Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl 13:00-16:30

Transkript

1 Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl 13:00-16:30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Per Pellby, VGR Anders Perme, Fyrbodal Lars Jusonius, Fyrbodal Sven Bartilsson, Göteborg Dragan Dobromirovic, Göteborg Stig-Åke Johansson, Göteborg Anita Zetterman, Sjuhärad Kjell Gröndahl, Sjuhärad Per Jagemark, Sjuhärad Anne Svensson, Skaraborg Maria Henriksson, Skaraborg Sven-Erik Åstrand, Skaraborg Tjänstgörande ersättare: Christina Milén, Fyrbodal Miriam Sannum, Fyrbodal Hasse Lundmark, Skaraborg Helena Dahlström, Skaraborg Övriga medverkande: Sverker Berglund, VGR Emma Mattsson, VGR Gustav Rehnström, VGR Lotta Liden Lundgren, Göteborg stad Sekreterare: Maria Johansson, VGR 1. Inledning Mötesordförande Ulrika Frick hälsade välkommen och presenterade dagens tema, Strukturfonderna i Västra Götaland. Syftet med dagen var att följa upp arbetet med pågående processer samt fördjupa oss i upplägget för de kommande strukturfonderna. Vi börjar mötet med en tyst minut för Marie-Ann Eriksson (v) Regionutvecklingsnämnden, som gått bort. 2. Pågående processer A) Lokalekonomidagarna 5 april i Herrljunga Under våren 2013 kommer det att arrangeras regionala Lokalekonomidagar på fyra platser (Norrbotten, Västra Götaland, Skåne, Västernorrland) i Sverige, med fokus vad som behövs för att utveckla den lokala ekonomin utifrån de lokala förutsättningarna. Den juni 2013 kommer det att hållas en nordisk konferens i Åre på temat Living Local Economies supportive financial tools and instruments. Konferensen anordnas av Sveriges Lantbruksuniversitet i samband med Nordiska Ministerrådet ministermöte. Lokalekonomidagarna är en mötesplats för aktörer så som företagare, lokala utvecklingsgrupper, politiker, tjänstemän, kommunrepresentanter, kooperativ, projekt, entreprenörer, lokala initiativ, gräsrötter, föreningar, organisationer, myndigheter, politiska partier, sociala investerare, bankfolk, forskare vid universitet och högskolor med flera. Den 1

2 gemensamma nämnaren är viljan att arbeta för att stödja, utveckla, stärka och studera lokal ekonomi och hållbar tillväxt. Förslag till programmet i Herrljunga presenterades under rådet. Regionen har anlitat Ulla Herlitz för genomförandet av konferensen. Ulla kommer att ta kontakt med de delregionala nätverken för medverkande i programmet. En specifik del av dagen kommer att ägnas åt att i workshopsformat diskutera behov och möjligheter i respektive delregion. Maria kommer att skicka ut inbjudning/program till Herrljunga till alla i rådet samt till kontaktpersonerna i GSE för spridning till medlemmarna i nätverket. Se program och läs mer på: b) Att möta sociala värden, pilotsatsning SROI SER hade metoden SROI som tema för workshop under 2012 där för- och nackdelar diskuterades kring metoden och kring att mäta sociala värden. På SER-mötet beslutades att gå vidare inom området genom att arrangera ett heldagsseminarium kring ämnet att mäta sociala värden. Dagen arrangerades tillsammans med Kulturnämnden, Folkhälsokommittén och Rättighetskommittén och innehöll reflektionen från politiken samt föredrag från akademin/forskning, metoden SROI och metoden socioekonomiskt bokslut. Detta har lett vidare till att regionen nu undersöker möjligheterna till att genomföra en gemensam lärandesatsning, mellan Regionutvecklingssekretariatet, Kultursekretariatet, enheten för Folkhälsofrågor och enheten för Rättighetsfrågor, med fokus på föreningslivets verksamhetsutveckling. Inriktning på metod och verktyg för att mäta/förstå sociala värden. Förhoppningen är att kunna genomföra pilotsatsningen under april 2013 till april 2014, om nämnderna/kommittéerna ställer sig positiva till projektet. Huvudsyfte med pilotsatsningen är att stärka föreningslivet i Västra Götaland. Specifikt för projektet avses: - genomföra en pilotsatsning med föreningar av olika bakgrunder i ett gemensamt lärprojekt kring metoden SROI. - öka kunskapen om att mäta sociala värden. - testa ett verktyg för verksamhetsutveckling för föreningslivet. - att dra lärdomar och utveckla regionens arbete med föreningslivet. Målgrupp: Verksamhetsutvecklare i föreningslivet samt tjänstemän och politiker i Västra Götalandsregionen. Tanken är att under pilotsatsningen erbjuda åtta föreningar att under ett halvår delta i en kompetensutbildning i metoden SROI. Föreningarna ska under projektet delta på utbildningen samt genomföra var sin SROI-analys på sin verksamhet. Föreningarna ska också dela med sig av sina erfarenheter och tankar kring metoden i en rapport samt genom att delta ett gemensamt lärseminarium. Projektet leds av Västra Götalandsregionen och föreningarna anmäler sitt intresse att delta i satsningen, varav åtta föreningar väljs ut med olika bakgrunder och verksamhetsinriktningar. Till satsningen kopplas även en-två referensgrupper för att diskutera resultat och hur vi kan lära av erfarenheterna från satsningen. De föreningar som deltar i piloten ska representeras av en verksamhetsutvecklare och en ekonom. Då arbetet är förhållandevis omfattande är det viktigt att föreningen har resurser i form av personal att tillgå till piloten. Vi diskuterade möjligheten till ersättning för arbetstid, men avsikten är först och 2

3 främst att föreningarna deltar på egen tid. Regionen erbjuder, de föreningar som väljs ut, en chans till kostnadsfri kompetensutbildning/kurs och en möjlighet till verksamhetsutveckling för föreningen. Tanken är också att, vid behov, anlita specifik kompetens som extra resurs till föreningarna som deltar i satsningen. Det kan t ex handla kunskap från en resursperson inom ekonomi/redovisning alt konsultation/rådgivning från personer/föreningar som genomfört metoden SROI. Just nu pågår formulering och idéutkast kring upplägg och struktur för en pilot. Beslut om det blir aktuellt att genomföras tas på respektive sekretariat/nämnd. b) Upplägg för kommande calls inom socialt entreprenörskap Arbetsgruppen bestående av Pia Svanqvist, Stig-Åke Johansson, Camilla Olsson (samt Jan- Olav Carlsson som deltagit under första mötet) från Sociala ekonomins råd, tillsammans med Maria Johansson, har arbetat fram ett upplägg för kommande calls (som skickades ut inför rådets möte). Upplägget baseras på att det ska vara två möjliga steg för projektansökningar. SE Förstudie) mindre projekt på ca ett halvår, á kr. Projekten bedöms av en delregional projektgrupp. Huvudsyftet med SE Förstudie är att generera nya entreprenöriella idéer. Projekten kan handla om lokalt utvecklingsarbete, samverkan och förstudier för kommande större projekt. De delregionala nätverken är ansvariga för bedömningsarbetet och svara på frågor om ansökningarna. Om det är möjligt genom plattformsprojektet också arbeta med att stödja föreningar i projektsökande och genomförande. SE Utvecklingsprojekt) större projekt på ca ett år, á kr. Projekten bedöms av en regional projektgrupp. Projekten kan handla om att ta fram tjänster och produkter, utveckling av nya företag och föreningar samt kompetensutveckling och samverkansprojekt. Vi delade in oss i fem grupper och påbörjade en diskussion om det förslag som finns om upplägget för kommande utlysningar. Rådet får i uppgift att fortsätta diskussionen på hemmaplan i de delregionala nätverken och politisk nivå. Skicka synpunkter till Maria senast 11/2. Till hjälp finns ett antal frågeställningarna att utgå ifrån. Specifikt mail skickas ut om detta. 3. Informationspunkter a) Två nya projekt som beviljades på RUN 18/12: Socialt entreprenörskap för lokal och regional utveckling Och Plattformar för den sociala ekonomin i Västra Götaland b) Det är nu dags för remissomgång för den gemensamma strategin för Tillväxt och utveckling i Västra Götaland Strategin kommer att skickas ut till de delregionala nätverken på remiss under våren och beslut om strategin tas september Bakgrund, information och material finns på: Det finns även en linkedin grupp som man kan följa och kommentera arbetet på: "Gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland" 3

4 c) Årsmöten och nyval i delregionala nätverken. Efter att årsmötena har varit skicka omgående in kontaktuppgifter på de representanter och ersättare som ska ingå i SER för det kommande verksamhetsåret. d) Maria Johansson, kommer att vara föräldraledig från maj Just nu pågår rekrytering av vikare. 4. Strukturfonderna Sverker Berglund presenterar grunderna i Sammanhållningspolitiken Regionala tillväxt- och utvecklingsstrategin som tas fram just nu är grunden för satsningar inom de olika programområdena i Västra Götaland. Delar av den regionala strategin kommer att medfinansieras och möjliggöras via Sammanhållningspolitiken. Sammanhållningspolitiken är en del av Europa Det finns ett strategiskt ramverk som beskriver partnerskapet för sammanhållningspolitiken, där det på nationell nivå tas det fram en partnerskapsöverenskommelse och knutet till den finns operativa program; Regionalfonden, Socialfonden, Fonden för landsbygdsutveckling och Havs- och fiskerifonden. I den finns mål och indikatorer för att mäta framsteg i relation till målen för Europa Partnerksapsöverenskommelsen ska prioritera tematiska mål på nationell nivå. EUkommissionen har föreslagit inriktningar för Regionalfonden och Socialfonden som gäller för oss i Sverige (som tillhör kategorin utvecklade länder). Resonemanget på nationell nivå överensstämmer med de inriktningar som är föreslagna. Det pågår också en diskussion på nationell nivå där man i norra Sverige arbetar för att även få insatser kring Ökad tillgång till, användning av och kvaliteten på IT-teknik. Inriktning Regionalfonden: - Stärk forskning, teknisk utveckling och innovation. - Ökad konkurrenskraft för SME - Stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. (får förmodningen ett nationellt program kring detta tematiska område). Inriktning Socialfonden: - Främja sysselsättningen och arbetskraften och rörligheten - Främja social inkludering och bekämpa fattigdom. - Investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande. Satsningar inom IT-teknik ligger idag på Landsbygdsprogrammet. Huvudutmaningar: Tre huvudutmaningar som EU-kommissionen anser att Sverige bör ta till sig: Otillräcklig kommersialisering av innovationer och forskning och få snabbväxande företag. Detta område kopplas till Regionalfonden. Här finns också utrymme för mer internationella utbyten och att nyttja interegprogram. 4

5 Lågt arbetsmarknadsdeltagande för unga och sårbara grupper Kopplas till Socialfonden. Behov av förbättrat hushållande av naturresurser och kostnadseffektiva klimatåtgärder Kopplas till Fonden för landsbygdsutveckling och Havs- och fiskerifonden. Partnerskapsöverenskommelsen sker genom en förhandling mellan regeringen och kommissionen. Delaktiga i det arbetet är: Landsbygdsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Näringsdepartementet. ESF-rådet, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Man kan påverka detta arbete genom dialogmöten/hearings (befintliga arenor för dialog) där finns ett antal grupperingar inom vilka social ekonomi på olika sätt är delaktiga. Landsbygdsnätverket finns möjligheter att vara delaktig genom. Partnerskapsöverenskommelsen ska vara klar september Därefter har kommissionen sex månader på sig att ta beslut kring partnerskapsöverenskommelsen och de operativa programmen. Vilket betyder att man förhoppningsvis kommer igång med de nya programmen hösten Läs mer: Bilaga 1) Ppt-presentation om Sammanhållningspolitiken Bilaga 2) Beskrivning av tematiska mål inom Sammanhållningspolitiken Diskussion i helgrupp Nedan följer en sammanställning i punktform av tankar/frågeställningar som uppkom i samtal i helgrupp. Det bästa sättet att påverka Sammanhållningspolitiken är att på olika sätt vara delaktighet i diskussioner/grupper gällande de olika förslagen på nationell nivå. Från Västra Götaland har vi hittills påverkat framför allt vid två tillfällen: - Efter det stora dialogmötet i Stenungsund hösten 2011 gällande kommande utmaningar i regionen sammanställdes detta i ett dokument som presenterades nationellt. - Under 2011 arrangerade vi tre dialogmöten med social ekonomi, ledda av Jan Olsson, REVES som även dessa resulterade i en rapport som Jan presenterade på ett nationellt möte. Sverige som nation har relativt lite pengar (12-13 miljarder på en sjuårsperiod), vilka ska fördelas på alla de olika fonderna. Sammanhållningspolitiken är till för att utjämna olikheter i Europa och Sverige tillhör inte de nationerna med störst behov. Samspelet mellan stad och land är ofta en brist i de olika programmen och det finns ett behov av lyfta fram det. Vad är det vi ska lyfta in i strukturfondsprogrammen från det vi har med i Tillväxtstrategin. Hur ska vi göra så att vi begriper? Informationen behöver omsättas i lättförklaring text. Det finns också ett behov av att sitta ner och prata med en fysisk person. 5

6 Kanske plattformarna kan fylla en sådan funktion. Att det där finns en kunskap om var en idé hör hemma och vilka möjliga finansieringar som finns (leader, nationella aktörer, EUprogram, regional finansiering, kommunal finansiering osv). Alla behöver inte kunna allt, men det behövs några som kan hjälpa till att guida rätt. Inför texter om strukturfonder och möjligheter att genomföra fonderna när de väl är på plats: Social ekonomins aktörer kan berätta om erfarenheter och vad som är viktigt för oss? Relatera till måluppfyllelsen för de olika insatsområdena och även EU:s övergripande mål för sammanhållningspolitiken. Vad och hur kan man bidra kring detta? Kan man redan nu fundera kring förstudieprojekt kring vissa av insatsområdena så att man är redo att söka det när programmet startar. T ex berätta om sociala arbetsintegrerade företag som idag sysselsätter en stor mängd människor. Att berätta om exempel som illustrerar. Landsbygdsprogrammet (som finns hos Länsstyrelsen) har framför allt inriktning på infrastruktur och bredbandsutveckling. Regionen medfinansierar idag bredbandsutveckling i landsbygdsprogrammet tillsammans inom vissa specifika inriktningar vilket också har stärkt prioriteringen på inriktningar i Landsbygdsprogrammet. Det handlar dock om att få bredbandsutvecklingen i stora volymer, vilket är viktigt att fundera vidare på. Programområde 1, där det inte behövs någon medfinansiering, där man kan ha projekt för kompetensutveckling bland företag. Vi skulle kunna skapa ett regionalt projekt för att kompetensutveckla personal i föreningar också, ett kunskaps- och kompetensutvecklingsprojekt (likt SOUL-projektet). Kan man göra något inom området inkubator för arbetsintegrerade sociala företag, likt Sfinx. Företagskuvöser för vår arena. Tillgång till medfinansiering behövs i så fall. Idéer runt de tematiska målen: Mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, punkt b) Här finns kopplingar till social innovation. Att hitta gränssnittet mot frivilligorganisationer och nya finansieringsformer. Det behöver finnas med verktyg för social ekonomi inom detta politikområde. Det behövs hybrider mellan olika politikområden. Vad kan vi bidra med för att öppna målen? Mål 9: Att främja social inkludering, punkt a) Koppla ihop detta område med vårt arbete med Överenskommelsen? Kan t ex vara både en regionalfonds- och socialfondsaktivitet. Mål 10: Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande Studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för det livslånga lärandet. Hur kan vi hitta de större bryggorna/plattformarna för att gå ihop flera föreningar och göra saker tillsammans? Kan den regionala överenskommelsen bidra till det? 6

7 Stöttning i att kunna gå samman? Finns det möjlighet att söka större ramprojekt/paraplyprojekt så att små föreningar kan vara med? Att göra Följa upp arbetet med strukturfonderna. Emma Mattsson och Gustav Rehnström formulerar frågeställningar runt regionalfonden och socialfonden som vi skickar ut till rådet. Utifrån dem får de delregionala nätverken samla ihop tankar och ge input. Tidpunkt för detta: mitten/slutet av mars. 6. Övriga frågor Överenskommelsen Arbetsgruppen är bildad med sex personer från social ekonomi och sex personer från regionen + ersättare. Arbetsgruppen har haft sitt första möte januari 2013 och vårens arbete kommer framför allt att bestå av att lära av varandras situationer, skapa ett grundläggande informationsmaterial och påbörja diskussioner på respektive hemmaplaner. Därefter kommer det att planeras ett antal dialogmöten och författas utkast till texter utifrån dessa. Specifika arbetsgrupper runt olika principer kan också bli aktuellt att bilda. Kontaktperson/sammankallande för social ekonomi är Camilla Olsson, Coompanion Fyrbodal Kontaktperson/sammankallande för regionen är Birgitta Adler, Kultursekretariatet Västra Götaland. Behov av en SER-utbildning I vår sker nyval av representanter till SER (i och med årsstämmor i föreningarna). Vi kom fram till att det vore bra att genomföra en SER-utbildning med grundinformation om Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingsnämnden och hur SER fungerar i sin helhet. Vilken kontext befinner vi oss? Vilka frågor har vi diskuterat hittills inom SER? Vad som är aktuella frågor framöver? Denna utbildning ska i så fall ske under april, innan nästa SERmöte. Både gamla och nya deltagare från social ekonomi och regionutvecklingsnämnden är välkomna. Maria ordnar detta och skickar ut en inbjudan. 12 april arrangerar Coompanion Göteborg en busstur för att besöka ett antal olika arbetsintegrerande företag. Turen riktar sig till politiker och arrangeras i ett samarbete med Folkhälsokommittén. Politiker från Regionutvecklingsnämnden och andra nämnder/kommittéer är välkomna. Mer information kommer. Maria får notis från Coompanion och skickar vidare till politikerna i SER. Mellanlanda 15 maj 15 maj arrangeras Mellanlanda, detta år av Länsbygderådet Fyrbodal. Schematisk uppställning av de medel som finns att söka för social ekonomi Det finns ett behöv av att måla upp en bild av vad finns det för medel att söka? Att kratta manegen och göra en schematisk uppställning? Vad har de olika aktörerna för inriktning och för kravställning på innehåll, finansiering mm? För att se var min idé hör hemma? 7

8 7. Nästa SER-möte 26 april, kl i Göteborg Inriktning: följa pågående processer, vi har mycket på gång just nu (SROI, Socialt entreprenörskap, Strukturfonderna, Överenskommelsen mm). Eventuellt tema: - Överenskommelsen - Praktisk tillämpning (praktiska exempel på vad sociala ekonomins program innebär). 8