Kursplan Yh-utbildning

Transkript

1 Kurs: Arbetsmiljö och säkert Antal Yh-poäng: 10 Kursens mål: Att ge den studerande förståelse för ett systematiskt arbetsmiljöarbete med avseende på förståelse för arbetsmiljöns betydelse för individ företag och samhället. Den studerande ska ha fått kunskaper om livräddande insatser och hjärt- och lungräddning och hur en fysiskt, psykiskt och psykosocial bra arbetsplats är utformad. Slutligen ska den studerande ha införskaffat sig kunskaper om hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och hur man medverkar till att skapa goda arbetsförhållanden. Innehåll: Kursen tar upp exempel på risker i arbetsmiljön samt hur man tillämpar kunskaper i ergonomi i ett vardagligt sammanhang. Kursen tar upp hur första hjälpen ges vid ett fingerat olycksfall. Kursen tar upp samband mellan arbetsorganisation och arbetsmiljö. Kursen tar upp den fysiska/ergonomiska, psykiska och psykosociala arbetsmiljöns betydelse för hälsa och arbetsförmåga samt ger olika förslag på hur arbetsmiljö och säkerhet kan förbättras. Kursen tar upp hur man genomför riskanalyser. Undervisningsform: Föreläsning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Praktiska övningar i livräddande insatser som HLR, AED och luftvägsstopp. Arbetsanalysen och den praktiska delen i riskanalysen görs under LIA-1. Former för kunskapskontroll: Examination sker genom muntlig och skriftlig redovisning av arbetsanalys samt teoriavsnitt. Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättningen samtidigt som ett aktivt deltagande i grupparbetet är en förutsättning för betygen G respektive VG. Efter fullföljd kurs ska den studerande: ge exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljö och hälsa samt tillämpa lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet i sitt arbete. Bedöma risker för olycksfall, brand och arbetsskador samt medverka aktivt till att skapa en god och säker arbetsmiljö. Utföra första hjälpen vid ett fingerat olycksfall. Känna till olika arbetsmiljöbegrepp och göra en översiktlig arbetsmiljöanalys. I arbetsanalysen ska den studerande: göra en tydligredogörelse av arbetsplatsens fysiska, ergonomiska, psykiska, psykosociala och tekniska arbetsmiljö. Beskriva vad som anses vara positivt respektive negativt ur arbetsmiljösynpunkt. Presentera de viktigaste resultaten genom valfri redovisningsform. Lämna in den skriftliga delen av arbetsmiljöanalysen. Thomas Ingvall Sida 1 av 20

2 Krav för betyg: Väl Godkänd Efter fullföljd kurs ska den studernade: beskriva arbetsmiljöns betydelse för hälsa och arbetsförmåga och diskutera olika förslag på hur arbetsmiljö och säkerhet kan förbättras. Beskriva och bedöma en arbetsplats ur ett fysiskt, ergonomiskt, psykiskt, psykosocialt och tekniskt perspektiv samt föreslå förbättringar och motivera sina ställningstaganden. Visa fördjupade och detaljerade kunskaper inom HLR, AED och luftvägsstopp. Beskriva samband mellan arbetsorganisation och hälsa samt bedöma en fysisk och psykosocial arbetsmiljö och föreslå förbättringar. Göra en fördjupad arbetsmiljöanalys. I arbetsmiljöanalysen ska den studerande: beskriva tydligt varför den anser eller inte anser att den valda arbetsplatsen är bra ur arbetsmiljösynpunkt. Genomföra en tydlig presentation av arbetsplatsens olika arbetsmiljöer. Föreslå lämpliga tips och idéer över hur arbetsplatsen kan bli bättre utifrån ergonomi och arbetsmiljösynpunkt och motivera sina ställningstaganden. Lämna in den skriftliga delen av arbetsanalysen. Fastställd av ledningsgruppen Thomas Ingvall Sida 2 av 20

3 Kurs: Drift- och underhållsteknik Fastigheter Antal Yh-poäng: 15 Kursens mål: Att ge den studerande kunskaper i drift- och underhållsteknik för de tekniska system som finns i olika fastigheter och som utgör förutsättningar för att kunna använda fastigheterna på avsett sätt. Innehåll: Kursen beskriver de tekniska system som tillsammans krävs för att en fastighet ska försörjas vad avser värme, kyla, tappvarmvatten och ventilation. Därefter behandlas en god driftteknik som innebär att fastighetens system används på ett avsett sätt; inte överbelastas eller drivs onödigt mycket, till exempel då inget behov föreligger. Hänsyn till miljökrav hör också till god driftteknik. Vidare ägnas studierna åt fastigheters underhåll som innebär tillsyn och service av apparater, så kallat förebyggande underhåll, för att om möjligt minska de akuta insatserna som annars kan behövas och som ofta blir dyra. Vidare ingår studier av vanliga och ovanliga fel och hur dessa åtgärdas, så kallat avhjälpande underhåll. Slutligen ingår också i kursen vilka olika åtgärder för energieffektivisering som kan bli aktuella i olika slags fastigheter. Undervisningsform: Salslektioner dominerar, men i denna kurs är det särskilt lämpligt med flera studiebesök eftersom det finns en stor variation av fastigheter vilket kan innebära skillnader i driftoch underhållsarbetet mellan olika fastigheter. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Tentamensresultatet är underlag för betygssättning. Efter fullföljd kurs ska den studerande: visa kunskaper i hur drift- och underhållsarbetet i fastigheter ska/kan bedrivas. Det innebär i sin tur att de också ska kunna redovisa kunskaper om hur fastighetens tekniska system är uppbyggda och hur de är tänkta att fungera. Vidare ska studenterna ha kännedom om viktiga förebyggande och avhjälpande underhållsarbete som kan bli aktuella i olika fastigheter samt enklare och vanligt förekommande energieffektiviseringsåtgärder. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver de krav som ställs för betyget godkänd visa god förståelse och insikt i drift- och underhållstekniska frågor, samt själv kunna ge exempel på energieffektiviseringsåtgärder som kan bli aktuella för olika typer av fastigheter. Thomas Ingvall Sida 3 av 20

4 Kurs: Drift- och underhållsteknik Kraft och värme Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att ge den studerande kunskaper i drift- och underhållsteknik för kraft- och värmeanläggningar, kunskaper som behövs för att dessa anläggningar ska kunna skötas så att en hög grad av tillgänglighet erhålls. Innehåll: Kursen behandlar vikten av ekonomisk och miljömässig drift av kraftvärmeanläggningar samt de många olika problem som drift- och underhållspersonalen ofta ställs inför och som de relativt snabbt måste lösa/åtgärda. Underhållsarbetet indelas i förebyggande och avhjälpande underhåll. Det systematiska underhållsarbetet utgörs tex av tillståndskontroll, felsökning samt uppföljning. Ordning och reda är av central betydellse med avseende på det systematiska underhållsarbetet och i det dagliga arbetet. Material till kursen hämtas både från kurslitteratur och från anläggningar i regionen. Undervisningsform: Lektioner kompletteras med ett flertal studiebesök på anläggningar i regionen. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Tentamensresultatet är underlag för betygssättning. Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redogöra för begreppet tillgänglighet och ge exempel på faktorer som påverkar ekonomi och miljö. De ska också kunna redogöra för vanliga störningar och hur dessa åtgärdas. Vidare krävs ett kunnande om det förebyggande och det avhjälpande underhållet samt kunskap om tillståndskontroller under drift och felsökning. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver de krav som ställs för betyget godkänd, även uppvisa förmåga att självständigt gå vidare och kunna söka svar på nya frågor inom detta område. Den studerande ska kunna redogöra för vilken betydelse tillgängligheten hos en anläggning har och vilka olika faktorer som påverkar denna tillgänglighet. Thomas Ingvall Sida 4 av 20

5 Kurs: Examensarbete Antal Yh-poäng: 25 Kursens mål: Att den studerande självständigt ska kunna genomföra och presentera ett arbete eller projekt av undersökande karaktär. Examensarbetet kan röra sig om allt från en arbetsmiljöfråga till en produktionsfråga av tekniskt karaktär och den studerande ska utifrån det valda området självständigt arbeta fram ett förslag på förbättringar inom ett område som är relevant för utbildningen och/eller yrkeslivet som utbildningen syftar till. Innehåll: Grundläggande kunskaper i vad syfte och mål med att skriva ett examensarbete är, hur det ska genomföras, skriftligt dokumenteras och presenteras (både muntligt och skriftligt). Stor vikt läggs vid den skriftliga rapportens olika delar, att hålla den röda tråden genom hela arbetet, samt den kritiska diskussionen av källor och resultatet. En inledande handlingsplan med frågeställning och metodval lämnas först in, därefter genomförs undersökningen, med handledarhjälp vid behov. Syfte, mål, frågeställningar, metod, resultat och analys/slutdiskussion presenteras skriftligt utifrån en given mall samt muntligen i smågrupper. Undervisningsform: Undervisningen kommer att ske genom några inledande föreläsningar. Därefter genomförs vald undersökning, med handledning från skolan/arbetsplatsen på lämpligt ställe. Individuell genomgång med den studerande genomförs i det senare skedet av kursen. Former för kunskapskontroll: Den studerande ska både skriftligt och muntligt redovisa examensarbetet. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: skriftligt och muntligt framvisa att de svarat på den valda frågeställningen i examensarbetet, att en rödtråd finns i hela arbetet och att resultatet diskuterats. Examensarbetet måste ha en relevans för utbildningen och/eller yrkeslivet som utbildningen syftar till. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för godkänt i sitt examensarbete visa kritisk reflektion kring tillförlitligheten hos källor och kritiskt diskutera resultat i arbetet. Den studerande ska även utifrån sitt egna resultat kunna ge förslag på hur man kan gå vidare med detta resultat, exempelvis genom nya frågeställningar och undersökningar. Thomas Ingvall Sida 5 av 20

6 Kurs: Fjärrvärmesystem Antal Yh-poäng: 15 Kursens mål: Att den studerande skall få kunskaper om fjärrvärmesystem, om deras uppbyggnad och konstruktion samt olika driftsituationer. Innehåll: Kursen behandlar primärt fjärrvärmesystemets funktion och konstruktion. Kursen behandlar undercentraler och de olika inkopplingar av värmeväxlarna som förekommer. I kursen ingår studier av olika sätt att styra/reglera fjärrvärmesystemet. Strömningstekniska beräkningar ingår också i denna kurs som till exempel vilka möjligheter som varvtalsreglering av pumpar ger. Undervisningsform: Lektioner, studiebesök samt grupparbete. Former för kunskapskontroll: Redovisning av grupparbete samt en individuell skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättningen samtidigt som ett aktivt deltagande i grupparbetet är en förutsättning för betygen G respektive VG. Efter fullföljd kurs ska den studerande: känna till fjärrvärmesystemets funktion och konstruktion där t.ex. tryckhållningen och ackumulatorns betydelse beaktas. Vidare ska den studerande ha kännedom om faktorer som påverkar driftsekonomin, kulvertförluster samt elförbrukning och kunna skissa upp ett system med en leverantör och mottagare av fjärrvärme. Slutligen ska den studerande kunna redogöra för olika utförande i undercentraler för olika stora mottagare och kunna utföra enklare beräkningar. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver det som krävs för betyget godkänd även uppvisa förmåga att använda sina nya kunskaper för att självständigt gå vidare och i nya situationer kunna dra egna slutsatser. Thomas Ingvall Sida 6 av 20

7 Kurs: Kraft- och värmeanläggningar Antal YH- poäng: 60 Kursens mål: Att den studerande efter avslutad kurs ska ha kännedom om olika anläggningar som levererar el och/eller värme som kraftvärmeverk, kondenskraftverk, mottryckskraftverk, vattenkraftverk, kärnkraftverk, solkraftverk, solfångaranläggningar och värmeverk. Kännedom om dessa anläggningar innefattar också de olika delsystem som med sina enskilda komponenter som pumpar, värmeväxlare, turbiner o.s.v. tillsamman bildar de hela anläggningarna. Ett annat mål är att utveckla förståelsen för sammanhang och samband ur ett systemperspektiv, som till exempel att den studerande ska kunna förstå en schematisk bild över en anläggning liksom att han/hon själv ska kunna skissa upp en anläggnings olika delsystem till en fungerande helhet. Ytterligare mål är att den studerande kan utföra beräkningar av effekt och energi samt verkningsgrader för både komponenter, delar av anläggningar och hela anläggningar Innehåll: Kursen innehåller en stor del av beskrivningar över anläggningar, dels från kurslitteraturen och dels från de regionala anläggningar som ofta ingår i de studiebesök som genomförs under utbildningen. Verkningsgradsbegreppets stora betydelse för dessa anläggningar behandlas så att det blir tydligt. Kursen innehåller också beräkningsövningar om effekt, energi och verkningsgrader för både komponenter och anläggningar. Undervisningsform: Formen för undervisning är lektioner. Studiebesök på lämpliga anläggningar i regionen ingår. Kursen har delats in i tre olika block som tidsmässigt ligger skilt från varandra. Anledningarna är flera men det viktigaste är att studenterna tidigt får kunskap om den typ av anläggningar som hela utbildningen är inriktad mot. Denna första inledande kurs innehåller ett flertal studiebesök och är av mer beskrivande karaktär medan beräkningsdelar inte tas med mer än att effekt, energi och verkningsgrad som begrepp kan börja diskuteras här utan ingående beräkningar. Det andra delen som kommer efter kurser i värmelära och strömningslära innehåller de beräkningsavsnitt som handlar om pannor och turbiner och de värmeväxlare som ingår i de olika anläggningarna och som det nu finns förutsättningar för att genomföras. Dessutom fördjupas studier av olika delsystem i anläggningar i denna del två av tre. Den sista av de tre delarna bör komma så sent som möjligt i utbildningen. Nu ska både helheter och detaljer i stora system och mindre delsystem studeras både ur ett beskrivande perspektiv och ur ett beräkningsperspektiv. Former för kunskapskontroll: Efter avslutad kurs genomförs en skriftlig tentamen Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redovisa baskunskaper om vilka olika anläggningar för leverans av el och värme som förekommer och de principiella skillnader som finns mellan dessa. Den studerande ska också kunna redovisa baskunskaper om dessa anläggningars delsystem och de komponenter som ingår samr kunna tolka enkla scheman och själv rita enklare scheman över aktuella anläggningar. Det slutliga kravet är att den studerande ska klara enkla beräkningar av effekt, energi och verkningsgrader för komponenter och anläggningar Thomas Ingvall Sida 7 av 20

8 Efter fullföljd kurs ska de studerande: utöver det som krävs för betyget godkänd även visa förmåga att självständigt kunna gå vidare genom att söka uppgifter/räkna fram de fakta som behövs för att lösa en uppgift. Thomas Ingvall Sida 8 av 20

9 Utbildning: Kvalificerad Drifttekniker Kurs: Kyl- och värmepumpsteknik Antal Yh-poäng: 15 Kursens mål: Att den studerande får kunskaper om kompressordrivna kyl- frys- och värmepumpssystem. Den studerande ska vidare ha fått förståelse för hur dessa system fungerar vilket innebär dels en kunskap om vilka komponenter som ingår och dels vad dessa har för funktion. Kursen ska också ge kunskaper om de köldmedier som idag används, de som efterhand ersätter de tidigare och som då skapade stora miljöproblem. Innehåll: Kursen behandlar de kompressordrivna kyl- frys och värmepumpsanläggningarnas funktion och konstruktion. Det innebär också att de komponenter som erfordras för respektive anläggning och vilken uppgift dessa har, ingår i kursinnehållet. I kursen behandlas de olika beräkningsmetoder som används i kombination med aktuella köldmediediagram för att fastställa köld- eller värmefaktor, anläggningens effektbehov osv. Absorptionsanläggningar studeras mer översiktligt i denna kurs. Köldmedier däremot, och den miljöpåverkan dessa har är också ett viktigt inslag i kursen liksom bakgrunden till den stora förändring som skett i just denna bransch och de restriktioner om användning som lagstadgats. Undervisningsform: Sker i huvudsak som lektioner med några laborationer i kursens senare del. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna redogöra för hur kompressordrivna kyl- frys- och värmepumpsanläggningar fungerar. Vidare kunna göra energitekniska beräkningar på kompressordrivna kyl- frys- och värmepumpsanläggningar, vilket bland annat innebär att kunna läsa och förstå ett köldmediediagram och hur man kan lägga in respektive hämta data från ett sådant. Slutligen ska den studerande känna till för underhållspersonal viktiga bestämmelser om vem som får göra vad i anläggningar som innehåller köldmedium. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver det som krävs för betyget godkänd, även ha uppvisat en stor förmåga att använda sina nya kunskaper och självständigt gått vidare i nya situationer och då kunnat dra egna slutsatser. Thomas Ingvall Sida 9 av 20

10 Kurs: LIA period 1 Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande översiktligt känner till LIA-företagets verksamhet och har kunskap att beskriva arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet på företaget inkulsive arbetet med riskhantering. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska den studerande införskaffa sig kunskap för att skriftligt beskriva följande avseende LIA-företaget: Översiktligt om verksamheten och hur arbetet är organiserat. Översiktligt om hur arbetsmiljöarbetet bedrivs (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Generella risker och riskreducerande åtgärder (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Exempel på specifika risker och riskreducerande åtgärder (redovisas i kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen. Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA-perioden görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Thomas Ingvall Sida 10 av 20

11 Thomas Ingvall Sida 11 av 20

12 Kurs: LIA period 2 Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande har kunskaper om hur arbetet praktiskt bedrivs avseende de energiprocesser företaget jobbar med, så som gällande drift- och underhållstekniska arbeten. Den studerande ska ha kunskap om hur en riskanalys görs samt göra en arbetsanalys (se kursen Arbetsmiljö och säkerhet). Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska studenten exempelvis delta vid arbeten omfattande: Drift av aktuella system. Driftsinstruktioner avseende viktiga system. Rondering (på de arbetsplatser där ronderingförekommer). Felsökning i processer och på utrustning. Planering för att avsäkra systemdelar inför underhållsarbete. Avhjälpande underhåll på för verksamheten specifik utrustning. Förebyggande underhåll på för verksamheten specifik utrustning. Funktionsprovning efter underhållsarbete. Säkerhetsfunktionsprovning (återkommande kontroller av ackrediterat kontrollorgan). Riskanalys inför underhållsarbete. Göra en arbetsanalys (se kursen Arbetsmiljö och säkerhet) Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan att lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Thomas Ingvall Sida 12 av 20

13 Kurs: LIA period 3 Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande har kunskaper om hur komponentstatus och underhållsbehov fastställs samt hur drift- och underhållsperioder på företaget planeras bl.a. med hänsyn till efterfrågan på företagets produkt och tillgång till resurser. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska studenten skaffa sig kunskap för att beskriva följande avseende LIAföretaget: Vilka moment och system som finns för att säkerställa kunskapen för anläggningsdelarnas status. Hur underhållsarbetet bedrivs med hjälp av nyckelorden: avhjälpande, tidsbaserat, förebyggande, tillståndsbaserat, revisionsperioder, underhållssystem. Vad som begränsar möjligheten vid planering av drift- och underhållsperioder. Vid tjänste- alternativt service företag skall studenten ta reda på schemaläggning för personal och hur man arbetar med jourverksamhet. Hur resurstillgången (företrädesvis energiresurser) säkerställs med tanke på variationer under året (gäller enbart på producerande företag). Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet. Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG - G - VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Thomas Ingvall Sida 13 av 20

14 Kurs: LIA period 4 Antal Yh-poäng: 15 Kursens mål: Att den studerande har kunskaper om driftsplanering, företagets miljö- och arbetsmiljöarbete samt hur de olika delarna används i det dagliga arbetet. Parallellt med praktiken på LIA-platsen dokumenteras arbetet i en LIA-rapport, i syfte att stärka elevens kompetens. Innehåll: Under perioden ska den studerande skaffa sig kunskap för att beskriva följande avseende LIA-företaget: Hur driftsplaner upprättas övergripande (delar av år) och i detalj (på dygnsbasis). Vilka olika parametrar som ger begränsningar vid planering. Vilka ekonomiska faktorer som påverkar driftsplanerna. Hur rondschema är upplagda och bakgrund. Upprätta ett förslag till möjlig övergripande plan inför nästkommande år. Bakgrunden till innehållet i miljöpolicy. Några exempel på de viktigaste miljöpåverkande faktorerna. Exempel på vad som gjorts för att minska de viktigaste negativa miljöpåverkande faktorerna. Förbättringsarbete avseende miljöpåverkan. Bakgrunden till innehållet i arbetsmiljöpolicy. Hur arbetsmiljöorganisationen ser ut. Hur arbetet med riskreducering vid drift- och underhållsarbete sker. Hur olika arbetsschema är upplagda och bakgrund till dessa. Vilka specifika risker som man tagit hänsyn till vid upprättande av arbetsschema. Undervisningsform: Handledarledd undervisning på praktikplatsen. Alla studerande ska få information om vad som gäller före, under och efter LIA-perioden. Inför första LIA:an genomför utbildningsledaren och LIA-ansvarig, en genomgång av vad som behöver förberedas inför LIA:an, som t ex att se över cv och personligt brev, samt strategiskt jobb/lia-sökande. Former för kunskapskontroll: LIA-ansvarig från utbildningen kommer att besöka arbetsplatsen för att säkerställa att den studerande arbetar med de uppgifter som överensstämmer med kursplanen Handledaren på LIA-arbetsplatsen gör en bedömning av den studerandes insats utifrån intresse för att ta sig an nya uppgifter samt förmågan att lösa de uppgifter som kursens innehåll anger. Bedömningen gör på mall som tillhandahålls av Folkuniversitetet.Redovisning av LIA görs i en rapport som bedöms av LIA-ansvarig på Folkuniversitetet. Godkänd (IG G VG). Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå minst godkänd i handledarens bedömningsunderlag samt lämna in en skriftlig rapport på LIA-praktiken. Den studerande ska även påvisa en aktiv och engagerad LIA- anskaffningsprocess samt kunna uppvisa de kontakter som tagits. Thomas Ingvall Sida 14 av 20

15 Efter fullföljd kurs ska den studerande: uppnå väl godkänd i handledarens bedömningsunderlag, och skriftligt redovisa en LIA-rapport där det framgår hur arbetet genomförts och hur kursplanen har följts upp under LIA-perioden. LIA-rapporten ska skrivas utefter som de krav på rapport som kursen Projektkunskap i utbildningen anger. Thomas Ingvall Sida 15 av 20

16 Kurs: Projektkunskap Antal Yh-poäng: 15p Kursens mål: Att ge den studerande kunskaper om hur projektarbete i näringslivet bedrivs på ett strukturerat sätt. Kursen ska också ge färdigheter att ta fram en projektrapport som uppfyller givna krav samt kompetens att på ett enkelt sätt kritiskt värdera källor och resultat. Kursen skall också ge kunskap om hur projekt planeras och genomförs på kraftvärmeverk och processindustrin. Innehåll: Den studerande ges teoretiska kunskaper om hur strukturerat projektarbete med förprojekt, planering, genomförande, rapportering och utvärdering genomförs. Den teoretiska delen innehåller också former för rapportskrivning och muntlig presentation samt grunderna i källkritik. Den studerande skall även genomföra och redovisa ett individuellt, enkelt projektarbete. Undervisningsform: Undervisning sker genom föreläsningar, grupparbete och studiebesök. Former för kunskapskontroll: Examination sker genom muntlig och skriftlig presentation av projektarbetet, inklusive delrapporter. Godkänd (IG G VG). Betyg sätts utifrån medverkan och lärares bedömning av arbete under lektioner, projektarbete och redovisning Efter fullföljd kurs ska den studerande: i projektrapporten visa kunskaper om hur strukturerat projektarbete bedrivs och även muntligt redovisa om projektarbetet. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för godkänd i projektrapporten även visa kritisk reflektion kring tillförlitligheten hos källor och/eller kritisk diskussion kring uppnått resultat. Den studerande ska även visa färdigheter i att redovisa ett strukturerat projektarbete och korrekt använda begrepp som mål, syfte, aktivitet och milstolpe. Thomas Ingvall Sida 16 av 20

17 Kurs: Strömningslära Antal Yh-poäng: 30 Kursens mål: Att den studerande ska få grundläggande kunskaper i strömningslära. Dessa kunskaper ska ge förståelse för hur i första hand pumpar arbetar och fungerar men också de övriga strömningsmaskinerna, fläktars och turbiners egenskaper behandlas. Innehåll: I kursen behandlas inledningsvis tryckbegreppet, Pascals och Arkimedes principer, kontinuitetsekvationen samt Bernoullis ekvation. Med dessa kunskaper som verktyg ägnas stor del av kurstiden till att beräkna tryck, flöde och hastigheter i system eller delar av system för olika slag av fluider. Svårighetsgraden ökas efterhand då hänsyn till specifika förändringar av befintliga system studeras som till exempel hur stor effektökning en pump kräver om flödet ökas med en viss procentsats osv. Vi behandlar också olika mätmetoder för de aktuella storheterna tryck, flöde och hastigheter samt också olika typer av pumpar och vilka olika användnings-område som de har. De olika laborationerna i strömningslära som kommer längre fram i kursen är av så kallat bekräftande slag, de ska bekräfta tidigare teoretiska påståenden. Undervisningsform: Traditionella lektioner samt laborationer. Former för kunskapskontroll: Skriftlig tentamen. Betygsskala och principer för betygssättning Betygsskalan är Icke Godkänd, Godkänd, Väl Godkänd (IG G VG). Resultatet på tentamen är underlag för betyget. Efter fullföljd kurs ska den studerande: visa kunskap i att hantera Pascals och Arkimedes principer samt att tillämpa Bernoullis ekvation för anläggningar. Detta betyder att kunna räkna utifrån vissa givna förutsättningar. Den studerande ska också visa kunskap om olika pumptyper och var de oftast används. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver det som krävs för betyget godkänd visa förmåga att självständigt kunna gå vidare genom att söka uppgifter/räkna fram de fakta som behövs för att lösa en uppgift. Thomas Ingvall Sida 17 av 20

18 Kurs: Styr- och reglerteknik Antal Yh-poäng: 40 Kursens mål: Att den studerande får kunskaper i den styr-, mät- och reglerteknik samt elkunskap som används inom kraft- och värmeanläggningar liksom i fastigheters tekniska system. Innehåll: Kursen behandlar teoretisk bakgrund och ritningsläsning liksom praktiska övningar med reglersystem. Den studerande ges kunskaper om 1-fas- och 3-fasinstallationer med tonvikt på elmotorer, felsökning och ledningsdimensionering samt kunna redogöra för olika regulatorer och styrdon. Vidare ska den studerande kunna lära sig att lösa enkla reglertekniska problem samt läsa el-, styr- och reglerscheman för att med dessa som hjälp klara felsökningar. Undervisningsform: Undervisningen kommer att ske genom föreläsningar och laborationsövningar. Former för kunskapskontroll: Examination sker genom skriftlig tentamen vid kursens slut. Betygsskala och principer för betygssättning: Betygsskalan är Icke Godkänd, Godkänt och Väl Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från tentamen som utgör grund för betygssättning för hela kursen. Efter fullföljd kurs ska den studerande: kunna tyda och förstå installationsritningar och kopplingsschema, kunna använda och förstå ohms lag samt effektformeln för likspänning och växelspänning och förstå skillnaden mellan resistiv, induktiv och kapacitiv krets. Vidare ska den studerande kunna behörighetsbestämmelserna för installationsarbete och redovisa samt läsa schema för styr- och reglersystem på en förbränningsanläggning. Slutligen även ha kännedom om PIDregulatorns inställningsmöjligheter. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver kraven för betyget godkänd även kunna visa färdigheter i felsökning på både kraftkretsar och manöverkretsar, unna räkna ut effektfaktorn med hjälp av effekttrianglar och förstå skillnaden på en synkronmotor och en asynkronmotor samt hastighetsreglering av dessa. Vidare ska den studerande kunna bestämma dödtid och tidskonstanter från ett givet stegsvar samt kunna optimera en PID-regulator. Thomas Ingvall Sida 18 av 20

19 Utbildning: Kvalificerad Drifttekniker Kurs: Värmeteknik/Förbränningsteknik Antal Yh-poäng: 40 Kursens mål: Att den studerande ska erhålla kunskaper i värmeöverföring som räcker till att han/hon självständigt ska kunna räkna på ledning och konvektion. Med detta som bakgrund blir nästa mål att tillämpa dessa kunskaper vid beräkning av överförd värmeeffekt för olika värmeväxlare. Ett ytterligare mål är att studenterna ska ha erhållit kunskaper om hur värmeväxlare konstrueras för de olika behov som föreligger. Ytterligare mål med kursen är att den studerande ska tillägna sig kunskaper om olika energislag som vi använder som bränslen, kunskaper om de olika eldningsanordningar som förekommer vid förbränning av olika bränslen och också kunskaper om den stökiometri som vi använder för att beräkna till exempel luftbehovet vid en förbränning. Slutligen ingår också som kursmål att känna till de olika metoder som finns för att rena rökgaser efter förbränning. Innehåll: i delkursen värmeteknik är framförallt de grundläggande värmetransporterna ledning och konvektion samt begreppen k-värde och U-värde som används vid beräkning av värmeflödet genom väggar av olika slag med ibland många olika skikt. Strålning beskrivs kortfattat. Kursen innehåller också en beskrivande del som handlar om det praktiska utförande av olika slag av värmeväxlare. Dessutom ingår i kursen också praktiska laborationer och här ges möjligheter för studenterna att testa sina nyvunna kunskaper på verklighetsliknande situationer. Innehåll i delkursen förbränningsteknik kan indelas i två delar varav den något större delen är en beskrivande del och den mindre delen handlar om beräkningar. Den beskrivande delen handlar om bränslen, om eldningsanordningar och om rökgasreningsutrustningar medan beräkningsdelen är stökiometri, alltså vad händer vid förbränning och hur beräknas mängdförhållanden. Bränslen, de fossila och de förnyelsebara studeras globalt och nationellt. I kursen ges förklaring till att eldningsanordningar ser olika ut beroende på det aktuella bränslet och dess egenskaper. Vid förbränning är det den utvecklade värmen som är det primära, det som eftersträvas, men vid nästan all förbränning sker också reaktioner som ger miljöproblem om inga åtgärder vidtas. Idag har alla anläggningar höga krav på rening och i kursen studeras de olika metoder för rening som står till buds och hur effektiva dessa är. I kursen ingår en laboration med en pelletpanna och i samband med den så tränas på systemkunskap och stökiometriska beräkningar. Undervisningsform: Undervisningen sker i form av lektioner. I kursen ingår också några olika laborationer samt några studiebesök. Former för kunskapskontroll: I slutet av respektive delkurs, värmeteknik och förbränningsteknik, kursen genomförs en skriftlig tentamen. Till dessa får studenterna ha med en egen formelsamling. Betygsskala och principer för betygssättning: Betygsskalan är Icke Godkänd, Godkänt och Väl Godkänd (IG G VG). Det är resultatet från de två deltentorna som utgör grund för betygssättning för hela kursen. Ett slutbetyg vägs fram med de två delresultaten som grund. Båda måste ha resulterat i minst betyget G för att ett slutbetyg ska bli minst G. Däremot kan slutbetyget bli VG även om inte båda deltentorna har resulterat i betyget VG Efter fullföljd kurs ska den studerande: för deltentan i värmeteknik kunna klara enklare beräkningar av ledning och konvektion samt enklare värmeväxlarberäkningar. Den studerande ska också kunna belysa de viktigaste skillnaderna mellan olika värmeväxlare. Thomas Ingvall Sida 19 av 20

20 För deltentan i förbränningsteknik ska den studerande kunna beskriva enklare samband och kunna ge enklare förklaringar på frågor om bränslen, eldningsanordningar och rökgasreningsutrustningar samt kunna utföra enklare beräkningar i stökiometri. Efter fullföljd kurs ska den studerande: utöver det som krävs för betyget godkänd även visa förmåga att självständigt kunna gå vidare genom att söka uppgifter/räkna fram de fakta som behövs för att lösa en uppgift. Thomas Ingvall Sida 20 av 20