Att jämföra sig själv och andra

Transkript

1 Att jämföra sig själv och andra Sammanställning av statistikdatabaser inom socialtjänstens individ och familjeomsorg Johan Kostela Karin Alexanderson

2 Inledning Detta är en sammanställning av vilka olika former av statistik som finns tillgänglig inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO). Sammanfattningen ger inte anspråk på att vara heltäckande. 1 Nationellt i Sverige finns det ett antal olika organisationer som samlar in data inom IFO- och äldreomsorgsområdet. De tre största aktörerna är: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB). 26 olika myndigheter är ansvariga för officiell statistik i Sverige och bildar tillsammans ett nätverk. Varje myndighet publicerar sin statistik på den egna webbplatsen. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik. Från SCB:s webbplats nås all officiell statistik på de olika webbplatserna via länkar. 2 Socialstyrelsen ansvarar för officiell statistik på områdena hälsa och sjukdomar, hälso- och sjukvård, dödsorsaker, individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg samt stöd och service till funktionshindrade. Uppgifterna finns både på SCB:s och på socialstyrelsens egen hemsida. Till detta kommer olika konstellationer i nätverk som sammanställer data för att ytterliggare kunna jämföra sin egen kommun med andra. Som ett sådant exempel presenteras Kvalitetsnätverket Bergslagen. Ett annat är Måtten Gås. Dessa ingick i det så kallade jämförelseprojektet som dock är nedlagt Statistiken som presenteras är statistik om kommunernas och landstingens egen verksamhet: budget, antal anställda mm. En annan del av statistiken är mer klient- brukare eller patientorienterad: antal personer i olika typer av insatser per år, kostnadsutveckling, klagomålshantering, förekomst av standardiserade bedömningsinstrument, inflytande m.m. Insamlingen sker via enkäter till ansvariga i kommuner och landsting, dokumentstudier och registerdata. Datamaterialet kan användas på en mängd olika sätt. för att se hur den egna kommunen står sig jämfört med andra likande eller närliggande kommuner och riksgenomsnittet så kallad benchmarking som ett verktyg för att förbättra kvaliteten på eller att effektivisera verksamheten underlag för att studera trender inom sitt område, t.ex. kostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd de senaste fem åren. Kopplar man samman dessa data med en befolkningsprognos kan man göra mer underbyggda antaganden inför framtiden. Under våren 2011 kommer Region Dalarna, Landstinget, Dalarnas forskningsråd samt en del av Dalarnas kommuner och köpa en befolkningsprognos från SCB som arbetsunderlag i nätverk av kommuner för erfarenhetsutbyte i syfte att förbättra effektiviteten och kvaliteten i verksamheterna. I arbetet med dessa stora mängder data är det viktigt att arbeta systematiskt och ringa in de områden som är intressanta och relevanta för den egna verksamheten. Den stora mängden information gör det nödvändigt att sålla data. 1 För denna sammanställning har vi använt material och en del text från verksamheternas hemsidor. 2 < aspx >hämtad < >hämtad

3 SKL Sveriges kommuner och landsting Kontaktperson: Tilsith Lacouture Öppna jämförelser 4 Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag med ursprung i Nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser inom hälso- och sjukvård och socialtjänst". Målet är att vid utgången av 2014 ska finnas öppna jämförelser som visar kvalitet, resultat och effektivitet för målgrupperna inom socialtjänsten och hemsjukvården. Kommunerna rangordnas efter hur väl man står sig i konkurrensen med andra kommuner. Samarbetspartners i arbetet med att ta fram statistik för att möjliggöra öppna jämförelser är SKL, Socialstyrelsen Socialdepartementet, Famna (Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte) och Vårdföretagarna (arbetsgivar och intresseorganisation för privata vårdgivare). Utgångspunkter i samarbetet är: Samverkan Fokus på resultat Alla verksamhetsformer omfattas Stimulera självständiga analyser Anpassa öppna jämförelser efter målgruppens behov Användbarhet och kostnadseffektivitet Kontinuerlig utveckling. Följande öppna jämförelser finns idag: Vård och omsorg om äldre o SKL och Socialstyrelsen presenterade i december 2010 en första gemensam rapport om öppna jämförelser. Dessutom fortgår arbetet med att utveckla kvalitetsindikatorer, datainsamling och presentationsformerna Hälso- och sjukvårdens kvalitet Folkhälsa Skola Övrig socialtjänst o Barn och unga - öppna jämförelser presenteras för första gången 2010 baserat på kommunenkät som skickas under våren o Beroende och missbruk - Öppna jämförelser presenteras för andra året (2010) baserat på en kommunenkät som tagits fram utifrån ett tidigare regeringsuppdrag. Enkäten skickas till kommunerna och de landsting som har integrerad beroendemottagning med kommunen. o Ekonomiskt bistånd o Stöd till personer med funktionsnedsättning 4 <

4 Under 2011 kommer socialstyrelsen att samla in enkätdata vid två tillfällen istället för ett, både våren och hösten. Anledningen är att man vill lägga om publiceringstillfället från höst till vår. Från 2012 ska enkätinsamlingarna ske på hösten och de öppna jämförelserna redovisas under våren. 5 Kolada Förutom Öppna jämförelser är SKL involverade i arbetet med en kommun- och landstingsdatabas Kolada 6 : Kolada drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) som är en ideell förening. Staten och SKL är medlemmar. Kolada ersätter två tidigare databaser: Kommundatabasen: innehöll uppgifter om kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Med över 200 nyckeltal fanns underlag för analyser och jämförelser. Kommundatabasens nyckeltal bygger huvudsakligen på officiell statistik och ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet WebOr Kommunalanalysen: ett verktyg för benchmarking. Benchmarking är en metod för att utveckla organisationer och processer. Genom att jämföra sig med någon eller något annat får man en kunskap om den egna verksamheten som man annars inte skulle ha haft. Kommunanalysen är framtagen som en service för den som vill göra nyckeltalsjämförelser. Databasen innehåller dessutom information om demografi, personal, arbetslöshet, sjuktal, mm Koladas användningsområde täcker de båda nedlagda databaserna. I KOLADA kan du följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Med över 200 nyckeltal får du underlag för analyser och jämförelser. Kommundatabasens nyckeltal bygger huvudsakligen på officiell statistik och ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet. Kolada.se drivs av RKA, Rådet för främjande av Kommunala Analyser. De övergripande nyckeltalen är; befolkning ekonomi förskola och skola äldreomsorg stöd till funktionshindrade individ- och familjeomsorg kultur och fritid hälso- och sjukvård Statistiken är uppdelbar på: Landsting Kommuner 5 < hämtad

5 Exempel på data som kan erhållas Allmänt IFO: 1. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad Individ- och familjeomsorg, andel (%) 2. Individ- och familjeomsorgen som utförs i enskild regi, andel (%) av total kostnad 3. Intäkter individ- och familjeomsorg, kr/inv. 4. Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv. 5. Kostnadsandel för individ- och familjeomsorgen av kommunens totala driftkostnad (%) 6. Månadsavlönad personal, kommunalt anställda inom individ- och familjeomsorg, antal 7. Månadsavlönad personal, kommunalt anställda socialsekreterare m fl, antal 8. Nettokostnad individ- och familjeomsorg riket, kr/inv. 9. Standardkostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv. 10. Strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv. 11. Informationsindex för kommunens webbplats - Individ- och familjeomsorg 12. Nöjd Medborgar Index - Stöd för utsatta personer 13. Årsarbetare, kommunalt anställda inom individ- och familjeomsorg, antal 14. Årsarbetare, kommunalt anställda socialsekreterare m fl, antal Ekonomiskt bistånd: 1. Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv. 2. Genomsnittlig månadsutbetalning till hushåll exkl. flyktinghushåll, kr 3. Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) 4. Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i 1-3 månader under året, andel (%) 5. Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i 4-9 månader under året, andel (%) 6. Intäkter ekonomiskt bistånd, kr/inv. 7. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd inkl. introduktionsersättning, andel (%) 8. Kostnad ekonomiskt bistånd (enl. Sos), kr/inv. 9. Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv år 10. Kostnad utbetalt försörjningsstöd och övr ek bistånd, kr/inv. 11. Kostnad övrigt ekonomiskt bistånd (ej försörjningsstöd), kr/inv. 12. Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv. 13. Skillnad nyckeltal enl Sos och RS, kr/inv. 14. U. Genomsnittlig väntetid från första kontakttillfället till beslut inom försörjningsstöd, antal dagar 15. U. Medianväntetid från första kontakttillfället till beslut inom försörjningsstöd, antal dagar 16. U. Invånare med försörjningsstöd, andel (%) 17. U. Kostnad per utredning inom försörjningsstöd, kr 18. U. Personer som får ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv. 19. Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl. flyktinghushåll), kr/hushåll Flyktingmottagande: 1. Kostnad flyktingmottagande, kr/inv. 2. Nettokostnad flyktingmottagande, kr/inv. 4

6 Insatser, barn och unga: 1. Barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) 2. Barn och unga år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) 3. Barn och unga placerade i familjehem, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 4. Barn och unga placerade på institution, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 5. Intäkter barn och ungdomsvård, kr/inv. 6. Intäkter familjehemsvård barn och unga, kr/inv. 7. Intäkter institutionsvård barn och unga, kr/inv. 8. Intäkter öppna insatser barn och unga, kr/inv. 9. Invånare 0-20 år, andel (%) 10. Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv. 11. Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv år 12. Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv. 13. Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv år 14. Kostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv. 15. Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv år 16. Kostnad öppna insatser barn och unga övr. öppna ins. kr/inv. 17. Kostnad öppna insatser barn och unga, individuellt behovsprövad, kr/inv. 18. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv. 19. Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv år 20. Kostnad/vårddygn för familjehemsvård av barn och unga 0-20 år, kr (genomsnitt) 21. Kostnad/vårddygn för institutionsvård av barn och unga 0-20 år, kr (genomsnitt) 22. Kostnadsandel öppna insatser av totala kostnaden för barn och ungdomsvård 0-20 år (%) 23. Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv. 24. Nettokostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv. 25. Nettokostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv. 26. Nettokostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv. 27. U. Andel ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats, (%) 28. U. Genomsnittlig väntetid från att utredningen påbörjats till beslut inom barn och ungdom 0-20 år, antal dagar 29. U. Medianväntetid från att utredningen påbörjats till beslut inom barn och ungdom 0-20 år, antal dagar 30. U. Anställda handläggare barn och unga med socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet av socialt arbete, andel (%) 31. U. Familjehemsvård barn och unga, andel (%) 32. U. Har socialnämnden en socialjourverksamhet i beredskap för akuta insatser till skydd för barn och unga 0-20 år all tid utanför kontorstid året runt (Ja=1/Nej=0) 33. U. Individuellt behovsprövad öppenvård barn och unga, andel (%) 34. U. Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/person 35. U. Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/vårddygn 36. U. Kostnad HVB-vård barn och unga, kr/person 37. U. Kostnad HVB-vård barn och unga, kr/vårddygn 38. U. Kostnad individuellt behovsprövad öppenvård barn och unga, kr/person 39. U. Kostnad per utredning inom barn och ungdom 0-20 år, kr 5

7 40. U. Socialnämnden har den 31 mars 2010 dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister - barn och unga (Ja=1/Nej=0) 41. U. Socialnämnden har dokumenterade riktlinjer som stödjer användning av standardiserade bedömningsinstrument - barn och unga (Ja=1/Nej=0) 42. U. Socialnämnden har en samlad plan för de anlitade familjehemmens kompetensutveckling - barn och unga (Ja=1/Nej=0) 43. U. Socialnämnden har en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling - barn och unga (Ja=1/Nej=0) 44. U. Socialnämnden har ordinarie licens för BBIC, Barns behov i centrum (Ja=1/Nej=0) 45. U. Socialnämnden har skriftliga överenskommelser på ledningsnivå för insatser till barn och unga 0-20 år som tydliggör ansvarsfördelningen för förskola/skola (Ja=1/Nej=0) 46. U. Socialnämnden har skriftliga överenskommelser på ledningsnivå för insatser till barn och unga 0-20 år som tydliggör ansvarsfördelningen med ledningen för barn- och ungdomspsykiatrin (Ja=1/Nej=0) 47. U. Socialnämnden har skriftliga överenskommelser på ledningsnivå för insatser till barn och unga 0-20 år som tydliggör ansvarsfördelningen med ledningen för barnhälsovård (Ja=1/Nej=0) 48. U. Socialnämnden har skriftliga överenskommelser på ledningsnivå för insatser till barn och unga 0-20 år som tydliggör ansvarsfördelningen med ledningen för polis (Ja=1/Nej=0) 49. Vårddygn i familjehem, antal/inv år 50. Vårddygn i familjehemsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år, andel (%) 51. Vårddygn i institutionsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år, andel (%) 52. Vårddygn i institutionsvård, antal/inv år Insatser, vuxna med missbruksproblem: 1. Intäkter familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 2. Intäkter institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 3. Intäkter missbrukarvård vuxna, kr/inv. 4. Intäkter öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. 5. Invånare år med missbruksproblem som är i frivillig familjehemsvård eller familjehemsvård enligt 27 LVM, andel (%) 6. Invånare år med missbruksproblem som är i frivillig institutionsvård, andel (%) 7. Invånare år, andel (%) 8. Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 9. Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år 10. Kostnad heldygnsvård av vuxna personer med missbruksproblem kr/inv år 11. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 12. Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år 13. Kostnad missbruk vuxna familjehemsvård, kr/vårddygn 14. Kostnad missbrukarvård vuxna i boende, kr/inv år 15. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv. 16. Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/vårddygn 17. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare i boende, kr/inv. 18. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, indiv.behovsprövade, kr/inv. 6

8 19. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. 20. Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år 21. Kostnad öppna insatser, individuellt behovspr. kr/inv år 22. Kostnad övr ins vuxna missbrukare, kr/inv. 23. Kostnad övriga öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. 24. Kostnad övriga öppna insatser vuxna missbrukare. kr/inv år 25. Nettokostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 26. Nettokostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv. 27. Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv. 28. Nettokostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv. 29. U. Genomsnittlig väntetid från att utredningen påbörjats till beslut om insats för vuxna med missbruk, antal dagar 30. U. Medianväntetid från att utredningen påbörjats till beslut om insats för vuxna med missbruk, antal dagar 31. U. Delaktighet inom missbruks- och beroendevården, omdöme 32. U. Klientsäkerhet inom missbruks- och beroendevården, omdöme 33. U. Kostnad per utredning om insats för vuxna med missbruk, kr 34. U. Kunskap inom missbruks- och beroendevården, omdöme 35. U. Samverkan inom missbruks- och beroendevården, omdöme 36. U. Tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården, omdöme 37. U. Uppföljning inom missbruks- och beroendevården, omdöme 38. U. Webbgranskning av kommunens hemsida avseende missbruks- och beroendevård, omdöme 39. Vårddygn för vuxna missbrukare, antal/inv. 40. Vårddygn för vuxna missbrukare, antal/inv år 41. Vårddygn i frivillig familjehemsvård för vuxna personer med missbruksproblem, antal/inskrivning Insatser enligt LSS 1. Invånare 0-64 år med insatser enl. kommunens åtagande enl. LSS, andel (%) 2. Nettokostnad för insatser enl. LSS kr/inv. 3. Standardkostnad i utjämningssystemet för LSS kr/inv. 4. U. Genomsnittlig utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats, alla insatser, antal dagar Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 7 Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för politiker i första hand för att få kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra ur fem perspektiv. Dessa är tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Under 2010 var 120 kommuner med i arbetet som har ett tydligt medborgarperspektiv och omfattar hela kommunens verksamhet. 7 > hämtad

9 Socialstyrelsen Socialstyrelsen samlar årligen in en mängd data inom IFO och äldreområdet som de sammanställer rapporter. Sedan början av 2000-talet har Socialstyrelsen, med undantag av de år då s.k. tematiska rapporter presenterats, i princip årligen lämnat lägesrapporter inom folkhälsa hälso- och sjukvård individ- och familjeomsorg stöd och service till flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder äldreomsorg och äldrevård. Det finns en strävan att utveckla en gemensam struktur och gemensamma indikatorer för rapporteringen inom respektive område där öppna jämförelser ger nya förutsättningar. 8 Sedan 1991 har Socialstyrelsen årligen publicerat rapporten Jämförelsetal för socialtjänsten. 9 Jämförelsetalen belyser kostnaden för socialtjänsten samt dess olikheter mellan landets kommuner. Avsikten med jämförelsetalen är att ge underlag för uppföljning och utvärdering av kostnader och prestationer samt att ligga till grund för fördjupade studier och diskussioner bl.a. om hur tillgängliga resurser kan användas på bästa sätt. Ekonomiskt bistånd Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som socialnämnd eller motsvarande i kommunen lämnar årligen enligt förordningen (1981:1 370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna uppgifter. För ekonomiskt bistånd redovisas: * Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning, löpande priser * Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, löpande priser * Utbetald introduktionsersättning, löpande priser * Antal biståndshushåll * Antal biståndstagare inklusive barn * Antal biståndstagare exklusive barn * Biståndstagare inklusive barn i % av befolkningen Uppgifterna kan helt eller delvis fördelas på: * År * Ålder * Kön * Inrikes- eller utrikesfödda hushåll * Hushållstyp * Riket * Län * Kommun 8 Socialstyrelsen (2010). Lägesrapport. Artikelnr hämtad

10 Vuxna med missbruksproblem Här har du möjlighet att sammanställa och studera statistik över kommunernas insatser för vuxna med missbruksproblem. Statistiken grundar sig på mängduppgifter som årligen samlas in från samtliga kommuner med stöd av Lagen (2001:99) om den officiella statistiken och Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Statistiken omfattar uppgifter om: Personer som får insatser den 1 november (bistånd som avser boende, individuellt behovsprövade öppna insatser och heldygnsvård) Antal individuellt behovsprövade öppna insatser Antal frivilliga inskrivningar (bistånd som avser boende, institutionsvård och familjehemsvård) Antal beviljade vårddygn i frivillig institutionsvård Antal personer i frivillig institutionsvård Antal dygn per person i frivillig institutionsvård Uppgifterna kan helt eller delvis fördelas på: År Riket Län Kommun Statistik om kommunal familjerådgivning Statistiken om familjerådgivning redovisar mängduppgifter om rådgivning som bedrivits eller bekostats av samtliga kommuner i Sverige under året, oavsett om kommunerna själva bedrivit verksamheten eller upphandlat den av en annan utförare. Familjerätt-Kommunernas insatser Statistiken innehåller uppgifter om kommunernas insatser inom familjerätten enligt bestämmelserna i föräldrabalken och socialtjänstlagen. Det kan till exempel röra sig om fastställande av faderskap, vårdnadsutredning och adoptionsutredningar. Statistiska centralbyrån SCB Kontakt: Annelie Hallberg, SCB, Telefon , E-post annelie.hallberg@scb.se SCB samlar data från en mängd olika källor, dels direkt från kommunerna och dels från andra organisationer t.ex. Socialstyrelsen (se inledningen s.1). 9

11 Exempel på data som kan erhållas inom försörjningsstödsområdet: Biståndshushåll och utgivet ekonomiskt bistånd (socialbidrag) efter region, hushålls typ och antal barn. År Biståndshushåll och utgivet ekonomiskt bistånd (socialbidrag) efter region, hushålls typ och född i Sverige/utrikes (samt flyktingar). År Biståndshushåll och utgivet ekonomiskt bistånd (socialbidrag) efter region, hushålls typ och född i Sverige/utrikes. År Biståndshushåll och utgivet ekonomiskt bistånd (socialbidrag) efter region, hushålls typ och svensk/ej svensk medborgare. År Biståndsmottagare 18+ år efter region, ålder och kön. År Biståndsmottagare efter region och ålder. År Biståndsmånader (under året) efter region, hushålls typ och född i Sverige/utrikes (samt flyktingar) och antal barn. År Biståndsmånader (under året) efter region, hushålls typ och född i Sverige/utrikes och antal barn. År Biståndsmånader (under året) efter region, hushålls typ och svensk/ej svensk medborgare och antal barn. År Kvalitetetsnätverket Bergslagen. Sveriges Kommuner och Landsting har medverkat till att starta och ge stöd till kommuner som gått samman i jämförande kvalitetsnätverk. Bergslagen var ett av de första som startades och består i dagsläget av kommunerna Borlänge, Fagersta, Falun, Gagnef, Heby, Hofors, Norberg, Skinnskatteberg, Säter och Vansbro. En styrgrupp finns som består av kommunernas kommunalråd och kommuncheferna. Styrgruppen ger arbetsgruppen, som består av de ingående kommunernas projektledare, uppdrag att genomför utvärderingen och återrapportera. Genomlysningarna har ett medborgarperspektiv. 11 Nätverk Bergslagen har genomfört och publicerat en rad rapporter. De kan laddas ned från SKL:s webbplats (se även rapporten Kvalitetsnätverk Bergslagen ( ). Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom äldreomsorgen. SKL dnr 10/5347). 1. Förskola Hemtjänst Information och dialog Näringslivssamverkan Grundskola Förskola - 2:a mätningen Arbetsmarknadsåtgärder Hemtjänsten - 2:a mätningen Information och dialog - 2:a mätningen LSS Näringslivssamverkan :a mätningen 12. Kultur, fritid och föreningsliv Grundskola - 2:a mätningen xt=socialtj%e4nst&lang=1 11 <

12 14. Resultatstyrning Hemtjänst :e mätningen Kommande undersökning omfattar IFO Vid styrgruppsmötet i Falun den 22 oktober 2010 fattades beslut om att individ- och familjeomsorgen står på tur för utvärdering i nätverket. Huvudfokus ska ligga på missbruksvård samt barn som far illa. Deltagande kommuner är Borlänge, Fagersta, Falun, Heby, Hofors, Säter och Vansbro. 12 Måtten Gås Måtten Gås och Kvalitetsnätverk Bergslagen ingick bägge i det så kallade jämförelseprojektet som lades ned Nätverket Måtten Gås består av kommunerna Arboga, Hammarö, Hedemora, Malung-Sälen, Orsa, Rättvik och Karlskoga. De presenterade i december 2010 en jämförande undersökning av kommunens arbete med verksamheter som är styrda av lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Undersökningsområde - Verksamhet som är reglerad av LSS lagstiftningen Använda mått och metod Data från SCB och kommunernas lokala dokumentation har använts. Personal i verksamheterna har genomfört egenutvärderingar, projektet har intervjuat chefer och brukare. Nätverket har använt sig av följande mått: 1. Handläggarnas utredningstid och verkställighetstid, brukarnas väntetid 2. Antal utredningar per handläggare och kostnad per utredning 3. Beslut som överklagats och ändrats av förvaltningsrätten, brukarens rättsäkerhet 4. Kommunens informationsgivning 5. Kommunens tillgänglighet 6. Kvalitetsbild av grupp- och serviceboendet 7. Kvalitetsbild av brukarnas dagliga verksamhet 8. Insatser och dess kostnader 9. Andel brukare som valt annan utförare än kommunen. 10. Insatser för barn och ungdom mellan 0-22 år 11. Antal personer i kommunerna som tillhör respektive personkrets Viktiga lärdomar och resultat LSS lagstiftningen bidrar till att kommunernas stöd och service till funktionshindrade blir mer likartad än i flera andra verksamhetsområden. Samtidigt är kostnaderna för verksamheterna svårare att jämföra. Utjämningssystemet för LSS bygger på att vårdtyngden är en viktig parameter för att fastställa kommunernas standardkostnad exempelvis. Om höga kostnader för en kommun beror på utjämningssystemet eller på skillnader i effektivitet mellan kommunerna, kan vara svårt att svara på i denna rapport. En annan svårighet är att göra intervjuer med brukargruppen. Här finns stora möjligheter at utveckla intervjumetodik och tolkning. (inklistrad text från < hämtad ). 12 < pdf>hämtat