Välkommen! placera dig i blandade grupper plan och bygg olika förvaltningar olika kommuner länsstyrelse kommun ålder, man/kvinna osv.

Transkript

1 LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN Välkommen! placera dig i blandade grupper plan och bygg olika förvaltningar olika kommuner länsstyrelse kommun ålder, man/kvinna osv.

2 Ny plan- och bygglag - på rätt sätt Översiktskurs för handläggare i Skellefteå Bakgrund och ÖP - Bo Berge, länsarkitekt, lst DP - Clara Ganslandt, planarkitekt, Ramböll Lov Anna Stenmark, jurist lst Process Bo Hellsing, byggnadsinspektör, Vännäs kn

3 PBL och utredningar under senare år 1987: Plan- och bygglag (1987:10) 1987: Plan- och byggförordning (1987:383) 2005: Får jag lov? - Om planering och byggande, (SOU 2005:77) 2006: Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, Prop 2006/07: : Bygg - helt enkelt, Prop 2008: : En enklare plan- och bygglag, Prop 2009/10: : Komplettering av den nya plan- och bygglagen, Prop 2010/11: : Förslag till ny plan- och byggförordning, remiss

4 Ny plan- och bygglagstiftning Träder i kraft 2 maj 2011 Tilläggsproposition ny PBL (behandlades 30 mars) Ny plan- och byggförordning (behandlades 31 mars)

5 Några länkar till ny PBL PBL-kommitténs hemsida: Boverket om nya PBL: Nya PBL: Nya PBF: 044c96.pdf

6 Kurser och kursmaterial utvecklat av

7 Organisationer i samverkan

8 Plan- och bygglagen i sina sammanhang Länsarkitekt Bo Berge Länsstyrelsen Västerbotten

9 Varför en ny PBL? Samhällsutvecklingen Tillämpningsproblem - brister i ÖP och DP - långa processer - skador och fel i byggandet - bristande samordning mellan lagar - m.m.

10 Ny plan- och bygglag på rätt sätt? En ny PBL utan nyheter? En effektivare lagstiftning utan effektiviseringar? En enklare process utan förenklingar? En enhetligare tillämpning utan enhetliga förutsättningar att tillämpa? Det viktigaste med en ny plan och bygglag är väl att den faktiskt ska tillämpas? På rätt sätt!

11 Vad är nytt i nya plan- och bygglagen? Grunderna ligger fast Tydligare lagstruktur Medför ökade insatser och kompetensbehov för kommuner och lst Region Västerbotten får en uttalad roll Två lagar blir en PBL+BVL Fastighetsfrågor kan införas i detaljplan, Tillsynsarbetet förändras rejält Fler allmänna intressen med skyldighet att hantera Genomförandefrågor poängteras Ny överklagningsordning Utvidgad åtaganden i byggprocessen

12 Övergripande syften med PBL Effektivisering av processerna Ökad förutsägbarhet för enskilda och företag Tydligare stöd för en bättre tillämpning Modernisering av lagen

13 Varför behöver vi lagstiftning kring samhällsbyggande och dess planering? För att samhällsbyggandet är komplext och behöver organiseras och genomföras i en viss ordning För att samhällsbyggande är resurskrävande och insatser måste övervägas För att samhällsbyggande berör många och måste samordnas För att samhällsbyggandet berör såväl allmänna som enskilda intressen som måste avvägas på ett rättssäkert sätt För att styra samhällsbyggandet mot fastställda målsättningar

14 Samhällsplaneringens lagstiftningar Miljöbalken Klimat Energi Hållbar utveckling Lagen om kulturminnen Lagen om byggande av järnväg Plan- och bygglagen Väglagen

15 Hållbar utveckling ett överordnat mål för alla politikområden Vad är hållbart samhälle? Ett samhälle som tillgodoser dagens behov utan att belasta möjligheterna för morgondagens samhälle att tillgodose sina behov. Vad är målet med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling? Att skapa goda förutsättningar för sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden i ett samhälle som tillgodoser dagens behov utan att belasta möjligheterna för morgondagens samhälle att tillgodose sina behov.

16 Vad är samhällsplanering? Att på ett realistiskt och genomtänkt sätt förbereda och organisera arbetet att förverkliga lämpliga åtgärder för att tillgodose rimliga behov och uppnå fastställda mål för samhällsbyggandets förändringar Uppnå fastställda mål politisk vilja, ÖP Tillgodose rimliga behov politisk avvägning, ÖP, DP Förverkliga lämpliga åtgärder offentliga och enskilda aktörers insatser, DP, lov Förbereda och organisera medborgarinflytande och fackkunnande, prövning ÖP, DP, lov Realistiskt och genomtänkt tillgodose ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv samt avväga allmänna och enskilda intressen, ÖP, DP, lov EUdirektiv Nationella mål ÖP DP Bygglov Byggande Brukande

17 Rollfördelning och det kommunala planmonopolet Rollfördelning i samhällsbyggandet och dess planering Stat: lagstiftning, upprätthållande av lagstiftning, råd och anvisningar, nationell infrastruktur, riksintressen, nationalparker och naturreservat (vindkraft, strandskydd etc) Region: regionala utvecklingsprogram, regionala transportplaner, länstrafiken Kommun: fysisk planering ÖP, DP och lov Enskilda aktörer: medverkan i prövning, produktion, egna initiativ Den enskilde medborgaren: medverkan i prövning, brukande Det kommunala planmonopolet 1 kap 2 : Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten Jordbruk? Skogsbruk? Rennäringen? Gruvor? Vindkraft? Vattenkraftsutbyggnad? Strandskydd? Naturreservat? Obrutet fjäll? Natura 2000? Vattenplanering? Havsplanering?

18 Varför är det en kommunal angelägenhet att planera användningen av mark och vatten? Därför att allt samhällsbyggande berör en allmänhet och kommunernas valda politiker står närmast att på lokal nivå avväga det allmännas intressen gentemot enskildas i processen att pröva samhällsbyggandets lämplighet Därför att det som byggs på varje enskild fastighet påverkar sin omgivning varför enskilda aktörer inte bara kan tillgodose sina egna intressen utan också måste ta hänsyn till hur omgivningen påverkas Därför ska samhällsbyggande prövas lämpligt i en demokratisk process där besluten fattas av de kommunala politiker som medborgarna valt. Prövningen lägger ett stort ansvar på kommunala beslutsfattare med skyldigheten att redovisa hur man bedömer att allmänna intressen ska tillgodoses.

19 Internationellt Nationellt FN EU Centrala verk Regering Myndigheter riksdag Deklarationer, direktiv, lagstiftning Nationella mål, lagstiftning, lagprövning Roller i samhällsplaneringen Regionalt Kommunalt Länsstyrelsen Kommun KF KS BN Statliga intressen, Nationella mål Överprövning Regionför bund ÖP, FÖP, DP, bygglov, angelägenheten att planera Regionala intressen Regionala mål Samhällsbyggandets aktörer Fastighetsägare Förvaltare Exploatörer Behov Idéer vinstintressen Konsulter Finansiärer Mäklare Kommersiell tjänsteservice Individnivå Fastighetsägare Hyresgäster Medborgare Media Speglar samhällsutvecklingen Kommande generationer Har rätten till en god livsmiljö i ett långsiktigt hållbart samhälle

20 Vad krävs för en hållbar samhällsutveckling? Hållbarhetskedjan Hållbar lagstiftning Hållbar maktutövning Hållbart beslutsfattande Hållbar resursfördelning Hållbart myndighetsutövande Hållbar planering Hållbar kapitalförvaltning Hållbart tänkande i konsultbranschen Hållbart byggande Hållbar finansiering Hållbart mäklande Hållbar bebyggelseförvaltning Hållbart brukande Hållbart underhåll Hållbar attityd Hållbar livsstil Hållbar konsumtion

21 Samhällsplanering, den svenska modellen Nationella mål, lagstiftning och allmänna råd Regionförb: Regionala utvecklings- Program Regional trafikplanering Länsstyrelsen: Samordning statliga intressen i fysisk planering och regional utveckling Kn översiktlig planering Kommunal detaljplanering Kommunal bygglovgivning Trafikverkens Infrastrukturplanering Samhällsbyggande

22 Kan kommunens planeringsorganisation effektiviseras Är organisationen anpassad efter samverkansbehov över sektorsgränser? Finns överblicken över planeringskedjan ÖP-DP-lov-genomförande? Finns de kompetenser som krävs? Finns den politiska viljan att driva fysisk planering? Vilka former för översiktligt planarbete passar bäst i kommunen?

23 Kan samordning av statliga intressen effektiviseras?

24 Disposition PBL Syfte, innehåll, definition 5. Att ta fram DP och OB 9. Bygglov, rivningslov mm. 13. Överklaganden 2. Allmänna och enskilda intressen 6. Genomförande av DP 10. Genomförandet av byggåtgärder 14. Skadeersättning och inlösen 3. Översiktsplan 3. Översiktsplan 7. Regionplanering 11. Tillsyn, ingripanden och påföljder 15. Domstolsprövning m.m. 4. Reglering av DP och OB 8. Kravpå byggnadsverk 12. Byggnadsnämnden 16. Bemyndiganden

25 (1 kap. 4 PBL) Tydliga definitioner av begrepp införs Allmän plats Bebygga Bebyggelse Byggnad Byggnadsverk Sammanhållen bebyggelse Ombyggnad m.m.

26 Tydliga definitioner? byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

27 Nya bestämmelser om allmänna och enskilda intressen Hänsyn till klimatanpassning och klimatpåverkan 2 kap. 3 och 5 PBL Ökade krav på att tillgänglighet ska beaktas 2 kap. 3 PBL Hantering av avfall och elektroniska kommunikationer 2 kap. 5 PBL Samordnad prövning 2 kap. 11 PBL

28 Arbetssätten påverkas Proaktivitet i klimatfrågor Snabbare hantering av ärenden Utvidgade uppgifter i tillsyn och kontroll Bättre samarbete över förvaltningsgränser Bättre integration av genomförandet i planprocessen Förväntningar på länsstyrelsen som statens samordnare

29 Ny plan- och bygglag - på rätt sätt Översiktskurs för handläggare PBL:s nyheter i korthet ÖP DP Lov Process

30

31 PLANFRÅGOR (3 kap. 5 och 9 PBL) Förväntningar om en mer strategisk ÖP Bättre koppling till nationella och regionala mål Samspel mellan ÖP och regionalt tillväxtarbete Regionen en ny samrådspart

32 PLANFRÅGOR Olika möjligheter att hålla ÖP aktuell Aktualitetsprövningen tydliggörs 3 kap. 27 PBL Krav att länsstyrelsen lämnar en sammanfattande redogörelse en gång per mandatperiod 3 kap. 28 PBL Regler för ändring av ÖP infördes år kap. 23 PBL

34 PLANFRÅGOR DP och OB inga stora förändringar Detaljplanekravet förtydligas 4 kap. 2 3 PBL Lättare att använda områdesbestämmelser 4 kap PBL

35 PLANFRÅGOR Nya bestämmelser om handlingar Kraven på planhandlingarna nyanseras 4 kap. 30 PBL Fastighetsindelningsbestämmelser kan redovisas på särskild karta 4 kap. 30 PBL Planbeskrivningens innehåll utvidgas 4 kap. 33 PBL Genomförandebeskrivningen tas bort som eget dokument

36 PLANFRÅGOR (5 kap. 2-5 PBL) Enskilda kan begära planbesked Beslut inom 4 månader Vid JA ska en ungefärlig tidpunkt för antagandet anges Skälen för ett negativt besked ska redovisas Kommunen får ta ut en avgift Beskedet är inte bindande och går inte att överklaga

37 PLANFRÅGOR Effektivisering av planprocessen Kommunen avgör om det behövs program 5 kap. 10 PBL Skriftlig granskning i stället för utställning 5 kap PBL Det enkla planförfarandet behålls 5 kap. 7 p. 1 PBL En ny typ av enkelt planförfarande i vissa fall 5 kap. 7 p. 2 och p. 3 PBL

39 LOV (9 kap. PBL) Övergripande nyheter LOV Bygganmälan har tagits bort Anmälningsplikt införs för vissa åtgärder utan lovplikt Anmälningsplikt regleras i PBF Lov och förhandsbesked kan få laga kraft Lovplikt för skyltar, ljusanordningar och andra anläggningar flyttas till PBF Förteckning av ovanstående görs i PBF

40 LOV (9 kap. PBL) Viktiga nyheter LOV 10 veckors handläggning i kommunen Krav på samordning mellan BN och MN i vissa ärenden Tillgänglighet, användbarhet och lämplighet prövas i lovet Kontrollansvarig anges i beslut om lov Små ärenden för en- och tvåbostadshus kan hanteras enklare och snabbare

41 Nya rutiner Mottagningsbevis Kommunicering Villkorsbesked Besked om beslut

42 Nya regler för överklagande Kommunens beslut om DP, lov m.m. kan överklagas till länsstyrelse, mark- och miljödomstol samt Mark- och miljööverdomstolen 13 kap. 6 PBL Länsstyrelsens tillsynsbeslut att upphäva DP/OB överklagas till regeringen 13 kap. 5 PBL Rätten att överklaga förtydligas 13 kap. 8-9 PBL

43 Övergångsbestämmelser PBL 1987:10 och BVL ska tillämpas i mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och i mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort

45 BYGG Varför en ny byggprocess? Syftet är att skärpa kontroll och tillsyn för att Minska antalet byggfel, förbättra kvalitén Tydliggöra processen Tydliggöra byggherrens och kommunens roller

46 Boverkets Betsi-undersökning om Sveriges byggnader I drygt en tredjedel av småhus finns mögellukt eller synligt mögel 39% Mögel och fuktskador är vanligt påkallvindar, krypgrunder, inredda källare och i våtrum i småhus En tredjedel av flerbostadshusen har en inomhusbullernivå som överstiger kraven för nybyggda hus. 40 % av flerbostadshus och skolor har INTE utförd funktionskontroll utan anmärkningar.

47 BYGG Hundratals takras vintern 2009/2010 Ca 50% Brister i dimensionering vid projektering av byggnader. BY Åtgärd: Dimensioneringskontroll Ca 25 % Brister i utförande vid uppförande av byggnader. Åtgärd: Utförandekontroll

48 BYGG Den nya byggprocessen: Förstärkt kontroll och tillsyn LOV BEVILJAS TEKNISKT SAMRÅD KONTROLL- PLAN START- BESKED ARBETS- PLATSBESÖK SLUT- SAMRÅD SLUTBESKED ANMÄLAN

49 Bensträckare med frukt 15 min

50 Diskussion om farhågor och förväntningar med nya PBL Vilka är de mest angelägna förändringarna av PBL eller vad borde mer ha förändrats? Vilka är de största hindren för att tillämpa PBL på rätt sätt? Vilka förändringarna i kommunernas organisationer krävs för att tillämpa nya PBL på rätt sätt? Hur kan prövningarna enligt nya PBL bidra till ett hållbart samhällsbyggande i kommunen? Hur borde förändringarna påverka statens arbete för hållbar utveckling?