Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS)"

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(7) Sammanställning av statistikanvändning av uppgifter från kommunernas Räkenskapssammandrag (RS) 1. Beskrivning av statistikanvändare och statistikanvändning Genom (RS) samlas årligen in ekonomisk statistik ur kommunernas och landstingens bokslut. Syftet med undersökningen är att både på kommun-, och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas ekonomi, nuläge och utveckling. RS har en mycket stor grundläggande betydelse för en rad tillämpningar på nationell, internationell och kommunal nivå. Huvudanvändare av uppgifterna är regering och riksdag, statliga myndigheter, kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Europeiska Unionen (EU). Kommunernas verksamheter kostar ca 500 miljarder kronor årligen. Den inbegriper verksamheter som vård, omsorg, skola och infrastruktur. De uppgifter som kommunerna lämnar till RS är av stor betydelse som underlag för utvärdering, prioritering och förbättring av kommunernas verksamhet. Uppgifterna används ofta som underlag till beslut och kunskapsuppbyggnad. RS-uppgifterna ingår som en del i beräkningarna av Sveriges ekonomiska tillväxt och den offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier. Det finns lagkrav att samla in dessa uppgifter. Konvergenskriterierna innebär bl.a. att medlemsländerna inte ska ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent av BNP 1 och att offentliga sektorns bruttoskuld inte ska överstiga 60 procent av BNP. Eurostat 2 genomför revisionsbesök avseende EU:s konvergenskriterier vartannat år. En översiktlig beskrivning av statistik användningen finns nedan för olika aktörer och tillämpningar. De statistikanvändare som presenteras i denna dokumentation är samtliga medlemmar i den samrådsgrupp som finns för RS. I samrådsgruppen diskuteras behov och innehåll i RS. Betydligt fler intressenter finns kring statistiken. Kommuner, banker, finansbolag, journalister, intresseorganisationer och allmänhet använder statistiken i olika sammanhang. 2. Nationalräkenskaperna vid SCB Huvudanvändare av Nationalräkenskaperna (NR) är Regering, Riksdag, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, ECB och olika EU-organ, media samt 1 Bruttonationalprodukten är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. 2 EU-kommissionens statistikorgan.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(7) aktörer inom näringslivet. Krav på innehåll och beräkningar som Sverige är skyldig att följa finns uttryckta i ett antal EU-författningar. Beskrivning av NR:s användning av vissa delar i RS Driftredovisning Driftredovisningen används av NR för att fördela konsumtionen d.v.s. kommunernas andel av BNP på ändamål/verksamheter. Konsumtionen består av flera olika delar och det är dessa som fördelas på exempelvis förbrukning (material, tjänster), försäljning (taxor och avgifter), löner och sociala avgifter. Fördelningen på ändamål sker pga. nu gällande EU-direktiv. Varje verksamhetsområde i driften klassas som ett ändamål. Det finns 10 huvudgrupper av ändamål t.ex. utbildning, fritidsverksamhet. Dessa är i sin tur indelade i undergrupper, som i sin tur påverkat detaljeringsgraden och blockindelningen i driftredovisningen. Fördelningen görs årsvis och levereras till Eurostat (EU:s statistik byrå) senast den 31 december efter aktuellt års utgång. Driftredovisningen delas upp på olika produktgrupper. Detta är ännu mer detaljerat än den fördelning som görs på ändamål. Arbetet med produktgrupper görs för att NR ska kunna stämma av tillgång och användning i hela riket på drygt fyrahundra produktbalanser. För varje produktgrupp gör man en balans där man jämför hur mycket som har producerats och vilka sektorer som har använt det. Ett exempel på avstämning av produktgrupp är utbildning. Den stämmer man bl.a. av genom att jämföra de uppgifter som kommunerna säger att de köper in i form av utbildning från företag, med vad företagen säger att de säljer till kommunerna. På detta sätt kan man upptäcka felaktigheter i statistiken. Motpartsredovisning Motpartsredovisningen används för att se vilken kundgrupp kommunerna vänder sig till. Det är framför allt viktigt att veta hur mycket verksamhet som köps ifrån privata alternativ och i vilka verksamhetsområden detta görs. Kolumnen köp och försäljning mellan kommuner och kommunalförbund används för att inte blåsa upp värden. Detsamma gäller köp och försäljning mellan landsting och kommunalförbund. Dessa köp rensas bort när man tittar på hela den offentliga sektorn. Investeringsredovisningen Investeringarna ska även de fördelas på ändamål enligt EU-direktiv. Detta görs på liknande sätt som beskrivs under driftredovisningen.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(7) Balansräkningen Balansräkningen används av finansräkenskaperna som är en del av nationalräkenskaperna. Finansräkenskaperna samlar in balansräkningarna för hela riket och gör sig en bild av hur mycket av de finansiella tillgångar och skulderna förändrar sig mellan åren i landet som helhet. Eurostat ställer dessutom krav på rapportering uppdelade på olika finansiella instrument. Därför samlas de finansiella tillgångarna in på en detaljerad nivå. Verksamhetens intäkter och kostnader Denna del är mycket viktig för NR. Det är utifrån dessa värden man beräknar hur stora intäkter och kostnader som finns i kommunerna. Dessa intäkter och kostnader fördelas på olika begrepp såsom försäljning, förbrukning, löner mm. Att dessa avdelningar är så detaljerade beror på att en del av uppgifterna ska räknas med och andra ska dras ifrån samtidigt som kopplingen till Baskonton ska vara klara. 3. Finansdepartementet Underlag till beslutsfattande Finansdepartementet använder RS som underlag till vårpropositionen, budgetpropositionen, den årliga skrivelsen från regeringen till riksdagen om utvecklingen till den kommunala sektorn samt till diverse underlag till den politiska ledningen. Underlag från RS används på kommunnivå och nationell nivå. RS används också till den kommunala kostnadsutjämningen och LSS utjämningen. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner I systemet för kommunalekonomisk utjämning görs årliga beräkningar för dels kommuner, dels landsting. Huvudbeståndsdelar är en till största delen statligt finansierad inkomstutjämning och en inomkommunal kostnadsutjämning. Syftet med utjämningssystemen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att bedriva sin verksamhet. Uppgifter från räkenskapssammandraget används i kostnadsutjämningen för kommuner. Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själva kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktorer beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov. De uppgifter från RS som används i kostnadsutjämningen är nettokostnad (rikstotal) omräknat till kronor per invånare för följande verksamheter: förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, barn- och ungdomsvård, övrig individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och kollektivtrafik. Nettokostnaden används i respektive delmodell för att justera den modellberäknade standardkostnaden till att överensstämma med den faktiska nettokostnaden.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(7) Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Riksdagen beslutade 2003 att det skulle införas ett nationellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Utjämningssystemet tillämpades första gången för år Inför 2009 års utjämning beslutades av riksdagen om vissa förändringar av systemet för LSS-utjämning. Socialstyrelsen lämnar underlag för de årliga beräkningarna vad avser antalet beslutade och verkställda LSS-insatser med fördelning efter typ av insats och kommun. Kommunvisa uppgifter om antalet beslut om personlig assistans enligt LASS hämtas från Försäkringskassan. Vidare används uppgifter om kostnader för LSS och LASS från RS för kommuner dels på riksnivå, dels på kommunnivå. Uppgifterna avser genomgående förhållandena två år före utjämningsåret. För varje typ av insats beräknas en riksgenomsnittlig kostnad baserad på kommunernas redovisning av nettokostnaderna för fyra grupper av LSSinsatser enligt fliken Vård och omsorg i RS. För att kunna beräkna en genomsnittlig kostnad för alla typer av insatser används riktvärden för fördelning av kostnaderna. Från och med 2009 års utjämning hämtas dessa riktvärden från de handikappnycklar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram i samarbete med ett 80-tal kommuner. Från och med 2005 görs det i RS en uppdelning av kostnaderna på boende för vuxna, boende för barn och barn i familjehem. Dessa uppgifter betraktas ännu så länge som något osäkra och man har därför valt att tills vidare använda riktvärden även för fördelning av kostnaderna för olika former av boende. Regeringen skriver dock i sin proposition (2007/08:88) att genomsnittskostnaderna för boende längre fram i tiden bör kunna fastställas med ledning av uppgifter från RS. Som mått på kostnadsskillnaderna används ett personalkostnadsindex. Indexet mäter behovet av stöd hos de personer som har insatser enligt LSS. Beräkningen av indextalet baseras på uppgifter om vissa kostnads- och intäktsslag för enskilda kommuner ur RS. Uppgifterna hämtas huvudsakligen från driftredovisningen, rad 513, Insatser enligt LSS och LASS totalt. De celler som används är grönmarkerade i blanketten. Detaljerad information om de olika utjämningssystemen finns på SCB:s webbplats: 4. Socialdepartementet Ekonomiska analyser och nyckeltal RS har en central roll som datakälla för ekonomiska analyser av vård och omsorg, både på nationell och också kommunal nivå. De ekonomiska uppgifterna används för att beskriva kostnader och kostnadsutveckling samt intäkter för verksamheter och verksamhetsdelar. Uppgifterna från RS kombineras vidare med verksamhetsuppgifter och är en viktig beståndsdel i

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(7) olika ekonomiska nyckeltal som publiceras av Socialstyrelsen, SCB, SKL och RKA. Socialdepartementet använder underlag från RS för att göra analyser både på kommunnivå och nationell nivå för utveckling av kommunernas socialtjänst och för hälso- och sjukvård. Uppgifterna används i bl.a. propositioner (budgetproposition, vårproposition mm) och skrivelser till riksdagen, i offentliga utredningar och i departementala arbetsgrupper. Kostnadsuppgifter och ekonomiska nyckeltal är efterfrågade i olika sammanhang från ledningen. Det finns en stor efterfrågan på aktuella data. 5. Socialstyrelsen Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen har som sektorsmyndighet och som statistikansvarig myndighet för socialtjänst och hälso- och sjukvård ett stort behov av ekonomisk information från kommunsektorn för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt för att utöva tillsyn av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ekonomiska uppgifter behövs även för studier av produktivitetsutvecklingen i kommunsektorn samt för internationella jämförelser. Socialstyrelsen är för sin uppföljning beroende av att SCB levererar ekonomiska uppgifter på den bestämda tiden. Socialstyrelsen har krav att regelbundet rapportera tillståndet och utvecklingen inom äldreomsorg och äldrevård, inom individ- och familjeomsorgen, inom stöd och service till flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvård och inom folkhälsa genom att till regeringen årligen lämna lägesrapporter där ekonomisk information ingår som en integrerad del. Socialstyrelsen har i uppdrag att ungefär vart fjärde år lämna fördjupade rapporter om bland annat utvecklingen av sociala förhållanden där särskilt grupper som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt eller i ekonomisk och social bemärkelse ska uppmärksammas. Även i dessa s.k. tematiska rapporter ingår analyser av den ekonomiska utvecklingen. Socialstyrelsen har i övriga återkommande rapporteringar behov av ekonomisk information från det kommunala räkenskapssammandraget i uppdrag som regleras i regleringsbreven. Till exempel så fick Socialstyrelsen i regleringsbrevet för 2010 i uppdrag att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten m.m. I regleringsbrevet 2006 gavs Socialstyrelsen i uppdrag att årligen göra en separat redovisning av kostnader för den kommunala hälso- och sjukvården uppdelad på äldreomsorg respektive insatser till personer med funktionsnedsättning samt på ordinärt respektive särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL) respektive insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i räkenskapssammandragets (RS) Vård och omsorgsflik.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(7) Socialstyrelsen producerar även en mängd olika slag av kunskapsunderlag för bland annat riktlinjer inom vård och omsorg där ekonomiska uppgifter behövs. 6. Skolverket Statistiken är nödvändig för uppföljning av skolväsendet. 7. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Många användningsområden för RS SKL använder uppgifterna från Räkenskapssammandraget på en mängd olika sätt. I vissa fall görs det i samarbete med andra myndigheter och organisationer t.ex. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Det finns ett antal projekt som syftar till att ta fram nationella jämförelsetal på kommunnivå, exempelvis jämförelseprojektet och öppna jämförelser. De ekonomiska nyckeltalen är till stor del baserade på RS. SKL:s egna sektorskalkyler som bl.a. används för de prognoser för utvecklingen i den kommunala sektorn som publiceras i ekonomirapporten som utges två gånger per år. Dessa kalkyler används också som underlag för SKL uppgift som part i avtalsförhandlingar inom kommunsektorn. SKL:s egna kalkyler på verksamhetsområde, t.ex. för äldreomsorgen, skolan och hälso- och sjukvården. SKL:s egna beräkningar på enskilda kommuner och landsting. Genom analysgruppen har SKL gjort analyser på uppdrag av ca 100 kommuner under 2000-talet, som till övervägande delen baseras på data från RS. Syftet med analysgruppen är att ge kommunerna underlag för att förbättra sin styrning och sitt arbete med nyckeltalsjämförelser och analyser. I framtidsscenarier för kommunsektorn används både tvärsnittsdata och tidsseriedata för att analyser utvecklingen och att göra framskrivningar. Ett exempel på detta är rapporten Framtidens utmaningar från i år, med beräknade scenarier 25 år framåt. 8. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) Kommun- och landstingsdatabas (KOLADA) med uppgifter från RS Den statistik som kommunerna skickar in till SCB genom RS används flitigt av ledning och ekonomifunktioner i kommunerna. Genom jämförelser med andra (man talar ofta om benchmarking) kan man få perspektiv på den egna verksamheten. I RKA:s Kommun- och landstingsdatabas publiceras hundratals nyckeltal baserade på uppgifter från RS. Det rör sig om jämförbara data från resultatoch balansräkning, men också om driftskostnader fördelade på verksamheter

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(7) och delverksamheter. Nyckeltalen Vad kostar verksamheten i Din kommun? finns också tillgängliga i databasen. Tillsammans med all den nya statistik om kvalitet och resultat som håller på att tas fram ger statistiken från RS möjlighet att belysa de kommunala verksamheterna ur både ett resurs- och ett resultatperspektiv. Därmed kommer statistiken till nytta som ett verktyg för balanserad styrning.

Kommunens granskning av räkenskapssammandraget (RS)

Kommunens granskning av räkenskapssammandraget (RS) Kommunens granskning av räkenskapssammandraget (RS) Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB September 05 Antal sidor: 9 Innehåll. Sammanfattning. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:776) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:1338 Utkom från trycket den 30 november

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Innehåll 1. Beskrivning av systemet för maxtaxa... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Bidrags- och avgiftsåret 2005

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Bidrags- och avgiftsåret 2005 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Bidrags- och avgiftsåret 2005 OE0113 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Dnr 2010/171-5. Räkenskapssammandraget

Dnr 2010/171-5. Räkenskapssammandraget Dnr 2010/171-5 Räkenskapssammandraget för kommuner PM 1 (23) Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Datainsamling om kommunerna 5 2.1 Regelverk kring datainsamling 5 2.2 Statistikansvariga

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunalförbund, regionförbund och samordningsförbund

Kommunalförbund, regionförbund och samordningsförbund Instruktioner 1 (6) 2017-02-09 Räkenskapssammandrag Kommunalförbund, regionförbund och samordningsförbund Uppgifterna i denna undersökning bör överensstämma med de uppgifter som era medlemskommuner och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anders Folkesson m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2015-12-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) 2015 OE0107

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) 2015 OE0107 2016-03-08 1(9) Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) 2015 OE0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2004:9 Utkom

Läs mer

Instruktioner för undersökningen Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund

Instruktioner för undersökningen Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund Instruktioner 1 (6) 2016-02-15 Instruktioner för undersökningen Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund Uppgifterna i denna undersökning bör överensstämma med de uppgifter som era

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2017:1100 Utkom från trycket den 28 november 2017 utfärdad den 16 november 2017. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2011:1136 Utkom från trycket den 29 november 2011 utfärdad den 17 november 2011. Regeringen

Läs mer

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor:

Preliminär kostnadsutjämning 2007 m.m. Bilagor: Cirkulärnr: 2006:26 Diarienr: 2006/1185 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2006-05-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2014:1372 Utkom från trycket den 2 december 2014 utfärdad den 20 november 2014. Regeringen

Läs mer

Kommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Kommunernas ekonomi och verksamhet 8 Kommunernas ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och verksamheten i de större verksamhetsområdena som bedrivs

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Kostnadsanalys Nybro

Kostnadsanalys Nybro www.pwc.com/se Kostnadsanalys Nybro Innehåll 1. Bakgrund och projektöversikt 2. Allmänt om nyckeltal och resursfördelning 3. Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 4. Standardkostnad

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Utjämningsåret 2015 OE0115

Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Utjämningsåret 2015 OE0115 Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar 2014-10-01 1(21) och utjämning av LSS-kostnader Utjämningsåret 2015 OE0115 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Förändrad statistisk redovisning av public service

Förändrad statistisk redovisning av public service PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2011 OE0107. Innehållsförteckning

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2011 OE0107. Innehållsförteckning Enheten för statistik om offentlig ekonomi 2012-06-28 1(11) Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) 2011 OE0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Offentlig ekonomi utbildningarna dels till de statliga högskoleutbildningarna, dels till kommunernas gymnasiala utbildningar. Bolagisering av kommunal

Offentlig ekonomi utbildningarna dels till de statliga högskoleutbildningarna, dels till kommunernas gymnasiala utbildningar. Bolagisering av kommunal 10 Den kommunala sektorns ekonomi I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och dess förutsättningar för de verksamheter som bedrivs i kommunsektorn. Redovisningen av pensionsskulden och de mellankommunala

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2013 Fördjupad analys: VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2013 Fördjupad analys: VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008 2013 Fördjupad analys: VERKSAMHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE Vad kostar verksamheten i Din kommun? KOMMUNERNAS KOSTNADSUTVECKLING 2008

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken; SFS 2013:946 Utkom från trycket den 3 december 2013 utfärdad den 21 november 2013. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader

Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader Utjämningsåret 2015 OE0115 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n

Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2008 OE0107. Innehållsförteckning

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2008 OE0107. Innehållsförteckning Enheten för statistik om offentlig ekonomi 2009-08-20 1(11) Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) 2008 OE0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109

Hälsoräkenskaper 2013 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2015-03-27 1(8) Hälsoräkenskaper 2013 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Eksjö kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Eksjö kommun. Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin

Eksjö kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Eksjö kommun. Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin Eksjö kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Eksjö kommun Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin Bakgrund Deloitte har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Eksjö kommun granskat

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl. Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n

Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås 1 (5) Omsorgskontoret 2014-09-15 Dnr Än Anders Karlsson Budgetberedningen Budgetuppdrag nr 20 Jämförelse kostnader Linköping--Västerås Den komplettering av budgetmaterialet som efterfrågas är: -varför

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna

Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna PM 1 (6) Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Dalarna En dokumentation av skatteväxlingsberäkningen Måns Norberg 2017-03-05 2017-03-05 2 (6) Utjämningssystemet I Sverige har det sedan länge funnits

Läs mer

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109

Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2008-10-24 1(6) Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007 Cirkulärnr: 08:32 Diarienr: 08/1814 Handläggare: Måns Norberg m.fl. Avdelning: Ekonomi & Styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2008-04-29 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n

Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Att jämföra sig själv och andra

Att jämföra sig själv och andra Att jämföra sig själv och andra Sammanställning av statistikdatabaser inom socialtjänstens individ och familjeomsorg Johan Kostela Karin Alexanderson 2011 03 16 Inledning Detta är en sammanställning av

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005 Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 1 2 Innehållsförteckning Inledning/bakgrund 4 Invånarjämförelse 5 Övergripande nyckeltal 5 Nyckeltal inom äldreomsorgen 7 Personalnyckeltal

Läs mer

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 1 (6) FÖRSLAG 17 februari 2010 Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 Denna uppföljningsplan anger struktur och innehåll för socialnämndens uppföljning år 2010, men det är också en struktur för nämndens

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 15:3 Diarienr: 15/0041 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Måns Norberg Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Extern medverkan: Datum:

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2010 OE0107. Innehållsförteckning

Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2010 OE0107. Innehållsförteckning Enheten för statistik om offentlig ekonomi 2011-06-30 1(11) Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS) 2010 OE0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/ 2008-10-23, rev 2013-04-02 1(8) Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier: Förfarandet vid alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) 2007 NR0108 I denna

Läs mer

Socialnämndens mål. Socialnämndens mål med nyckeltal

Socialnämndens mål. Socialnämndens mål med nyckeltal Socialnämndens mål Socialnämndens mål med nyckeltal 2016-2018 2016-03-01 Socialnämndens mål Sida 2(14) Innehållsförteckning Mål... 3 KF MÅL 1: Vindelns Kommun ger bra service med god kvalitet... 3 Socialnämndens

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Sammanfattning. Utredningsuppdraget Sammanfattning Utredningsuppdraget I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen (1994:200), ML, saknas som regel avdragsrätt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 2015:5 Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar MISSIV DATUM DIARIENR 2015-03-18 2014/124-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-06-19 Fi2014/2297 (delvis)

Läs mer

Statistiska centralbyrån 1

Statistiska centralbyrån 1 Detta är en anpassad version av sammanfattningen i Offentlig sektor 2006 avsedd att användas som underlag för tipsfrågor i klassrummet Svaren på samtliga 13 frågor finns i denna sammanfattning. Syftet

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Handlingsplan 2015 2018 Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Förord Indikatorbaserade jämförelser av kvalitet och effektivitet

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Preliminära utfall av 2014 års kommunalekonomiska utjämningssystem och LSS-utjämning

Preliminära utfall av 2014 års kommunalekonomiska utjämningssystem och LSS-utjämning 2013-10-01 1 (9) CIRKULÄR 13:49 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Derk de Beer m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Preliminära utfall av 2014 års kommunalekonomiska utjämningssystem och LSS-utjämning

Läs mer

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 SO0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Stöd och service till funktionshindrade. A.3 Statistikprodukten ingår i

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer