Studieanvisning. Idrott barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. VT 2013 v Kurskod 9ID351 progr Kurskod 923G09 frist

Transkript

1 Studieanvisning Idrott barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa VT 2013 v Kurskod 9ID351 progr Kurskod 923G09 frist 30 hp 30 hp Estetiska institutionen, IKK Linköpings Universitet 1

2 2

3 Innehåll ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA... 5 MÅL... 5 KURSENS INNEHÅLL... 5 KURSENS ORGANISATION... 5 Kursutvärdering... 6 Lokaler... 6 It s Learning... 6 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING... 6 EXAMINATION... 7 Portfolio... 7 Individuella uppgifter... 7 Gruppuppgifter... 7 Lära varandra... 7 Rapport/fördjupningsarbete... 7 Examinerande moment: se kursplan... 7 KURSPLAN 9ID KURSPLAN 923G Bedömning och Betyg PORTFOLIO ANGÅENDE FUSK LITTERATURLISTA

4 Förord Jag vill hälsa dig varmt välkommen till kursen Idrott - barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa 30 hp VT 2013 som är en breddningskurs på G3-nivå inom lärarprogrammet i Linköping. Kursen ges även som fristående kurs. Vi kommer förhoppningsvis att tillsammans göra detta till en mycket bra kurs som du som student kommer att känna att du har stor nytta av i din framtida roll som lärare. Det är i varje fall min förhoppning. Innehållet i denna kurshandledning har utarbetats mellan kursansvarig och undervisande lärare. Syftet med kurshandledningen är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens övergripande syften, mål och organisation. Kursens fyra olika perioder beskrivs med specifika mål och praktiska anvisningar. Dessa kommer att kompletteras under kursens gång. Under kursen kommer också ett gemensamt kursskal på it s learning att fungera som informations- och kommunikationsverktyg för det kontinuerliga arbetet. Lycka till med studierna! Kicke Kursansvariga: Kicke Jeppsson, IKK catarina.jeppsson@liu.se tel Tove Johansson, IKK tove.johansson@liu.se 4

5 ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA I kursen Idrott - barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kommer du som student att ha grundskolans mål och direktiv som utgångspunkt för att problematisera vad du bör lära dig inför din roll som framtida lärare och för att planera dina uppgifter. Samtidigt är det viktigt att du är lyhörd inför vad aktuell forskning presenterar och knyter denna till din kunskapsbank. Kursen har inte för avsikt att utbilda dig till en fullfjädrad lärare i idrott och hälsa, men du kommer att fördjupa dig i några av de delar som en idrottslärare arbetar med. Barns motoriska utveckling, barns hälsa, leken och din roll som ledare är delar som vi lägger stor vikt vid och som du förväntas ha en handlingsberedskap kring efter genomförd kurs. MÅL Efter avslutad kurs skall den studerande kunna redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas hos barn praktiskt förevisa grundläggande färdigheter o övningar inom motorik/ gymnastik, friidrott, simning, orientering och dans planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i sitt skrivande av kursuppgifter och examinationer KURSENS INNEHÅLL Kursen vänder sig främst till blivande grundlärare som läser på lärarprogrammet med inriktning mot år (F-6) och fritidshem. Kursen kan också läsas som fristående kurs. I kursen kommer tre begrepp att vara centrala: barns motoriska utveckling, barns sociala utveckling och barns hälsa. För att utveckla kunskap och handlingsberedskap kring begreppen tillämpas de verktyg/moment som idrottsämnet traditionellt förfogar över, såsom lekar, friluftsliv, dans, gymnastik, friidrott, orientering, simning bollspel etc. Andra områden som behandlas är barn med särskilda behov, ledarskap, reflektionens betydelse, träningslära, kost, idrotten i samhället samt bedömning och utvärdering. Studenten kommer inom kursen ram också att genomföra ett mindre projektarbete. KURSENS ORGANISATION Kursen är uppdelad i fyra perioder där varje period avslutas med inlämningsuppgifter i form av portfolio och individuell uppgift. Varje period har ett tema kring vilket föreläsningar och workshops knyter an. Studentgruppen kommer att delas in i mindre arbetsgrupper med 4-6 studenter per grupp. Under en period kommer studenterna att få i uppgift att lära varandra något inom/mellan 5

6 grupperna, vilket ska ha koppling till det aktuella temat. Gruppen kommer också att få till uppgift att tillsammans arbeta fram och redovisa en praktisk tillämpning av temat. I vissa fall förläggs redovisningen till skolor där elever på fältet blir målgrupp för redovisningen. Under kursens gång förväntas studenterna, på självstudietid, utöver arbetet med de teoretiska momenten, öva på de praktiska momenten. Studenterna i kursen har tillgång till Campushallens A-sal alla tider den inte är bokad för annan undervisning. Kursutvärdering Utvärderingen av kursen kommer bland annat att ske i mindre grupper i samband med mittkursutvärdering och dels via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem KURT efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. Mittkursutvärdering sker under v Lokaler Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på Dessa länkar är också tillgängliga på it s learning. It s Learning It s learning används genomgående i lärarutbildningen som kursskal. De grundläggande funktionerna med information och kommunikation är i princip samma genom alla kurser men några specifika funktioner läggs till eller byts ut för varje kurs. Alla kursdokument, uppgifter och länkar som gäller för studierna i denna kurs finns att hämta här. Det är av yttersta vikt att du som student regelbundet håller dig uppdaterad med den information som läggs ut på it s learning. Detta är till exempel den enda kanal som ansvariga lärare använder för akuta ärenden som lokalbyten, inställda föreläsningar eller andra schemaförändringar. (Reservation: Då It s learning kommer att ersättas av annan lärplattform under 2013, kan det bli lite förändrade direktiv kring användandet under kursens gång.) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING I kursen ingår fem fältdagar, vilka förläggs till vecka 17. Målet är då att studenterna ska få både auskultera och pröva på lärarrollen i ämnet idrott och hälsa. VFU`n och vfu-uppgifter ska redovisas såväl praktiskt/visuellt/muntligt som dokumenteras i portfolion. Mer information ges i samband med praktikperioden. För er som läser kursen som fristående kurs kommer kursansvarig att hjälpa till att hitta lämpliga praktikplatser, medan de som läser kursen inom programmet kommer att tilldelas en praktikplats via vfu-enheten. 6

7 EXAMINATION Portfolio Portfolio och Reflektionsuppgifter efter passen: Studenten dokumenterar kursen i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. Till varje föreläsning eller praktiskt pass delges studenten ett antal reflektionsfrågor, som studenten sedan diskuterar och litteraturanknyter till i sin portfolio. Frågorna läggs även ut på it s learning och ska besvaras även om man varit förhindrad att delta på ett pass/seminarium. Det är viktigt att koppla litteraturen till frågorna. Efter var och en av de fyra perioderna lämnar studenten in en portfolio som kommer att läsas och kommenteras av kurskamrater och lärare samt bedömas av lärare. (Se även portfolioöversikt). Individuella uppgifter Under period 1 ska studenten redovisa en uppgift kopplad till Att må bra skriftligt och muntligt (SRE 1). I period 2 kommer studenten att redovisa litteraturstudier om motorik i samband med ett litteraturseminarium, vilka bilägges portfolion. VFU- uppgifter redovisas praktiskt och skriftligt. (TSLF) Gruppuppgifter Under varje period ingår en gruppuppgift som ska redovisas praktiskt och skriftligt samt kompletteras med en individuell skriftlig utvärdering. Dessa grupparbeten är examinerande moment och ska biläggas portfolion. Det ska tydligt framgå vilka gruppmedlemmar som bidragit till sammanställningen som lämnas in. Den studerande som av någon anledning inte kunnat delta i grupparbetet, får komplettera med en individuell motsvarande uppgift. Lära varandra Under kursen får grupper av studenter till uppgift att planera, organisera och leda en aktivitet som de andra grupperna deltar i. Aktiviteten har koppling till periodens tema och preciseras närmre i periodbeskrivningen som delas ut senast när perioden startar. Upplägg/innehåll samt reflektioner kring gruppens och det egna ledarskapet redovisas i portfolion. Rapport/fördjupningsarbete I sista delen av kursen kommer studenten i par att skriva ett fördjupningsarbete med en omfattning av 4,5 hp. Studenten ska välja ett område med koppling till kursens innehåll och skriva en rapport som redovisas muntligt och skriftligt. I uppgiften ingår också att opponera på kurskamrats arbete. (RAP 1) Examinerande moment: se kursplan 7

8 KURSPLAN 9ID351 Specialisering idrott, Barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa, 30hp Kurskategori Kursen är en del av en specialisering inom Lärarprogrammet Kurskod 9ID351 Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. - visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas. - praktiskt förevisa grundläggande färdigheter o övningar inom motorik/ gymnastik, friidrott, simning, orientering och dans - planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar - reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras - kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området - genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval. - Kanske ska vi lägga till: använda lämpliga IKT-hjälpmedel för dokumentation och analys av arbeten och insatser Kursinnehåll I kursen kommer tre begrepp att vara centrala: barns motoriska utveckling, barns sociala utveckling och barns hälsa. För att utveckla kunskap och handlingsberedskap kring begreppen tillämpas de verktyg/moment som idrottsämnet traditionellt förfogar över såsom lekar, friluftsliv, dans, gymnastik, friidrott, orientering, simning, bollspel etc. Andra områden som behandlas är barn i behov av särskilt stöd, ledarskap, reflektionens betydelse, träningslära, idrotten i samhället samt bedömning och utvärdering. Studenten kommer inom kursen ram också att genomföra ett mindre projektarbete. Undervisning/Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, studiebesök, verksamhetsförlagd utbildning och självstudier. Examination 8

9 Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och visuella redovisningar enskilt och i grupp Individuellt projektarbete som redovisas skriftligt och muntligt. PROVKODER: PRE 1 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 1 PRE X, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar indiv. 2 PRE 3, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 3 PRE 4, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 4 POR9, 4hp, U/G/VG, Portfolio del 1 : Hälsa, muntlig och skriftlig redovisning PO10, 5hp, U/G/VG, Portfolio del 2 : Motorik, skriftlig redovisning PO11, 4hp, U/G/VG, Portfolio del 3 : Ledarskap, skriftlig redovisning POXX, 3,5hp, U/VG, Portfolio del 4 : Barns motoriska och sociala utveckling och hälsa, skriftlig redovisning SRE 1, 3hp, U/G/VG, Skriftlig redovisning (Hälsa) RAP X, 3 hp, U/G, Skriftlig rapport och opposition TSLF, 1,5hp, U/G, Tillämpade sociala lärarförmågor Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. KURSPLAN 923G09 Idrott, Barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa, 30hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Övriga ämnen - ÖÄA Ämnesområde Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3 Kurskod 923G09 Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. - visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas. - praktiskt förevisa grundläggande färdigheter o övningar inom motorik/ gymnastik, friidrott, simning, orientering och dans - planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar - reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras - kritiskt förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området - genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval. - Kanske ska vi lägga till: använda lämpliga IKT-hjälpmedel för dokumentation och analys av arbeten och insatser Kursinnehåll I kursen kommer tre begrepp att vara centrala: barns motoriska utveckling, barns sociala utveckling och barns hälsa. För att utveckla kunskap och handlingsberedskap kring begreppen tillämpas de verktyg/moment som idrottsämnet traditionellt förfogar över såsom lekar, friluftsliv, dans, gymnastik, friidrott, orientering, simning, bollspel etc. Andra områden som behandlas är barn i behov av särskilt stöd, ledarskap, reflektionens betydelse, träningslära, idrotten i samhället samt bedömning och utvärdering. Studenten kommer inom kursen ram också att genomföra ett mindre projektarbete. 9

10 Undervisning/Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, internat, studiebesök, fältstudier och självstudier. Examination Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och visuella redovisningar enskilt och i grupp. Individuellt projektarbete som redovisas skriftligt och muntligt. PROVKODER: PRE 1 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 1 PRE X, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar indiv. 2 PRE 3, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 3 PRE 4, 1,5hp, U/G, Praktiska redovisningar i grupp och indiv. skriftlig utvärdering 4 POR9, 4hp, U/G/VG, Portfolio del 1 : Hälsa, muntlig och skriftlig redovisning PO10, 5hp, U/G/VG, Portfolio del 2 : Motorik, skriftlig redovisning PO11, 4hp, U/G/VG, Portfolio del 3 : Ledarskap, skriftlig redovisning POXX, 3,5hp, U/VG, Portfolio del 4 : Barns motoriska och sociala utveckling och hälsa, skriftlig redovisning SRE 1, 3hp, U/G/VG, Skriftlig redovisning (Hälsa) RAP X, 3 hp, U/G, Skriftlig rapport och opposition TSLF, 1,5hp, U/G, Tillämpade sociala lärarförmågor 10

11 Bedömning och Betyg Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 30hp. Samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: redogöra för, resonera kring samt analysera barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa. Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring hälsa, motorik och social utveckling som presenteras i kursen. Den studerande kan också relatera dessa begrepp till det kunskapsstoff som bildar utgångspunkt för undervisningen i skolan. visa på hur barns motoriska och sociala utveckling samt hälsa kan stimuleras och utvecklas hos barn. Det visar studenten i gruppuppgifter och individuella uppgifter genom att kunna föreslå, redogöra för och förevisa /leda övningar och lekar som är lämpliga för de olika ändamålen. planera, genomföra och utvärdera tematiska arbeten inom de olika delar av idrottsämnet som kursen behandlar. Detta visar studenten genom att aktivt delta i grupparbeten och redovisningar samt i de skriftliga redovisningarna av dessa arbeten. - praktiskt förevisa grundläggande färdigheter o övningar inom motorik/ gymnastik, friidrott, simning, orientering och dans Detta visar studenten i de redovisningar av filmer och praktiska redovisningar. reflektera över eget och andras ledarskap samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras. Det visar studenten genom att aktivt delta i redovisningar och genom att föreslå relevanta åtgärder och alternativ när så behövs. genomföra ett mindre projektarbete, där studenten självständigt undersöker, använder, jämför och granskar aktuell forskning och litteratur inom området, samt motiverar metodval. förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument inom området och att uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt och förhållningssätt i sitt skrivande av kursuppgifter och examinationer. Det innebär att den studerande i sin skriftliga produktion visar förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt. Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Studenten kan leda och förevisa de praktiska momenten på ett säkert sätt. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 11

12 PORTFOLIO - översikt Summerande reflektioner: - