INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn september 2001

Transkript

1 INDIVIDÄGD HÄLSOBOK ETT VERKTYG FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Minnesanteckningar från andra arbetsseminariet Nynäshamn september 2001 Ingrid Eckerman, Folkhälsoenheten i Nacka, Boo vårdcentral, Saltsjö-Boo. Tel E-post ingrid.eckerman@slpo.sll.se. I september 2001 inbjöd Folkhälsoenheten i Nacka till andra arbetsseminariet om individägda hälsoböcker uppföljning efter det första seminariet i Falun september Sponsorer var Landstingsförbundet och Sydöstra Sjukvårdsområdet i Stockholms Läns Landsting. Ett fyrtiotal deltagare, varav 14 från Nacka, förutom arrangörerna infann sig till seminariet. Syftet var att belysa följande frågeställningar: Kan vi utforma hälsoböcker för olika livsfaser med en lätthanterlig gemensam struktur som dessutom stimulerar till användning? Hur ser processerna ut som leder fram till att ägarna aktivt använder hälsoböcker som verktyg för att öka kontrollen över egen hälsa? Hur finner vi vägarna till att ägarna av hälsoböcker och de olika vårdgivarna involveras i lärande- och empowermentprocesser? Inbjudan hade gått ut till deltagarna i första arbetsseminariet i Falun 2001, vårdcentraler i Dalarna, hemtjänst och vårdcentraler i Nacka, vissa skolor och andra enskilda personer. Aktuella projekt och vad som hänt sedan sist presenterades (se referat nedan). Margareta Hedström belyste pedagogiska frågeställningar. REDOVISNING FRÅN DISKUSSIONERNA Viktiga frågeställningar som lyftes var: Hur får vi med alla på tåget? Ägarna/brukarna, personalen respektive finansiärer? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur ska utvärdering göras? Hur skall hälsoboken var utformad? Fyra behovsgrupper identifierades: Barn, ungdomar, vuxna och äldre. En hel del frågor identifierades som vi behöver arbeta vidare med: Hur får vi med de brukar/ägare som bäst behöver böckerna? Vem utbildar brukaren? Vem utbildar personalen? Hur arbeta i skolan? Hur arbeta i barnhälsovården? Ett eller två eller flera system? Utformning av boken? 1

2 Hälsobok eller sjukvårdsbok eller både och? Gemensam attityd/människosyn vad menar vi med det? Vad är sjukvårdens ansvar för innehållet? I gruppdiskussionerna framkom följande förutsättningar för att få acceptans och övriga förutsättningar för hälsoboken: Att få acceptans för Äldreboken Att få med personalen 1. Tydlig arbetsledning och en bra organisation 2. Regelbunden utbildning i samtalspedagogik och hälsopedagogik 3. Tydlighet i syftet och uppdraget 4. Delaktighet i beslutet att använda redskapet. Möjlighet att få diskutera igenom grundligt. 5. Värderingsfrågor/attityder diskuteras på arbetsplatsen. Att få med brukarna - När personalen är klar över sin egen inställning är det inga problem att få med brukarna. Att få acceptans för BVC-boken Att få med personalen - Vara med att utforma materialet - Tid för processen - Lära känna hälsoboken - Handledning - Utvärdering del av processen - Förankra uppåt i administrationen Att få med föräldrarna - Fokus på barnet - Medveten om barnets behov - Bekräfta och stödja föräldrarna i föräldrarollen Din Egen Hälsojournal Min hälsobok tänkbar utveckling Hemsida - Läsa befintligt skriftlig material (En personlig hälsojournal för.., Min bok om hälsa osv) - Skapa i egen dator (kräver enhetlig layout i t.ex. Word) - Skriva ut (PDF-format) Apotek och andra ställen - Köpa pärmar och utskrivet material i olika format (A4, A5, Filofax ) Utveckling - Enhetlig layout i Word. Tekniska lösningar. Befintlig material PDF-format - Logo - Pärmar och material till pärmar Utvärdering En utvärdering kan ha olika syften. Varför, målet med utvärderingen, måste tydliggöras. Utvärdering ger feedback på arbetet och ökar professionalismen. Finansiering Priset för boken betydelsefullt. Kompenseras i viss mån av att man kan spara in på annat informationsmaterial. 2

3 DISKUSSION Det blev mycket diskussioner under och efter redovisningarna. De viktigaste budskapen kan sammanfattas: Människorna/patienterna har mer resurser än vad vi ofta vill tro, och har förmågan att ta ansvar för sig själv. Det viktiga är inte lösbladssystem eller bunden bok, om man hämtat den på nätet eller köpt på apoteket. Det viktiga är vår attityd när patienten kommer med sin bok.. Boken är redskap för vårt budskap. Vilket budskap har vi? Vilket borde vi ha? Jag köper boken på apoteket. Vårdcentralen ser boken som ett verktyg, frågar efter den. Hur kommer brukarinflytandet in i utformningen och arbetet med boken? FORTSÄTTNING 1. När det gäller hälsobok på nätet borde man kunna lägga en proposition. Elisabeth, Lars, Margareta (sammankallande), Sonja, Linda jobbar vidare med detta. 2. Skolgruppen jobbar vidare. 3. Äldre- & vuxengruppen jobbar vidare. 4. Uppföljningsmöte 2002: Förslag att målgruppen vidgas till att omfatta BVC. Ex en halvdag Min bok om hälsa, en halvdag BVC. 5. Lars Jerdén påminde om att vi kan få alla våra projekt utlagda på hans hemsida om hälsoböcker Min bok om hälsa. Skicka till min.bok@ltdalarna.se. UTVÄRDERING AV SEMINARIET Deltagarnas utvärdering var i stort sett positiv. Några var mycket positiva, några mycket negativa och de flesta däremellan. Många fick nya idéer. EN PERSONLIG HÄLSOJOURNAL 5-ÅRSUPPFÖLJNING AV FÖRSKOLEBOKEN I HABO Linda Frank Boken används nu inom barnhälsovården i Skaraborg, Göteborg, Älvsborgs län (där den kostar 10 kr), Jönköpings län, Halland, samt även i Västerås, Norrbotten och Kalmar. Sammanlagt inom 25-30% av barnhälsovården i Sverige. Priset är cirka 17 kr. 3

4 Den är också utvärderad för invandrare i Skövde. Utgångspunkterna för boken var Hur mår föräldrarna? Vilka frågor har föräldrarna? Tanken är att boken ska användas i hela hälso- och sjukvården. Läkare och tandläkare måste fråga efter materialet. Vid utvärderingen i Habo instämde 100% av föräldrarna helt eller delvis med att idén är bra. Förstabarnsföräldrar värderade boken högre. 90% av föräldrar till 1-åringar tyckte de fått mer kunskap. 80% förberedde sig inför besöket. 75% tyckte de fått ökad delaktighet. 100% tyckte den är lätt att fylla i, att den innehåller viktig information och att den är lätt att förstå. 81% tyckte omfattningen var lagom. Föräldrarnas synpunkter: Boken går djupare än BVC-besöken. Man hinner prata med barnet innan. Behöver ej ringa om småsaker. Vi visste inte att den skulle tas med till andra ställen. 85% av personalen tyckte att det var värt det ökade arbetet. STEG FÖR STEG I UPPSALA Thomas Wallby Steg för steg är en ringpärm som använts inom barnhälsovården i Uppsala. Inspiration hämtades från Oxford. Mål för boken var Att föräldrarnas delaktighet skulle öka Att föräldrarnas ansvar skulle öka Att deras kunskaper skulle öka Att föräldrarna skulle få möjlighet att förbereda sig Att de lättare skulle kunna ställa viktiga frågor. Projektstart skedde Hela distriktssköterskekollektivet hölls informerat under projektet journaler delades ut. BVC utbildades i hur den skulle användas. Berörda BVC samlades i flera grupper, diskuterade gemensamt förändringsarbetet. BVC-psykologen ledde grupperna introducerades boken. I Uppsala distribuerades 500 böcker, i Västmanland 250, i Värmland 250. En enkät med 20 frågor delades ut till en tredjedel av föräldrarna. Mellan 85 och 95% svarade i positiva ordalag på frågorna. Man hade nått uppställda mål med hög marginal. Föräldrarna tyckte det var roligt att ha boken. Boken användes personligt bilder, ritningar. Den togs med på semestern. Lätt att fylla i frågor inför besök, lätt att förstå. Innehåll både tryckt text och personalens text. Bra att den var stor och stadig, lätt att hitta i bokhyllan. Viktigt hur man blir bemött på BVC skrivandet tog tid från samtalet. På frågan om man var beredd att betala 100 kr för den svarade 2/3 av föräldrarna ja. 4

5 Personalen fick ett visst merarbete men... Politikerna stoppade projektet, anslog inte mer pengar. Två nationella grupper arbetar nu med datajournaler för BVC. Det är möjligt att föräldraburen hälsojournal återupptas som komplement till datajournalen. Samma innehåll men enklare inramning + möjlighet att köpa pärmen (alternativ binda in materialet). Linda Frank påpekade att personalen måste vara mer aktiv, informera BB, tandvård etc. ELEVÄGD HÄLSOBOK UNDER UTVECKLING Lars Jerdén VIP är arbetsnamnet för en hälsobok för tonåringar. Den är fr.a. dagbok. Kommer att finnas som hemsida med fördjupningsmaterial och kanske som en pärm i A5. Eleverna får den i slutet av femman eller i sexan. Introduktion av äldre elever. Referensgrupp med elever. Lärarna känner till konceptet. Eleverna kan förbereda sig inför hälsosamtal med skolhälsovården. Eleven styr. Ej beroende av lärarna. Detta är ett utvecklingsarbete det finns ingenting liknande. Projektgrupp + referensgrupp (e-postlista). Testställen: skolor och kontrollskolor. En projektplan beräknas bli klar under hösten. I bästa fall finns en prototyp till sommaren. I bästa fall har man ha ett års resultat hösten Följ arbetet på hemsidan Landstinget Dalarna ( Grodden etc är läromedel och lärarstyrt. Loggbok och mentor är vanligt. Linda Frank kompletterade med att berätta om en livsstilsinriktad hälsoenkät inom skolhälsovården i Göteborg. Den utgör underlag för hälsosamtal med skolsköterskan. MIN BOK OM HÄLSA I DALARNA PÅ PAPPER OCH NÄTET Lars Jerdén Min bok om hälsa har under 2001 delats ut till patienter på vårdcentralen, till personal, till patienter inom företagshälsovården och i brevlådan. Varje grupp utvärderas med enkäter. Det är roligast att dela ut den till personal. Boken finns även utlagd på hemsidan i form av ett word-dokument. ( Man kan fylla i dokumentet själv och spara det på sin egen dator eller trycka ut det. En effektstudie ska göras. Projektet har alltid förankrats hos näst högsta tjänstemannen, därefter hos politiker och chefer inom primärvården. Man har haft diverse utskick och möten. En distriktssköterska per 5

6 vårdcentral har varit kontaktperson. Vissa distriktssköterskor har inte sett boken som ett verktyg för samtalen utan delat ut den separat. Kontaktadress MIN HÄLSOKALENDER ETT VERKTYG FÖR ÄLDRE SJUKA Ingrid Eckerman Min hälsokalender kommer att delas ut till tre grupper i Nacka: Patienter i Älta som har kontakt med både distriktssköterskor och hemtjänst. Här sker nära samarbete med personalen på vårdcentralen och i hemtjänst. Medlemmarna i Nacka-Värmdö strokeförening. Dessa får själva sköta introduktionen av sina böcker hos sina läkare, sköterskor mm. Fem hemsjukvårdspatienter i Boo. En distriktssköterska vill att hennes patienter ska ha denna bok. Uppföljning kommer att ske via intervjuer med både ägare/anhöriga och personal. HÄLSOKALENDERN ERFARENHETER FRÅN BJÖRKHAGEN Margareta Hedström och Sonja Weitner En pilotstudie där Min hälsokalender via distriktssköterskorna delades ut till 24 personer. Utvärdering gjordes med 20 av dessa. Alla var nöjda med boken, tyckte den utgjorde ett stöd, men var frustrerade över att personal ej frågade efter den. Den var till hjälp vid då det gällde att kommunicera med andra om önskemål kring livets slutskede. Bra att den inte innehöll pekpinnar. Bra med gemensam färg. Inte en massa blanketter att fylla i som ej passar ägaren de bör finnas separat att välja bland. 6