Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet"

Transkript

1 Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet - Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010 Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet, 8 av 10 företagare är nöjda eller mycket nöjda med kompetensutvecklingen. Omkring hälften säger att utbildningen haft betydelse för djurvälfärden inom företaget och 6 av 10 anser att företaget har stärkts. Nästan varannan har börjat jobba mer miljövänligt. Inom vissa områden är miljönyttan ännu större. Av de företag som fått rådgivning på gårdsnivå inom projektet Greppa Näringen säger 75 % att de börjat jobba mer miljövänligt. Rapport 2010:30

2

3 Sammanfattning Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet. Hittills har personer fått kompetensutveckling. Enligt undersökningen i denna rapport tycker företagarna att kompetensutveckling ger starkare företag, bättre miljö och djurvälfärd. Jordbruksverket har bett Statistiska centralbyrån ställa frågor till företagare inom lantbruk, skogsbruk eller med annat landsbygdsföretagande. Personerna har deltagit i en kurs eller fått rådgivning inom landsbygdsprogrammet. Svaren visar att: 8 av 10 företagare är nöjda eller mycket nöjda med kompetensutvecklingen 6 av 10 anser att företaget har stärkts Omkring hälften säger att utbildningen haft betydelse för djurvälfärden inom företaget Nästan varannan har börjat jobba mer miljövänligt Inom vissa områden är miljönyttan ännu större. Av de företag som fått rådgivning på gårdsnivå inom projektet Greppa Näringen säger 75 % att de börjat jobba mer miljövänligt. Det framkommer i rapporten att förhållandevis få kvinnor deltar i kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket vill gärna locka fler kvinnor att gå kurser och delta i rådgivning.

4

5 Innehåll 1 Förord Introduktion Bakgrund Metodbeskrivning Kvalitetsbedömning Resultat Sammanfattning Inledande frågor Resultat per målområde Målområde Giftfri miljö Målområde Ett rikt odlingslandskap Målområde Ekologisk produktion Målområde Djurens välfärd Målområde Ingen övergödning Målområde Begränsad klimatpåverkan Målområde Företagsutveckling axel Målområde Företagsutveckling axel Målområde Landsbygdsutveckling Målområde Tvärvillkor Målområde Hållbart skogsbruk Företagsstöd för kompetensutveckling... 63

6

7 1 Förord Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört undersökningen Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren En postenkät skickades ut till ett urval av personer verksamma inom lantbruk, skogsbruk eller annat landsbygdsföretagande och som deltagit i en kurs eller fått rådgivning inom ramen för åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet. Syftet med undersökningen var att få kunskap om vilken effekt åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet har. Undersökningen skulle också ge svar på vad målgruppen tycker om den kompetensutveckling man fått och hur verksamheten kan förbättras och utvecklas. Rapporten kan fungera som ett kunskapsunderlag för fortsatta analyser av effekterna av åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet. Rolf Selander, undersökningsledare, har varit ansvarig från SCB för genomförandet av undersökningen. Pär Brundell, Staffan Berge-Holmbom från SCB samt Margareta Bratt, extern konsult har också ingått i arbetsgruppen. SCB står för innehållet i denna rapport. SCB har under arbetets gång haft regelbunden kontakt med Jordbruksverket, där Petri Hiljanen, Lars Pettersson och Malin Flink har varit ansvariga. 2 Introduktion I den här rapporten redovisas resultat från en postenkät som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket våren 2010 om attityder till/synpunkter på kompetensutvecklingsinsatser inom det svenska landsbygdsprogrammet. Undersökningen har gjorts till ett urval på drygt personer. Som urvalsram har två databaser som administreras av länsstyrelserna använts. De är Kompis det system som projektledare/aktivitetsledare på länsstyrelserna registrerar deltagare i aktiviteter i, som organiserats i en gemensam databas på Jordbruksverket. Där finns i princip personnummer på deltagare och uppgifter om målområde, EU-uppföljning och målgrupp som aktiviteten arrangeras för. LB ärendehanteringssystem där företagsstöd för kompetensutveckling ingår. I systemet finns uppgifter om sökande, kostnader, finansiering samt vilken myndighet som äger ärendet. Enkäten har genomförts för 11 olika s.k. målområden avseende dels kurser, dels rådgivning. 1

8 Syftet med undersökningen Så här uttrycktes syftet i missiv till uppgiftslämnarna Kompetensutveckling är en viktig del i det svenska landsbygdsprogrammet. För att kunna bedöma effekter av insatserna inom Kompetensutveckling och kunna förbättra verksamheten inom området behöver Jordbruksverket få bättre kunskaper om hur resultatet blir efter genomgången kurs/rådgivning. Därför genomförs en utvärdering, och som ett led i denna vänder vi oss till dig som genomgått en kurs/rådgivning inom landsbygdsprogrammet och ber dig besvara frågorna på följande sidor. Redovisning av rapporten Rapporten har presenterats muntligt för Jordbruksverket i Jönköping den 6 oktober Den kommer därefter att publiceras på Jordbruksverkets webbplats som nedladdningsbar rapport. Fullständig tabellbilaga och förteckning över öppna svarsalternativ finns tillgängligt i Jordbruksverkets diarium med diarienummer /08. 2

9 3 Bakgrund Utvärdering av kompetensutvecklingsåtgärder inom landsbygds- och miljöområdet m.m. genomförs regelbundet. I föreliggande rapport redovisas den undersökning som J0rdbruksverket beställt av SCB och som genomfördes under våren 2010, om kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Liknande undersökningar har genomförts av SCB på uppdrag av Jordbruksverket 1999 och Den föreliggande undersökningen skiljer sig från de två tidigare i ett viktigt avseende. Tidigare har Lantbruksregistret(LBR) utnyttjats som bas för undersökningarna, vilket har inneburit att undersökningarna riktats till både de som deltagit i aktiviteter och de som inte deltagit i aktiviteter. Uppläggningen nu är att utnyttja Kompis och LB-systemet, så att endast de som faktiskt deltagit i aktiviteter ingår i undersökningen. Mer om undersökningsmetoden följer i nästa avsnitt. Viktigt att notera är att jämförelser av resultat från de föregående undersökningarna med den nuvarande måste ske med försiktighet(och i vissa delar inte heller är möjliga), då ansatserna är så pass olika. 3

