Studieanvisning Idrott 2/A. 15hp HT 2014 v 34 43

Transkript

1 Studieanvisning Idrott 2/A 15hp HT 2014 v Kurskod 971G14 (Grundlärare fritidshem) Kurskod 973A02 (Grundlärare årskurs 4-6) Kurskod 923G16 (fristående kurs) Estetiska avdelningen, ESA Institutionen för kultur och Kommunikation, IKK Linköpings Universitet 1

2 INNEHÅLL FÖRORD... 3 ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA... 4 KURSENS INNEHÅLL... 4 KURSENS ORGANISATION... 4 KURSUTVÄRDERING... 5 LOKALER... 5 LISAM... 5 KURSUPPGIFTER... 5 UPPGIFT ID 2: PORTFOLIO... 6 UPPGIFT ID 2: RÖRELSEANALYS FRIIDROTT... 7 UPPGIFT ID 2: FRILUFTSDAG RYDSKOLAN... 8 UPPGIFT ID 2: VIDINGSJÖ... 9 UPPGIFT ID 2: INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER ORIENTERING UPPGIFT ID 2: TENTAMEN TRÄNINGSLÄRA UPPGIFT ID 2: RÖRELSEANALYS BOLL UPPGIFT ID 2: LITEN RAPPORT BEDÖMNING OCH BETYG KURSPLAN 971G14, 923G KURSPLAN 973A ANGÅENDE FUSK LITTERATURLISTA...20 REFERENSLISTA

3 FÖRORD Vi vill hälsa dig varmt välkommen till kursen Idrott 2 som är en ämneskurs inom grundlärarprogrammet på Linköpings universitet samt Idrott & Hälsa A som är motsvarande fristående kurs. Vi kommer förhoppningsvis att tillsammans göra detta till en mycket bra kurs som du som student kommer att känna att du har stor nytta av i din framtida roll som lärare. Innehållet i denna studieanvisning har utarbetats av kursansvarig och undervisande lärare. Syftet med studieanvisningen är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens övergripande syften, mål och organisation. Den kan komma att kompletteras med ytterligare information under kursens gång. Under kursen kommer också ett gemensamt kursrum på LISAM att fungera som informations- och kommunikationsverktyg för det kontinuerliga arbetet. Lycka till med studierna! Kursansvariga och medverkande lärare Kursansvariga: Kicke (Catarina) Jeppsson, IKK catarina.jeppsson@liu.se Tove Johansson, IKK tove.johansson@liu.se Medverkande lärare: KJp Catarina Jeppsson kicje94 catarina.jeppsson@liu.se TJ Tove Johansson tovjo05 tove.johansson@liu.se HA Helena Alsegård helal41 helena.alsegard@liu.se SL Solveig Lundin sollu08 solveig.lundin@liu.se AH Annelie Holmberg annho90 annelie.holmberg@liu.se LA Lotta Alemyr lotta.alemyr@liu.se KS Klas Sandell 3

4 ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA I kursen Idrott 2 kommer du som student att ha grundskolans (år 1-6) styrdokument som utgångspunkt för att problematisera vad du bör lära dig inför din roll som lärare i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt är det viktigt att bearbeta kurslitteraturen, kursinnehållet och aktuell forskning inom området för att lyckas med dina uppgifter och mål i kursen. Kursen kommer inte att kunna utbilda dig till en fullt komplett lärare där du får full förtrogenhet i ämnets alla delar, men du kommer att utbilda dig i flera av de delar som en lärare i idrott och hälsa arbetar med och det är du själv som sätter ribban för hur mycket du ska få med dig. Vi kan endast garantera en grundnivå, resten står du själv för. Det gäller att pröva, öva, problematisera, reflektera, diskutera, analysera, pröva igen, öva mer etc. KURSENS INNEHÅLL Genom att studera ämnesområdet hälsa och livsstil utmanas du som student att undersöka vad som skapar förutsättningar för en livslång hälsa och hur detta kan ta sig uttryck i arbetet med elever. Speciellt fokus riktas åt åldersanpassad träningslära och ett salutogent förhållningssätt. Barns olika förutsättningar utifrån till exempel etnicitets- och genusaspekter bearbetas och reflekteras utifrån olika perspektiv relaterat till ämnet idrott och hälsa. Du utmanas i att genomföra och anpassa friluftsliv och utevistelse till olika förhållanden och miljöer i syfte att skapa positiva upplevelser och lärsituationer i naturen. I samband med detta problematiseras värdet av ett aktivt friluftsliv. Under kursen ska du utveckla och tillgodogöra dig fungerande redskap för utvärdering och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Styrdokumenten för idrott och hälsa studeras och då främst med syfte att kunna tolka mål och att utveckla förutsättningar för god dokumentation. Det egna ledarskapet problematiseras i både teori och praktik. En del kursuppgifter kommer att genomföras ute på skolor. Ämnesdidaktiken för idrott och hälsa sätts i fokus och du övar upp din förmåga att kritiskt förhålla dig till ämnesinnehåll och metodval. Friluftsliv, orientering, bollspel och friidrott ägnas speciell uppmärksamhet i den här delkursen. Du kommer under kursens slutskede att i par genomföra i ett mindre projektarbete inom ett ämnesområde som knyter an till kursens innehåll. KURSENS ORGANISATION Kursen läses som en helhet där studenten samlar och sammanställer reflektionsuppgifter och kursuppgifter i kursportfolion, vilken också utgör underlag för examination. Studentgruppen kommer att delas in i mindre arbetsgrupper med 4-6 studenter per grupp. I vissa fall förläggs redovisningen till skolor där elever på fältet blir målgrupp för redovisningen. Under kursens gång förväntas studenterna, på självstudietid, utöver arbetet med de teoretiska momenten, öva på de praktiska momenten. Studenterna i kursen har tillgång till Campushallens A-sal och kan boka denna alla tider den inte är bokad för annan undervisning eller aktiviteter. 4

5 KURSUTVÄRDERING Utvärderingen av kursen kommer bland annat att ske via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem KURT efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. LOKALER Undervisning sker på Campus Valla i Linköping. Vi kommer främst att förlägga undervisningen i Campushallens A-sal samt i Key-husets lärosalar. Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på LISAM Alla kursdokument, uppgifter och länkar som gäller för studierna i denna kurs kommer finnas att hämta i kursrummet på Lisam. Det är av yttersta vikt att du som student regelbundet håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via Lisam. Detta är till exempel den enda kanal som ansvariga lärare använder för akuta ärenden som lokalbyten, inställda föreläsningar eller andra schemaförändringar. KURSUPPGIFTER På kommande sidor följer en översikt över de examinationer och uppgifter som ingår i kursen. Eventuella kompletteringar och justeringar kan komma att ske under kursens gång. 5

6 UPPGIFT ID 2: (POR 3, 5HP, U/G/VG) Kursmål: PORTFOLIO Förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa med stöd i aktuell forskning, samt visa på hur barns hälsa kan stimuleras och utvecklas. Tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer och kritiskt kunna granska eget och andras arbeten. Hantera och anpassa ämnesinnehållet till elevers olika förutsättningar. Uppgiftsbeskrivning: Du dokumenterar kursen i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. I samband med föreläsningar eller praktiska pass presenterar ansvarig lärare en eller flera reflektionsfrågor, vilka du sedan diskuterar och litteraturanknyter i din portfolio. Frågorna läggs ut på Lisam och ska besvaras även om du varit förhindrad att delta på ett pass/seminarium. Vissa frågor ska endast besvaras om man varit förhindrad att närvara på lektionstillfället/föreläsningen. Riktlinjer för Portfolioarbetet: 1. Portfolion ska innehålla samtliga delar som efterfrågas i portfoliomallen på Lisam: a. Innehållsförteckning, b. mål och förväntningar på kursen utifrån kursplanen och kursinnehållet, c. besvarade reflektionsfrågor från föreläsningar, seminarier, praktiska pass och redovisningar utifrån de direktiv som ges, d. självvärdering utifrån kursens mål, e. referenslista. 2. Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. 3. Alla texter ska vara läsliga och dataskrivna i Word-format. 4. Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. 5. Valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. 6. Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven men utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Lämnas in på Lisam senast mån v.41 kl. 18:00. Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 6

7 UPPGIFT ID 2: (En del i PRE 5, 1hp, U/G) RÖRELSEANALYS FRIIDROTT Kursmål: praktiskt själv förevisa grundläggande övningar i de idrottsmoment som ingår i delkursen, välja och använda lämpliga IKT-hjälpmedel för undervisning och dokumentation och analys av elevers arbeten och insatser. Uppgiftsbeskrivning: Under det tredje friidrottspasset kommer vi att arbeta med rörelseanalys i några utvalda friidrottsgrenar. Ipads med programmet Coachers Eye kommer att användas som hjälpmedel för rörelseanalysen. I mindre grupper ska ni: 1. Sätta er in i det perfekta utförandet för exempelvis ett clearslag i badminton. 2. Träna på att utföra rörelsen. 3. Filma varandras utföranden. 4. Titta på filmen, helst i ultrarapid, och ge varandra förslag på utveckling: a. Analysera b. Korrigera/Förbättra 5. Öva mer. 6. Filma igen och ge varandra förslag på utveckling: a. Analysera b. Korrigera/Förbättra 7. Öva mer osv 8. Gå vidare till nästa övning och upprepa proceduren. Exempel på övningar som kan analyseras: ett längdhopp ett höjdhopp ett kast med liten boll en kulstöt löpteknik Vid frånvaro: Ska du istället lämna in en film. Det kan vara du själv eller någon annan som filmas (du ska dock utföra minst 1 av rörelserna själv). På filmen eller i ett bifogat dokument ska det framgå: vad som kännetecknar det perfekta utförandet, vad du ser i din analys och vilka korrigeringar/förslag på förbättringar du skulle vilja förslå. Filmen + dokumentation skickas in till bedömande lärare. Praktisk examination i samband med passet Rörelseanalys friidrott, tisdag v.35. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson. 7

8 UPPGIFT ID 2: (En del i POR 3) FRILUFTSDAG RYDSKOLAN Kursmål: Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar. (971G14, 923G16) planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar, samt argumentera för sina val (973A02) Uppgiftsbeskrivning: Vi kommer att delta i en friluftsdag som Rydskolan anordnar för flera hundra elever som vandrar en del av Östgötaleden. Det här blir en dag då du dels får observera och ta del av hur andra ledare agerar ute i skog och mark tillsammans med elever i år 1-6. Du kommer delvis också att få möjlighet att träna ditt eget ledarskap under dagen i olika situationer. Du kommer att vandra en sträcka tillsammans med 1-2 ledare, en grupp elever och eventuellt några föräldrar. Efter vandringen samlas alla för gemensam lunch, även där kommer du att kunna hjälpa till där det behövs. Inför dagen ska du planera (tänk på att beskriva allt så att någon utomstående kan förstå och använda planeringen): Minst 2 bli-varm-lekar. 1 övning/diskussion som tränar elevernas förståelse för allemansrätten. 1 övning/lek som tränar elevernas förmåga att observera/känna på/smaka på/uppleva naturen. Tänk på att du måste själv ta ansvar för att eventuellt material till dina aktiviteter tas med under vandringen! Du kanske inte kommer få möjlighet att genomföra allt det du planerat med du ska genomföra minst 1 av dina planerade aktiviteter. Du ska efteråt utvärdera din planering, ditt genomförande och dina upplevelser från dagen som helhet. Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och hur skulle du kunna göra det annorlunda? Vad behöver du tänka på inför nästa gång du bedriver friluftsliv och utevistelse med elever (under redovisningen i Vidingsjö till exempel)? Detta biläggs portfolion. Skriftlig planering lämnas in på Lisam senast fredag v.36 kl. 23:00. Vandringen genomförs tisdag v.37, på Östgötaleden, med Rydskolan. Utvärdering skrivs i portfolion. Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 8

9 UPPGIFT ID 2: (PRE 4, 3hp, U/G) Kursmål: VIDINGSJÖ Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar(971g14, 923G16) planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar, samt argumentera för sina val (973A02) Hantera säkerhetsaspekter inom de områden kursen behandlar, Visa förmåga att ge och ta konstruktiv kritik, samt utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap visa på förmåga att utvecklas vidare och anta nya utmaningar, Beskriva, förklara och tillämpa delar av kursplanen för idrott och hälsa år 1-6 samt ge exempel på hur dessa kan dokumenteras och bedömas. Uppgiftsbeskrivning: Studiegruppen ska tillsammans planera, genomföra, dokumentera och utvärdera ett undervisningstillfälle för år 5 (halvklass) på Vidingsjöskolan med fokus på friluftsliv och utevistelse. Undervisningen ska utgå ifrån det centrala innehållet samt kunskapskraven i ämnesplanen och fokus ska ligga på elevernas upplevelse och lärande. Som stöd i planeringen får ni tillgång till kartor och bilder över det område där undervisningen kommer att ske. I den skriftliga planeringen ska det tydligt framgå: Målbeskrivning vad ska ni försöka lära eleverna? Koppla till ämnesplan och litteratur. Hur ska ni göra för att uppnå detta? Aktivitetsbeskrivning - beskriv så att någon utomstående kan förstå och använda planeringen. Hur tänker ni kring fördelning av uppgifter, ansvar, ledarskap? Hur tänker ni kring introduktion och första mötet med eleverna, samlingar under tiden, avslutning etc.? Riskanalys. Efter genomförandet kommer ni att få feedback på ert ledarskap av en studiegrupp. Ni har sedan i uppgift att observera en annan studiegrupp och ge feedback på deras ledarskap. Mer information om detta ges i samband med passet Friluftsliv, riskanalys o intro Vidingsjö på torsdag v.34. Ni ska efteråt utvärdera gruppens planering, ert genomförande, den feedback ni fick och era upplevelser från dagen som helhet. Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och hur skulle du kunna göra det annorlunda? Vad behöver du, utifrån din feedback och dina upplevelser, tänka på inför nästa gång du bedriver friluftsliv och utevistelse med elever? Gruppens sammanfattande utvärdering laddas upp i grupprummet på Lisam. Lämna in gruppens planering på Lisam senast torsdag v.37. Genomförs tisdag v.38 på Vidingsjöskolan. Lämna in gruppens utvärdering i grupprummet på Lisam senast torsdag v.38. Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 9

10 UPPGIFT ID 2: (PRE 3, 1hp, U/G) INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER ORIENTERING Kursmål: Praktiskt själv förevisa grundläggande övningar i de idrottsmoment som ingår i delkursen. Uppgiftsbeskrivning: Du kommer att examineras praktiskt, muntligt och skriftligt i följande färdigheter: Kartförståelse (vad är en karta, skala, färger, karttecken, höjder, ledstänger). Passa kartan med hjälp av terräng och kompass. Kartläsning mot tydlig ledstång. Kartläsning mot kontrollpunkt. Grundläggande principer för OL med elever i grundskolan (banläggning, säkerhet, trygghet). Examinationen baseras på våra praktiska pass samt boken Orientera i skolan. Redovisning i Vallaskogen tisdag v.39. Bedömande lärare: Tove Johansson. 10

11 UPPGIFT ID 2: (SRE 2, 2hp, U/G) TENTAMEN TRÄNINGSLÄRA Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa, med stöd i aktuell forskning, samt visa på hur barns hälsa kan stimuleras och utvecklas. Uppgiftsbeskrivning: Examination i form av en mindre skriftlig tentamen där du genom att svara på frågor ska visa att du förstått och kan använda dig av kunskapen inom området åldersanpassad träningslära. Som stöd för lärandet hålls ett litteraturseminarium torsdag v.39, veckan innan tentamen. Där studentgruppen tillsammans har möjlighet att hjälpas åt att problematisera och diskutera svårigheter inför tentamen samt få stöd av ansvarig lärare. Mer information ges i samband med passet Träningslära 1 på onsdagen v.38. Skriftlig tentamen måndag v.40 i sal Form 1, Key-huset Linköping. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson. 11

12 UPPGIFT ID 2: (En del i PRE 5, 1hp, U/G) RÖRELSEANALYS BOLL Kursmål: praktiskt själv förevisa grundläggande övningar i de idrottsmoment som ingår i delkursen, välja och använda lämpliga IKT-hjälpmedel för undervisning och dokumentation och analys av elevers arbeten och insatser. Uppgiftsbeskrivning: Under ett av bollpassen kommer vi att arbeta med rörelseanalys i några utvalda bollkompetenser. Ipads med programmet Coachers Eye kommer att användas som hjälpmedel för rörelseanalysen. I mindre grupper ska ni: 9. Sätta er in i det perfekta utförandet för exempelvis ett clearslag i badminton. 10. Träna på att utföra rörelsen. 11. Filma varandras utföranden. 12. Titta på filmen, helst i ultrarapid, och ge varandra förslag på utveckling: a. Analysera b. Korrigera/Förbättra 13. Öva mer. 14. Filma igen och ge varandra förslag på utveckling: a. Analysera b. Korrigera/Förbättra 15. Öva mer osv 16. Gå vidare till nästa övning och upprepa proceduren. Exempel på övningar som kan analyseras: passning och mottagning av boll studsa boll stillastående kasta upp och fånga boll passning och mottagning (dämpning) av boll med fötterna dribbling under förflyttning Vid frånvaro: Ska du istället lämna in en film. Det kan vara du själv eller någon annan som filmas (du ska dock utföra minst 1 av rörelserna själv). På filmen eller i ett bifogat dokument ska det framgå: vad som kännetecknar det perfekta utförandet, vad du ser i din analys och vilka korrigeringar/förslag på förbättringar du skulle vilja förslå. Filmen + dokumentation skickas in till bedömande lärare. Praktisk examination i samband med passet Rörelseanalys boll, tisdag v.40. Bedömande lärare: Tove Johansson. 12

13 UPPGIFT ID 2: (RAP 1, 3hp, U/G) LITEN RAPPORT Kursmål: Genomföra en mindre empirisk studie, där studenten även undersöker, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området samt motiverar metodval. (971G14, 923G16) Genomföra en mindre empirisk studie, där studenten självständigt även undersöker, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området samt motiverar metodval (973A02) Tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer och kritiskt kunna granska eget och andras arbeten. Uppgiftsbeskrivning: Ni ska parvis (971G14, 923G16) (i undantagsfall enskilt och då endast efter överenskommelse med ansvarig lärare) och enskilt (973A02) skriva ett mindre fördjupningsarbete i rapportform. Den här uppgiften syftar till att ni, utifrån ett barnperspektiv, ska fördjupa er i begreppet hälsa. Ni ska intervjua minst var sitt barn i åldern 6-12 år utifrån ett syfte och vald frågeställning som handlar om eller kan relateras till barns hälsa och att må bra. Formulera en gemensam intervjuguide, som ni utgår ifrån. Intervjuerna ska spelas in och transkriberas. Problematisera sedan begreppet hälsa och koppla era resonemang till intervjuresultatet och litteratur. Ämnet ska ha koppling till kursens innehåll, vara avgränsat och vetenskapligt förankrat. Ni ska i arbetet beskriva metodvalet, intervjuerna, samt koppla och bearbeta minst en valfri avhandling eller vetenskapligt granskad rapport/studie utöver kurslitteratur. Arbetets rekommenderade omfattning: ca 6-7 sidor(12pkt) exklusive framsida, sammanfattning, innehållsförteckning, referenslista samt bilagor. Att arbetet är vetenskapligt innebär att ni i den skriftliga produktionen visar förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna ska ha ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Ta gärna kontakt med t.ex. Solveig Lundin på biblioteket, Campus Valla, som är ämnets kontaktbibliotekarie, om ni behöver stöd i litteratursökning. I uppgiften ingår, förutom redovisningen, också att opponera på kurskamraters arbete, såväl muntligt, som visuellt (t.ex. PP). Ni ska inför er framläggning även sätta er in i de andra arbeten som presenteras under ert framläggningspass. Rapporten ska mailas till handledare och opponent senast fredag v.42 kl. 16:00. Kompletteringar efter opponering, som krävs för att arbetet ska uppnå godkänt, redovisas därefter endast till bedömande lärare senast fredag v.43 kl. 18:00. Bedömande lärare: Annelie Holmberg. 13

14 BEDÖMNING OCH BETYG Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 15 hp. Samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa, med stöd i aktuell forskning, samt visa på hur barns hälsa kan stimuleras och utvecklas Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring hälsa som presenteras i kursen. Studenten visar förmågorna i gruppuppgifter och individuella uppgifter genom att kunna föreslå, redogöra för och förevisa/leda övningar och lekar som är lämpliga för att stimulera och utveckla barns hälsa planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar Den studerande kan relatera begrepp och kursinnehåll till det kunskapsstoff som bildar utgångspunkt för undervisningen i skolan, planera utifrån dessa samt genomföra och utvärdera Detta visar studenten genom att aktivt delta i grupparbeten och redovisningar samt i de skriftliga redovisningarna av dessa arbeten. praktiskt själv förevisa grundläggande övningar i de idrottsmoment som ingår i delkursen Det visar studenten i samband med praktiska prov och redovisningar. hantera och anpassa ämnesinnehållet till elevers olika förutsättningar Det visar studenten i samband med praktiska prov och redovisningar. hantera säkerhetsaspekter inom de områden kursen behandlar Det visar studenten i samband med praktiska prov och redovisningar genom att leda och förevisa de praktiska momenten på ett säkert sätt. visa förmåga att ge och ta konstruktiv kritik, samt utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap visa på förmåga att utvecklas vidare och anta nya utmaningar Det visar studenten genom att aktivt delta i redovisningar och praktiska prov samt genom att föreslå relevanta åtgärder och alternativ när så behövs. dokumentera och värdera elevers utveckling och måluppfyllelse och kunna tillämpa kunskapskrav och sätta betyg i ämnet Det visar studenten i samband med matrisuppgiften i portfolion där studenten planerar för att kunna dokumentera och utvärdera elevers kunskapsnivå i förhållande till kunskapskraven i ämnet. 14

