen i den sociala barn- och ungdomsvården? I en ny rapport för Akademikerförbundet SSR har docent Anna- Lena Lindqvist sammanfacat Edigare forskning och erfarenheter. Om kommunerna förlorar personal och tvingas nyrekrytera oerfarna handläggare kan i bästa fall kvaliteten behållas, men för ac höja kvaliteten krävs ac man lyckas behålla och utveckla befintlig personal. KonEnuitet pekas ut som det mest grundläggande villkoret för ac bygga upp kompetens i den sociala barn- och ungdomsvården. DeCa kräver medvetenhet om vilka mekanismer som styr hög personalomsäcning och hur dessa kan motverkas menar Lindqvist. Grundvillkoren för stabilitet är: - ac det finns en Ellräcklig bemanning som tar hänsyn Ell både arbetsuppgiternas omfacning och behovet av introdukeon och inskolning av nyanställd personal 1 Lindqvist 2014 PersonalomsäCning, arbetsvillkor och kompetens i socialtjänstens barn och ungdomsvård

3 - - - ac närmaste arbetsledare finns Ellgänglig i handläggarnas vardag och själv får stöd i sin utveckling i yrkesrollen som arbetsledare ac omorganisaeoner görs med försikeghet och med medvetenhet om vad de får för betydelse för personalomsäcningen. Ellgång Ell en systemaesk kompetensutveckling av personalen som tar hänsyn Ell de olika behov av kompetensstöd som föreligger i olika faser av yrkesutveckling Dessa slutsatser har fåc stöd i analysen av den naeonella kartläggning som genomfördes av SKL I genomsnic är var tredje socialsekreterare och sju av Eo chefer nyanställda. Anna- Lena Lindqvist konstaterar i sin rapport ac Ellgången på erfaren personal överskacas av verksamhetschefer och vikega aktörer som SKL och Socialstyrelsen. De två sistnämnda verkar närmast nöjda med ac bara hälten av dem som arbetar inom den sociala barn- och ungdomsvården har mer än fem års erfarenhet. Särskilt utsaca för ac sakna erfaren personal är mindre kommuner och storstäder. De naeonella satsningar som görs är ensidigt inriktade på utbildning och adresserar inte den kom- plicerade problemaek som bristande personalstabilitet utgör. Den erfarna personalens värde för verksamheten behöver uppmärksammas och former för hur de skall kunna lockas ac bli kvar behöver utvecklas i form av t ex specialiscjänster. Kommunerna saknar i betydande utsträckning en medvetenhet om vad som i grunden krävs för ac upprächålla och utveckla kvaliteten i verksamheten. Cheferna som ansvarar för verksamheten är i många fall också nya i arbetet och får lägga ned mycket Ed på ac försöka rekrytera nya medarbetare. Det ger små möjligheter ac reflektera över vad verksamheten behöver göra för ac kunna hålla kvar erfaren personal och hur de ska introducera nya. I en debacarekel i DN Edigare i år 2 beskrev Pia Tham orsakerna Ell krisen inom den sociala barn- och ungdomsvården: Den sammantagna bilden visar a1 arbetskraven har ökat påtagligt. Nästan varannan socialsekreterare uppger a1 man o=a eller mycket o=a/all@d måste arbeta över@d. Mer än var tredje uppger a1 arbetet ganska mycket eller väldigt mycket påverkar hem och familjeliv på e1 nega@vt sä1 och en dryg tredjedel a1 man känner sig väldigt pressad. A1 arbetet blivit mer akutstyrt blir tydligt. Drygt häl=en av socialsekreterarna uppger a1 man ganska o=a eller mycket o=a all@d är tvungen a1 ändra sin planering av arbetsdagen på grund av akuta situa@oner i klientarbetet. Tiden för klientkontakter har minskat betydligt och många vill ägna a1 träffa klienter. Man beskriver sig o=are vara tvungen a1 ugöra arbetsuppgi=er som man anser skulle ugöras annorlunda. 3 Enligt Anna- Lena Lindquist rapporterar handläggare ac de känner sig utelämnade och ensamma i arbetet. Gemenskap med kollegorna, ec gemensamt ansvar för den samlade arbetsuppgiten och möjlighet ac utvecklas som team och ac dela varandras erfarenheter motverkar enligt Lindquist den känslan. Förekomsten av inhyrd personal motverkar därför sic syte när det sker i den omfacning som vår undersökning visar. 2 Socialsekreterares villkor har försämrats allvarligt, DN, 11/10, Ibid.

4 Kon9nuitet vik9g för kvalitén Om barnet, eller den unge, ska få förtroende för socialtjänsten krävs en tät och konenuerlig kontakt och ac socialsekreteraren har förmåga ac skapa en god och Ellitsfull relaeon. Det gäller i hela kedjan från det första mötet Ell dess ac kontakten ska avslutas. Enligt socialstyrelsen kan, och bör inte, de olika faserna i ec ärende inom barn- och ungdomsvården särskiljas från varandra. ETersom det handlar om barn, ungdomar och familjer i svåra livssituaeoner är det sällan som utredning och insatser följer givna mallar och förlopp. Redan den inledande utredningen ska ses som en utvecklingsstödjande process och handläggaren ska vara öppen för ac besluta om insatser hela under utredningens gång. BBIC, Barns behov i centrum, är ec system för handläggning och dokumentaeon som används över hela landet. Det lägger stor vikt vid socialsekreterarens samarbete med barn och föräldrar och betonar ec processorienterat synsäc där goda relaeoner har stor betydelse. En särskild socialsekreterare Sedan 1 januari 2013 ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare för de barn och ungdomar som är placerade. Alltså eter utredning, bedömning och beslut. I Regeringens prop. 2012/13:10, Stärkt stöd och skydd för barn och unga konstateras Många gånger kan en god barnet eller den unge ha byggts upp under utredningen. A1 då bryta den kontakten i samband med placeringen kan ur barnets eller den unges perspek@v vara olyckligt. En förtroendefull kontakt med socialsekreteraren kan vidare ge barnet eller stödjande och skyddande inslag i sin livssitua@on. Om socialsekreteraren gjort utredningen och planerat för placeringen kan hon eller han dessutom vara en vik@g föräldrarna eller vårdnadshavare, om någon annan än förälder är vårdnadshavare. Hur vanligt är det med inhyrd personal? Hur stort är då problemet med bemanningsanställda inom barn- och ungdomsvården? Akademikerförbundet SSR, som organiserar 70 procent av socialsekreterarna, har genomfört en enkät bland förtroendevalda i Akademikerförbundet SSR, lokalordföranden eller motsvarande. Av 161 respondenter har företrädare i 94 kommuner svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 58,5 procent. Dessa 94 kommuner speglar landet som helhet, i gruppen finns kommuner av olika storlek, i olika delar av landet och med olika polieskt styre. Resultatet visar ac 67 procent av kommunerna har hyrt in personal inom den sociala barn- och ungdomsvården under det senaste halvåret. 27 procent svarar nej på frågan och 7 procent ac de inte vet. Skälen som anges Ell inhyrningen är dålig planering, massuppsägningar och ac kommunen har svårt ac behålla den personal man rekryterar.

5 En annan fråga i enkäten gäller hur vanligt det varit ac kommunerna hat inhyrd personal inom den sociala barn- och ungdomsvården under det senaste året. 32 procent svarar ac det har skec konenuerligt, 35 procent ac det skec flera gånger om året och 33 procent ac det skec endast vid något enstaka Ellfälle. På frågan om orsakerna Ell ac kommunerna hyr in personal inom den sociala barn- och ungdomsvården angav 62 procent orsaken svårt ac rekrytera ordinarie personal, 45 procent svarade alternaevet Ellfälliga arbetstoppar, 37 procent sjukskrivningar, 30 procent annat, ange vad och 8 procent semester, föräldraledighet eller annan planerad frånvaro. (I denna fråga kunde flera alternaev anges varför svarsfrekvensen överseger 100 procent.) De svarande fick vidare bedöma hur utvecklingen sec ut under de två senaste åren när det gäller användningen av bemanningspersonal inom barn- och ungdomsvården. 49 procent uppgav ac kommunen hyr otare in personal, 19 procent svarade ac kommunen hyr mer sällan in personal, 17 procent angav ac kommunen hyr in personal i oförändrad omfacning och 15 procent svarade vet inte. Den sista frågan i enkäten handlade om de svarande kände Ell om kommunerna fåc extrakostnader på grund av ac de hyrt in personal i stället för ac anställa. På den frågan svarade 52 procent nej/vet inte och 48 procent svarade ja. De som svarade ja kunde ange vad som skapat ökade kostnader. Bland svaren märks bland annat följande svar: Kostar betydligt mer ac hyra in från bemanningsbolag och sedan saknas konenuiteten när ordinarie personal skall ta över. I slutändan har kommunen själv fåc anställa mer personal. Dyrt både rent kostnadsmässigt och resultatmässigt, då det sällan blir goc resultat. Konsulterna gör inte det som de ska, och ordinarie får städa, vilket innebär ac kommunen betalar dubbelt för samma jobb. Bemanningsföretagen har en extra hög taxa. Sammantaget visar Akademikerförbundet SSR:s undersökning ac två tredjedelar av kommunerna använder bemanningspersonal inom barn- och ungdomsvården, två tredjedelar hävdar ac denna inhyrning av personal sker konenuerligt eller flera gånger om året, hälten svarade ac det blivit vanligare ac hyra in personal, fler än hälten hävdar ac huvudorsaken Ell inhyrningen av personal är ac det är svårt för kommunerna ac rekrytera ordinarie personal och hälten av de svarande menade ac inhyrningen medför extra kostnader för kommunen.

6 Konsekvenser av inhyrd personal Bemanningsföretag kan fylla en vikeg funkeon för ac Ellfälligt stärka upp en verksamhet. Det är dock inte rimligt ac personal hyrs in som svar på ac kommunerna inte kan erbjuda sin egen personal arbetsvillkor och en arbetsmiljö som gör ac de vill stanna kvar. När kommunerna anlitar inhyrd personal spär det dessutom ycerligare på en redan hög personalomsäcning och, som det påpekats ovan, så drabbar det kvaliteten i relaeonerna med de barn och unga som socialtjänsten arbetar med. Andra konsekvenser är ac: - det inte är någon kostnadseffekev lösning etersom det går åt inlärningsed och utgiter utöver ordinarie lön. - det kan innebära störningar i arbetsgruppen när inhyrd personal inte deltar t ex i arbetsplatsmöten - det försvårar uppbyggnaden av kollekeva erfarenheter och kunskaper på arbetsplatsen - Försvårar uppbyggnad av långsikega kontakter med samarbetspartners såsom skola, BVC, BUP m fl Vad behöver göras? Akademikerförbundet SSR kräver en NaEonell handlingsplan för ac förbäcra villkoren för socialsekreterarna och minska personalomsäcningen. I planen bör det finnas med insatser som exempelvis NaEonellt program för individuellt anpassad introdukeon av nyanställda socialsekreterare Fördjupningsutbildningar på högskolenivå inom området barn- och unga Tjänster som specialistsocionomer NaEonell utbildning riktad Ell chefer inom socialtjänsten instrument för ac mäta stress och arbetsbelastning hos socialsekreterarna