10 3.1 Metodbeskrivning Undersökningen har riktats till två kategorier, dels de som registrerats som deltagare i aktiviteter i Kompis, dels de som registrerats i LB-systemet. För Kompisdelen har populationen avgränsats genom att endast aktiviteterna KURS och RÅDGIVNING ingår, målgrupperna MYNDIGHET och RÅDGIVARE uteslutits, startdatum för aktivitet ska vara före 1 januari 2009 (undantag för målområde SKOG). Därutöver har endast medtagits personer med korrekta personnummer i åldern år. Den s.k. rampopulationen från Kompis blir då poster. Ett urval på personer har dragits med stratifiering efter KURS/RÅDGIVNING och MÅLOMRÅDE enligt nedan: Målområde Kurs Rådgivning Summa DJUR Djurens välfärd EKO Ekologisk produktion FÖRET1 Företagsutveckling axel FÖRET3 Företagsutveckling axel GIFTFRI Giftfri miljö SKOG Hållbart skogsbruk KLIMAT Begränsad klimatpåverkan LANDSB Landsbygdsutveckling RIKTODL Ett rikt odlingslandskap TVÄRV Tvärvillkor ÖVERGÖD Ingen övergödning Summa För LB-systemet har en totalundersökning genomförts av företagsstöd för kompetensutveckling, vilket (efter några dubblettborttagningar från det ursprungliga registret) innebär 103 personer med Företagsutveckling axel 1 och 137 personer med Företagsutveckling axel 3. Uppgifterna har samlats in i blanketter som varit målområdesanpassade, men med sex gemensamma frågor. Målområdena Företagsutveckling axel 3 och Landsbygdsutveckling har haft en gemensam blankett. Inför utsändningen av blanketter printades på varje blankett typ av aktivitet (kurs eller rådgivning), kort beskrivning av aktiviteten enligt Kompis samt startdatum för aktiviteten enligt Kompis. För företagsstöd för kompetensutveckling fanns dock inte denna detaljerade information tillgänglig i LB-systemet utan endast uppgift om att stöd för kompetensutveckling beviljats visst år. 4

11 Insamlingen har skett enligt normala rutiner, dvs. två påminnelser har skickats ut där den andra innehöll ny blankett. För att förbättra svarsfrekvensen bestämdes också under undersökningens gång att genomföra viss insamling via telefon bland de som inte svarat. Enkätsvaren har dataregistrerats med hjälp av skanning. Granskning och rättning har gjorts med logiska kontroller och rimlighetskontroller. En utförligare metodbeskrivning lämnas i den tekniska rapporten i bilaga till den här rapporten. 3.2 Kvalitetsbedömning I en statistisk undersökning beror tillförlitligheten i resultaten av ett antal olika felkällor, som var och en kan påverka resultaten i olika riktning. De felkällor som är av störst intresse i den här undersökningen är ramfel, mätfel, urvalsfel och bortfallsfel. Vad beträffar ramen (Kompis databasen) gjordes våren 2009 studier av Jordbruksverket lokalt på olika länsstyrelser för att bedöma bl.a. möjligheterna att utnyttja den för EUrapportering av kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Dessa studier tyder på att ca 10 % av deltagarna i olika aktiviteter inte finns registrerade p.g.a. saknat personnummer och alltså inte kan bli utvalda i föreliggande undersökning. I samband med telefonkontakter till SCB visade det sig att ramen också innehöll personer som inte borde ingå. Det handlade om att kursledare, journalister, tjänstemän på länsstyrelser m.fl. registrerats som deltagare i aktivitet då de egentligen närvarat i andra syften än kompetensutveckling. Mätfel uppstår då urvalspersonen ger felaktiga svar. Utifrån ca 200 inkomna telefonsamtal kring uppgiftslämnandet är de största riskerna för fel av detta slag i den här undersökningen följande: Personen har deltagit i flera aktiviteter (men enligt ansatsen i undersökningen bara blivit utvald för en) och är osäker på vilken svaren ska avse eller kanske ger ett samlat svar för alla aktiviteter. Det har också framkommit vid uppgiftslämnarkontakterna att en del svar blir osäkra eftersom aktiviteten legat långt bak i tiden. Identifikationen av aktiviteter har delvis försvårats av att beskrivningarna inte varit tillräckligt utförliga (eller anpassade till den förevarande användningen) och att datumangivelserna varit schabloniserade (t.ex. uppges många aktiviteter ha utförts på nyårsdagen). I samband med kontakterna har SCB så långt möjligt försökt hjälpa till att identifiera aktiviteten, t.ex. genom att informera om vem som varit kursledare, men då det ändå inte lyckats har vi fått acceptera bortfall framför att riskera mätfel. Urvalsfelet (inte relevant för LB-systemet) beror på att ett urval och inte hela populationen har undersökts. Felets storlek varierar beroende på antalet svarande i den redovisningsgrupp man vill studera. Medelfelet för samtliga variabler har beräknats och redovisas i separata tabeller. Tillsammans med punktskattningen, som också redovisas i tabeller och i tablåer och diagram i rapporten, kan ett 95 % - igt konfidensintervall beräknas som punktskattningen ± 1,96 x medelfelet. Svarsfrekvensen i undersökningen varierar mellan målområden och är i genomsnitt ca 60 %. En översiktlig bild av blankettinflöde och bortfall per målområde lämnas i den tekniska rapporten (se bilaga). Det partiella bortfallet varierar mellan frågorna men kan betraktas som förhållandevis lågt. Effekterna av bortfallet kan bara bedömas om man vet hur bortfallet eventuellt skiljer sig från de som inkommit med svar. 5

12 Fel som uppstått under bearbetningen (registrering, granskning, rättning etc.) bedöms vara små. 6

13 4 Resultat Resultaten i avsnitt 3 avser i 3.1 övergripande frågor kring utbildningen, avsnitt 3.2 de gemensamma frågorna utan uppdelning på målområden och avsnitt 3.3 ( ) målområdesvisa resultat. Resultat från företagsstöd för kompetensutveckling redovisas i sin helhet i avsnitt Sammanfattning Kurs I registret finns registrerat närmare kurstillfällen (antal kurser x deltagande personer över 16 år). Kurstillfällena innefattar knappt personer. En av tre deltagare är kvinna. Drygt tre av fyra har bara deltagit i en kurs medan ca 23 % deltagit i flera kurser. Tablå 1 Fördelning för kurs efter kön, procent Kön Personer Kurstillfällen Män Kvinnor Åldersfördelningen visas nedan i tablå 2. Tablå 2 Fördelning för kurs efter åldersklass, procent Ålder Personer Kurstillfällen - 39 år år år Tablå 3a Fördelning för kurs efter produktionsområde, procent Exklusive Hållbart skogsbruk Produktionsområde Personer Kurstillfällen Knappt ⅓ av deltagarna kommer från produktionsområde 5, Götalands skogsbygder. Tablå 3b Fördelning för kurs efter riksområde, procent Hållbart skogsbruk Riksområde RO1 RO2 RO3 Personer Kurstillfällen

14 Nedan visas kurstillfällenas fördelning på målområde: Tablå 4 Kurstillfällen efter målområde, procent Giftfri miljö 1 Ett rikt odlingslandskap 7 Ekologisk produktion 6 Djurens välfärd 11 Ingen övergödning 3 Begränsad klimatpåverkan 2 Företagsutveckling axel 1 8 Företagsutveckling axel 3 8 Landsbygdsutveckling 2 Tvärvillkor 0 Hållbart skogsbruk 50 Summa 100 Målområdet Hållbart skogsbruk är i särklass störst med 50 %. Djurens välfärd kommer därefter med 11 %, följt av Företagsutveckling axel 1 respektive axel 3. För 72 % av kurstillfällena angav deltagarna att de deltog i egenskap av jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare. Här är det stora skillnader mellan målområden: 87 % inom målområde Hållbart skogsbruk angav jordbrukare m.m. medan deltagarna inom Företagsutveckling axel 3 eller Landsbygdsutveckling angav detta i 35 % respektive 22 % av fallen. Rådgivning För rådgivning finns drygt rådgivningstillfällen registrerade för undersökningsperioden. Dessa rådgivningstillfällen avser närmare personer. För rådgivning visar materialet att ca 64 % av personerna mottagit rådgivning en gång medan 36 % mottagit rådgivning vid flera tillfällen. Fördelningen efter kön nedan visar att kvinnor deltar relativt mer sällan i rådgivning än i kurs, jämför tablå 1 och tablå 5. Tablå 5 Deltagare i rådgivning efter kön, procent Kön Personer Kurstillfällen Män Kvinnor Åldersfördelningen visas nedan i tablå 6. Åldersfördelningen är i stort densamma som för kurs. Tablå 6 Deltagare i rådgivning efter åldersklass, procent Ålder Personer Kurstillfällen - 39 år år år

15 Tablå 7a Fördelning för rådgivning efter produktionsområde, procent Exklusive Hållbart skogsbruk Produktionsområde Personer Kurstillfällen Inom rådgivning kommer ca 30 % av deltagare från produktionsområde 5, Götalands skogsbygder. Tablå 7b Fördelning för rådgivning efter riksområde, procent Hållbart skogsbruk Riksområde RO1 RO2 RO3 Personer Kurstillfällen En jämförelse med tablå 3b visar att inom RO1 är det relativt vanligare med rådgivning än med kurs. Motsatsen gäller för RO3. Nedan visas rådgivningstillfällenas fördelning på målområde: Tablå 8 Rådgivningstillfällen efter målområde, procent Giftfri miljö 1 Ett rikt odlingslandskap 11 Ekologisk produktion 6 Djurens välfärd 1 Ingen övergödning 18 Begränsad klimatpåverkan 0 Företagsutveckling axel 1 2 Företagsutveckling axel 3 2 Landsbygdsutveckling 1 Tvärvillkor 8 Hållbart skogsbruk 51 Summa 100 Liksom för kurs dominerar Hållbart skogsbruk med drygt 50 %. Sedan följer för rådgivning Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap. 83 % av deltagarna i rådgivning angav att de deltog i egenskap av jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare. Detta resultat ligger högre än för kursdeltagarna. Även här är det vissa skillnader mellan målområden, men för alla målområden med undantag av Hållbart skogsbruk, Företagsutveckling axel 3 och Landsbygdsutveckling angavs detta till över 80 %. 9

16 Utbildningens effekt Kursdeltagarna visar något högre grad av nöjdhet (fråga 3A) än deltagarna i rådgivning. Om man summerar procenttalen för de två mest positiva svaren (i mycket hög eller ganska hög ) så återfinns 80 % av dem som gått kurs där. 72 % svarar så angående att gå ytterligare kurs (fråga 3C) och 75 % kan rekommendera kursen till andra (fråga 3E). De som deltagit i rådgivning är mycket eller ganska nöjda i 74 % av fallen, 58 % kan tänka sig att åter delta i rådgivning och 67 % kan rekommendera rådgivning till andra. På frågan om utbildningen stärkt den tillfrågades företag (fråga 3D) svarar 25 % av dem som gått kurs och 28 % av deltagarna i rådgivning att detta skett i mycket eller ganska hög. Då ska noteras att 15 % av kursdeltagarna respektive 10 % av rådgivningsdeltagarna inte anser frågan relevant. Fråga 6 (fråga 10 för Företagsutveckling axel 3 samt Landsbygdsutveckling) i blanketten kan sägas sammanfatta utbildningens effekt. Där ser man att ca 42 % av kursdeltagarna och 62 % av de som deltagit rådgivning anger att utbildningen haft åtminstone viss påverkan på sättet att arbeta på gården. Utbildningen har också bidragit till att man arbetar mer miljövänligt liksom att produktionsmetoderna förbättrats. Tablå 9 Andel som angivit att kursen åtminstone i viss mån bidragit till förändring, procent Kurs Rådgivning Förändrat sättet att arbeta på gården Arbetar mer miljövänligt Förbättrade produktionsmetoder Introducerat nya produkter Nya IT- och datorbaserade hjälpmedel Endast runt 10 % anger att utbildningen påverkat i mycket eller ganska hög, men en större grupp markerar just alternativet i viss. 10

17 4.2 Inledande frågor Exklusive företagsstöd för kompetensutveckling Sätt att få reda på att kursen/rådgivningen fanns, procent (fråga 1) Deltagare i Kurs Rådgivning Via ett informationsblad/nyhetsbrev Muntligt från en granne eller annan person Via personlig inbjudan Via en annons i lokaltidningen 7 7 Via en annons i lantbrukspress 3 6 Via en annons på Internet 3 1 Frågade själv 2 5 På annat sätt 5 8 Summa För både kurs och rådgivning dominerar informationsblad/nyhetsbrev, som är ca 40 % och ungefär dubbelt så vanligt som de närmast följande kanalerna, muntligt från granne/annan person eller personlig inbjudan. Mönstret är detsamma för män och kvinnor och även för olika åldersklasser. Önskemål om sätt att i framtiden få kännedom utbildningar/rådgivning, procent (fråga 2) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Annons i informationsblad Söka själv på webbplats (Internet) 13 7 Annons i lokaltidning Annons i lantbrukspress Arrangörerna bör kontakta personligen Ta kontakt själv 3 6 Andra medier radio, TV, mobiltjänster 3 1 Inga speciella önskemål För både kurs och rådgivning är annons i informationsblad det i särklass mest angelägna, ungefär hälften vill ha informationen den vägen. Detta gäller båda könen och även för olika åldersklasser. De upp till 39 år är mest positiva till att själva söka informationen på internet. 11

18 Deltagarnas svar på frågor om utbildningen, procent (fråga 3) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning A Nöjd med kursen/rådgivningen? B Nöjd med informationsmaterialet från fick vid kursen/rådgivningen? C Kan du tänka sig att delta i fler utbildningar? D Kursen/rådgivningen har bidragit till att stärka företaget E Vill rekommendera kursen/rådgivningen till andra? Fråga Kommentar A Nöjdheten är mycket hög både för kurs och rådgivning, oavsett kön. De två mest positiva omdömena (mycket hög resp. ganska hög ) utgör 80 % för kurs. De under 40 år är något mindre positiva än övriga åldersgrupper. B C D E Nöjdheten med informationsmaterialet ger i stort samma bild som för innehållet i kurs/rådgivning, dock några procentenheter lägre för de två mest positiva omdömena. Attityden till att delta i fler kurser är mer positiv än för rådgivning. Kvinnor är något mer positiva än män till att delta i ytterligare utbildning. De under 40 år är mest positiva till ytterligare utbildning, närmare 80 % har svarat något av de två mest positiva omdömena vad gäller kurser och motsvarande siffra är ca 76 % för rådgivning. Det är mycket små skillnader mellan kurs och rådgivning. Det vanligaste svaret är I viss, dvs. ett neutralt svar som utgör %. Mest positiva åldersgrupp är de under 40 år. För kurser finns en stor del Ej relevant, i stor bestående av kvinnor och personer under 40 år. För både kurs och rådgivning rekommenderar flertalet utbildningen för andra, ungefär 70 % vad gäller kurs och något färre vad gäller rådgivning. Attityden är i stort densamma för alla åldersklasser. Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare 7 4 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 8 2 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 2 Annan

19 Den helt övervägande delen, över 70 % för kurs och över 80 % för rådgivning har deltagit i sin roll som jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare. De under 40 år är de som vanligast deltagit i kurs också som anställd eller i annan roll. Område inom vilket man önskade utveckla kunskaper, procent (fråga 5) Alla målområden utom företagsutveckling axel 1, axel 3 respektive Landsbygdsutveckling Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning Starta och utveckla företag 10 4 Ekonomi och/eller ledarskap 13 7 Entreprenad 5 7 Data/IT 1 0 Produktutveckling 8 4 Hantverk 3 3 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 1 1 Turism 2 1 Annat Miljörelaterade frågor är det klart viktigaste området att utveckla sina kunskaper i. Detta anges av drygt 60 % för kurser och runt 65 % för rådgivning. Djurhållning kommer på andra plats med %. Inga direkta skillnader mellan könen noteras. Område inom vilket man önskade utveckla kunskaper, procent (fråga 5) Målområden: Företagsutveckling axel 1, axel 3 respektive Landsbygdsutveckling Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning Hantverk 12 7 Restaurang, mat & dryck Miljö 11 5 Service/tjänsteverksamhet 8 10 Turism Naturarv 8 4 Kulturarv Entreprenad 8 6 Data/IT 4 0 Starta och utveckla företag Ekonomi och/eller ledarskap Produktutveckling Bredband och telekommunikation 0 0 Annat

20 Ämnet Djurhållning ligger högst för både kurs och rådgivning, följt av Starta och utveckla företag. För kurs har över 20 % angivit Annat medan miljörelaterade frågor ligger på den nivån för rådgivning. Generellt är intresset jämnt fördelat. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6/10) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar C förbättrat vår produktionsmetod D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel E börjat arbeta mer miljövänligt Fråga Kommentar A Utbildningarna har vanligen förändrat sättet att arbeta I åtminstone viss. Drygt 40 % för kurs och drygt 60 % för rådgivning har svarat att utbildningen påverkat sättet att arbeta åtminstone i viss. Kvinnor har varit mer positiva att förändra än män med anledning av utbildningen. B C D E Lite mer än 20 % av deltagare i utbildning har introducerat nya produkter, ändrat produktionsinriktning etc. i åtminstone viss, något vanligare bland män än kvinnor. De över 55 år har varit något mindre förändringsbenägna än övriga grupper. Produktionsmetoderna har förbättrats för ungefär % av deltagarna i kurs eller rådgivning. Kurser till gruppen under 40 år samt rådgivning till gruppen år har varit mest givande, där 18 % har angett mycket eller ganska hög förbättring. Utbildningarna har nästan inte alls påverkat användningen av nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. Runt 70 % har svarat Inte alls eller Ej relevant, medan mycket hög eller ganska hög förändring utgörs sammanlagt av ca 5 %. Det vanligaste svaret I viss utgör ungefär 30 % för kurs och 40 % för rådgivning, med övervikt för männen. 11 % av deltagarna i kurs har svarat i mycket hög eller ganska hög medan siffran för deltagarna i rådgivning är 17 %. 14

21 4.3 Resultat per målområde Målområde Giftfri miljö Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 343 objekt för kurs och 261 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön visas nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Ålder Deltagare i Kurs Rådgivning Kön Män Kvinnor Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare 1 0 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 19 6 Anställd inom annat landsbygdsföretag 4 0 Annan 9 1 För detta målområde gäller att de flesta är företagare inom de areella näringarna. 15