15 välja och använda lämpliga IKT-hjälpmedel för undervisning och dokumentation och analys av elevers arbeten och insatser. Det visar studenten i samband med uppgifter där rörelseanalys ingår. Likaså när rapporten presenteras visuellt. genomföra en mindre empirisk studie, där studenten även undersöker, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området samt motiverar metodval Det visar studenten i samband med redovisningen av rapporten. tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer och kritiskt kunna granska eget och andras arbeten Det innebär att den studerande i sin skriftliga produktion visar förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt. Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Studenten genomför uppgifter inom givna tidsramar Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 15

16 KURSPLAN 971G14, 923G16 Idrott 2 - grundlärare med inriktning mot fritidshem, 16-30hp Idrott A fristående kurs, 1-15 hp Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa, med stöd i aktuell forskning, samt visa på hur barns hälsa kan stimuleras och utvecklas planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar praktiskt själv förevisa grundläggande övningar i de idrottsmoment som ingår i delkursen hantera och anpassa ämnesinnehållet till elevers olika förutsättningar hantera säkerhetsaspekter inom de områden kursen behandlar visa förmåga att ge och ta konstruktiv kritik, samt utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap visa på förmåga att utvecklas vidare och anta nya utmaningar Beskriva, förklara och tillämpa delar av kursplanen för idrott och hälsa år 1-6 samt ge exempel på hur dessa kan dokumenteras och bedömas välja och använda lämpliga IKT-hjälpmedel för undervisning och dokumentation och analys av elevers arbeten och insatser genomföra en mindre empirisk studie, där studenten även undersöker, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området samt motiverar metodval tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer och kritiskt kunna granska eget och andras arbeten Kursinnehåll Genom att studera ämnesområdet Hälsa och livsstil utmanas studenten i att undersöka vad som skapar förutsättningar för en livslång hälsa och hur detta kan ta sig uttryck i arbetet med elever. Ett salutogent förhållningssätt problematiseras och praktiseras. Barns olika förutsättningar utifrån till exempel etnicitets- och genusaspekter sätts i fokus, vilka studenten får bearbeta och reflektera kring utifrån olika perspektiv relaterat till ämnet idrott och hälsa. Studenten utmanas i att genomföra och anpassa friluftsliv och utevistelse till olika förhållanden och miljöer i syfte att skapa positiva upplevelser och lärsituationer i naturen. I samband med detta problematiseras värdet av ett aktivt friluftsliv. Studenten ska utveckla och tillgodogöra sig fungerande redskap för utvärdering och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Styrdokumenten för idrott och hälsa studeras och då främst med syfte att kunna tolka mål och att utveckla förutsättningar för god dokumentation. Konflikthantering och det egna ledarskapet problematiseras i både teori och praktik. Ämnesdidaktiken för idrott sätts i fokus och studenten övar upp sin förmåga att kritiskt förhålla sig till ämnesinnehåll och metodval. Friluftsliv, orientering, bollspel och friidrott ägnas speciell uppmärksamhet i den här delkursen. Studenten kommer under kursens slutskede att i par genomföra i ett mindre projektarbete inom ett ämnesområde som knyter an till kursens innehåll. 16

17 KURSPLAN 973A02 Idrott 2 - grundlärare med inriktning mot år 4-6, hp, 15hp Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: kritiskt förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa samt, med stöd i aktuell forskning, visa på hur barns hälsa kan stimuleras och utvecklas planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar, samt argumentera för sina val praktiskt själv förevisa grundläggande övningar i de idrottsmoment som ingår självständigt hantera och anpassa ämnesinnehållet till elevers olika förutsättningar hantera säkerhetsaspekter inom de områden kursen behandlar Visa förmåga att ge och ta konstruktiv kritik, samt utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap visa på förmåga att utvecklas vidare och anta nya utmaningar dokumentera och värdera elevers utveckling och måluppfyllelse och kunna tillämpa kunskapskrav och sätta betyg i ämnet samt kunna kommunicera dessa till berörda välja och använda lämpliga IKT-hjälpmedel för undervisning och dokumentation och analys av elevers arbeten och insatser genomföra en mindre empirisk studie, där studenten självständigt även undersöker, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området samt motiverar metodval uppvisa ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer Kursinnehåll Genom att studera ämnesområdet Hälsa och livsstil utmanas studenten i att undersöka vad som skapar förutsättningar för en livslång hälsa och hur detta kan ta sig uttryck i arbetet med elever. Ett salutogent förhållningssätt problematiseras och praktiseras. Barns olika förutsättningar utifrån till exempel etnicitets- och genusaspekter sätts i fokus, vilka studenten får bearbeta och reflektera kring utifrån olika perspektiv relaterat till ämnet idrott och hälsa. Studenten utmanas i att genomföra och anpassa friluftsliv och utevistelse till olika förhållanden och miljöer i syfte att skapa positiva upplevelser och lärsituationer i naturen. I samband med detta problematiseras värdet av ett aktivt friluftsliv. Studenten ska utveckla och tillgodogöra sig fungerande redskap för utvärdering och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Styrdokumenten för idrott och hälsa studeras och då främst med syfte att kunna tolka mål och att utveckla förutsättningar för god dokumentation. Konflikthantering och det egna ledarskapet problematiseras i både teori och praktik. Ämnesdidaktiken för idrott sätts i fokus och studenten övar upp sin förmåga att kritiskt förhålla sig till ämnesinnehåll och metodval. Friluftsliv, orientering, bollspel och friidrott ägnas speciell uppmärksamhet i den här delkursen. Studenten kommer under kursens slutskede att i par genomföra i ett mindre projektarbete inom ett ämnesområde som knyter an till kursens innehåll. Examination Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och visuella redovisningar enskilt och i grupp. 17

18 ANGÅENDE FUSK Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter: Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. 18 (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk.

19 plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten. (Nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kan komma att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför vid begäran skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Se nedan för engelskans Urkund-adresser. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: NN.liu@analys.urkund.se 19

20 LITTERATURLISTA Gulmarkerade = ändrat Alsegård, Helena (2007) Samarbetsövningar. Stockholm: Sisu Idrottsböcker Bergin, Daniel (red.) (2011) Grundträning i friidrott år. Stockholm: SISU idrottsböcker. Brügge m fl (2011) Friluftslivets pedagogik. Liber: Stockholm Doverborg Elisabeth, Pramling Samulesson Ingrid (2012) Att förstå barns tankarkommunikationens betydelse. Stockholm: Liber Huitfeldt, Åke m.fl. (1998) Rörelse & Idrott. Liber: Stockholm Kunststyrelsen (2011) Fysisk aktivitet og læring- en konsensuskonference. Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning ( Larsson, Håkan. Meckbach, Jane (red.)(2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber Lindström Lars m.fl. (2011) Pedagogisk bedömning-om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms Universitetsförlag Lundvall, Suzanne (2011) Lärande i friluftsliv perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: GIH Naturvårdsverket (2006) Naturen som kraftkälla om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm; Naturvårdsverket. (Kan laddas ned från: Raustorp, Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsförlaget Schenker, Katarina (2011) På spaning efter idrottsdidaktik (avhandling)malmö:holmbergs förlag kan laddas ner via: Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa, ämnesrapport till rapport 253. Stockholm: Fritzes. (kan laddas ner via Skolverket (2011a). Diskussionsunderlag till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm. (kan laddas ner via Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm. (kan laddas ner via Skolverket (2011c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Stockholm: Fritzes. (kan laddas ner via 20

21 Skolverket (2011d). Ämnesplan för idrott och hälsa. Stockholm. (kan laddas ner via Skolverket (2012). Bedömningsstöd i idrott och hälsa årskurs 7-9. Stockholm (kan laddas ner via NY: Stukat, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svaleryd, Kajsa (2003) Genuspedagogik: en tanke och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber Tonkonogi, Michail, Bellardini, Helena (2012) Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom för hälsa, prestation och individuell utveckling. Stockholm: SISU Idrottsböcker Wehlin, Anita(2011) Orientera i skolan. Stockholm: SISU Idrottsböcker Artikelsamling med utvalda sidor ur följande(finns på LISAM): Annerstedt, Claes (2007) Att lära sig vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare förlag. (Utvalda delar). Börjesson, Lena (2005) Kolbs lärstilar vilken lärstil har du? Enskede: Metoda konsulter AB (Utvalda delar). Lindahl m.fl. (2011). Vinnare i långa loppet. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Wiking & Lindström (2005) Idrott, motion och hälsa. Malmö: Liber. Rasberry, N. Catherine m fl (2011). The association between school-based physical activity, including physical education, and academic performance: A systematic review of the literature. Preventive medicine 52 (2011) s Enstaka artiklar kan tillkomma under kursens gång. Filmer på nätet: Hänvisning kommer att ges till filmer/föreläsningar på nätet som ska bearbetas inför/efter föreläsningar och seminarier 21

22 REFERENSLISTA Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Centrum för idrottsforskning(2012:3) Vem platsar i laget? En antologi om idrott och etnisk mångfald Malmö:SISU idrottsböcker Ekberg, Jan-Eric (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9.(avhandling) Malmö; Holmbergs förlag (kan laddas ner via: ) Engström Lars-Magnus(2010)Smak för motion fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm; Stockholms universitets förlag Ericsson, I., Grahn, P. & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), (kan laddas ner via: Ericsson, I., & Karlsson, M. (2011). Effects of Increased Physical activity and Motor training on Motor Skills and Self-esteem: An Intervention Study in School years 1 through 9. International Journal of Sport Psychology, 42, Ericsson, I. & Cederberg, M. (2011). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. En enkätundersökning bland IV-elever i Malmö Idrottsforum.org, Tillgänglig på Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag Kan köpas via: Kan laddas ner via: Ericsson, Ingegerd (2005) Rör dig - lär dig! Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker Ericsson, Ingegerd (2007)Motorikobservationer och skolprestationer. Malmö högskola, Idrottsvetenskap ( Fors, Eva (red) (2004) Passa mig! inkluderad idrottsundervisning. Lund: SISU idrottsböcker ( Forsberg, Arthur, Holmberg AC, Woxnerud, Katarina (2008) Träna din kondition. Stockholm; Sisu idrottsböcker Frost, Joe L, Wortham, Sue C, Reifel Stuart (2008) Play and child development (third edition)new jersey, USA; Pearson Gustafsson, Lars H (2009) Elevhälsa börjar I klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur (eller motsvarande) 22

23 Hempel, Anders (2005) Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund; Studentlitteratur ** Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp; SLU Langlo, Jagtöien Greta m.fl. (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg; Multicare förlag* Larsson,Håkan (2001) Iscensättning av kön i idrott en nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnnan.lärarhögskolan i Stockholm:HLS förlag Larsson, Håkan. & Redelius, Karin (red) (2004) Mellan nytta och nöje - bilder av ämnet Idrott och hälsa. Stockolm: Idrottshögskolan Lillemyr Ole F (2002) Lek upplevelse lärande i förskola och skola. Stockholm; Liber Lindquist, Anna (2010) Dans i skolan om genus, kropp och uttryck. Umeå Universitet; (filen finns under filinformation) Hogedal, Lars (1998) Nyckeln till naturen, Farsta; SISU Idrottsböcker Lindblad, Frank. Lindgren, Carl (2009) Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun; Carlssons förlag ** Michalsik, Lars. Bangsbo, Jens (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm; SISU idrottsböcker (s , )** Nyberg,Marie & Tidén,Anna (2006) En kartläggning av skolelevers funktionella motorik Rapport nr 5:Skola idrott hälsa.stockholm:gih Pedagogiska magasinet (2012:1) Riksidrottsförbundet (2009:7) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom fakta och argument,( artikelnr ). Stockholm: Idrottens hus Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket (avhandling) Sjöstedt Edelholm Elisabeth & Wigert Anne (2004) Att känna rörelse en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlssons Svender, Jenny (2012) Så gör(s) idrottande flickor. Stockholms universitet :Institutionen för didaktik och pedagogik Statens offentliga utredning (2013:30) Det tar tid - om effekter av skolpolitiska reformer. Stockholm: Fritzes ( Stensmo, Christer (2000)Ledarstilar i klassrummet. Lund; Studentlitteratur* 23

24 Sundlöf, Elin, Wikström, Peter (2011) Friidrott för barn Stockholm; SISU Idrottsböcker Szczepanski, Anders (2011) Outdoor education authentic learning in the context of landscape Literary education and sensory experience. Linköpings universitet;ncu** Widlund, Håkan. Kluft, Ingalill. m.fl.(2001) Friidrott för Ungdom, år, Farsta; SISU Idrottsböcker 24