Kursplan Yh-utbildning

Transkript

1 Kurs: Arbetsmiljö och säkerhet Antal Yh-poäng: 10 Kursens mål: Att ge den studerande förståelse för ett systematiskt arbetsmiljöarbete med avseende på förståelse för arbetsmiljöns betydelse för individ företag och samhället. Den studerande ska ha fått kunskaper om livräddande insatser och hjärt- och lungräddning och hur en fysiskt, psykiskt och psykosocial bra arbetsplats är utformad. Slutligen ska den studerande ha införskaffat sig kunskaper om hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hur man medverkar till att skapa goda arbetsförhållanden. Innehåll: Kursen tar upp exempel på risker i arbetsmiljön samt hur man tillämpar kunskaper i ergonomi i ett vardagligt sammanhang. Kursen tar upp hur första hjälpen ges vid ett fingerat olycksfall. Kursen tar upp samband mellan arbetsorganisation och arbetsmiljö. Kursen tar upp den fysiska/ergonomiska, psykiska och psykosociala arbetsmiljöns betydelse för hälsa och arbetsförmåga samt ger olika förslag på hur arbetsmiljö och säkerhet kan förbättras. Undervisningsform: Föreläsning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Praktiska övningar i livräddande insatser som HLR,AED och luftvägsstopp. Den praktiska delen i arbetsanalysen görs under LIA-1. Former för kunskapskontroll: Examination sker genom muntlig och skriftlig redovisning av arbetsanalys samt teoriavsnitt. Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättningen samtidigt som ett aktivt deltagande i grupparbetet är en förutsättning för betygen G respektive VG. Efter fullföljd kurs ska den studerande: ge exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljö och hälsa samt tillämpa lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet i sitt arbete. Bedöma risker för olycksfall, brand och arbetsskador samt medverka aktivt till att skapa en god och säker arbetsmiljö. Utföra första hjälpen vid ett fingerat olycksfall. Känna till olika arbetsmiljöbegrepp och göra en översiktlig arbetsmiljöanalys. I arbetsanalysen ska den studerande: göra en tydligredogörelse av arbetsplatsens fysiska, ergonomiska, psykiska, psykosociala och tekniska arbetsmiljö. Beskriva vad som anses vara positivt respektive negativt ur arbetsmiljösynpunkt. Presentera de viktigaste resultaten genom valfri redovisningsform. Lämna in den skriftliga delen av arbetsmiljöanalysen. Krav för betyg: Väl Godkänd Efter fullföljd kurs ska den studerande: beskriva arbetsmiljöns betydelse för hälsa och arbetsförmåga och diskutera olika förslag på hur arbetsmiljö och säkerhet kan förbättras. Sida 1 av 21

2 Beskriva och bedöma en arbetsplats ur ett fysiskt, ergonomiskt, psykiskt, psykosocialt och tekniskt perspektiv samt föreslå förbättringar och motivera sina ställningstaganden. Visa fördjupade och detaljerade kunskaper inom HLR, AED och luftvägsstopp. Beskriva samband mellan arbetsorganisation och hälsa samt bedöma en fysisk och psykosocial arbetsmiljö och föreslå förbättringar. Göra en fördjupad arbetsmiljöanalys. I arbetsmiljöanalysen ska den studerande: beskriva tydligt varför den anser eller inte anser att den valda arbetsplatsen är bra ur arbetsmiljösynpunkt. Genomföra en tydlig presentation av arbetsplatsens olika arbetsmiljöer. Föreslå lämpliga tips och idéer över hur arbetsplatsen kan bli bättre utifrån ergonomi och arbetsmiljösynpunkt och motivera sina ställningstaganden. Lämna in den skriftliga delen av arbetsanalysen. Sida 2 av 21

3 Kurs: Bränsle och Förbränningsteknik Antal Yh-poäng: 10 Kursens mål: Att de studerande ska tillägna sig kunskaper om olika energislag som vi använder som bränslen, kunskaper om olika eldningsanordningar som förekommer vid förbränning av olika slag av bränslen och också kunskaper om den stökiometri som vi använder för att beräkna till exempel luftbehovet vid förbränning. Slutligen ingår också som kursmål att känna till de olika metoder som används för att rena rökgaser efter förbränning Innehåll: Kursen kan indelas i två delar varav den något större delen är en beskrivande del och den mindre delen handlar om beräkningar. Den beskrivande delen handlar om bränslen, eldningsanordningar och rökgasreningsutrustningar medan beräkningsdelen är stökiometri, alltså vad händer vid förbränning och hur beräknas mängdförhållanden. Bränslen, både de fossila och de förnyelsebara studeras ur globalt och nationellt. I kursen ges förklaringar till varför eldningsanordningar ser olika ut beroende på vilket bränsle som används. Vid förbränning är det den utvecklade värmen som eftersträvas men samtidigt sker också till en viss del icke önskvärda reaktioner och som ger upphov till miljöproblem om inga särskilda åtgärder vidtas. Idag ställs höga krav på rening av rökgaser i våra anläggningar och i kursen studeras de metoder som finns tillgängliga för detta ändamål. I kursen ingår också en laboration med en pelletspanna där studenterna får träning i systemkunskap och i stökiometriska beräkningar. Undervisningsform: Undervisning sker i form av lektioner. En laboration som sker i små studentgrupper ingår och ett eller flera studiebesök arrangeras. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Till denna tentamen får studenterna ha med en egen formelsamling. Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättningen Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna beskriva enklare samband och kunna ge enklare förklaringar på frågor om bränslen, eldningsanordningar och rökgasreningsutrustningar samt kunna utföra enklare beräkningar i stökiometri. Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna beskriva mer komplicerade samband och kunna lämna mer fylliga förklaringar på frågor om bränslen, eldningsanordningar och reningsutrustningar samt utföra mer komplicerade beräkningar i stökiometri. Fastställd av ledningsgruppen Sida 3 av 21

4 Kurs: Drift- och underhållsteknik Fastigheter Antal Yh-poäng: 35 Kursens mål: Att ge den studerande kunskaper i drift- och underhållsteknik för de tekniska system i olika fastigheter som utgör förutsättningar för att ge ett tillfredsställande termiskt klimat och en god inomhuskomfort, så att byggnaders funktionsduglighet uppfylls. Innehåll: Kursen beskriver de tekniska system som tillsammans krävs för att en fastighet ska försörjas vad avser värmesystem, ventilationssystem, kyl- och värmepumpsystem samt belysning. Kursen behandlar även de alltmer integrerade system som förekommer i butiker. Kursen inleds med en historiebeskrivning tidigare ventilationssystem, då alla gamla ännu inte är ersatta med nya dito. Därefter behandlas ventilationsanläggningar ur ett drift- och underhållsperspektiv så som exempelvis vad obligatorisk ventilationskontroll (OVK) innebär. Vidare behandlas teoretiska beräkningar för luftflöden och lämplig fläkt i en anläggning, tillämpning av Mollierdiagrammet studeras och även industriell ventilation berörs kortfattat. Inom värmesystem behandlas konventionella och alternativa energisystem, deras uppbyggnad och funktion. Vidare avluftning och avgasning av värmesystem och komfortkylsystem, medier i VVSsystem och deras användningsområden, miljöpåverkan och driftegenskaper. Avsnittet tar även upp felsökning, service- och underhållsarbeten i värmeanläggningar. Slutligen görs även teoretiska beräkningar på värmebehov. Inom kyl- och värmepumpsystem behandlas kylsystemets uppbyggnad och funktion. Olika uppbyggnadssätt, till exempel direkta, delvis indirekta och fullständigt indirekta system tas också upp. Avsnittet går även igenom kylsystemets komponente och derasuppgifter, funktioner samt hållbarhet, korrosionsskydd och mekanisk påverkan. Driftövervakning med mätning och övervakning av tryck och temperatur samt läcksökning samt mätning av överhettning och underkylning i kylprocesser berörs också. Kursen tar även upp god driftteknik av fastigheters olika system (inklusive hänsyn till olika miljökrav), fastigheters underhåll som innebär tillsyn och service av apparater, och förebyggande underhåll samt vanliga och ovanliga exemepl på avhjälpande underhåll. Bygglagstiftning, standarder, branschregler och övriga regler för uppbyggnad av VVS-anläggningar berörs också liksom även olika åtgärder för energieffektivisering som kan bli aktuella i olika slags fastigheter görs. Undervisningsform: Traditionella lektioner, studiebesök samt laborationer Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Tentamensresultatet är underlag för betygssättning. Efter fullföljd kurs ska den studerande: visa kunskaper i hur drift- och underhållsarbetet i fastigheter ska/kan bedrivas med avseende på värmesystem, ventilationssystem, kyl- och värmepumpsystem. Vidare redovisa kunskaper om hur fastighetens tekniska system är uppbyggda och hur de är tänkta att fungera samt komponenternas egenskaper samt vanligt förekommande fel, hur dessa kan uppstå och åtgärdas. Den studerande ska även utförligt kunna redogöra för de miljökrav som gäller verksamheten Sida 4 av 21

5 och slutligen ha kännedom om viktiga förebyggande och avhjälpande underhållsarbete som kan bli aktuella i olika fastigheter samt enklare och vanligt förekommande energieffektiviseringsåtgärder. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver de krav som ställs för betyget godkänd även visa god förståelse och insikt i drift- och underhållstekniska frågor samt själv kunna ge exempel på hur underhållsarbetet kan förbättras och vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan bli aktuella för olika typer av fastigheter. Den studerande ska även kunna utföra beräkningar på vvs-system. Sida 5 av 21

6 Kurs: Elkunskap Antal Yh-poäng: 20 Kursens mål: Att den studerande införskaffar sig kunskaper i ritnings- och schemaläsning för 1-fas och 3-fas installationer med tonvikt på elmotorer och startapparater. Kursen skall även ge kunskaper i ledningsdimensionering och felsökning på elmotorer och startapparater. Kursen behandlar även de föreskrifter som gäller i fråga om behörighet för elinstallationsarbeten. Innehåll: Efter fullföljd kurs skall studenterna Kunna tyda och förstå installationsritningar och kopplingsschema. Kunna utföra el mätningar och beräkningar på lik- och växelströms kretsar. Kunna installera och felsöka på olika typer av växelströmsmaskiner och startapparater. Kunna orientera sig i starkströmsföreskrifter och ha goda kunskaper i elsäkerhet. Kunna behörighetsbestämmelser för installationsarbete. Undervisningsform: Undervisning sker i form av lektioner. En laboration som sker i små studentgrupper ingår. Examination sker genom skriftlig tentamen vid kursens slut. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Till denna tentamen får studenterna ha med en egen formelsamling. Godkänd (IG G VG) Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna använda och förstå Ohms lag samt effektformeln för likspänning och växelspänning, förstå skillnaden mellan resistiv, induktiv och kapacitiv krets samt kunna läsa och förstå enklare installationsritningar och kopplingsschema. Vidare ska den studerande kunna installera och felsöka på vanligt förekommande fel på växelströmsmaskiner och startapparater, kunna behörighetsbestämmelserna för installationsarbete samt känna till vilka åtgärder och i vilken ordning dessa som ska göras vid en elolycka. Slutligen kunna betydelsen av färgmärkningen i en kabel samt kunna koppla in en elmotor (både Y- och D-koppling). Efter fullföljd kurs ska deltagarna: utöver det som krävs för betyget godkänd även, kunna visa färdigheter i felsökning på både kraftkretsar och manöverkretsar samt kunna ange tänkbara fel vid avvikande strömmar och spänningar vid mätningar på t.ex en elmotor. Den studerande ska också kunna räkna ut effektfaktorn med hjälp av effekttrianglar och förstå skillnaden på en synkronmotor och en asynkronmotor samt hastighetsreglering av dessa. Sida 6 av 21

7 Kurs: Energiomvandling och effektivisering Antal Yh-poäng: 30 p Kursens mål: Att den studerande ska ha kunskap om olika energikällor för fastigheter och förståelse för den verkningsgrad som är förknippad med dess energiomvandlingar. Den studerande skall ha kunskap om fastigheters olika energisystem ur ett systemperspektiv och ha färdighet att jämföra olika alternativ ur energiresursmässiga och ekonomiska perspektiv. Slutligen ska den studerande ha kompetens för att kunna föreslå relevanta energieffektiviseringsåtgärder i fastigheter. Innehåll: Kursen tar upp olika energikällor (biobränslen, värmepumpar, fjärrvärme, solvärme, el för fastighet och verksamhet, villapannor) och energilagring ur systemperspektiv. Kursen tar upp fastigheters totala energibalans och de energiomvandlingar i fastigheten som påverkar energibalansen. Olika typer av energieffektivisering med investeringskalkylering och beräkning av energimängder ingår också. Undervisningsform: Undervisningen kommer att ske genom föreläsningar, grupparbete och studiebesök. Former för kunskapskontroll: Skriftligt tentamen. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redogöra för olika energikällor ur ett systemperspektiv och redovisa olika energiförsörjningssystem för fastigheter. Vidare ska den studerande kunna jämföra olika energiförsörjningssystem med avseende på ekonomi och påverkan på samhällets energisystem och även kunna analysera olika energieffektiviseringsåtgärder med avseende på ekonomi och energiförbrukning. Efter fullföljd kurs ska studerande: utöver kraven för betyget godkänd ha kompetens att självständigt kunna göra beräkningar av energibesparing och ekonomisk konsekvens av olika energieffektiviseringsåtgärder samt kunna identifiera möjliga effektiviseringsmöjligheter i en fastighet. Sida 7 av 21

8 Kurs: Examensarbete Antal Yh-poäng: 25 Kursens mål: Att den studerande självständigt skall kunna genomföra och presentera ett arbete eller projekt av undersökande karaktär. Examensarbetet kan röra sig om allt från en arbetsmiljöfråga till en produktionsfråga av tekniskt karaktär och den studerande ska utifrån det valda området självständigt arbeta fram ett förslag på förbättringar inom ett område som är relevant för utbildningen och/eller yrkeslivet som utbildningen syftar till. Innehåll: Grundläggande kunskaper i vad syfte och mål med att skriva ett examensarbete är, hur det ska genomföras, skriftligt dokumenteras och presenteras (både muntligt och skriftligt). Stor vikt läggs vid den skriftliga rapportens olika delar, att hålla den röda tråden genom hela arbetet, samt den kritiska diskussionen av källor och resultatet. En inledande handlingsplan med frågeställning och metodval lämnas först in, därefter genomförs undersökningen, med handledarhjälp vid behov. Syfte, mål, frågeställningar, metod, resultat och analys/slutdiskussion presenteras skriftligt utifrån en given mall samt muntligen i smågrupper. Undervisningsform: Undervisningen kommer att ske genom några inledande föreläsningar. Därefter genomförs vald undersökning, med handledning från skolan/arbetsplatsen på lämpligt ställe. Individuell genomgång med den studerande genomförs i det senare skedet av kursen. Former för kunskapskontroll: Studenten skall både skriftligt och muntligt redovisa examensarbetet. Godkänd (IG G VG) Efter fullföljd kurs ska den studerande: skriftligt och muntligt framvisa att de svarat på den valda frågeställningen i examensarbetet, att en rödtråd finns i hela arbetet och att resultatet diskuterats. Examensarbetet måste ha en relevans för utbildningen och/eller yrkeslivet som utbildningen syftar till. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för godkänd i sitt examensarbete visa kritisk reflektion kring tillförlitligheten hos källor och kritiskt diskutera resultat i arbetet. Den studerande ska även utifrån sitt egna resultat kunna ge förslag på hur man kan gå vidare med detta resultat, exempelvis genom nya frågeställningar och undersökningar. Fastställd av ledningsgruppen Sida 8 av 21

9 Kurs: Fjärrvärmesystem Antal Yh-poäng: 15 Kursens mål: Att den studerande skall få kunskaper om fjärrvärmesystem, om deras uppbyggnad och konstruktion samt olika driftsituationer. Innehåll: Kursen behandlar primärt fjärrvärmesystemets funktion och konstruktion. Kursen behandlar undercentraler och de olika inkopplingar av värmeväxlarna som förekommer. I kursen ingår studier av olika sätt att styra/reglera fjärrvärmesystemet. Strömningstekniska beräkningar ingår också i denna kurs som till exempel vilka möjligheter som varvtalsreglering av pumpar ger. Undervisningsform: Lektioner, studiebesök samt grupparbete. Former för kunskapskontroll: Redovisning av grupparbete samt en individuell skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättningen samtidigt som ett aktivt deltagande i grupparbetet är en förutsättning för betygen G respektive VG. Efter fullföljd kurs ska den studerande: känna till fjärrvärmesystemets funktion och konstruktion där t.ex. tryckhållningen och ackumulatorns betydelse beaktas. Vidare ska den studerande ha kännedom om faktorer som påverkar driftsekonomin, kulvertförluster samt elförbrukning och kunna skissa upp ett system med en leverantör och mottagare av fjärrvärme. Slutligen ska den studerande kunna redogöra för olika utförande i undercentraler för olika stora mottagare och kunna utföra enklare beräkningar. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver det som krävs för betyget godkänd även uppvisa förmåga att använda sina nya kunskaper för att självständigt gå vidare och i nya situationer kunna dra egna slutsatser. Sida 9 av 21

10 Kurs: Kraft- och värmeanläggningar Antal Yh-poäng: 20 Kursens mål: Att den studerande efter avslutad kurs ska ha kännedom om olika anläggningar som levererar el och/eller värme som kraftvärmeverk, kondenskraftverk, mottryckskraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk, solkraftverk, solfångaranläggningar och värmeverk. Ett annat mål är att utveckla förståelsen för sammanhang och samband ur ett systemperspektiv, som till exempel att studenterna ska kunna förstå en schematisk bild över en anläggning liksom att de själva ska kunna skissa upp en anläggnings olika delsystem till en fungerande helhet. Innehåll: Kursen innehåller en stor del av beskrivningar över anläggningar, dels från kurslitteraturen och dels från de regionala anläggningar som ofta ingår i de studiebesök som genomförs under utbildningen. Verkningsgradsbegreppets stora betydelse för dessa anläggningar behandlas så att det blir tydligt. Sambandet mellan begreppen effekt och energi belyses med utgångspunkt från de anläggningar som studeras. Undervisningsform: Undervisningen sker genom föreläsningar, grupparbete och studiebesök. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG - G - VG) Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redovisa baskunskaper om vilka olika anläggningar för leverans av el och värme som förekommer samt de principiella skillnader som finns mellan dessa. Studenterna ska också kunna tolka enkla anläggningsscheman. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver att uppfylla de krav som ställs för betyget godkänd ska studenterna själva kunna rita enklare scheman över aktuella anläggningar samt också klara enklare beräkningar av effekt och energi för de anläggningar som studeras. Sida 10 av 21

11 Kurs: Kyl- och värmepumpsteknik Antal Yh-poäng: 20 Kursens mål: Att den studerande införskaffat sig kunskaper om kompressordrivna kyl- frys- och värmepumpssystem. Den studerande skall ha förståelse för hur dessa system fungerar vilket innebär dels en kunskap om vilka komponenter som ingår och dels vad dessa har för funktion. Kursen ska också ge kunskaper om de köldmedier som idag används, de som efterhand ersätter de tidigare och som då skapade stora miljöproblem. Innehåll: Kursen behandlar de kompressordrivna kyl- frys och värmepumpsanläggningarnas funktion och konstruktion. Det innebär också att de komponenter som krävs för respektive anläggning och vilken uppgift dessa har, ingår i kursinnehållet. I kursen behandlas de olika beräkningsmetoder som används i kombination med aktuella köldmediediagram för att fastställa köld- eller värmefaktor, anläggningens effektbehov osv. Absorptionsanläggningar studeras mer översiktligt i denna kurs. Köldmedier däremot, och den miljöpåverkan dessa har är också ett viktigt inslag i kursen liksom bakgrunden till den stora förändring som skett i just denna bransch och de restriktioner om användning som lagstadgats. Undervisningsform: Sker i huvudsak som lektioner med några laborationer i kursen senare del. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redogöra för hur kompressordrivna kyl- frys- och värmepumpsanläggningar fungerar. Vidare kunna göra energitekniska beräkningar på kompressordrivna kyl- frys- och värmepumpsanläggningar, vilket bland annat innebär att kunna läsa och förstå ett köldmediediagram och hur man kan lägga in respektive hämta data från ett sådant. Slutligen ska den studerande känna till för underhållspersonal viktiga bestämmelser om vem som får göra vad i anläggningar som innehåller köldmedium. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver det som krävs för betyget G, ha uppvisat en stor förmåga att använda sina nya kunskaper och självständigt gått vidare i nya situationer och då kunnat dra egna slutsatser. Sida 11 av 21

12 Kurs: LIA period 1 Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande översiktligt känner till LIA-företagets verksamhet och har kunskap att beskriva arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet på företaget inkulsive arbetet med riskhantering. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska den studerande införskaffat sig kunskap för att skriftligt beskriva följande avseende LIA-företaget: Översiktligt om verksamheten och hur arbetet är organiserat. Översiktligt om hur arbetsmiljöarbetet bedrivs (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Generella risker och riskreducerande åtgärder (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Exempel på specifika risker och riskreducerande åtgärder (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Göra en arbetsanalys (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan att lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG - G - VG) Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Sida 12 av 21

13 Kurs: LIA period 2 Antal Yh- poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande har kunskaper om hur arbetet praktiskt bedrivs avseende de energiprocesser företaget jobbar med, så som gällande drift- och underhållstekniska arbeten. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska den studerande exempelvis delta vid arbeten omfattande: Drift av aktuella system. Driftsinstruktioner avseende viktiga system. Rondering (på arbetsplatser där rondering förekommer). Felsökning i processer och på utrustning. Planering för att avsäkra systemdelar inför underhållsarbete. Avhjälpande underhåll på för verksamheten specifik utrustning. Förebyggande underhåll på för verksamheten specifik utrustning. Funktionsprovning efter underhållsarbete. Säkerhetsfunktionsprovning (återkommande kontroller av ackrediterat kontrollorgan). Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan att lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG - G - VG) Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Sida 13 av 21

14 Kurs: LIA period 3 Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande har kunskaper om hur komponentstatus och underhållsbehov fastställs samt hur drift- och underhållsperioder på företaget planeras bl.a. med hänsyn till efterfrågan på företagets produkt och tillgång till resurser. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska den studerande införskaffat sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA- företaget: Vilka moment och system som finns för att säkerställa kunskap om anläggningsdelarnas status. Hur underhållsarbetet bedrivs med hjälp av nyckelorden: avhjälpande, tidsbaserat, förebyggande, tillståndsbaserat, revisionsperioder, underhållssystem. Vad som begränsar möjligheten vid planering av drift- och underhållsperioder. Vid tjänste- alternativt service företag skall studenten ta reda på schemaläggning för personal och hur man arbetar med jourverksamhet. Hur resurstillgången (företrädesvis energiresurser) säkerställs med tanke på variationer under året (gäller vid producerande företag). Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan att lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG - G - VG) Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Sida 14 av 21

15 Kurs: LIA period 4 Antal Yh-poäng: 25 Kursens mål: Att den studerande har kunskaper om driftsplanering, företagets miljö- och arbetsmiljöarbete samt hur de olika delarna används i det dagliga arbetet. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska den studerande införskaffat sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA-företaget: Hur driftsplaner upprättas övergripande (delar av år) och i detalj (på dygnsbasis). Vilka olika parametrar som ger begränsningar vid planering. Vilka ekonomiska faktorer som påverkar driftsplanerna. Hur rondschema är upplagda och bakgrund. Upprätta ett förslag till möjlig övergripande plan inför nästkommande år. Bakgrunden till innehållet i miljöpolicy. Några exempel på de viktigaste miljöpåverkande faktorerna. Exempel på vad som gjorts för att minska de viktigaste miljöpåverkande faktorerna. Förbättringsarbete avseende miljöpåverkan. Bakgrunden till innehållet i arbetsmiljöpolicy och hur arbetsmiljöorganisationen ser ut. Hur arbetet med riskreducering vid drift- och underhållsarbete sker. Hur olika arbetsschema är upplagda och bakgrund. Vilka specifika risker som man tagit hänsyn till vid upprättande av arbetsschema. Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan att lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Sida 15 av 21

16 Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Sida 16 av 21

17 Kurs: Projektkunskap Antal Yh-poäng: 15p Kursens mål: Att ge den studerande kunskaper om hur projektarbete i näringslivet bedrivs på ett strukturerat sätt. Kursen skall ge färdigheter att ta fram en projektrapport som uppfyller givna krav samt kompetens att på ett enkelt sätt kritiskt värdera källor och resultat. Kursen skall också ge kunskap om hur projekt planeras och genomförs inom fastighetssektorn. Innehåll: Den studerande ges teoretiska kunskaper om hur strukturerat projektarbete med förprojekt, planering, genomförande, rapportering och utvärdering genomförs. Den teoretiska delen innehåller också former för rapportskrivning och muntlig presentation samt grunderna i källkritik. Den studerande skall även genomföra och redovisa ett projektarbete med temat energieffektivisering för fastigheter. Undervisningsform: Undervisning sker genom föreläsningar, grupparbete och studiebesök. Former för kunskapskontroll: Examination sker genom muntlig och skriftlig presentation av projektarbetet, inklusive delrapporter. Godkänd (IG G VG). Betyg sätts utifrån medverkan i undervisning och lärares bedömning av arbete under lektioner, projektarbete och redovisning Efter fullföljd kurs ska den studerande: i projektrapporten visa kunskaper om hur strukturerat projektarbete bedrivs och även muntligt redovisa om projektarbetet. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för godkänd i projektrapporten även visa kritisk reflektion kring tillförlitligheten hos källor och/eller kritisk diskussion kring uppnått resultat. Den studerande ska även visa färdigheter i att redovisa ett strukturerat projektarbete och korrekt använda begrepp som mål, syfte, aktivitet och milstolpe. Sida 17 av 21

18 Kurs: Strömningslära Antal Yh-poäng: 20 Kursens mål: Att den studerande ska få grundläggande kunskaper i strömningslära. Dessa kunskaper ska ge förståelse för hur i första hand pumpar arbetar och fungerar men också de övriga strömningsmaskinerna, fläktars och turbiners egenskaper behandlas. Innehåll: I kursen behandlas inledningsvis tryckbegreppet, Pascals och Arkimedes principer, kontinuitetsekvationen samt Bernoullis ekvation. Med dessa kunskaper som verktyg ägnas stor del av kurstiden till att beräkna tryck, flöde och hastigheter i system eller delar av system för olika slag av fluider. Svårighetsgraden ökas efterhand då hänsyn till specifika förändringar av befintliga system studeras som till exempel hur stor effektökning en pump kräver om flödet ökas med en viss procentsats osv. Vi behandlar också olika mätmetoder för de aktuella storheterna tryck, flöde och hastigheter samt också olika typer av pumpar och vilka olika användningsområde som de har. De olika laborationerna i strömningslära som kommer längre fram i kursen är av så kallat bekräftande slag, de ska bekräfta tidigare teoretiska påstående. Undervisningsform: Traditionella lektioner samt laborationer. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Resultatet på tentamen är underlag för betyget. Efter fullföljd kurs ska den studerande: Visa kunskap i att hantera Pascals och Arkimedes principer samt att tillämpa Bernoullis ekvation för anläggningar. Detta betyder att kunna räkna självständigt utifrån vissa givna förutsättningar. De studerande ska också visa kunskap om olika pumptyper och var de oftast används. Efter fullföljd kurs ska studerande: Utöver det som krävs för betyget G, visa förmåga att självständigt kunna gå vidare genom att söka uppgifter/räkna fram de fakta som behövs för att lösa en uppgift. Sida 18 av 21

19 Kurs: Styr- och reglerteknik Antal Yh-poäng: 30 poäng Kursens mål: Att den studerande ges kunskaper i den styr-, mät-, och reglerteknik som används inom kraft och värmeanläggningar liksom i fastigheters tekniska system. Innehåll: Kursen behandlar teoretisk bakgrund och ritningsläsning liksom praktiska övningar med reglersystem. Efter fullföljd kurs ska den studerande kunna redogöra för olika regulatorer och styrdon, lösa enkla reglertekniska problem samt läsa el-, styr- och reglerscheman för att med dessa som hjälp klara felsökningar. Undervisningsform: Undervisningen kommer att ske genom föreläsningar och laborationsövningar. Former för kunskapskontroll: Examination sker genom skriftlig tentamen vid kursens slut. Betygsskala och principer för betygssättning: Betygsskalan är Icke Godkänd, Godkänt och Väl Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättning för hela kursen. Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redovisa och läsa schema för styr- och reglersystem på en förbränningsanläggning samt ha kännedom om PID-regulatorns inställningsmöjligheter. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för betyget godkänd även kunna bestämma dödtid och tidskonstanter från ett givet stegsvar, kunna redogöra för några felkällor hos mätdon och hur de åtgärdas samt slutligen kunna optimera en PID-regulator. Sida 19 av 21

20 Utbildning: Kvalificerad Energitekniker Kurs: VA-teknik Antal Yh-poäng: 10 p Kursens mål: Att den studerande fått kunskaper om vatten och vattenkvalitet samt olika system för vatten- och avlopp i fastigheter. Kursen skall ge kunskaper om de olika slag av reningstekniker som används för rening av dricksvatten och avloppsvatten. Innehåll: Kursen tar upp avloppsvattenrening kommunalt, industriellt och för enskilda fastigheter. Vattenkvalitet och vattenkemi behandlas och vatten- och avloppssystem i fastigheter tas upp. Olika typer av vattentäkter, kommunal rening av vatten samt enskilt vatten tas upp. Kursen tar också upp hur avgifter för vatten och avlopp är konstruerade. Undervisningsform: Undervisningen kommer att ske genom föreläsningar, grupparbete och studiebesök. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: ha förståelse för vattenkvalitet och vattensammansättning, ha kunskap om hur ett vatten- och avloppssystem i en fastighet vanligen utförs samt vilka olika varianter på utförandet som kan förekomma. Studenten ska också ha kunskap om hur dricksvatten renas och behandlas innan det distribueras och hur ett avloppsreningsverk fungerar. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kriterierna för betyget godkänt ha kompetens att analysera olika avloppsreningssystem utifrån belastning och recipient, ha kunskap om vattenkvaliteter i olika typer av enskilda vattentäkter, ha färdighet i att utvärdera ekonomin i fastigheters VA-system för att minimera VA-avgifter. Sida 20 av 21

21 Utbildning: Kvalificerad Energitekniker Kurs: Värmeteknik Antal Yh-poäng: 25 Kursens mål: Att den studerande ska erhålla kunskaper i värmeöverföring som räcker till att de självständigt kan räkna på ledning och konvektion. Med detta som bakgrund blir nästa mål att tillämpa dessa kunskaper vid beräkning av överförd värmeeffekt för olika värmeväxlare. Ett ytterligare mål är att den studerande ska ha erhållit kunskaper om hur värmeväxlare konstrueras för de olika behov som förekommer. Innehåll: Grundläggande värmetransporter, ledning och konvektion samt begreppen k-värde och U- värde som används vid beräkning av värmeflödet genom väggar av olika slag med ibland många olika skikt. Strålning beskrivs kortfattat. Kursen innehåller också en beskrivande del som handlar om det praktiska utförandet av olika slag av värmeväxlare. Slutligen ingår i kursen att delta i laborationer och här ges möjligheter för studenterna att testa sina nyvunna kunskaper på verklighetsliknande situationer. Kursen ger inledningsvis en övergripande insyn i fastighetens olika energisystem. Undervisningsform: Undervisningen sker i form av lektioner. Lärarledda laborationer sker i små grupper, 3-4 studenter i varje grupp. I denna kurs ingår studiebesök. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Till denna tentamen får studenterna ha med en egen formelsamling. Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättningen. Efter fullföljd kurs ska den studerande: klara enkla beräkningar av ledning, konvektion och sammansatt värmeöverföring samt enklare värmeväxlarberäkningar. Vidare ska den studerande ha kunskap om de viktigaste skillnaderna mellan olika värmeväxlare. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för betyget godkänd klara av att göra mer komplicerade beräkningar av ledning, konvektion och sammansatt värmeöverföring samt även mer komplicerade värmeväxlarberäkningar. Vidare ska den studerande ha kunskap om skillnaderna mellan olika värmeväxlare. Sida 21 av 21