Delårsrapport 2, 2016 för socialnämnden

Transkript

1 Socialkontoret TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr SN/2016: Socialkontoret /2 Handläggare Barbro Ernald Tel Delårsrapport 2, 2016 för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. godkänna socialnämndens delårsrapport , daterad den 19 september Beskrivning av ärendet Enligt s Mål- och resultatstyrning ska nämnden vid två tillfällen under året följa upp verksamhetsmål och ekonomi. Uppföljningarna har fokus på prognostiserade avvikelser för helåret och nämnden förväntas, vid negativa avvikelser besluta om åtgärder för att komma i ekonomisk balans till årsskiftet. Delårsrapporterna ska avrapporteras till kommunstyrelsen. Delårsrapport 1, som omfattar perioden 1 januari till och med 30 april 2016, redovisades till socialnämnden Beredning Delårsrapport 2 omfattar perioden 1 januari till och med 31 augusti Enligt delårsrapport 1, per 30 april var prognosen god för att kunna nå verksamhetsmålen 2016, med viss tveksamhet kring sjukfrånvaron. Ekonomin beräknades vara i balans på årsbasis. Vid delårsuppföljning 2 bedöms fortfarande verksamhetsmålen kunna uppfyllas, med undantag för sjukskrivningen. Bedömningen är att målet inte kommer att nås. Åtgärder och strategier för att reducera sjukskrivningstalen kommer under hösten att ses över. Socialnämnden beräknas ha en budget i balans Uppföljning Socialnämndens delårsrapport 2 för 2016 utgör en del i kommunens samlade årsredovisning som kommunfullmäktige slutligen behandlar. Underlag Delårsrapport 2, 2016 för socialnämnden,

2 2/2 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Inger Grindelid Socialchef Barbro Ernald Verksamhetscontroller

3 Delårsrapport Perioden 1 januari till 31 augusti 2016 Socialnämnden Dnr SN/2016:

4 2 Inledning... 3 Måluppföljning... 3 Kriterier för måluppföljning... 3 A Samhälle... 4 A 1 Stärka och utveckla samverkan och bygga nätverk mellan kommunen och externa aktörer... 4 A 2 Stärka arbetet med integrationen... 4 B Utbildning... 4 B 1 Ungdomars förutsättningar till vidare studier eller till ett första steg in i arbetslivet ska stärkas B 2 Stärka samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst... 5 C Vård och omsorg... 5 C1 Öka brukarens delaktighet och inflytande i utveckling av verksamheterna... 6 C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka... 6 C3 Förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden... 6 C4 Användning av välfärdsteknologi ska öka... 7 D Medarbetare... 7 D 1 Invånare och brukare möter engagerade och kompetenta medarbetare... 7 D 2 Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter...8 E Ekonomi...8 E 1 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga under jämförbara kommuner... 9 Driftredovisning per verksamhet... 9 Investeringar Ramprotokoll Nyckeltal... 13

5 3 Inledning Socialnämnden ansvarar för nedanstående verksamhetsområden. Myndighet och bistånd Äldreomsorg Funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Nämndens delårsrapport 2 omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till och med augusti, med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av graden av måluppfyllelse vid årets slut. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: A. Samhälle B. Utbildning C. Vård- och omsorg D. Medarbetare och E. Ekonomi. Nämndmålen redovisas så att det framgår till vilket kommunfullmäktigemål nämndmålet återkopplar till. Måluppföljning Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %.

6 4 A Samhälle Kommunfullmäktiges mål A Socialnämndens mål A 1 Socialnämndens mål A 2 Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Stärka och utveckla samverkan och bygga nätverk mellan kommunen och externa aktörer. Stärka arbetet med integrationen. Prognos: A 1 Stärka och utveckla samverkan och bygga nätverk mellan kommunen och externa aktörer har beviljats medel från europeiska socialfonden ESF, för att unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning, som uppbär försörjningsstöd ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, med hjälp av metoden Individual- Placement and Support. Ansökan till ESF har gjorts tillsammans med Samordningsförbundet RAR i Sörmland samt Eskilstuna kommun. 11 personer i Strängnäs, som idag har sysselsättning enligt SoL eller daglig verksamhet enligt LSS, kommer att använda sig av metoden och arbetet startar i början av september. Förutom den externa samverkan sker ett samarbete mellan IFO och verksamhetsområdet för personer med funktionsnedsättning. En annan samverkan är etablerad mellan socialnämnden och Trafikverket. Enheten för Arbete och Service transporterar varuvagnar från Axfood till stationskiosken i Strängnäs. Avtal är upprättat och gäller , med möjlighet till förlängning om ombyggnation på stationsområdet inte är klar vid avtalstidens utgång. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. A 2 Stärka arbetet med integrationen Alla ensamkommande unga har erbjudits sommarjobb/feriepraktik under sommaren Bedömningen är att målet kommer att uppnås. B Utbildning Kommunfullmäktiges mål B Socialnämndens mål B 1 Socialnämndens mål B 2 Skolan erbjuder en utbildning där vi genom tidiga insatser ger alla elever likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Ungdomars förutsättningar till vidare studier eller till ett första steg in i arbetslivet ska stärkas. Stärka samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst. Prognos:

7 5 B 1 Ungdomars förutsättningar till vidare studier eller till ett första steg in i arbetslivet ska stärkas. Ungdomar som varken arbetar, studerar eller är inskriva i arbetsförmedlingens program befinner sig i en utsatt position och ska erbjudas stöd för att etablera sig i arbetslivet eller fullfölja studier. I samarbete mellan arbetsförmedlingen och Jobbtorg ska 25 ungdomar erbjudas anställning. Ungdomstrainée ska införas och dessutom ska ett särskilt stöd via studier och anställning ges till de unga. Det finns ungdomar som är i behov av utökat individuellt stöd. Det finns ungdomar som har jobb under sommaren och inte intresserade av vidare studier. Även utan sommarjobb kan ungdomarna vara ointresserade av studier. Under hösten fortsätter motivationsarbetet gentemot ungdomarna, liksom socialkontorets samverkan med arbetsförmedlingen. Det är tveksamt om målet kommer att uppnås. B 2 Stärka samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst Den viktigaste förutsättningen för unga människor att komma in på arbetsmarknaden är att ha ett slutbetyg från gymnasieskolan. För elever som har behov av stöd för att få ett slutbetyg är samverkan mellan socialtjänsten och skola, förkola betydelsefull. Socialkontoret och barn och utbildningskontoret har utarbetat ett samverkansdokument och har kontinuerliga samtal om hur samverkan ska stärkas. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. C Vård och omsorg Kommunfullmäktiges mål C Socialnämndens mål C 1 Socialnämndens mål C 2 Socialnämndens mål C 3 Socialnämndens mål C 4 Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Öka brukarens delaktighet och inflytande i utveckling av verksamheterna. Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka. Förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Användning av välfärdsteknologi ska öka. Prognos:

8 6 C1 Öka brukarens delaktighet och inflytande i utveckling av verksamheterna. Fokusgrupper är ett strukturerat gruppsamtal för att få inblick i användares uppfattning om en verksamhet. Försök med fokusgrupper pågår inom socialnämndens verksamheter och kan med fördel omfatta brukare och deras närstående. Inom verksamhetsområde funktionsnedsättning pågår flera försök att öka brukarnas inflytande och delaktighet i utveckling av verksamhetens innehåll: Brukarråd finns inom alla enheter utom personlig assistans. DMO delaktighetsmodellen används, med vars hjälp en vägledare kan stärka en brukares förutsättningar till dialog. Kvalitetssamordnarna inom verksamhetsområdet har utbildats i DMO. Brukare har medverkat vid rekrytering av enhetschef. Brukare har medverkat vid rekrytering av medarbetare inom den kommunala psykiatrin. PPI Psykopedagogisk metod används gentemot personer med bipolär sjukdom. Centralt i metoden är att personens anhöriga lyfts fram som en resurs. Dessutom får personen ökad kunskap om sin sjukdom, behandling samt sjukdomens konsekvenser för livssituationen. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. C2 Tryggheten inom äldreomsorgen ska öka Socialstyrelsens mätningar av trygghet inom äldreomsorgen visar på försämrade värden generellt i landet. Så även i Strängnäs. För att öka tryggheten ska hemtjänsten i utveckla kontaktmannaskapet och ge en mer individanpassad vård och omsorg. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. C3 Förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden Fem personer har fått praktikplatser på olika företag. Tre kommer från daglig verksamhet LSS och två från sysselsättning enligt SoL. Bedömningen är att målet kommer att uppnås.

9 7 C4 Användning av välfärdsteknologi ska öka Välfärdsteknologi testas i : Sex personer använder nattkameror, fem i ordinärt boende och en i särskilt boende. I höst prövas Pampett (digital utrustning till inkontinensskydd) inom korttidsboende äldreomsorgen. Analoga trygghetslarm byts ut mot digitala, inom ordinärt boende. Personer med funktionsnedsättning använder kognitiva hjälpmedel i form av surfplattor eller smarphones för ökat delaktighet och självständighet. I höst kommer digital läkemedelssignering för hemsjukvård och kommunala hemtjänst att prövas inom ett begränsat område. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. D Medarbetare Kommunfullmäktiges mål D Socialnämndens mål D1 Socialnämndens mål D2 är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Invånare och brukare möter engagerade och kompetenta medarbetare. Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter. Prognos: D 1 Invånare och brukare möter engagerade och kompetenta medarbetare Medarbetarna i hade i april 2016 möjlighet att lämna synpunkter på sin arbetssituation via enkäten Hållbart Medarbetar Engagemang, som mäter motivation, ledarskap och styrning. 71,1 procent av medarbetarna inom socialnämnden besvarade enkäten. De värderar sin arbetssituation något bättre i år. Socialnämnden Hela kommunen Totalindex Totalindex Svarsfrekvens ,2 % 58,5 % Svarsfrekvens ,1 % 69,7 % Högsta värde för totalindex är 100. En typ av engagemang är att delta i en förbättringsgrupp deltog 50 procent av socialnämndens medarbetare. Målet är att öka till 75 procent, vilket bedöms kunna uppnås.

10 8 D 2 Sjukfrånvaron ska minska inom alla verksamheter Målet för 2016 är att sjukfrånvaron inom socialnämnden ska minska med 0,8 procent på helår. Under perioden jan tom juli 2016 har sjukfrånvaron ökat med 0,4 procent. Socialkontoret har hittills arbetat med följande strategier för att minska sjukfrånvaron. Nya rutiner för sjukanmälan. Minskat antal medarbetare per chef. Noggrann uppföljning av statistik. Tidigt stöd till chefer att följa upp både kort och lång sjukfrånvaro rehabiliteringsutredningar. Följa och genomföra plan på respektive enhet hur sjukfrånvaron ska hanteras. En ökad grundbemanning med ca 30 tjänster inom hemtjänsten för att stärka arbetsmiljön. Tillskapande av en bemanningsenhet för att säkra vikarieanskaffning. Sjukfrånvaron har inte minskat trots strategier och åtgärder. Strategier och åtgärder ska ses över under hösten. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås. E Ekonomi God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Socialnämnden har sedan hösten 2014 bedrivit ett omfattande förändringsarbete för att minska kostnaderna. År 2015 formulerades 31 åtgärder som skulle innebära kostnadsminskningar med kr för Resultatet blev att kr av förändringsarbetets beting år klarades av vilket är närmare 70 procent. För 2016 har socialkontoret utformat ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna med drygt kr. Prognosen är att närmare kronor av dessa kommer att klaras av i år vilket är närmare 80 procent.

11 9 Kommunfullmäktiges mål E Socialnämndens mål E 1 Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga under jämförbara kommuner. Prognos: E 1 Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och kostnaderna ska ligga under jämförbara kommuner Socialnämnden beräknas ha en budget i balans Någon jämförelse med andra kommuner är dock inte gjorda för perioden då det saknas jämförelsematerial. Driftredovisning per verksamhet Driftredovisning Nämnd Utfall (U) Januari- aug 2016 Helår 2016 Budget Avvi kel s e Avvi kel s e Års -prognos Års-budget (B) (B-U) exkl. (P) (Å) sem.skuld Avvi kel s e (Å-P) (tkr) Socialnämnden Ledning, administration och utveckling Myndighet och bistånd (inkl. färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag) Ins ats er för äldre Insatser till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Summa driftredovisning Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod med en årsprognos per verksamhetsområde. Socialnämndens resultat per visar en positiv avvikelse med kronor exklusive semesterlöneskuld. Inför 2016 fanns en oro över att de ekonomiska förutsättningarna inte skulle vara tillräckliga för att ha en budget i balans då effektiviseringar på kr krävdes. Då närmare 80 procent av effektiviseringarna ser ut att klaras av i kombination med minskade volymer ser nu Socialnämndens resultat ut att bli ett överskott med kronor för 2016.

12 10 Myndighet och bistånd För perioden redovisas ett överskott med kronor vilket beror på låga kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Helårsprognosen är en budget i balans. Individ och familjeomsorg Årsprognosen för verksamhetsområdet är ett överskott med kronor. Det prognostiserade överskottet beror främst på lägre kostnader än budgeterat för vårdplaceringar samt låga kostnader för kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Prognosen för dessa är ett överskott med kronor. Kostnaden för försörjningsstöd har sjunkit den senaste tiden vilket beräknas leda till ett överskott med kronor vid årets slut. Ytterligare anledningar till överskottet är vakanta tjänster samt ökade intäkter för momsersättning. Prognosen för verksamheterna vid Husbyholmsvägen, avseende tillfälligt boende samt stödboende för ensamkommande barn, är ett underskott med kronor till följd av lägre ersättning än budgeterat från migrationsverket. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Prognosen för verksamhetsområdet är ett överskott med kronor. En stor del av överskottet beror på att ett nytt serviceboende inte kommit igång. Ytterligare en orsak till det stora överskottet är att kostnaderna för personlig assistans, som kommunen köper från externa utförare, beräknas bli lägre än budget till följd av en minskning av antalet brukare. Resterande överskott beror på lägre kostnader än budgeterat för boende med särskild service som kommunen köper ifrån externa utförare samt för det nya gruppboendet Storken där all personal ännu inte har rekryterats. Insatser för äldre Prognosen visar ett underskott med kronor inom insatser för äldre. Detta är en försämring med kronor jämfört med den senaste prognosen som lämnades i samband med månadsrapporten i maj. Underskottet hör till hemtjänsten och beror på att den kommunala utföraren har kostnader på 576 kronor i timmen, genomsnitt januari till augusti, vilket överstiger den beslutade timersättningen som är på 410 kronor. För att den kommunala hemtjänstutföraren ska bli mer kostnadseffektiv och minska kringtiden har ett förändrat arbetssätt införts som bygger på att omvårdnadspersonalen huvudsakligen ska arbeta i mindre geografiska områden och efter mer statiska rutter. Utvecklingen har dock varit den motsatta då kringtiden snarare ökat än minskat under året. En orsak är troligen att arbetssättet bygger på att engagera omvårdnadspersonalen mer i planeringen vilket kräver mötestid som därmed genererar kringtid.

13 11 Myndighet och bistånd har startat ett omfattande arbete i syfte att se över riktlinjer och rutiner för att få en mer effektiv och träffsäker biståndsbedömning. Detta har medfört att den beställda tiden i uppdragen, som utförarna ska utföra insatserna på, i många fall minskats. Detta har inneburit att utföraren fått mindre tid att utföra samma insatser på, framförallt i stora ärenden med omfattande omvårdnadsbehov. I samband med att riktlinjerna setts över har frekvensen av serviceinsatser minskat vilket har medfört att kringtiden ökat då det är svårare att fylla omvårdnadspersonalens hela arbetspass. Det har varit svårt att anpassa arbetssättet till dessa förändrade förutsättningar vilket troligen är ännu ett skäl till att kringtiden ökat. Sjukfrånvaron är fortfarande hög även om den förbättrats något. Periodvis har det varit brist på timvikarier. När det inte gått att få in vikarier har det inneburit att ordinarie personal har fått arbeta mertid och övertid. Särskilda boenden inklusive intäkter och hyror har totalt en nollprognos men enskilda boenden har svårt att ha en budget i balans. En anledning till att flera enheter har ett underskott är att sjukfrånvaron är hög, i vissa fall så hög som 18 procent. Följden av detta blir att kostnaden för vikarier blir högre än vad som ryms i budget. Underskottet på enheterna balanseras dock upp av att Socialnämnden blivit av med kostnaden för hyran av Solvändan. Övriga verksamheter inom insatser för äldre har budgetar i balans och en nollprognos. Investeringar Investeringsredovisning (tkr) Periodens utfall Helårsprognos Projektbenämning Utfall (U) Budget (B) Avvi kel s e (B-U) Års prognos (P) Års - budget (Å) Avvi kel s e (Å-P) Maskiner och inventarier IT-investeringar Uppstartsinventarier Summa investeringar Socialnämndens investeringsbudget 2016 uppgår till kronor varav kronor är överfört från föregående år. Prognosen är i dagsläget att alla investeringsmedel kommer att användas under året. Socialnämndens investeringar 2016 avser främst maskiner och inventarier för sammanlagt kronor. Till största del avser investeringarna utbyte och uppgradering av befintliga inventarier som är nödvändiga för den dagliga verksamheten, såsom sängar, takliftar, nyckelskåp och portabla larm. IT-investeringarna består till största del av datorer och licenser. En annan investering på IT-området som genomförts är inköp av ett antal nya moduler till

14 12 verksamhetssystemet Treserva. Syftet är att på ett enklare sätt kunna arbeta med privata utförare inom hemtjänsten samt att bättre kunna analysera data. För att utveckla arbetet med arbetsmarknadsinsatser har ett nytt system köpts in till ett belopp av kronor, som möjliggör en ökad grad av digitalisering. Investeringar som önskas förflyttas till år 2017 är uppstartsinventarier för nya grupp- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättning. Den totala summan för dessa investeringar är kronor. Ramprotokoll Bilaga till Socialnämndens delårsrapport

15 13 Nyckeltal Figur 1. Beslutade och utförda timmar hemtjänst i ordinärt boende Antal timmar År 2015 År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförda timmar egen regi Utförda timmar privat regi Beslutade timmar hemtjänst Arbetade timmar (uppgift saknas) Källa: Verksamhetssystem Treserva Figur 2. Försörjningsstöd (Exkl. flykting), utbetalt bistånd och finansiering traineeanställningar samt budget. Miljoner kronor 4,0 3,5 3,0 År 2015 År ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utbetalt bistånd/mån Prognos, totalt Finansiering traineeanställningar/mån Budget, totalt Källa: Verksamhetssystem Treserva.

16 14 Figur 3. Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd (exkl. flykting) Antal hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vuxenhushåll, 25 år - Ungdomshushåll, år Vuxenhushåll, föregående år Ungdomshushåll, föregående år Källa: Verksamhetssystem Treserva. Figur 4. Öppet arbetslösa (%), andel av registerbaserad arbetskraft. Andel (%) 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Strängnäs år Riket år Strängnäs år Riket år Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

17 15 Figur 5. Antal budgeterade platser och belagda platser 2016 boende med särskild service (gruppboende) egen regi, insatser till personer med funktionsnedsättning. Antal platser Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal belagda platser Prognos belagda platser Antal budgeterade platser Källa: Verksamhetssystemet Treserva.