22 Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning 4 16 Starta och utveckla företag 4 1 Ekonomi och/eller ledarskap 5 5 Entreprenad 4 5 Data/IT 0 0 Produktutveckling 8 8 Hantverk 0 0 Restaurang, mat & dryck 0 0 Service 0 0 Turism 0 0 Annat 15 5 De miljörelaterade frågorna är det helt dominerande kunskapsområdet. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar C förbättrat vår produktionsmetod D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel E börjat arbeta mer miljövänligt För de flesta frågor anger % att utbildningen bidragit till förändringar i verksamheten i åtminstone viss. För mer miljövänligt arbete anger ca 70 % detta, medan svaren för IT-hjälpmedel ligger betydligt lägre. 16

23 Deltagande efter vilka miljöersättningar jordbruksföretaget hade 2009, procent (fråga 7) Flera svar kan förekomma Deltagare i Typ av miljöersättning Kurs Rådgivning Miljöskyddsåtgärder Ekologiska produktionsformer Betesmarker och slåtterängar Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Vallodling Hotade husdjursraser 0 1 Minskat kväveläckage Skötsel av våtmarker 2 6 Skyddszoner Ersättning för vallodling, drygt 50 % och för miljöskyddsåtgärder, drygt 30 %, var vanligast bland kursdeltagare. För rådgivning var vallodling, drygt 60 % och betesmarker och slåtterängar, knappt 50 % vanligast. Frågan skulle endast besvaras av de som driver jordbruk vilket resulterat i att 57 % och 80 % av deltagare i kurs respektive rådgivning har svarat på frågan. Deltagarnas anslutning till nya miljöersättningar efter kurs/rådgivning, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja 6 15 Nej, men planerar att göra det Nej, planerar inte att göra det Summa Närmare 80 % av kursdeltagare planerar att inte ansluta sig till nya miljöersättningar medan motsvarande siffra för deltagare i rådgivning är nära 60 %. Deltagarnas fördelning efter Deltagare i brukad areal åker, procent Kurs Rådgivning (fråga 9) 1 10 hektar ,1 50 hektar ,1 100 hektar ,1 200 hektar Mer än 200 hektar 6 9 Inte aktuellt 6 4 Summa

24 ingående areal betesmark, procent (fråga 10) 1 5 hektar ,1 10 hektar ,1 20 hektar ,1 40 hektar 6 5 Mer än 40 hektar 3 8 Inte aktuellt Summa Omkring 5 % av deltagarna i utbildning brukar ingen åker. Ungefär hälften av deltagarna i kurs har mer än 50 hektar åker medan motsvarande siffra för deltagare i rådgivning är 75 %. Vanligen har deltagarna en begränsad areal betesmark, ungefär 30 % har 1-5 hektar. Drygt 40 % bland kursdeltagarna och knappt 30 % bland deltagarna i rådgivning har ingen betesmark. Hur deltagarna vill lära sig mer om växtskyddsmedel, procent (fråga 11) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Individuell rådgivning på min gård Kurs Fält- eller gårdsvandring Studieresa Studiecirkel 8 8 Informationsbroschyrer Annat sätt 2 1 Vet inte/ begränsat intresse av att lära mig mer om användning/hantering av växtskyddsmedel Individuell rådgivning, kurs eller fält-/gårdsvandring är de tre populäraste sätten att lära mer om växtskyddsmedel. Bland de som deltagit i kurs rankas det alternativet högst, över 45 %, medan de som deltagit i rådgivning klassar fält-/gårdsvandring främst, drygt 40 %. Hur deltagarna utfört kemisk bekämpning 2009, procent (fråga 12) Deltagare i Kurs Rådgivning Ingen kemisk bekämpning utfördes Utfördes av person inom lantbruksföretaget Lejdes ut till person utanför lantbruksföretaget 9 9 Delvis av person inom, delvis av person utanför lantbruksföretaget 4 1 Ej relevant 10 7 Summa

25 Kemisk bekämpning utfördes till drygt hälften resp. nära 80 % av personer inom lantbruksföretaget för kursdeltagare resp. deltagare i rådgivning. Deltagarna efter hur stor andel av åkerarealen som bekämpades kemiskt 2009, procent (fråga 13) Deltagare i Kurs Rådgivning 1 24 procent procent procent Summa Det finns en stor skillnad i hur stor andel av åkerarealen som bekämpades kemiskt mellan de som gått kurs resp. deltagit i rådgivning. Siffrorna är drygt 40 % resp. knappt 80 % som bekämpat % av åkerarealen. Deltagarna efter svar på frågor om utbildningens effekt, procent (fråga 14) Andel som instämde i påståendet mycket eller ganska hög viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Jag har efter kursen/rådgivningen ändrat min användning/hantering av växtskyddsmedel Med anledning av kursen/rådgivningen planerar jag att inom två år ändra min användning/hantering av växtskyddsmedel Kursen/rådgivningen har ökat mitt intresse för växtskyddsfrågor i allmänhet De som deltagit i rådgivning har varit något mer förändringsbenägna än kursdeltagarna, över hälften har i viss (eller mer) ändrat användningen, mot knappt hälften för kursdeltagare. Även för förändring inom två år gäller att de som deltagit i rådgivning är något mer beredda att ändra användningen, men nivån är runt 30 %. Över 60 % av de som deltagit i kurs har fått ökat intresse (viss eller mer) för växtskyddsfrågor. För deltagare i rådgivning är motsvarande siffra ca 75 %. 19

26 Betydelse av den kunskapen från kursen/rådgivningen för att ändra användning/hantering av växtskyddsmedel, procent (fråga 15) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska stor betydelse Liten eller ingen betydelse Har ingen åsikt/minns inte 4 1 Ej relevant 14 9 Summa Kunskapen som erhållits vid utbildningen har haft mycket stor eller ganska stor betydelse för ändrad användning av växtskyddsmedel för ungefär 25 % av kursdeltagare och knappt 30 % för deltagare i rådgivning Målområde Ett rikt odlingslandskap Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller objekt för kurs och objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Deltagare i Kurs Rådgivning Ålder Kön Män Kvinnor Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare 7 5 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 3 2 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 0 Annan

27 De flesta som deltagit i rådgivning är företagare inom de areella näringarna. För kursdeltagarna gäller att drygt hälften är jordbrukare m.m. medan en mycket stor grupp angivit annan roll Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning Starta och utveckla företag 4 6 Ekonomi och/eller ledarskap 2 7 Entreprenad 2 4 Data/IT 1 1 Produktutveckling 3 5 Hantverk 16 0 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 2 0 Turism 7 5 Annat 26 6 De miljörelaterade frågorna är mest betydelsefulla kunskapsområde. Inom rådgivning är djurhållning ett viktigt ämne. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar C förbättrat vår produktionsmetod D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel E börjat arbeta mer miljövänligt De områden där utbildningen haft störst påverkan är sättet att arbeta på gården samt att arbeta mer miljövänligt. 21

28 Deltagande efter miljöersättning, procent (fråga 7) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljöskyddsåtgärder Ekologiska produktionsformer Betesmarker och slåtterängar Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Vallodling Hotade husdjursraser 7 3 Minskat kväveläckage 4 13 Skötsel av våtmarker 4 4 Skyddszoner 8 6 Vanligast är att deltagarna i utbildning haft miljöersättningar för Betesmarker och slåtterängar, över 75 % för kursdeltagare och över 90 % för deltagare i rådgivning. Näst vanligast är ersättning för Vallodling, drygt 50 % resp. drygt 60 %. Deltagarnas anslutning till nya miljöersättningar efter kurs/rådgivning, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja 6 19 Nej, men planerar att göra det Nej, planerar inte att göra det Summa Endast ca 5 % har anslutit sig till nya miljöersättningar efter genomgången kurs, medan motsvarande siffra för rådgivning är knappa 20 %. Tittar man på kön eller ålder observeras inga stora skillnader. 22

29 Deltagarnas fördelning efter Deltagare i brukad areal åker, procent Kurs Rådgivning (fråga 9) 1 10 hektar ,1 50 hektar ,1 100 hektar ,1 200 hektar 6 9 Mer än 200 hektar 2 5 Inte aktuellt 18 9 Summa ingående areal betesmark, procent (fråga 10) 1 5 hektar ,1 10 hektar ,1 20 hektar ,1 40 hektar 7 16 Mer än 40 hektar 5 15 Inte aktuellt 22 4 Summa Beträffande brukad areal åker återfinns de flesta deltagarna de två lägsta storleksklasserna, ungefär 67 % för kursdeltagare och ungefär 56 % för deltagare i rådgivning. Arealen betesmark är för ungefär 2/3 under 20 hektar. Över 20 % av kursdeltagarna har ingen betesmark. Deltagarna efter svar på frågor om utbildningen, procent (fråga 11) Andel som instämde i påståendet I mycket eller ganska hög I viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har ökat mitt intresse för biologisk mångfald samt natur- och kulturvärden Kursen/rådgivningen har ökat min kunskap om biologisk mångfald samt natur- och kulturvärden Närmare hälften av de som gått kurs har redovisat ökat intresse (i mycket eller i ganska hög ) för biologisk mångfald m.m. medan motsvarande siffra för rådgivningsdeltagare är drygt 40 %. Närmare hälften av de som gått kurs anser att de ökat sina kunskaper (i mycket eller i ganska hög ) om biologisk mångfald m.m. medan motsvarande siffra för rådgivningsdeltagare är ca 40 %. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. 23

30 Finns planer på att vidta några åtgärder med anledning av kursen/rådgivningen? Procent (fråga 12) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja Nej Vet ej Summa Ungefär var fjärde deltagare i kurs/rådgivning avser att vidta åtgärder av något slag med anledning av utbildningen. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten Målområde Ekologisk produktion Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller objekt för kurs och objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Deltagare i Kurs Rådgivning Ålder Kön Män Kvinnor

31 Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare 4 2 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 7 3 Anställd inom annat landsbygdsföretag 3 0 Annan 17 4 För detta målområde gäller att de flesta är företagare inom de areella näringarna. Detta är särskilt tydligt för rådgivning. Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning Starta och utveckla företag Ekonomi och/eller ledarskap 7 10 Entreprenad 1 2 Data/IT 0 0 Produktutveckling 15 5 Hantverk 1 1 Restaurang, mat & dryck 1 2 Service 1 0 Turism 1 2 Annat 11 9 Miljörelaterade frågor samt djurhållning är de helt dominerande områdena. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar C förbättrat vår produktionsmetod D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel E börjat arbeta mer miljövänligt

32 För de flesta frågor anger % att utbildningen bidragit till förändringar i verksamheten i åtminstone viss. Svaren för IT-hjälpmedel ligger lägre. Deltagande efter miljöersättning, procent (fråga 7) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljöskyddsåtgärder Ekologiska produktionsformer Betesmarker och slåtterängar Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Vallodling Hotade husdjursraser 5 4 Minskat kväveläckage Skötsel av våtmarker 5 7 Skyddszoner Mest vanligt är att deltagarna i utbildning haft miljöersättningar för Ekologiska produktionsformer, över 70 % för kursdeltagare och 80 % för deltagare i rådgivning, för Vallodling, drygt 70 % resp. 83 %.och för Betesmarker och slåtterängar knappt 70 % resp. lite över 70 %. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. Deltagarnas anslutning till nya miljöersättningar efter kurs/rådgivning, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja Nej, men planerar att göra det Nej, planerar inte att göra det Summa Ungefär 16 % har anslutit sig till nya miljöersättningar efter genomgången kurs, medan motsvarande siffra för rådgivning är 30 %. Det föreligger inga stora skillnader beroende på kön eller ålder. 26

33 Deltagarnas fördelning efter Deltagare i brukad areal åker, procent Kurs Rådgivning (fråga 9) 1 10 hektar ,1 50 hektar ,1 100 hektar ,1 200 hektar Mer än 200 hektar 6 13 Inte aktuellt 7 1 Summa ingående areal betesmark, procent (fråga 10) 1 5 hektar ,1 10 hektar ,1 20 hektar ,1 40 hektar Mer än 40 hektar Inte aktuellt Summa För åker finns de flesta deltagarna i storleksklasserna 10,1-50 hektar och 50,1-100 hektar, för den förstnämnda gruppen ungefär 28 % för kursdeltagare och ungefär 23 % för deltagare i rådgivning, resp. 24 % och 29 % i den andra gruppen. Arealen betesmark är relativt jämnt fördelad på storleksgrupper, med en viss övervikt för den lägsta gruppen 1-5 hektar för de som gått kurs och för gruppen 10,1-20 hektar för de som deltagit i rådgivning. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. Deltagarna efter situationen/planerna vad gäller ekologisk produktion? Procent (fråga 11) Deltagare i Kurs Rådgivning Lagt om driften före Lagt om driften mellan 2007 och Planerar att lägga om driften till ekologisk produktion före Inga planer på att lägga om driften till ekologisk produktion före Vet inte 10 6 Summa Mer än hälften av de som deltagit i utbildning har lagt om driften till ekologisk produktion före Endast en liten andel, 6-7 % planerar att lägga om driften de närmaste åren. Det föreligger inga stora skillnader beroende på kön eller ålder. 27

34 Planer för miljöersättning för ekologiska produktionsformer, procent (fråga 12) OBS! Andelarna i denna tablå är baserade endast på de som lagt om driften enligt fråga 11 ovan. Deltagare i Kurs Rådgivning Jag planerar att gå in i ett nytt åtagande när det nuvarande tar slut Jag tänker inte gå in i ett nytt åtagande när det nuvarande tar slut 8 7 Vet inte Summa Det är mycket vanligt att gå in i nya åtaganden vad gäller ekologiska produktionsformer då det nuvarande tar slut. Av de som lagt om driften enligt fråga 11 har knappt 70 % för kursdeltagare och drygt 70 % för deltagare i rådgivning planerat för nytt åtagande. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. En av fem är dock osäker. Betydelsen av kunskap från rådgivningen/kursen för att lägga om driften till ekologisk produktion. Procent (fråga 13) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska stor betydelse Liten eller ingen betydelse Har ingen åsikt 4 1 Ej relevant Summa För drygt 20 % av kursdeltagarna och drygt 40 % av deltagare i rådgivning har utbildningen haft ganska stor eller mycket stor betydelse för att lägga om driften. För många är frågan inte relevant, då de redan lagt om driften. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. Hur mycket rådgivningen/kursen har ökat intresset för ekologiskt lantbruk i allmänhet. Procent (fråga 14) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket Ganska mycket Lite Inte alls (d.v.s. oförändrat intresse) Har ingen åsikt 5 3 Summa Drygt 40 %, både vad gäller deltagare i kurs och rådgivning ansåg att intresset för ekologiskt lantbruk ökat (mycket eller ganska mycket) genom utbildningen. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. 28

35 Möjlighet att få rådgivning eller delta i grupputbildning om ekologisk produktion, procent (fråga 15) Deltagare i Kurs Rådgivning I mycket hög I ganska hög I viss I mycket liten Inte alls 5 6 Ej relevant 8 2 Summa Närmare hälften av deltagare i kurs och ca 45 % av deltagare i rådgivning ansåg att de i mycket hög eller ganska hög haft möjlighet att få rådgivning eller delta i grupputbildning om ekologisk produktion. Metod för att lära sig mer om ekologisk produktion, procent (fråga 16) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Individuell rådgivning på min gård Kurs Fält- eller gårdsvandring Studieresa Studiecirkel Informationsbroschyrer Annat sätt 3 2 De som deltagit i kurs resp. rådgivning ansåg att dessa former var de bästa att lära mer om ekologisk produktion, 50 % resp. drygt 60 %. Dessa alternativ låg generellt högt, tillsammans med alternativen fält- eller gårdsvandring och informationsbroschyrer. 29

36 4.3.4 Målområde Djurens välfärd Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller objekt för kurs och 223 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Ålder Deltagare i Kurs Rådgivning Kön Män Kvinnor Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare 5 0 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 17 5 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 0 Annan De flesta deltagarna är företagare inom de areella näringarna. Det gäller i synnerhet för rådgivning. Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 7 21 Djurhållning Starta och utveckla företag 3 15 Ekonomi och/eller ledarskap 4 11 Entreprenad 1 3 Data/IT 1 2 Produktutveckling 2 0 Hantverk 0 0 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 0 0 Turism 0 0 Annat

37 Djurhållning är här, av naturliga skäl, det helt dominerande kunskapsområdet. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar C förbättrat vår produktionsmetod D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel E börjat arbeta mer miljövänligt Utbildningen har haft störst påverkan på sättet att arbeta på gården och för förbättrade produktionsmetoder. Ändringar i skötseln av djuren sedan 2007 för att förbättra djurvälfärden, procent (fråga 7) Deltagare i Kurs Rådgivning I mycket eller ganska stor I liten eller inte alls Enbart kurs, fördelning efter ålder I mycket eller ganska stor I liten eller inte alls Drygt var tredje kursdeltagare och hälften av deltagare i rådgivning har i mycket stor eller ganska stor ändrat djurskötseln för att förbättra välfärden. Här finns en viss skillnad mellan åldersgrupper, då de äldsta tenderar att göra förändringar i lägre. Betydelse av den kunskap som erhölls för att förbättra välfärden för djuren, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska stor betydelse Liten eller ingen betydelse

38 Ungefär 43 % av kursdeltagare och 57 % av deltagare i rådgivning ansåg att utbildningen hade mycket stor eller ganska stor betydelse för att förbättra välfärden för djuren. Kursdeltagarna under i åldersgruppen under 40 år ansåg till 51 % att kursen haft mycket eller ganska stor betydelse. Ökat intresse för ökad djurvälfärd, procent (fråga 9) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska mycket Lite eller inte alls Ungefär hälften av kursdeltagarna har fått ökat intresse (mycket eller ganska mycket) för djurvälfärd efter utbildningen, medan motsvarande för deltagare i rådgivning är ungefär två av tre. Åldersgruppen under 40 år hade högst andel mycket ökat intresse. Hur deltagarna vill lära sig mer om ökad djurvälfärd, procent (fråga 10) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Individuell rådgivning på min gård Kurs Studiebesök Studieresa Studiecirkel Informationsbroschyrer Annat sätt 3 2 Vet inte/begränsat intresse 6 12 Bland kursdeltagare är kurs populärast för att lära mer om ökad djurvälfärd, 64 %, följt av studiebesök, 50 %. För deltagare i rådgivning ligger kurs och rådgivning främst, båda 40 %, följt av studiebesök, 34 %. De under 40 år föredrar individuell rådgivning. Områden där man vill lära sig mer om för att kunna öka djurens välfärd, procent (fråga 11) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Naturligt beteende Inhysningssystem och stallmiljö Skötselrutiner Välfärdsåtgärders ekonomiska betydelse Djurhälsovård Utevistelse och yttre miljö Annat område

39 Bland både kursdeltagare och deltagare i rådgivning önskar mer än hälften lära sig mer om tre områden: djurhälsovård, naturligt beteende och inhysningssystem. Bland männen är intresset för inhysningssystem extra stort, 75 % för de som deltagit i rådgivning Målområde Ingen övergödning Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 995 objekt för kurs och objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Deltagare i Kurs Rådgivning Ålder Kön Män Kvinnor Män mottar rådgivning på detta område i betydligt större omfattning än kvinnor. Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare Annan landsbygdsföretagare 4 0 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 9 2 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 0 Annan 7 2 För detta målområde gäller att de flesta är företagare inom de areella näringarna. 33

40 Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk Djurhållning Starta och utveckla företag 3 3 Ekonomi och/eller ledarskap 8 9 Entreprenad 5 3 Data/IT 2 1 Produktutveckling 5 2 Hantverk 1 0 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 1 0 Turism 1 1 Annat 11 3 De miljörelaterade frågorna är klart mest betydelsefulla kunskapsområde. Därefter kommer området Djurhållning. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar C förbättrat vår produktionsmetod D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel E börjat arbeta mer miljövänligt För de flesta frågor anger % att utbildningen bidragit till förändringar i verksamheten. Omdömet I viss dominerar dock markant över de starkare omdömena I mycket hög respektive I ganska hög. Högst ligger verksamhetsområdet arbeta mer miljövänligt, medan svaren för IT-hjälpmedel och introduktion av nya produkter ligger lägre. Rådgivning ligger konsekvent högre än kurs. 34

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat Utvärdering av landsbygdsprogrammet Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat Utvärderingssekretariatet Sekretariatet: Sofia Blom Jonas Fjertorp Gustav Helmers Fredrik Holstein

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft Mikaela Backman, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Thomas Holgersson, Linnéuniversitetet Johan Klaesson, Internationella Handelshögskolan

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008 Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Undersökning till företag med dikor/amkor

Undersökning till företag med dikor/amkor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 1(46) Rolf Selander, Pär Brundell Undersökning till företag med dikor/amkor Teknisk rapport 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jordbruksverket har gett Statistiska

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-11-02 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Förväntningar på övervakningskommittén Övervakningskommittén ska ta del

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar

Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar En undersökning bland lantbrukare Jörgen Johansson 18 december 2017 1 Landja Marknadsanalys/NUI AB Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Föreslagna förändringar i Axel 2

Föreslagna förändringar i Axel 2 Föreslagna förändringar i Axel 2 Helene Holstein Enheten för landsbygdens tillväxt helene.holstein@agriculture.ministry.se Sammanfattning: Tre större ändringar med anledning av: moduleringsmedlen överföring

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Metodbeskrivning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Metodbeskrivning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2018 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 3 Statistikens innehåll... 3 Målpopulation... 3 Rampopulation... 3 Mätinstrumentet... 4 Datainsamling... 5 Insamlingsperiod...

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm 2018-11-08 Stina Olofsson, Jordbruksverket Det svenska landsbygdsprogrammet 36 miljarder kronor Miljö och klimat 62,2% 8,4% Konkurrenskraft och lönsamhet

Läs mer

Utvärdering av salmonellabekämpning

Utvärdering av salmonellabekämpning Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(16) Texten är från 2010-10-08 JS6010 Version 3 Miljöersättning för natur-

Läs mer

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 MI1003 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

Anvisning till blanketterna

Anvisning till blanketterna Anvisning till blanketterna ÖVERTAGANDE av hela SAM-ansökan 2018 ÖVERTAGANDE av åtaganden och utbetalning av miljöersättningar 2018 Följ anvisningen så att du fyller i blanketten rätt. Kom ihåg att lämna

Läs mer

Vad kan vi lära oss av utvärderingar? Utvärderingsseminarium 17 september 2015

Vad kan vi lära oss av utvärderingar? Utvärderingsseminarium 17 september 2015 Vad kan vi lära oss av utvärderingar? Utvärderingsseminarium 17 september 2015 Vad kan vi lära oss av utvärderingar? 13.05 Vad tyckte deltagarna om kompetensutvecklingen? Lisa Karlsson, Analysenheten 13.40

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Skötsel av våtmarker och dammar 2017 2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Uppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport

Uppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport Uppföljningsundersökning Lärare Teknisk rapport Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden mars - juni 2011 en postenkät på uppdrag

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017 Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017 1 Ögonblicksbild av genomförandet Temperaturmätningen ska vara överskådlig och förståelig Ska genomföras regelbundet för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och bemötande samt den information som vi ger om den statliga tjänstepensionen. Resultatet

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Fakta om undersökningen

Fakta om undersökningen Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

20 Bilagor kort om programmen

20 Bilagor kort om programmen BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Varberg Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor

Läs mer

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del 2013-07-03 Fredrik Askhem Markör Marknad och Kommunikation AB Bakgrund Teknisk beskrivning och om rapporten Greppa Näringen har låtit

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Så här fortsätter Greppa Näringen

Så här fortsätter Greppa Näringen Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker

Läs mer

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 1(10) Övervakningskommittén 13 november 2013 Lägesrapport per den 30 september 2013 Highlights Totalt utbetalt 29 355 mnkr sedan programstart 1 631 mnkr utbetalt Q1-Q3 2013 90 procent beviljat av totala

Läs mer

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505 BV/PI 2010-12-07 1(9) Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Version 2010-03-23 ANVÄNDARMANUAL. för. E-tjänsten KOMPIS för aktivitetsledare

Version 2010-03-23 ANVÄNDARMANUAL. för. E-tjänsten KOMPIS för aktivitetsledare Version 2010-03-23 ANVÄNDARMANUAL för E-tjänsten KOMPIS för aktivitetsledare Ändringshantering Användarmanual för KOMPIS Ansvarig för dokumentet: Niklas Mattsson Datum Ändring Ansvarig 2008-04-10 Dokumentet

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Hela Halland Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö-

Läs mer

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106 Statistikenheten 20060831 1(8) Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...

Läs mer

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05 2016-10-17 1(6) Samhällets utgifter för kultur Referensår 2014 2016 Produktkod KU05 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1104-6945 Ändring av Statens jordbruksverks allmänna råd (2001:2) i anslutning till

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Dränering av jordbruksmark 2013

Dränering av jordbruksmark 2013 Jordbruksverket BESKRIVNING AV STATISTIKEN Statistikenheten 2014-04-01 1(9) Dränering av jordbruksmark 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer