Inspel från Social Entrepreneurship Network

Transkript

1 Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet

2 Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social Entrepreneurship Network är ett s.k. europeiskt lärandenätverk vilket bygger vidare på erfarenheterna från Equals tematiska nätverk och lärandenätverket Better Future for Social Economy (BFSE). I nätverket medverkar ca 10 medlemsländer med representanter från förvaltande myndigheter för ESF, sociala ekonomi-sektorns aktörer som experter, och en del andra, som t.ex. representanter för GECES, forskning, andra myndigheter, etc. Den svenska delegationen består av Svenska ESF-rådet (Nardin Crisbi och Anna-Lena Wettergren Wessman), Tillväxtverket (Eva Carlsson) och Coompanion Sverige (Sven Bartilsson). Vi har också knutit till oss, som nationell referensgrupp, styrgruppen för temagruppen Entreprenörskap och företagande. Nätverkets lärande kring Social Entrepreneurship omfattar 6 olika områden som definierats ur lärdomarna från BFSE; partnerskap/samarbete, stöd-infrastruktur, utveckling och tillväxt, finansiering samt tillgänglighet/märkning/mångfald. Fem peer-reviews har genomförts där exempel från de olika områdena har diskuterats. I januari 2015 kommer slutkonferens genomföras, antagligen i Bryssel. Nätverket syftar till att påverka och understödja utformning av esfprogram och genomförande. 2

3 Inspel till ESF-rådet, Tillväxtverket och Coompanion Syftet med detta inspel är att avrapportera lärdomar som kan få påverkan på hur vi fortsatt arbetar med social ekonomi och socialt företagande i våra respektive organisationer i den nya programperioden. Nedan text baseras på de intryck och lärdomar som vi samlat på oss till dags dato och kompletteras med slutrapporterna från varje peerreview. I texten finns tre olika benämningar; sociala företag, arbetsintegrerande sociala företag och social ekonomi som sektor. Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Sociala företag omfattar alla typer av företag som drivs av organisationer inom den sociala ekonomin. Arbetsintegrerande sociala företag arbetar med integration på arbetsmarknaden, har hög delaktighet för medarbetarna, återinvesterar vinsterna och är fristående fån offentlig sektor. Vi har delat in inspelet i några olika områden och inom varje område anger vi vad respektive organisation kan arbeta med framöver för att stärka social ekonomi, sociala företag och arbetsintegrerande sociala företag. Partnerskap, samordning och struktur Inom sektorn Det behövs en styrka inom den sociala ekonomin som innebär paraplyer för förhandling med det offentliga och politiken, på såväl regional som nationell nivå. I Sverige saknas ett samordnat starkt företrädarskap för den sociala ekonomin, det sociala företagandet i vid mening och för arbetsintegrerande sociala företag. Det finns en viss egenorganisering inom sektorn både nationellt och regionalt men de organisationer som finns är svaga och behöver stärkas för att få något genomslag. I England, och till viss del i Polen finns exempel på organisering som nått mycket längre än här. Inom offentlig sektor 3

4 Strukturen med ett starkt företrädarskap inom sektorn behöver mötas av en samordning på nationell och regional nivå som är förankrad i politiken. Idag finns inte en samordnad politik på nationell nivå. Det finns Överenskommelsen och samverkansgrupper med myndigheter och representanter från sektorn men inga konkreta program eller uppdrag från regeringen till berörda myndigheter för att samordna stöd till den social ekonomi och dess företagande. På regional nivå finns det i en del regioner bl.a. Skåne och Västra Götalands policys och en organiserad samverkan mellan det offentliga och sektorn. Genom SEN har vi sett exempel från Skottland och Frankrike på en genomtänkt politik och engagemang från det offentligas sida och även andra länder som Belgien och England har kommit längre när det gäller detta. Vad kan vi göra? ESF-rådet Ge stöd till nationella kompetensutvecklingsprojekt som fortsätter med SOULs 1 arbete att bygga regionala strukturer. Det kan också vara möjligt i vissa regioner att ta ett mer regionalt grepp, det kräver dock förankring i regional handlingsplan. Fortsätta att stödja det tematiska arbetet som samlar kunskap som kan användas i utformning av politik, d.v.s. nationell temagrupp för social ekonomi och socialt företagande. Tillväxtverket Stimulera till samverkan, stödja samverkan mellan sociala ekonomins organisationer och företag. Fortsätta att koordinera och ansvara för samverkansgruppen för arbetsintegrerande sociala företag och referensgruppen för samhällsentreprenörskap. Ta fram exempel från andra länder om hur politiken där arbetar och hur samverkan mellan det offentliga och den sociala ekonomin utvecklats. Coompanion Förstärka samarbetet med Famna, Skoopi, Hela Sverige ska leva och ev. andra nationella aktörer inom den sociala ekonomin. 1 Sociala ekonomins Organisationer i Utveckling och lärande Nationellt ESF-projekt för kompetensutveckling och nätverkande som genomfördes

5 Arbeta för att stärka den regionala och nationella egenorganiseringen inom social ekonomi, sociala företag och arbetsintegrerande sociala företag. Delta i dialog med regeringen. Stödstrukturer för tillväxt För att socialt företagande skall växa har vi sett att de behöver utveckla nätverk som hjälper det egna företagets tillväxt och konkurrenskraft. Social franchising, konsortier och nätverk för affärsutveckling är exempel på nätverk som har haft stor betydelse för att stärka tillväxten. Några få av dessa nätverk är etablerade idag och många sociala företag försöker att bygga sina nätverk. I Sverige är fortfarande alla tre typerna av nätverk i en tidig utvecklingsfas, i några regioner som Västra Götaland, Östergötland, Dalarna har stödstrukturer utvecklats på lokal nivå. Men befintliga behöver ytterligare några år för att mogna och många nya lokala/regionala nätverk och konsortier behöver skapas. Det finns många goda exempel på social franchising och konsortier att hämta lärdom av från de länder som deltagit i SEN bl.a. från Italien, Belgien, England och Skottland. Vad kan vi göra? ESF-rådet Här skulle ESF kunna arbeta med nationella utlysningar för att sprida metoder för affärsutveckling över landet. Regionala utlysningar för att bygga samverkan mellan arbetsintegrerande sociala företag som konsortier eller affärsutveckling som skapar arbete åt flera. Stimulera till (kräva?) samarbete mellan andra företag, offentlig verksamhet och befintliga sociala företag i projekt. Tillväxtverket Sprida kunskap om samverkansmodeller som konsortier, social franchising och affärssamverkan. Utveckla webbsidan Sofisam med information om hur man gör affärer med sociala företag. Medverka till utveckling av en modell för märkning/certifiering/kvalitetssäkring av arbetsintegrerande sociala företag. 5

6 Coompanion Öka sin kompetens för att arbeta med affärssamverkan mellan sociala företag. Stödja utvecklingen av tillväxtmetoder som social franchising genom t.ex. nationella projekt. Lokalt/regionalt stödja utvecklingen av konsortier och affärssamverkan för arbetsintegrerande sociala företag. Samarbeta mer med Skoopi. Undersöka metoder för märkning av arbetsintegrerande sociala företag. Finansiering Vad gäller området finansiering finns viktiga lärdomar att lyfta fram. Generellt har vi lärt följande av nätverket kring finansiering: 1. Behovet av särskilda investeringsinstrument för sektorn. 2. Att skapa en kedja med blandning av lån och bidrag, bl.a. beroende på vilken fas företaget befinner sig i. 3. Capacitybuildning behöver kombineras med bidrag och lån. 4. En regelbunden samverkan mellan aktörerna är viktig för att åstadkomma det. 5. Den sociala nyttan av investeringarna behöver synliggöras av företagen. I Sverige finns en process som bygger vidare på Mikrofonden Västs erfarenheter som sprids över landet och behöver stöd för att utvecklas. Tillväxtverket har en arbetsgrupp för att undersöka hur olika finansieringslösningar kan utvecklas. Det finns dock inget uppdrag från regeringen eller politiskt uttalad inriktning för att arbeta med frågan. Vad kan vi göra? ESF-rådet Gemensamma utlysningar med Regionalfonden för att projekt ska kunna arbeta med start- och utvecklingsprocesser av sociala företag koordinerat med någon finansieringsprocess. Ur ESF-synpunkt kan fondsamordning och samverkan med mikrofonder vara möjligt att stödja. Ansökningsomgångar för utbildning runt finansiering. Tillväxtverket Fortsätta med arbetsgruppens arbete och projekt med banker. Sprida kunskap om metoder för att mäta social nytta med investeringar. 6

7 Sprida kunskap om olika finansieringslösningar. Regionalfonden samverkansprojekt om finansiering med Socialfondsprojekt. Arbeta för att arbetsintegrerande sociala företag i högre grad tar del av Tillväxtverkets medel för affärsutveckling. Avsätta projektmedel för att säkra framtida drift av Mikrofonderna. Coompanion Engagera sig i Mikrofondsuppbyggnaden och utveckla kompetensen i finansieringsfrågor. Verka för finansieringspartnerskap bildas regionalt. Utveckla och sprida metoder för att mäta social nytta. Stödstrukturer för capacitybuildning och vid start av företag Det behövs ett anpassat stödsystem till sociala företag vid start. För att företagen skall växa behöver de stöd med både affärs-, organisations- och ledarutveckling. I Sverige finns betydande problem vid start av sociala företag vad det gäller finansiering och samarbete med det offentliga bidragssystemet. Det ser i teorin ganska bra ut med stödet för start genom att Coompanion har ett statsbidrag och kan ge gratis rådgivning. I praktiken är de få timmar som Coompanion kan bidra med utan kostnad alldeles för lite för att ett socialt företag ska kunna startas upp. Därför behövs ett utvecklat stödsystem med flera aktörer. På en del håll växer inkubatorer fram för socialt företagande, i dagsläget är de nya och beroende av projektmedel, här behövs ett långsiktigt stöd för deras överlevnad. En problematik är även företagens utveckling efter start, det behövs stöd och utbildning för affärsutveckling, ledarskap, organisationsutveckling m.m. Från SEN-projektet har vi sett en del bra exempel på detta och vikten av att det finns bra möjligheter till utbildning samt stöd både för start och för utveckling av företagen om de ska bli en etablerad del av näringslivet. En del av exemplen skulle kunna utvecklas mer i Sverige. Det skottska exemplet Social Enterprise Academy arbetar med utbildning i ledarskap, entreprenörskap till sociala företagare och andra. De har utvecklat en franchisingmodell för akademin som de nu sprider i Norge och Sydafrika och gärna vill etablera även i Sverige. Fördelarna är stora med att från början finnas med i ett nätverk av liknande verksamheter för att lära av varandra. 7

8 I Spanien finns en liknande verksamhet men den har ett bredare uppdrag till hela sociala ekonomisektorn. Vad kan vi göra? ESF-rådet Ansökningsomgångar med inriktning på ledarutveckling, för sociala företag och arbetsintegrerande företag. Inte för social ekonomi i vid mening. Koppla ihop detta med fondsamverkan kring forskning i frågan. Förstudier kring vilka ledarskapsutvecklingsprogram som finns och som skulle kunna vara användbara, t.ex. det skottska exemplet Social Enterprise Academy. Tillväxtverket Karläggning av de utbildningar och utbildningsaktörer som idag finns för sociala företagare samt kartlägga utbildningsbehovet. Stötta utveckling av en nationell utbildningsaktör för socialt företagande. Coompanion I samverkan med Skoopi och andra centrala aktörer bilda en nationell utvecklings- och utbildningsaktör för socialt företagande som kan säkerställa att utvecklingen av sociala företag får kvalificerat och likartat stöd i hela landet. Göra en gemensam strategi för hur Coompanion och de 25 kontoren ska arbeta med utbildning, stöd och utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Sven Bartilsson, Coompanion Sverige Eva Carlsson, Tillväxtverket 8