Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Kvalificerad Drifttekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Omfattning, poäng: 400 Studieort: Karlstad Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: YH 2013/2621 Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Kvalificerad Drifttekniker Ansvarig utbildningsanordnare Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Adress: Box 2542 Postnr/ort Göteborg Besöksadress Adress: Norra Allégatan 6 Postnr/ort Göteborg Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post info.gbg@folkuniversitetet.se Sida 1 (17)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Kvalificerad Drifttekniker Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Kvalificerad drifttekniker Processtekniker, värmeverk, m.m. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om kraftvärmeanläggningars funktion och uppbyggnad samt att kunna redogöra för en anläggningens verkningsgrad strömningslära och de teorier som man använder sig av vid beräkningar av flöde, hastighet och tryck på olika medier. olika eldningsanordningar som förekommer vid förbränning av olika bränslen. värmeväxlare och värmeöverföring. kyl och värmepumpars är uppbyggnad och vilka principer som gäller för anläggningens funktion. drift- och underhållsteknik med förebyggande och avhjälpande underhållsarbete inom kraft och värmeanläggningar. arbetsplatsers utformning med avseende på fysiska och psykosociala faktorer. styrsystem med olika typer av regulatorer och styrdon samt redovisa hur man skapar stabilitet i ett reglersystem samt läsa el, styr och reglerscheman. projektplanering och hur de genomförs på kraftvärmeverk och processindustrin. drift- och underhållsteknik för tekniska system i olika fastigheter Sida 2 (17)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att -läsa el och reglerscheman för att med hjälp av dessa klara av felsökning. -utföra vanligt förekommande driftåtgärder inför - och efter ett underhållsstopp. -analysera processtörningar i en driftanläggning och kunna lämna förslag på hur man åtgärda eller kompenserar störningen. -analysera, identifiera fel och avvikelser i en driftanläggning och känna till vilka system som man kan använda för att dokumentera händelsen. -utföra rondering och felsökning i processer. Kunna planera för att avsäkra systemdelar inför underhållsarbete. -utföra funktionsprovning på utrustning efter underhållsarbete. -utföra beräkningar av effekt, energi och verkningsgrader för både komponenter, delar av anläggningar och hela anläggningar. -beräkna tryck, flöde och hastigheter i system eller delar av system för olika slag av fluider -redogöra för vanliga fel i en process samt ge förslag på hur de åtgärdas. -redogöra för olika system för lås och säkerhet. -skriva projektrapport Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -planera och sköta driften av de system som krävs för att producera och distribuera el och värme inom kraft och värmeindustri samt inom processindustrin. -självständigt kunna planera och föreslå energieffektiviseringsåtgärder för ett processavsnitt. -självständigt med hjälp av teoretisk kunskaper i drift och underhållsteknik ge förslag på verkningsgradshöjande åtgärder för ett processavsnitt -agera självständigt och fatta egna beslut när situationen så kräver i olika driftsituationer. -ha förmågan att samarbeta och verka för ett gott arbetsklimat utefter de värderingar som gäller på arbets- eller studieområdet. Sida 3 (17)

5 Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Drift- och underhållsteknik - Kraft- och v Drift- och underhållsteknik, fastighet 15 Examensarbete 25 Fjärrvärmesystem 15 Kraft- och värmeanläggningar 60 Kyl- och värmepumpsteknik 15 LIA 1 30 LIA 2 30 LIA 3 30 LIA 4 15 Miljö och säkerhet 10 Projektkunskap 15 Strömningslära 30 Styr- och reglerteknik 40 Värmeteknik/ förbränningsteknik 40 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Drift- och underhållsteknik - Kraft- och värmeanläggningar Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper i drift- och underhållsteknik för kraft- och värmeanläggningar, kunskaper som behövs för att dessa anläggningar ska kunna skötas så att en hög grad av tillgänglighet erhålls. Kursen behandlar vikten av underhållets ekonomiska och miljömässiga betydelse för driften av kraftvärmeanläggningar samt de många olika problem som drift- och underhållspersonalen ofta ställs inför och som de relativt snabbt måste lösa/åtgärda. Underhållsarbetet indelas i förebyggande och avhjälpande underhåll och dessa båda behandlas utförligt som till exempel tillståndskontroll och felsökning samt renhållningens stora betydelse för allt underhållsarbete. Kursens namn: Kurstyp: Drift- och underhållsteknik, fastighet Standard Sida 4 (17)

6 Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger kunskaper i drift- och underhållsteknik för tekniska system som finns i olika fastigheter och som utgör förutsättningar för att kunna använda fastigheterna på avsett sätt. Kursen beskriver de tekniska system som krävs för att en fastighet ska försörjas med värme, tappvarmvatten och ventilation. Därefter behandlas en god driftteknik som innebär att fastighetens system används på ett avsett sätt. Hänsyn till miljökrav hör också till god driftteknik. Vidare ägnas studierna åt fastigheters underhåll som innebär tillsyn och service av apparater, så kallat förebyggande underhåll, Vidare ingår studier av vanliga och ovanliga fel och hur dessa åtgärdas, så kallat avhjälpande underhåll. Kursen tar upp åtgärder för energieffektivisering som kan bli aktuella i olika slags fastigheter Kursens namn: Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen ger kunskaper i att självständigt kunna genomföra och presentera uppdrag av undersökande karaktär. Kursen syftar till att självständigt arbeta fram ett förslag på förbättringsområde inom en driftavdelning. Examensarbetet kan beskriva allt från en arbetsmiljöfråga till en produktionsfråga av tekniskt karaktär inom driftteknikerområdet.. Kursens namn: Fjärrvärmesystem Kurstyp: Standard Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper om fjärrvärmesystem, om deras uppbyggnad och konstruktion samt olika driftsituationer. Strömningstekniska beräkningar ingår också i denna kurs som till exempel vilka möjligheter som varvtalsreglering av pumpar ger. Kursen behandlar undercentraler och de olika inkopplingar av värmeväxlarna som förekommer. I kursen ingår studier av olika sätt att styra/reglera fjärrvärmesystemet. Kursens namn: Kraft- och värmeanläggningar Kurstyp: Standard Yh-poäng: 60 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper om olika anläggningar som levererar el och/eller värme som kraftvärmeverk, kondenskraftverk, mottryckskraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk, solkraftverk, solfångaranläggningar och värmeverk. Kursen innefattar också de olika delsystem med sina enskilda komponenter som Sida 5 (17)

7 pumpar, värmeväxlare, turbiner o.s.v. Kursen ska även utveckla förståelsen för sammanhang och samband ur ett systemperspektiv från en anläggnings olika delsystem till en fungerande helhet. Kursen innefattar även beräkningar av effekt, energi och verkningsgrader för både komponenter, delar av anläggningar och hela anläggningar Kursens namn: Kyl- och värmepumpsteknik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge kunskap om kompressordrivna kyl-frys- och värmepumpssystem. Kursen ska också ge förståelse för hur dessa system fungerar vilket innebär dels en kunskap om vilka komponenter som ingår och dels vad dessa har för funktion. Kursen ska också ge kunskaper om de köldmedier som idag används, de som efterhand ersätter de tidigare och som då skapade stora miljöproblem. Kursens namn: LIA 1 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Genom Lia 1 ska studenten översiktligt känna till LIA -företagets verksamhet och ha kunskap att beskriva arbetsmiljö och säkerhetsarbete på företaget. Under perioden ska studenten skaffa sig kunskap för att skriftligt beskriva följande avseende LIA-företaget - Översiktligt om verksamheten och hur arbetet är organiserat. - Översiktligt om hur arbetsmiljöarbetet bedrivs. - Generella risker och riskreducerande åtgärder -Den studerande ska särskilt kunna synliggöra specifika risker på arbetsplatsen samt föreslå riskreducerande åtgärder. Kursens namn: LIA 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Genom Lia 2 ska studenten ha kunskap om hur arbetet praktiskt bedrivs avseende de energiprocesser företaget jobbar med, (företrädesvis gällande drift- och underhållstekniska arbeten). Under perioden ska studenten exempelvis delta vid arbeten omfattande - Drift av aktuella system - Driftsinstruktioner avseende viktiga system - Rondering (gäller arbetsplatser som arbetar med rondering) - Felsökning i processer och på utrustning. - Planering för att avsäkra systemdelar inför underhållsarbete - Avhjälpande underhåll på för verksamheten specifik utrustning - Förebyggande underhåll på för verksamheten specifik utrustning. - Funktionsprovning efter underhållsarbete - Säkerhetsfunktionsprovning (återkommande kontroller av ackrediterat kontrollorgan). Kursens namn: LIA 3 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Genom Lia 3 ska studenten ha kunskap om hur komponentstatus och Sida 6 (17)

8 underhållsbehov fastställs samt hur drift- och underhållsperioder på företaget planeras bl.a. med hänsyn till efterfrågan på företagets produkt och tillgång till resurser. Under perioden ska studenten skaffa sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA - företaget: - Vilka moment och system som finns för att säkerställa kunskapen för anläggnings delarnas status. - Hur underhållsarbetet bedrivs. Nyckelord: Avhjälpande, tids baserat förebyggande, tillståndsbaserat, revisionsperioder, underhållssystem. - Vad som begränsar möjligheten vid planering av drift- och underhållsperioder. - Vid tjänste alternativt service företag skall studenten ta reda på schemaläggning för personal och hur man arbetar med jourverksamhet. - Hur resurstillgången (företrädesvis energiresurser) säkerställs med tanke på variationer under året. (gäller producerande företag) Kursens namn: LIA 4 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 15 Beskrivning: Genom Lia 4 ska studenten ha kunskap om driftsplanering, företagets miljö- och arbetsmiljöarbete samt hur de olika delarna används i det dagliga arbetet. Under perioden ska studenten skaffa sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA-företaget: - Hur driftplaner upprättas övergripande.vilka olika parametrar som ger begränsningar vid planering. - Vilka ekonomiska faktorer som påverkar driftplanerna. - Hur rond -schema är upplagda och bakgrund. - Upprätta ett förslag till möjlig övergripande plan inför nästkommande år. - Bakgrunden till innehållet i miljöpolicy. - De viktigaste miljöpåverkande faktorerna. - Exempel på vad som gjorts för att minska de viktigaste miljöpåverkande faktorerna. - Förbättringsarbete avseende miljöpåverkan. - Bakgrunden till innehållet i arbetsmiljöpolicy.- Hur arbetsmiljöorganisationen ser ut. - Hur arbetet med riskreducering vid drift och underhåll. Kursens namn: Miljö och säkerhet Kurstyp: Standard Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ska ge förståelse för arbetsmiljöns betydelse för individ företag och samhälle. Den ska ge kunskaper om livräddande insatser och hjärt- och lungräddning. Kursen behandlar hur en fysiskt, psykiskt och psykosocial bra arbetsplats är utformad. Vidare ska den studerande även ha förståelse för hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hur man medverkar till att skapa goda arbetsförhållande. Kursens namn: Projektkunskap Kurstyp: Standard Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper om hur projektarbete i näringslivet bedrivs på ett strukturerat sätt. Kursen skall ge färdigheter att ta fram en projektrapport som uppfyller givna krav Sida 7 (17)

9 samt kompetens att på ett enkelt sätt kritiskt värdera källor och resultat. Kursen skall också ge kunskap om hur projekt planeras och genomförs på kraftvärmeverk och processindustrin. Den teoretiska delen innehåller också former för rapportskrivning och muntlig presentation samt grunderna i källkritik. Kursens namn: Strömningslära Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper i strömningslära. Dessa kunskaper ska ge förståelse för hur i första hand pumpar arbetar och fungerar men också de övriga strömningsmaskinerna, fläktars och turbiners egenskaper behandlas. Under en stor del av kursen arbetar den studerande med att beräkna tryck, flöde och hastigheter i system eller delar av system för olika slag av fluider. I kursen ingår även laborationer där teorier testas i praktiken. Kursen behandlar också olika mätmetoder för de aktuella storheterna tryck, flöde och hastigheter samt också olika typer av pumpar och vilka olika användningsområde som de har. Kursens namn: Styr- och reglerteknik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper i den styr-, mät- och reglerteknik samt elkunskap som används inom kraft- och värmeanläggningar liksom i fastigheters tekniska system. Kursen behandlar teoretisk bakgrund och ritningsläsning liksom praktiska övningar med reglersystem. Elkunskapen skall ge kunskaper för 1-fas och 3-fas installationer med tonvikt på elmotorer, felsökning och ledningsdimensionering. Kursens namn: Värmeteknik/ förbränningsteknik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper i värmeöverföring med tonvikt på att kunna räkna på ledning och konvektion, detta för att kunna beräkna överförd värmeeffekt för olika värmeväxlare. Kursen syftar också till att lära sig hur värmeväxlare konstrueras för olika behov som föreligger. Kursen innefattar även att införskaffa sig kunskaper om olika energislag som används som bränslen, kunskaper om de olika eldningsanordningar som förekommer vid förbränning av olika bränslen och också kunskaper om den stökiometri som vi använder för att beräkna till exempel luftbehovet vid en förbränning. Sida 8 (17)

10 Slutligen ingår olika metoder som finns för att rena rökgaser efter förbränning. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Tillgodoräknande av annan genomgången utbildning: Utbildningsledaren informerar vid utbildningsstart om rutinerna kring tillgodoräkning. Information om att högsta betyg är G (Godkänt) vid tillgodoräkning. Den studerande lämnar in betyg samt utbildnings- och kursplan för tidigare genomgången utbildning Utbildningsledaren går tillsammans med kursansvarig lärare igenom underlaget och förbereder ett förslag till beslut för ledningsgruppen Ledningsgruppen fattar beslut om tillgodoräknande Beslutet protokollförs, underlaget arkiveras Betyg förs in i betygsregistret med * om att betyget är tillgodoräknat Tillgodoräknande av kunskaper, färdigheter och kompetenser som förvärvats i yrkeslivet: Valideringen kan göras både före utbildningens start eller under utbildningens gång. Genom en kursplan och studieplan med tydligt uppsatta mål kan den studerande validera delar/ hela kurser genom att genomföra kunskapskontroller som är nödvändiga för att bedöma kunskaper. Vårt mål är att varje studerande skall kunna nå sitt mål så effektivt som möjligt och med bästa möjliga studieresultat. Valideringen omfattas av följande steg: En lärare går tillsammans med deltagaren igenom kurser, kursmål och centrala begrepp. Deltagaren gör en självskattning av sina kunskaper i förhållande till kursens mål. Beroende på resultatet av ovanstående beslutas om validering eller om ytterligare kunskapskontroller krävs Valideringsverktyg kan bestå av prov och tester som kan vara såväl teoretiska/praktiska och muntliga/skriftliga. Kunskapskontrollerna kan bestå av webbtest, skriftliga test, projektarbete, inlämningsuppgift, diagnostiskt prov, muntlig framställning. Val av en eller flera kunskapskontroller styrs av lärare. Valideringen kan sluta med ett betygsamtal/vissa delar av en kurs har validerats. Ledningsgruppen fattar beslut om tillgodoräknande Beslutet protokollförs, underlaget arkiveras Betyg förs in i betygsregistret med * om att betyget är tillgodoräknat Undervisning i svenska med yrkesinriktning Yrkessvenska erbjuds dem som behöver utveckla språket kopplat till yrkeskompetens. Den genomförs i samverkan med övriga lärare och handledare i utbildningen. En individuell studieplan upprättas för varje deltagare och den studerande erbjuds skräddarsydd, individuell undervisning eller undervisning i mindre grupper med någon av Folkuniversitetets väl kvalificerade lärare. I fall där behov finns kan även den studerande erbjudas undervisning i svenska i någon av de många kurser med olika inriktning som Folkuniversitetet erbjuder genom vårt öppna kursutbud. Undervisningen syftar till att utveckla språket, handlingsförmågan och kommunikativ kompetens för deltagande i en yrkesgemenskap. Den är också ett stöd i de teoretiska studierna och är behovsanpassad efter respektive individ. Den innehåller personlig handledning och stöd. Deltagaren skall förbättra sitt ordförråd och sin förmåga att skriva, läsa och förstå terminologi och fackspråk inom valt yrkesområde. Sida 9 (17)

11 Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Särskilda förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildningen är examen från något av gymnasieskolans nationella program - Teknikprogrammet, El och energiprogrammet, VVS och fastighetsprogrammet eller Industritekniska programmet. Särskilda förkunskaper - motivering Genom att studerat gymnasieskolans Teknikprogram, El och energiprogram, VVS och fastighetsprogram eller Industritekniska program har man förvärvat grundläggande kompetenser inom tekniska processer och grundläggande förståelse för hur delar i dessa processer bildar en helhet. Utbildningen inom specialiserad drifttekniker bygger vidare på kompetenser inom styr och reglerteknik vilket är en grundläggande kompetens som hanteras i ovan stående nationella program. Detta är en grundläggande kunskap som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig innehållet i de teoretiska studierna samt innehållet i LIA som utbildningen bygger på. Sida 10 (17)

12 Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens En studie- och yrkesvägledare granskar inkomna dokument. Dokumenteringen kan utgöras av dels betygskopior, dokumentering från högre utbildning eller arbetslivserfarenhet som dokumenterats. När dokumentering saknas om grundläggande eller särskild behörighet efterfrågas detta i varje enskilt fall, liksom eventuellt uppfyllande av urvalskriterier på utbildningar med högt söktryck. Studieoch yrkesvägledaren fastställer om grundläggande behörighet och särskild behörighet (när detta krävs) uppnås genom betygsdokument, dokumentering från högre utbildning där grundläggande eller särskild behörighet krävdes för studierna, eller om den sökande uppfyller reell kompetens genom tidigare erfarenheter. Det skoladministrativa systemet ger möjlighet att poängsätta de olika behörighetskraven och i samma system dokumenteras med fritext på vilket sätt de olika kriterierna uppfylls. Fritexten är systematiserad efter en fastställd mall så alla i ledet kan förstå vad som avses och när det finns avvikelser. Från det administrativa systemet exporteras all nödvändig information där det tydligt framkommer vad varje sökande har med sig och hur detta har poängsatts. Den exporterade listan går att sortera och filtrera efter behov, t.ex. högsta totalpoäng till lägsta. Vid behörighetsgranskningen gör studie- och yrkesvägledaren en bedömning om valideringsbehov finns utifrån befintliga handlingar. I de fall där osäkerhet om behörighet finns tas en dialog med den sökande för att klargöra om personen har motsvarande kompetens. Då skriftlig dokumentation saknas görs en valideringen för att styrka att den sökande har de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. Om ytterligare validering krävs upprättas en valideringsplan av utbildningsledare i samråd med studie- och yrkesvägledare. Valideringen kan bestå av teoretiska/praktiska, muntliga/skriftliga webbtest, skriftliga test, projektarbete, inlämningsuppgift, diagnostiskt prov, muntlig framställning. Beslut om den sökande ska anses ha de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen fattas av ledningsgruppen. Beslutet protokollförs och arkiveras. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Slutbetyg från gymnasieskolans el- och energiprogram 10 poäng Slutbetyg från gymnasieskolans VVS- fastighetsprogram 10 poäng Max 10 poäng Tidigare utbildning Tidigare eftergymnasial utbildning inom drift-energi- och eller miljöområde 2,5 poäng per avslutat år max 10 poäng Max 10 poäng Yrkeserfarenhet Tidigare yrkeserfarenhet inom branschen sammanlagd heltid minst 1 år= 2,5p max 10 poäng Sida 11 (17)

13 Tidigare yrkeserfarenhet utanför branschen sammanlagd heltid minst 1 år=1 p max 5poäng Max 15 poäng Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen De sökande har registrerats i vårt skoladministrativa system och har i samband med det fått en bekräftelse på att ansökan mottagits. Ansökan går därefter till studie- och yrkesvägledare för behörighetsgranskning och eventuell komplettering begärs in. Sökandelistor upprättas med behörighetsgrund dokumenterad. Ett urval görs av behöriga sökande om antalet sökande överstiger antalet platser. Urvalet sker enligt ovan. Totalt antal urvalspoäng som en sökande kan uppnå är 35. De sökandes totala poäng sammanställs och studenterna rangordnas efter totalpoäng. Sökandelistorna uppdateras och där framgår tydligt under vilken kategori de sökande har tilldelats urvalspoäng samt hur många poäng de tilldelats. De sökande rangordnas efter resultat utifrån den sammanlagda poängen för kriterierna ovan, övriga blir reserver enligt rangordning. Ett förslag till antagning presenteras för ledningsgruppen. All dokumentation, betyg etc., finns tillgänglig vid det sammanträde då antagning sker. Ledningsgruppen beslutar om antagning av de studerande och om eventuellt överintag vid protokollfört sammanträde. De sökande informeras skriftligt om ledningsgruppens beslut och uppmanas att bekräfta sin plats senast till ett visst datum. Även de som inte blivit antagna informeras. Eventuella studerande som erhållit reservplats erbjuds plats efterhand som ordinarie antagna tackar nej. Definitiv registrering av antagna studerande genomförs i samband med första lektionstillfället. De som inte närvarar vid detta tillfälle och inte meddelat förhinder avregistreras och deras plats erbjuds närmaste reserv. Underlag för urvals- och antagningsprocessen samt protokoll arkiveras enligt plan i Folkuniversitetets kvalitetsledningssystem (ISO 9001:2008). Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen är upplagd utifrån ett problemorienterat förhållningssätt där de studerande själva söker svar och lösningar. Ett gediget samarbete med branschen har upparbetats och genom detta samarbete kan ämnesstudierna kopplas mycket tydligt till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen med en växelverkan mellan teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter. Det arbetssätt som dominerar är problembaserade basgruppsarbeten med individuella inslag. Andra metoder vi använder är föreläsningar, litteraturseminarier, projekt, case studies, simuleringar, praktiska övningar, studiebesök m m. Varierande arbetsformer stöttar olika lärstilar, visar på olika modeller för informationssökning och kunskapsbildning och stärker den studerandes förmåga att i sin kommande profession tillämpa olika arbetssätt. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande där de studerande utvecklar en beredskap för att självständigt hålla sig uppdaterade och utvecklas inom sitt kommande yrkesfält. Lärsituationerna styrks med relevanta och ändamålsenliga studiebesök samt externa föreläsningsinsatser i syfte att skapa helheter och en verklighetsanknytning i lärandet. Projektarbetet som arbetsform styr undervisningens upplägg och säkerställer en koppling mellan teoretiska och praktiska inslag i utbildningen. De studerande ska göra dessa arbeten i nära samarbete med arbetslivet och projektarbetena ska utgå från behov och frågeställningar som finns i Sida 12 (17)

14 arbetslivet. På detta vis får de studerande tillämpa de teoretiska delarna i utbildningen i praktiska situationer. De studerande lär sig att dra slutsatser och att reflektera kring olika moment i yrket. Utbildningsledningen finns alltid till hands för de studerande om de behöver handledning eller olika former av coachning. Vi lägger stor vikt vid att knyta en nära kontakt med de studerande. Vid specifik ämnescoachning så vänder sig de studerande till respektive lärare. För att utbildningen skall vara tillgänglig för personer med olika behov och förutsättningar erbjuds möjlighet till studieanpassning. Den lärarledda undervisningen sker i Folkuniversitetets lokaler i Karlstad. Där finns tillgång till föreläsningssalar, grupprum, datasalar och cafeteria. En supporttekniker ansvarar för den tekniska supporten. Lärplattformen FUGO kommer att användas i undervisningen samt för annan viktig information Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd För att studerande i behov av utökat stöd så snart som möjligt ska erhålla det stöd de är i behov av beskriver vi redan i antagningsbeskedet att möjligheten finns och uppmanar antagna att ta kontakt med utbildningsledaren för att kartlägga vilka behov av stöd som föreligger. Utifrån den enskildes behov upprättas en handlingsplan där det framgår vilket stöd den enskilde är i behov av och vad som behöver göras för att tillgodose behovet så långt det är möjligt. Stödet kan exempelvis bestå utav utökat stöd i direkt anslutning till undervisningen, studiestöd i form av studieteknik, datorstöd och lärarledda upphämtningstillfällen, skrivstöd, och specialredskap. På Folkuniversitet finns stödteam bestående av studievägledare, kurator och specialpedagoger. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen De företag som är engagerade i utbildningen är själva i behov av drifttekniker och kommer därför att arbeta i tätt samarbete med utbildningsledaren och kursansvariga för planering/ genomförande av gästföreläsningar, studiebesök och projektarbeten för att kunna bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Representanter från arbetslivet kommer även att föreslå tema för projektarbete och vara med vid bedömningar av dessa. De studerande ska göra dessa arbeten i nära samarbete med arbetslivet och projektarbetena ska utgå från behov och frågeställningar som finns i arbetslivet. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Projektarbetet som arbetsform styr undervisningens upplägg och säkerställer en koppling mellan teoretiska och praktiska inslag i utbildningen. Det medför också att de studerande lär sig att arbeta i projektform inom olika ämnesområden och arbetsfält. De studerande ska göra dessa arbeten i nära samarbete med arbetslivet och projektarbetena ska utgå från behov och frågeställningar som finns i arbetslivet. På detta vis får de studerande tillämpa de teoretiska delarna i utbildningen i praktiska situationer. De studerande lär sig att dra slutsatser och att reflektera kring olika moment i yrket. Frågor och teman som studeras i skolförlagda delar tas med och tillämpas/prövas på LIA. LIAansvarig för dessutom samtal med de studerande inför LIA. Under LIA för de studerande loggbok som följs upp i skolförlagda delar av utbildningen. På detta vis får vi en ständig växelverkan mellan de skolförlagda delarna och det arbetslivsförlagda lärandet Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser De företag som är engagerade i utbildningen är själva i behov av drifttekniker och kommer alla att ställa flera LIA-platser till förfogande. Vi ser dock att den studerande i första hand själv söker sitt LIA- företag. LIA-ansvarig har kontinuerlig kontakt med företag i regionen och bjuder in till handledarträffar och utbildningar samt andra aktiviteter. Inför LIA-perioderna arbetar vår ansvarig med de studerande i planeringen; samtal kring inriktning, företag och hur de studerande kan komma i kontakt med olika företag. LIA-ansvarig har kontakt med handledare på företagen och informerar om utbildningens övergripande mål, LIA-kursens samt övriga kursers mål, vilken typ av arbetsuppgifter som är Sida 13 (17)

15 lämpliga för den studerande, vilket stöd som kan fås från skolan, vilka krav som ställs på handledaren samt hur betygssättningen sker. För att säkerställa att arbetsguppgifterna resulterar i de mål LIA-kursen har, skriver den studerande och handledaren på arbetsplatsen tillsammans en LIA-plan som ska godkännas av LIA-ansvarig. I LIA ingår ett skriftligt arbete som presenteras för gruppen i slutet av LIA. Arbetet skall visa att den studerande kan reflektera kring LIA-kursens mål och innehåll. Efter varje LIA görs en utvärdering om förberedelser, måluppfyllelse och handledning som sammanställs och redovisas för ledningsgruppen och eventuella åtgärder vidtas. En utvärdering görs även av handledaren avseende utbildningens innehåll/ studerandes kunskaper i förhållande till vad företaget kräve Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontroller kommer att ske genom skriftlig tentamen, hemtentamen, seminarier och projektarbeten samt muntliga presentationer. Valet av kunskapskontroller är beroende av hur de olika kunskaperna, kompetenserna och färdigheterna i de olika kursmomenten examineras för att på bästa sätt mäta kunskapsnivån. I vissa kursmoment kan arbetslivet genom ledningsgruppen delta i bedömningsarbetet. För kursen LIA gäller: 1. Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån kursplanens kunskapsmål. 2. Redovisning och presentation av LIA-rapporter som de studerande arbetar med. Rapporterna är kopplade till de kunskapsmål som framgår av kursplanerna för LIA. 3. Med en samlad bedömning av punkterna 1 och 2 betygssätts kursen av LIA-ansvarig på skolan. Den studerande kan vända sig till betygssättande lärare och begära att han eller hon omprövar sitt beslut, men någon rätt att få någon annans bedömning finns inte. I de fall den studerande inte skulle bli godkänd på ordinarie tentamenstillfälle kommer den studerande erbjudas upp till två omtentamenstillfällen. Ansvarig för att anmäla sig till omtentor är den studerande. Betygskriterier och betygskrav Till alla kurser i utbildningen finns en kursplan där betygskriterierna tydligt beskrivs. Kursplanerna har utarbetats tillsammans med arbetslivet, kursansvarig lärare samt utbildningsledare och fastställts av ledningsgruppen. Betygen Icke Godkänd, Godkänd och Väl Godkänd används. Betygskriterierna anger vilken kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för betygen Godkänt och Väl godkänt. I betygssättning sätts uppnådda resultat i relation till mål och betygskriterier för kursen och en utvärdering om måluppfyllelse görs av kursansvarig lärare. Betyg och resultat redovisas för ledningsgruppen. I ledningsgruppen tas frågor om behov av förändringar i kursplanerna upp och eventuella åtgärder beslutas. I samband med kursstart går den ansvarige läraren igenom kursplan och betygskriterier med de studerande så att alla studerande har kunskap om krav och förväntningar i kursen. Besked om kursbetyg får de studerande senast 3 veckor efter avslutad kurs av kursansvarig lärare. I kursutvärderingen finns frågor om examination och de studerandes synpunkter läggs fram till Ledningsgruppen och ingår i utbildningens uppföljning och utvärdering. För att säkerställa rättsäkerheten i betygssättningen kommer alla lärare och handledare att fortbildas i bedömning och betygssättning. Betygssättning sker av kursansvarig lärare. Underlag för betyg dokumenteras av ansvarig lärare, som kan använda sig av medbedömare. Registrering av kursbetyg sker i Schoolsoft. Prov ska vara rättade senast 3 veckor efter tentamenstillfället Sida 14 (17)

16 Entreprenörskap i utbildningen Parallellt med att skapa förtrogenhet med ett verksamhetsområde och inlärning av specifika ämneskunskaper, utvecklas också personliga förmågor såsom ansvarstagande, flexibilitet, initiativförmåga, kreativitet, problemlösning, förmåga att hantera det oförutsedda och att klara av att hantera flera moment samtidigt och skapa sammanhang. De studerande tränas även i att utveckla självinsikt, förmåga att relatera till sig själv och andra samt bygga förtroendefulla samarbeten. Målen uppfylls genom den pedagogik utbildningen vilar på och det sätt som de olika momenten är uppbyggda. I den problembaserade inlärningen måste den lärande vara aktiv och förhålla sig till utbildningens olika uppgifter med en kritisk och reflekterande attityd. Diskussion och dialog med handledare, lärare och studiekamrater främjar utvecklingen av det entreprenöriella beteendet. Under LIA utvecklas förmågan att omforma teori till praktisk handling. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 16 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Kvalitetsarbete 5 tim/vecka per studerande Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen För att utbildningens övergripande mål ska uppfyllas måste kurserna följa de kunskapsmål som är fastställda av ledningsgruppen. För att granska och avgöra om de studerande är på väg mot rätt mål används följande Kvalitetsindikatorer i våra YH-utbildningar: De studerandes utvärdering efter varje genomförd kurs med frågeställningar om hur väl kursen har nått upp till de i kursplanen fastlagda målen. Utvärderingsresultat granskas av kursansvarig relaterat till hur väl de studerande har nått de i kursplanen fastlagda målen. Examinationsuppgifter granskas av utbildningsledaren för att säkerställa att de studerande examineras mot de av ledningsgruppen uppsatta kunskapsmålen i kursplanerna. Kursbetyg; i vilken grad har de studerande nått upp till kursmål för godkänt respektive väl godkänt. Intervjuer med LIA-handledare om de studerandes kunskaper relaterat till målen i LIA-kursplanen samt till yrkesrollen i stort, genomförs av LIA-ansvarig. Utvärderingar för LIA-handledare som granskas av LIA-ansvarig Regelbunden granskning av kurser och kursmål i ledningsgruppen för att säkerställa aktualiteten. Utvecklingssamtal med de studerande Av erfarenhet har vi lärt oss att dessa indikationer ger oss bra grunder för att avgöra om de studerande är på väg målen för utbildningen. Dokumentation och uppföljning: Utvärderingar sammanställs av utbildningsledaren, presenteras för och diskuteras i klassen, studeranderåd och ledningsgrupp. Ev. åtgärdsplan presenteras för ledningsgrupp och följs upp av utbildningsledaren som ansvarar för genomförande och återkoppling. Studeranderåd samt ledningsgruppssammanträde protokollförs och arkiveras. Sida 15 (17)

17 Översyn Hur granskningsresultatet kommer att användas beror på resultatets art. Vid akuta brister ansvarar utbildningsledaren för att en åtgärdsplan upprättas omgående, genomförs och följs upp. - möte med klass och studeranderåd för situationsanalys - kontakt med ledningsgruppens ordförande för avstämning. - följs upp av en åtgärdsplan med ansvarsfördelning samt datum för åtgärd - utbildningsledaren avrapporterar löpande till ledningsgrupp och studeranderepresentant. - återrapporteras på nästkommande ledningsgruppsmöte. Vid brister som ej bedöms akuta: - utbildningsledaren ansvarar för att frågan hålls aktuell - utbildningsledaren gör en samlad bedömning av bristen genom information från studeranderepresentant, klassen, lärare och kursansvarig. - frågan tas upp på sammanträde för ledningsgrupp med ett beslut om åtgärd och ansvarsfördelning - ledningsgruppen beslutar i ärendet. - ärendet följs upp. - frågan finns under aktuell/ej åtgärdat i protokollen för ledningsgrupp fram tills åtgärdat Övrigt: Kvalitet finns som stående punkt på dagordningen för ledningsgruppens sammanträde. Eventuella brister följs upp av en åtgärdsplan med ansvarsfördelning samt datum för åtgärd. Frågan finns under aktuell/ej åtgärdat i protokollen för ledningsgrupp fram tills åtgärdat. Ärende tas upp på studeranderåd. Brister ska rapporteras i Folkuniversitetets avvikelsesystem där rutiner för åtgärd, dokumentation och återkoppling finns, enligt kraven i Folkuniversitetets kvalitetsledningssystem (ISO 9001:2008). Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Folkuniversitetets pedagogiska grundsyn präglar vårt sätt att organisera verksamheten. Vi samarbetar såväl lokalt, regionalt som nationellt för att tillvarata erfarenheter och resultat av utvecklingsarbete. Stiftelsen leds av en rektor och verksamhets- och resultatansvar vid respektive avdelning har avdelningschef. Avdelningschef ansvarar tillsammans med utbildningsledare för ekonomisk styrning och uppföljning av varje utbildning. Utbildningsledaren har det operativa ansvaret och tillser att utbildningsorganisationen fungerar avseende organisation och administration, se punkt utbildningsledare. Kursansvarig lärare ansvarar för respektive kurs genomförande enligt kursplan, examination och betygssättning. För LIA perioderna finns, LIA-ansvarig, som förutom genomförande, examination och betygsättning ansvarar för att förbereda de studerande inför LIA samt för LIA-anskaffning. Lärare och elevstödsteam arbetar i arbetslag, som tillsammans med de studerande, utbildningsledare och ledningsgrupp planerar verksamheten. Utbildningsledare ansvarar tillsammans med utbildningsadministratör för administration avseende registrering, ekonomiuppföljning, övrig studerandeadministration samt studerandeservice. Vid veckovis administrativa möten, planeras och följs arbetet upp för varje utbildning. Kompetensutvecklingsbehov identifieras i regelbundna och dokumenterade utvecklingssamtal med all personal samt vid möten. All dokumentation som exempelvis rutiner, protokoll och ledningssystem är tydlig och nåbar för alla i organisationen i enlighet med vårt kvalitetssystem som uppfyller kraven i ISO 9001.På Folkuniversitetet arbetar kurator, studievägledare och specialpedagog i ett elevstödsteam. Studeranderegistrering samt betygsdokumentation sker i vårt skoladministrativa program, schoolsoft. Lärplattformen FUGO kommer att användas i undervisningen samt för annan viktig information Sida 16 (17)

18 Studerandeinflytande De studerande deltar fortlöpande på flera sätt aktivt i såväl utbildnings- som undervisningsplanering genom representation i ledningsgrupp och vid studeranderåd. Klassråd schemaläggs kontinuerligt där studeranderepresentanterna har möjlighet att fånga upp klassens åsikter. Studeranderåd med utbildningsledaren sker en gång per månad som protokollförs. Studeranderepresentanterna kan då ta upp ev. kritik med utbildningsledaren och förslag på förbättringsområden. Utbildningsledaren har i uppdrag att bilda sig en objektiv uppfattning kring uppkomna situationer. Genom sin kännedom om eftergymnasiala utbildningars lagar och förordningar samt Folkuniversitetets olika styrdokument drivs frågan vidare eller förklaras avslutad. Uppfattar man att utbildningsledaren inte verkar i frågan, eller av annan anledning vill prata med någon annan finns alltid möjligheten att kontakta avdelningschefen. Efter varje kurs görs en utvärdering som sammanställs och presenteras för klassen, sammanställningen gås igenom vid studeranderåd där förslag på åtgärder i förekommande fall diskuteras. Utvärdering och åtgärdsförslag presenteras för ledningsgruppen samt kursansvarig. Vid varje ledningsgrupp finns en stående punkt på dagordningen där de studerande har ordet. De studerande kommer då också att redovisa upplevelsen av inflytande. Sida 17 (17)