Språkstörning -Vad är det?

Transkript

1 Språkstörning -Vad är det? För att kunna förstå vad en språkstörning är behöver man först vara på det klara med vad som menas med språk. Många gånger blandas tal, språk och kommunikation ihop. Språket består av olika delar (se nedan), där talet (formen) utgör en av delarna. Talet är det som kommer ur munnen, det vi uttalar. Kommunikationen kan vara ett språk utan ett tal som t ex tecken, kroppsspråk, gester. Språket består av olika delar: Form - Formen är det som syns och hörs mest eftersom det har med uttal och grammatik att göra. Det handlar om att kunna böja orden rätt, att sätta dem i rätt ordning, att bygga meningar. Det innebär också att kunna höra skillnad på ord för att kunna göra skillnad mellan olika uttal. Det handlar också om att munmotoriken är utvecklad så att alla ljuden i orden går att uttala rätt. Innehåll - Språkligt innehåll (semantik) är begrepp och ordförråd. Att dela in begreppen i färg, form och antal och kunna göra kategoriseringar som t ex fordon, kläder osv. Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig och förstå budskap, vad andra säger. Användning - Hur användningen (pragmatiken) av språket går till är själva grunden för språket. Det innebär att det finns en mängd regler för hur vi kommunicerar och som gör att kommunikationen eller samspelet med andra underlättas. Det handlar om turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor, att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet. Studier visar att ca 6-8 av alla barn i förskoleåldern har en störd språkutveckling av varierande grad. Det man kallar för grav språkstörning eller generell språkstörning drabbar ca 1 %. En grav/generell språkstörning innebär att man har svårigheter både med språkförståelsen och att själv uttrycka sig. Detta kan få så stora konsekvenser att det blir svårt att klara av en vanlig skolform. Språkstörning finns i högre utsträckning hos pojkar än hos flickor.

2 Språkstörning varierar mellan olika individer och även inom samma individ från situation till situation. Språkstörningen ändrar karaktär under barnets utveckling och barnet kan uppvisa andra slag av problem när det har blivit äldre även om den underliggande språkstörningen är densamma. Ofta får barn med grav språkstörning bekymmer med läsning och skrivning. För barn med språkstörning som växer upp med flera språk märks språkstörningen på samtliga språk. Man kan aldrig skynda på en språkutveckling genom att ta bort ett språk. Det är språkstörningen som är bekymret, inte flerspråkigheten. En del av barnen här på Språksam har, förutom sin språkstörning, också parallella svårigheter som rör koncentration, uppmärksamhet, uthållighet. Även motoriska svårigheter kan förekomma t ex vad gäller att samordna, koordinera rörelser. En del barn har en tilläggsdiagnos, t ex ADHD. Autistiska drag kan också förekomma. Att bemöta barn med språkstörning: Är det något särskilt som är bra att tänka på när man bemöter barn med språkstörning? Ja, eftersom barn med språkstörning har svårt att ta in auditiv information, dvs information som tas in via öronen så behöver man tänka lite extra på vissa saker. Här är några punkter med sådant som kan underlätta i kontakten: Använd korta meningar med en enkel meningsbyggnad. Uttryck dig i kronologisk ordning när du pratar: Först ska vi äta mellanmål och sedan ska vi gå ut, är mycket enklare att förstå än: Vi går ut efter mellanmålet. Sök ögonkontakt med barnet när du pratar med det, se till att du har barnets uppmärksamhet. Barnet tar hjälp av dina läpprörelser, dina gester, ansiktsuttryck och ditt tonfall för att tolka det du säger. Känslor, kroppsspråk och ord ska överensstämma.

3 Var konkret och tydlig. Barn med språkstörning har svårt att förstå ironi och tvetydigheter! Försök att ta reda på om barnet har förstått det du säger. Ta aldrig detta för givet. Klä vardagen i ord. Prata om det ni gör, det som händer, det ni ser och hör. Viktigt att du alltid svarar barnet och visar att du har förstått eller att du inte har förstått. Om barnet använder ett felaktigt uttal eller en felaktig grammatik är det viktigt att du som vuxen upprepar ordet eller meningen på rätt sätt. BILDSTÖD Att använda bildstöd underlättar förståelsen. På Språksam har vi olika bildprogram som vi använder, In Print och Boardmaker. Man kan förstås även hitta en hel del bilder på datorn, ta kort med digitalkamera eller rita själv. Bilderna kan användas på olika sätt t ex som ett bildschema över dagen, ett schema över i vilken ordning man ska klä på sig sina kläder eller för att visa hur länge man ska vara kvar på fritids. En bild kan också användas att berätta till. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) När man använder TAKK så talar man samtidigt som man tecknar. Tecken underlättar för barnen att förstå det de hör och att själva göra sig förstådda. KONTAKTBOK På Språksam finns en kontaktbok mellan hem och skola. Det som står i boken kan fungera som stöd när barnet vill berätta. Det är viktigt att barnet vet vad som står i boken så att det inte blir en hemlig bok. I boken kan man också skriva ner om man märker att barnet vill berätta något som man inte förstår. vi kan skriva hem till pappa/mamma och fråga så kan kanske han/hon kan hjälpa oss

4 Vad gör logopeden? Vi är två logopeder här på Kvarnbacken/Språksam och fyra logopeder på hela Språksam. Det här är våra arbetsuppgifter i stort: Kontinuerlig språklig behandling, individuellt eller i grupp. Kontinuerlig testning. Dokumentation: journalföring, utlåtanden (tex vid vårdbidrag, överlämningar), sammanställningar till föräldrasamtal. Delta i föräldrasamtal. Skriva remisser: öronmott, oralmotoriska teamet osv Överlämningar inom Språksam eller till annan skola. Besöka barn som har sökt till Språksam. Delta vid arbetslagsträffar, personalmöten. Delta i logopedträffar. Leva med språkstörning Av Inger Blom och Malena Sjöberg, Ibland låtsas jag att jag förstår - en bok om elever med språkstörning Av Malena Sjöberg, 2007

5 Språkstörning hos Förskolebarn-informationsskrift Av Åsa Johansson och Iris Samuelsson, 1999 Språkstörning hos barn och unga i skolåldern-informationsskrift Av Anna-Karin Arnald, 2007 Språkstörning i kombination med flerspråkighet-informationsskrift Av Eva-Kristina Salameh LITTERATUR Om du vill läsa mer om tal och språk så finns det en hel del litteratur. Den här listan är hämtad från Talknutens hemsida och innehåller även förslag på böcker som handlar om motorik, perception och psykologi. En del av böckerna finns på Språksam. Tal- och språkutveckling Alin-Åkerman, B. De första sju åren. En helhetssyn på barns utveckling, NOK 1982 Arnqvist, A. Barns språkutvecklking. Studentlitteratur Bjar, L - Liberg, C Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur Centerheim-Jogeroth, M. Vägen till språket. Liber 1988 Jennische, M - Westerlund, M Skrika, jollra, tala. Barnets språk- och talutveckling upp till fyra års ålder. Esselte Studium Johansson, I Språkutveckling hos handikappade barn 1. Tidig språkstimulering av barn med Down syndrom (tillämpbart även för barn med språkstörning). Studentlitteratur 1988.

6 Johansson, Å - Samuelsson, I Språkstörning hos förskolebarn. Informationsbroschyr Afasiförbundet/Talknuten Tel Sandqvist, C -Teleman, U(red) Språkutveckling under skoltiden. Studentlitteratur Stendahl, M Språkstimulans för förskolebarn. Liber Läromedel Svensson, A-K Språkglädje. Studentlitteratur Svensson, A-K Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur Söderbergh, R (red) Från joller till läsning och skrivning. Gleerups Westerlund, M - Segnestam, Y Ett rikt språk. Almqvist & Wiksell Språklig medvetenhet Englund, G Lek med ljud och ord. Almqvist & Wiksell Lundberg, I Språk och läsning. Liber Rosvall, C Språklek och ordglädje. Warne förlag Svensson, A-K Språklekar. Studentlitteratur Tornéus, M På tal om språk. Språklig medvetenhet hos barn. Almqvist & Wiksell Läromedel Tornéus, M- Hedström, G-B - Lundberg, I På tal om språk. Lekar och övningar. Almqvist & Wiksell Tecken Som Stöd för talutvecklingen (TSS) Edenås, H Visuell kommunikation. Bok 1; Prata med mig. Bok 2; Tala,Teckna, Peka. ILKA Förlagsprodukter AB, Box 4059, Malmö. Rydeman, B Tala med tecken. Kursbok i teckenkommunikation. Heimlers Sätteri, Fototryck AB Rydeman, B Videoband; Sagor med tecken, Sånger med tecken. Kan beställas från Aktivitetscenter i Halmstad, tel:

7 Teckenhatten Ett dataprogram som innehåller ord. Alla ord är indelade i olika ordkategorier som gör det lätt att hitta och lära. Orden visas i bilder och tecknen i videosekvenser. Programmet går att beställa på Teckenvideo - Tecken som stöd till talet (grundkurs) Logopeder verksamma inom förskolan på Tal och språkcentrum i Sollentuna har tagit fram en film om Tecken Som Stöd till talet (TSS). Det är en grundkurs och filmen innehåller 400 tecken samt övningar. Filmen går att köpa genom Logopedföreningen Talkliniken, Danderyds sjukhus AB tfn: eller e- post: [ mailto:britt.schonberg@oron.ds.sll.se ]britt.schonberg@oron.ds.sll.se

8 Läsinlärning Dominkovic, K Läsutveckling. Socialstyrelsen. Liber Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Raben & Sjögren Wallenkrans, P. Lär in - inspirationsbok för lärare och föräldrar. Warne förlag. Wik-Thorsell, A L Berätta för barn. Raben & Sjögren Läsning och skrivning Bodin Bratlie, T Språket finns i allt vi gör. Att förebygga läs- och skrivsvårigheter de första skolåren. Ekelunds förlag Eriksen Hagtvet, B - Pálsdóttir, H Lek med språket. NoK Lazear, D Sju sätt att lära. En bok om de sju intelligenserna för elever och föräldraar. Brain Books Liberg, C Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur Seth, I - Heimdal, S - Jansson, E Dyslexi för föräldrar. En handbok från Informationsförlaget Motorik-perception Duvner, T Barnneuropsykiatri. Liber Utbildning Holle, B Barns motoriska utveckling. NoK Kadesjö, B Barn med koncentrationssvårigheter. Liber Utbildning Nielsen, H C Öva-Leka-Lära. Motorisk träning för alla. Motorika Trillingsgaard, A m fl Barn som är annorlunda - Hjärnans betydelse för barns utveckling. Studentlitteratur 1999.

9 Psykologi Cullberg, J Kris och utveckling. Natur och Kultur. Eenfeldt, M Barn och föräldrar i samspel. Utvecklingsspykologi 0-20 år. Liber. Fyhr, G Den förbjudna sorgen. Svenska föreningen för psykisk hälsovård. Tel Lagerheim, B Att utvecklas med handikapp. Almqvist & Wiksell Familj Bengtner, A - Iwarsson, B Varför vill ingen leka med Dennis? Säve förlag. Blom, I - Sjöberg, M Leva med språkstörning. Bilda Förlag Blom, I - Sjöberg, M Föräldrakraft. Föräldrar till barn med funktionshinder berättar om livet och mötet med samhället. Utbildningsförlaget Brevskolan Blom, I - Sjöberg, M Syskonliv. När något av syskonen har ett funktionshinder. Utbildningsförlaget Brevskolan Norén, K - Sommarström, I Syskonskap och handikapp. Om hur det är att ha en handikappad syster eller bror. Allmänna Barnhuset. Tel Syskon till barn med funktionshinder. Folder som tagits fram av Svenska föreningen för psykisk hälsa. Tel Förskola/Skola Ancher, B - Föhrer, U Barnen från språkförskolan - hur gick det? Stockholms resursförvaltning, tel distributionen Ancher, B - Föhrer, U Språkstörda barn i förskola och skola. Om barn med specifik språkstörning. Stockholms resursförvaltning, tel distributionen Bergqvist, S m fl Att möta barn i behov av särskilt stöd (ett kapitel behandlar särskilt barn med grav språkstörning). Liber 1998.

10 Stenhammar, A-M m fl Elevernas skola eller skolans elever. En handbok om att påverka den mål- och resultatstyrda skolan. Handikappförbundens samarbetsorgan tel Stenhammar, A-M (red) Individuell planering för förskolebarnet. SIH Läromedel Tel Stenhammar, A-M (red) Individuell planering för eleven i skolan. SIH Läromedel Tel Barn som behöver särskilt stöd i barnomsorgen. Skolverket Tel Barns rätt Hellström, A Nu är det vår tur. Samhällets stöd till barn med MBD/DAMP. Liber utbildning Barns villkor i förändringstider. Socialstyrelsens rapport 1994:4. Fritzes förlag, tel LSS (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Allmänna råd från Socialstyrelsen 1994:1. Fritzes förlag. tel HEMSIDOR med information kring avvikande tal- och språkutveckling samt en del tips och råd:

11