Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Transkript

1 Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba med social ekonomi. Har även jobbad i Agdor-projektet som syftat till att stärka den sociala ekonomin. Serus är en ekonomisk förening som jobbar med social utveckling i Europa. Primärt sikte på Sverige, sekundärt på skandinavien. Har samarbetat med kooperativa institutet i Stockholm, som är en samarbetsorganisation för de etablerade kooperativa företagen (coop, ok, fonus etc.). Sedan har nykooperationen utvecklats och gett fart åt det som kallas för social ekonomi. Den etablerade kooperationen har funnits väldigt länge och fungerar på ett annat sätt. Dock ingår den i den sociala ekonomin. Även idrottsrörelsen. Den sociala ekonomin är allt som inte tillhör den offentliga eller privata sektorn. Serus försöker utveckla dessa tankar. Idag finns Serus i Östersund, Stockholm, Linköping och Bryssel. Gordon är född och uppvuxen i en liten socken som heter Skeda, i närheten av Linköping. Läste sedan ett internationellt program som gav möjlighet till studier utomlands. Har kommit en ny bok om social ekonomi, från OECD. Det finns många forskare inom den sociala ekonomin som har publicerat massor av intressanta rapporter. Den här boken är skriven av forskare från andra områden. Begreppet social ekonomi har olika definitioner i olika delar av världen. Det finns olika sätt att definiera. Non-profit, not-for-profit, tredje sektorn, folkrörelsen, det civila samhället, samverkanssektorn. I USA finns det bara non-profit och charity (välgörenhet). I EU har begreppet den tredje sektorn etablerats. Social ekonomi som EU-term föddes i Frankrike Kom till Sverige Numera får man göra vinst, men det är samhällsnyttan som räknas. När vi får ett begrepp till Sverige som förklarar ett fenomen, något som finns, så måste vi definiera det. En oskriven lag i Svensk tradition. Med social ekonomi avses organiserade verksamheter somprimärt har samhälleliga ändamål, bygger p ådemokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala sektorn har allmännyttiga Sociala ekonomins roll Det vi tittar på är Storbritannien och Italien. Två helt olika system som inte liknar varandra särskilt mycket. Även Sverige har en egen tillämpning. Definitionen är ungefär densamma, men tillämpningarna skiljer sig åt mellan olika länder. Det som är spännande med den

2 svenska modellen är att vi utgår ifrån folkrörelsen, något som gör den svenska folkrörelsen helt unik. En sak som är problematisk i Bryssel är att vi fick pengar till den sociala ekonomin, sedan var Thatcher med och bestämde att det här ska vi inte satsa på. Och om man har bestämt att inte satsa på något så är det svårt att häva det beslutet. Mycket av det jobb som serus har gjort är att visa upp folkrörelsen och dess historia. EU står inför en massa utmaningar och har gjort de senaste åren där man ser en minskad tillväxt, en ökad arbetslöshet, ökad migration och så vidare. Det är inte något unikt svenskt. Många organisationer har tagit en roll i den här utvecklingen. Gått från att ha varit en folkrörelse till att ha blivit en del av samhällets svar på dessa utmaningar. Den sociala ekonomin kan lösa dessa frågor, frågan är hur. Där finns det en risk att den sociala ekonomin blir allt mer marknadsmässig. Social ekonomi har betydelse för den sociala utvecklingen. Den möter olika lokala behov. I Sverige har vi en outnyttjad potential att ha ett övergripande perspektiv på utvecklingens tre dimensioner ekonomi, social och miljö. För bara fem år sedan var det väldigt svårt för vissa organisationer att samarbeta. Nu samverkar man mer och mer. Utveckling förutsätter samverkan. Exempel från världen. USA är en parentes. Det finns ingen verklig social ekonomi i USA. Där ligger fokus helt och hållet på charity. Kanada har en fransk-inspirerad modell som jobbar mer uppifrån. Den kombineras med en brittisk-inspirerad underifrånmodell. Italien har ett helt annat system. Där är kooperationen väldigt viktig i deras stödsystem till privata företag. Hela Östeuropa har haft en utveckling där man sedan ca 2000 har arbetat med att få till ett juridiskt system för den sociala ekonomin. Där har det inte funnits någon social ekonomi efter kommunismens fall. Sverige nämns inte på internationella konferenser. Strukturfondsprogrammen tillhör de EU-satsningar som har störst betydelse för den sociala ekonomins utveckling. De hanteras av kommissionen. Det finns en socialfond och en regionalfond. Om vi kan samverka över länsgränserna så ökar möjligheterna att få del av de här pengarna. Den sociala ekonomin har en ny roll att spela. Det finns en kompetens och kunskap inom den sociala ekonomin. Med hjälp av stöd från strukturprogrammen går det att skapa en struktur för den sociala ekonomin som i sin tur kan hjälpa oss att lösa en rad strukturella problem. Det här arbetet behöver vara regionalt. Erfarenhetsutbyte är viktigt i detta. Vår region: Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland och Östergötland. I arbetet ingår LSEK, SE UPP, nykooperationen, ideella sektorn, bildningsförbunden, handikappföreningar

3 med flera. Organisationerna i dessa län har samlats vid ett tiotal tillfällen och enats kring en vision. - Företag och entreprenöriella verksamheter inom den sociala ekonomin skall stärka sin konkurrenskraft och tydligare visa på bidragen till den regionala tillväxten. - Social ekonomi ska skapa hållbara jobb där människors egenmakt står i centrum. - Baseras på samarbete, socialt kapital och stödjande av lokala samverkanspartnerskap. Bygger på den kooperativa idén som strategi för utveckling. Handlingsplan för entreprenörskap innehåller flera huvudspår. Bland annat olika former av stöd, rådgivning etc, sociala innovationer, nya näringsområden, ökad förståelse för den sociala ekonomin och ökad konkurrenskraft. Kapitalförsörjning. - Nätverksbildande för finansiella tjänster - Kompetensutveckling för den finansiella infrastrukturen. - Konsultcheckar - Mm På arbetsmarknaden handlar det om coachning och matchning mm Socialt kapital är en viktig del. Framtiden. Det krävs att det skapas en möjliggörande miljö och implementera stödjande politiska beslut. Skapa instrument för finansiell hållbarhet. Och inkluderande av den sociala ekonomin i beslutsprocesser. Det är högaktuellt med ansökningar till socialfonden. Ett problem är att många avvaktar och säger att de vill se hur socialfondsarbetet utvecklar sig. Inom programområde 2, ökad arbetskraft, har arbetsförmedlingen tagit ett centralt beslut för att inte göra mer än de gör. Arbetslinjen lyfts fram som det viktigaste. Försäkringskassan jobbar på ett annat sätt. Stora projekt med många samverkande parter har större möjligheter att få pengar än mindre projekt. Sverige har kritiserats för att ha alltför många projekt. Det betyder att de måste bli större eller längre för att kunna bli färre. Aktiviteten är alltid viktigare än storlek. Men i slutänden faller stora projekt bättre ut om det är hård konkurrens. Det här handlar om uppifrånstyrning, men den sociala ekonomin drivs fram av lokalt engagemang, i ett underifrånperspektiv.

4 Ja, risken i det här handlar om att man tvingar in delaktigheten i en roll där affärsmässigheten blir viktigare. Människornas kraft kommer förhoppningsvis att bestå längre än EU-pengarna. Historia och geografi måste alltid finnas med i grunden. Det räcker inte att fokusera enbart på pengarna. Lissabonstrategin: Fastställdes i Lissabon i mars Tittade på USA och Japan och konstaterade att dessa länder gick framåt medan EU backade. Fastställde ett mål att EU ska vara den mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomin år Detta ska bygga på social och miljömässig förnyelse, på hållbar utveckling. Starkare ekonomi, fler arbetstillfällen, hållbar utveckling och social integration. Bygger på subsidiaritetsprincipen och utbyte av goda exempel, den så kallade samordningsmetoden. Det finns något som kallas den europeiska sociala modellen. Det r ingen modell, den är inte uteslutande social och inte heller särskilt europeisk, men det är en vision om att kunna kombinera full sysselsättning med arbeten med god kvalitet, jämställdhet, socialt skydd för alla, social integration och att medborgare är delaktiga i beslut som påverkar dem. Europas strategier kan inte bli framgångsrika utan åtgärder på lokal nivå. Lokalsamhällen behöver mobiliseras för att bekämpa arbetslöshet och fattigdom. Så alla projekt är lokala och regionala. Dessa är starka skrivningar i Lissabonstrategin. Europa har en unik social modell för att uppnå ekonomisk och social tillväxt med ett socialt ansvarstagande. Modellen fungerar bra. Alla som stödjer idén bakom en stärkt social ekonomi har skrivningen i princip färdig redan. Det är en öppen struktur och alla kan vara med och stödja serus verksamhet. Något som sprider sig i Sverige just nu är samordningsmetoden. Vid en resa till England tog de flesta med sig erfarenheterna från en förort som varit deprived tidigare, men som haft den starkaste tillväxten av alla. Motorn i utvecklingen var en grupp Somaliska kvinnor från Örebro. På frågan varför de inte startade företag och tillväxt i Örebro svarade de att det inte fanns något stöd, några ekonomiska resurser för att starta företag. I Storbritannien fick man inget socialt stöd, men däremot finansiellt. På det viset kunde kvinnorna starta företag med 200 anställda och försörja sig själva på det. Storbritanniens motsvarighet till Almi har också ansvar för sociala företag. Storbritanniens system är helt annorlunda än det svenska. Man gör ingen skillnad mellan vinstdrivande företag och sociala företag. Efter genomförandet av social act i Storbritannien har sektorn för sociala företag formligen exploderat.

5 Det vore bra om den etablerade kooperationen i Sverige kunde ta ett större ansvar för finansieringen av nya kooperativa företag. Var kan man göra mest för att skapa en motsvarande utveckling i Örebro? Ett samordningsförbund eller regionförbund är förmodligen den instans och den nivå där man kan göra mest för att gynna en utveckling i den här riktningen. Regelsystemen är ett stort hinder för utvecklingen. Regelsystemen i försäkringskassan, arbetsförmedlingen med mera. Systemet binder massor av resurser som skulle kunna användas på ett mycket klokare sätt. Social return on investment spännande uppslag för att förändra världen. Sluta se den sociala ekonomin som kostnader. Och när det gäller kostnader och investeringar skulle vi förmodligen tjäna mycket mer på att satsa lokalt än på internationella företag som plockar ut pengarna ur verksamheten och för dem ut ur landet.