2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag

Transkript

1 Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl 9:30-15:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Per Pellby, VGR Lars Jusonius, Fyrbodal Camilla Olsson, Fyrbodal Pia Svanqvist, Göteborg Sven Bartilsson, Göteborg Stig-Åke Johansson, Göteborg Kjell Gröndahl, Sjuhärad Anne Svensson, Skaraborg Helena Dahlström, Skaraborg Tjänstgörande ersättare: Kjell Fogelberg, Fyrbodal Anders Lindauer, Sjuhärad Kristina Berneholm, Skaraborg Övriga medverkande: Eva Johansson, Tillväxtverket Lars Paulsson, VGR Lisa Lundin, VGR Sekreterare: Maria Johansson, VGR 1. Inledning Mötesordförande Ulrika Frick hälsade välkommen och presenterade dagens tema, socialt arbetsintegrerande företag. Syftet med dagen är att diskutera behov av insatser och strukturer kring området samt fördjupa oss kring hur vi skulle kunna arbeta med detta utifrån vårt program för social ekonomi. 2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag Eva Johansson från Tillväxtverket berättar om deras satsningar på social innovation och sociala företag och vad det innebär för hållbar utveckling. Sedan ett år tillbaka har de breddat satsningen till samhällsentreprenörskap och sociala innovationer. Tidigare var fokus socialt arbetsintegrerade företag och i och med breddningen på samhällsentreprenörskap kan det numera innehålla flera olika företagsformer. Tillväxtverket arbetar med en samverkansgrupp där bland annat försäkringskassan, tillväxtverket, coompanion, arbetsförmedlingen och Scoopi ingår. Den gruppen tittar bland annat på hur samspelet ser kring sociala företag och hur man kan hitta samarbetsytor som underlättar för sociala företag. Exempel på modeller är: Glada Hudvik-modellen (företagen, coompanion, kommunen och arbetsförmedlingen arbetar tillsammans). Arbetsförmedlingen gör också riktade satsningar på upphandling av utbildningar mm. På orter där det finns pågående socialfondsprojekt kan man t ex se på hur man kan arbeta med arbetsförmedlingen vanlig instrument. I Mölndal kommun finns pågående socialfondsprojekt. Tillväxtverket är till för att stimulera fler företag och skapa arbetskraft. Sociala ekonomin är 1

2 differentierat och inom sociala ekonomin finns diskussion om förhållandet mellan att vara samhällsbärare/opionsbildare till att vara utförare. Vilket inte alltid är helt lätt att förhålla sig till. Mälardalens högskola har gjort en mindre studie på gamla folkrörelser som har tagit utveckling att bli arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet: med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Har dubbel affärsidé: tillhandahåller rehabilitering, arbetsträning, praktik, arbete mm till offentlig sektor utvecklar, producerar och säljer tjänster och/eller varor till företag, offentlig sektor och privatpersoner Strategiska arbetsområden för arbetet med socialt arbetsintegrerande företag. Sänk trösklarna: Underlätta för särskilda målgrupper och nya affärsområden/ affärsmodeller som främjar omvandling och förnyelse att söka och få utvecklingsmedel på Tillväxtverket (bedömning, krav på medfinansiering mm) Följa upp: I vilken utsträckning når Tillväxtverkets medel ut till särskilda målgrupper och till utveckling som stärker en hållbar förnyelse och samhällsutveckling? Utveckla stödet: Bidra till kompetensutveckling och ställa krav på offentligt finansierade aktörer Använd offentlig upphandling. Utveckla och sprida modeller och exempel som underlättar upphandling som stimulerar mångfald och bidrar till samhällsnytta. Kapitalförsörjning. Utveckla förslag kring och initiera egna anpassade tjänster inom kapitalförsörjning/finansieringsformer. Kompetensutveckla rådgivarna. Initiera och samordna kompetensutveckling kring olika målgruppers förutsättningar, nya affärsmodeller och sociala innovationer. Statistik I Tillväxtverkets register finns det idag ca 290 arbetsintegrerande sociala företag. Av dessa finns flest Västra Götaland. I Gotlands län är andelen arbetsintegrerande sociala företag högst i förhållande till antalet invånare. Ca 9000 personer är verksamma i arbetsintegrerande sociala företag. Ca 2650 av dessa har en anställning i företaget. Det är inte helt lätt att definiera vilka som är socialt arbetsintegrerande företag eller ej. En av de viktigaste nämnaren är delaktighet vilket också är den svåraste att bedöma. Det dyker 2

3 upp allt fler olika företag som vill arbeta som sociala företag, där formen inte är kooperativ och där behöver man titta efter hur delaktigheten för medarbetarna/anställda ser ut. Finns det en rädsla för snedvriden konkurrens bland kommunerna som ger stöd? Konkurrenslagstiftningen säger att man inte får bli dominerande på marknaden, vilket inte är fallet för den här typen av företag. När kommunen ger stöd så är det viktigt att man också gör det möjligt för andra företag att anställa personer som står långt i från arbetsmarknaden och driva den här typen av fråga. Samt att man inte avgör på priset utan på andra bedömningsgrunder. Sofisam Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Försäkringskassan har i samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation (SKOOPI) har tagit fram en guide för handläggare i arbetet med sociala företag. Sidan har ca besökare i veckan. Arbete som pågår i kommunerna: - Policys för upphandling med sociala hänsyn - Policys för samarbete med den sociala ekonomin - Överenskommelsen på det sociala området - Samordningsförbunden - Temagruppen Entreprenörskap & Företagande och SKL turné till kommuner med uttalat intresse Att stödja utan att styra - SKL bildar nätverk - Avknoppningar fortsätter Utöver detta arbetet är det också viktigt att lägga till frågan om finansiering och kompetensutveckling. Det finns en brist på ledare och handledare. Kanske ett alternativ är att skapa en yrkesutbildning. Tillväxtverket har hittills haft två utlysningar inom programmet, en på två miljoner och en på fem miljoner. Med inriktning på social innovation och affärsutveckling i socialt arbetsintegrerad sociala företag. Totalt kom det in ansökningar kom in för 100 miljoner. Krav på 30% medfinansiering Bilaga 1) PowerPoint från Tillväxtverket 3. Folkhälskommitténs syn på sociala företag och ökat arbetsdeltagande Lars Paulsson från Västra Götalandsregionen berättar om Folkhälsokommitténs syn på sociala företag och ökat arbetsdeltagare. Folkhälskommitténs uppdrag är att utveckla, utvärdera och sprida. Metodutveckling är en viktig del i detta. Inom området sociala företag har man från kommittén satsat på två stycken projekt: Mamas Retro, ett företag som arbetar med 14 kvinnor med psykiskt funktionshinder och Sfinx, företagsinkubator för sociala företag. Folkhälsokommittén stödjer Sfinx genom en folkhälsopedagog. 3

4 Socialt företagande tillgodoser viktiga områden för hälsan och folkhälsan och kan därmed stärka hälsan hos enskilda individer och samtidigt bidra till att minska skillnader i hälsa. Sociala företag tillämpar ofta arbetsmetoder som kan bidra till personlig utveckling, ökad självkänsla och höjd kompetens för att hävda sig på arbetsmarknaden. Ökar möjligheterna för människor att styra sitt liv, sin egen utveckling och bli en medaktör i samhället. Sociala företag kan stärka handlingsutrymmet. Sociala företag kan vara en del av att stärka strukturen och systemen för människor. Handlingsplan för jämlik folkhälsa (som idag är ute på remiss) innehåller delar om socialt företagande och upphandling av sociala företag. Nästa steg för Folkhälsokommittén är att sprida erfarenheten av metoden och handbok som tar fram av Mamas Retro och av modellen i Sfinx. Bilaga 2) PowerPoint från Folkhälsokommittén 4. Exempel från regionen: Satsningar tillsammans med samordningsförbundet i Sjuhärad och Företagsinkubatorn Sfinx i Göteborgsregionen Sfinx inkubator för sociala företag Sven Bartilsson, Coompanion Göteborg berättar om deras satsning på Sfinx, en verksamhet som ska fungera som en stödstruktur för start av fler hållbara sociala företag. Sfinx har ett stort samarbetspartnerskap med både myndigheter och etablerade sociala företag. Att driva en inkubator innebär att ge stöd efter behov. Sfinx tillhandahåller: - Kontor/mötesrum, datorer och stöd i administration. - Hälsopedagog/hälsoaktiviteter, karriärstöd (samarbete med myndigheter att få personer att gå från bidrag till lön) och grupp/individutveckling. - Fackutbildningar och entreprenörsutbildningar - Mentorskap - De olika företag som utvecklats i Sfinx bedriver en stor bredd på olika verksamheter. Sfinx metod: En grupp deltagare bildar en ekonomisk förening med minst tre delägare/medlemmar där Coompanion är en av delägarna. Deltagarna blir successivt delägare i företaget och då kan de ursprungliga delägarna som var med från starten lämna verksamheten. Deltagarna är med i inkubatorn under ett år och då ska de första personerna ha gått upp till anställning i det sociala företagen. Affärsidén behöver därför vara hållbar så att den genererar intäkter. Deltagarna får genom inkubatorn olika typer av utbildningar (affärsidé, organisation och ledarskap, budget, marknadsföring mm) med det viktigaste är att de kommer igång med aktiviteter i deras företag. Bilaga 3) PowerPoint Sfinx Sjuhäradmusketörerna Anders Lindauer, Coompanion Sjuhärad berättar om deras satsning på att samordna en stödstruktur i Sjuhärad för sociala företag. Sjuhäradmusketörerna är en ekonomisk förening 4

5 som startade upp efter ett trå-prigt Esf-projekt Kompanjonen. ESF-projektet var en samverkan mellan fem kommuner i Sjuhärad, Arbetsförmedlingen och Coompanion. Sjuhäradmusketörerna för nu dialog med Samordningsförbundet kring att ta fram en modell för stödstrukturen. Ett arbete som är tänkt att pågå i två år tillsammans med de berörda företagen som är med och driver Sjuhäradsmusketörerna. Företagen är idag: Guldkanten i Borås, Arbetsglädjen i Skene, Shabellerna i Borås, Idesömnad i Borås som totalt har drygt 20 personer i sysselsättning. Tänkt innehåll i den kommande stödstrukturmodellen: - Offert- och avtalsskrivning - Administrativt stöd (fakturering, löner, bokföring, bokslut, deklarationer) - Produkt- och affärsutveckling - Inkubator - möjlighet att få egna idéer förverkligade - Fortbildning - Friskvård, företagshälsa, personlig livsstil Målet att skapa en permanent plattform. Bilaga 4 PowerPoint Sjuhäradsmusketörerna 5. Workshop Vi delade upp oss i tre grupper och diskuterade kring behovet av riktade satsningar på socialt arbetsintegrerade företag ur ett regionalt perspektiv. 6. Diskussion i helgrupp Nedan följer en sammanställning i punktform av tankar/frågeställningar som uppkom i samtal i helgrupp. Behov av satsningar: Stödstrukturer behövs och det der idag olika ut i de olika delregionerna. Kan de delregionala plattformarna framöver fungera som stödstrukturer? Kanske inte som riktade stödstrukturer för arbetsintegrerande sociala företag, men genom att bidra till möjligheter att skapa stödstrukturer samt fungera som en plattform som kan hjälpa rätt med vart man kan vända sig med sina olika behov. Inkubatorerna är viktiga i starten, men vägen vidare efter att företaget är bildat är väldigt viktigt. Viktigt med mångfalden och inte bara prata om sociala företag utan även visa på andra föreningar som arbetar med verksamheter som driver arbetsmarknadsprojekt. Det finns också ett behov av kapital och av att köpa företag. Finansineringsfrågan och olika typer av finansieringsmodeller är viktig att driva. Kompetensutveckling av beslutsfattare: T ex att arrangera fler bussresor där man får besöka olika sociala företag och lära mer om deras verksamhet. Det hjälper till att öka förståelsen för 5

6 vad sociala företag är. Kommunalförbunden är viktiga att identifiera i detta arbete men också tjänstemän på kommunerna tillsammans med politikerna. Kompetensutveckling inom befintliga sociala företag: Det finns ett stort behov av satsningar på de företag som redan är igång. I Skaraborg finns t ex ett branschråd inom Kompetensplattformen som är inriktat på sociala företag. Det viktigaste idag är legitimitetsfrågan kring sociala företag. Man märker av ett allt större sug i frågan om sociala företag, kommuner vill veta och lära sig mer. I små kommuner finns dock en risk att frågan kring sociala företag konkurrerar med de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna. Att påverka genom beslut inom offentlig förvaltning: När Göteborg stad tog beslutet att 50 % av all tjänsteupphandling ska ske med social hänsyn, då började det hända en massa saker som påskyndar utveckling. På samma sätt var det när Västra Götalandsregionen arbetade med Gröna listan. På samma sätt finns möjligheter för regionen att ha en inverkan på utvecklingen. Regionen kan även arbeta nationellt med förutsättningar för sociala företag och satsningar på människor som står långt ifrån arbetsmarkanden. Det finns krafter idag, t ex på arbetsförmedlingen där man arbetar för ett gemensamt program för sociala företag. Ett kraftfullt verktyg regleringsbrev vad säger staten till sina myndigheter. Samordningsförbunden kan också vara ett sådant verktyg för regionen att arbeta med. Regionens roll: Förstärka samarbetet i delregionala. Modellbyggandet Ta fram modeller för samverkan och stödstrukturer. Så att varje aktör ser sin roll i arbetet med att stödja sociala företag. Regionen kan initiera uppbyggnaden av stödstrukturer. Använda det pågående arbetet med den regionala överenskommelsen för att lyfta frågan kring t ex sociala hänsyn i upphandling (som är en av flera förutsättningar för sociala företag att kunna verka). Vikten av handledning och kompetensutveckling även för befintliga sociala företag. Samverkan mellan Folkhälsa, Regionutveckling, Samordningsförbunden, kommunalförbunden, Tillväxtverket, SKL m.fl. för att arrangera ett eller flera större spridningsseminarier om Sociala företag. Regionen har idag ett struktur där de stödjer ett antal inkubatorer med olika inriktningar och geografisk spridning. Kan man även se inkubatorer för sociala företag som en del av den stödstrukturen? Kan man t ex titta på en modell där sociala företag kan fungera som underleverantörer till andra företag. Det kan vara ett sätt för dessa företag att svara upp gentemot sociala hänsyn i upphandling och ett sätt för sociala företag att få en del av upphandlingen trots att de inte alltid är så stora som krävs för att klara av upphandlingen som helhet. 6

7 Kopplingar till vårt program för Social ekonomi Arbetet med socialt arbetsintegrerade företag kan ses som en del av flera olika insatsområden inom programmet för Social ekonomi (t ex påverkans arbete, kompetensutveckling, socialt entreprenörskap mm). I nuläget finns inte behov av att göra specifikt riktade utlysningar utan istället bygga på det vi har. Som regional aktör är vår viktigaste uppgift att arbeta för att hitta strukturer och modeller samt arbeta med kunskapsspridning och på så sätt arbeta för att bättre klimat för sociala företag att verka i. Det kan också vara intressant att knyta arbetet med socialt företagande till satsningar inom kommande Regionalfond. Exempel på fortsatt arbete Titta på strukturerna kring sociala arbetsintegrerande företag. Det finns en kraft i sociala företag lokalt. Erfarenheterna av det som har gjorts hittills kan vi fortsätta och utveckla och lära sig mer av och sprida. Det finns ett växande intresse från kommunerna. Där är det möjligt för regionen och SER att sprida de erfarenheterna vi har och få de kommunerna som är i uppstartsfas att lära av erfarenheter och inte göra om misstag. Det kan också vara en väg för regionen att titta på detta område inom sitt uppdrag med samordningsförbunden. Arrangera en stor Kunskapskonferens kring socialt företagande under 2014 (ev på delregional nivå), tillsammans med SKL och Tillväxtverket. 7. Socialt entreprenörskap En arbetsgrupp ska bildas som arbetar vidare med struktur och upplägg för utlysningarna 30 september samt med marknadsföringsmaterial. Varje delregionalt nätverk har möjlighet att utse en person till arbetsgruppen. Lämna in namn till Lisa Lundin senast 10 maj. 6. Övriga frågor Teman för höstens SER: 4 september tema Regional Överenskommelse 8 november tema Programmet Social ekonomi och prioriterade satsningar för 2014 Pilotsatsning Att mäta sociala värden: Pilotsatsningen är nu igång och sker genom en samverkan mellan Regionutvecklingssekretariatet, Kultursekretariatet, Folkhälsokommitténs sekretariat och Rättighetskommitténs kansli. Totalt kommer åtta föreningar att erbjudas möjlighet att delta i en gratis utbildning i SROI och genomföra en analys. Lisa Lundin återkommer med mer information. 7. Nästa SER-möte 4 september, kl 13-16:30 i Göteborg tema Regional Överenskommelse. 7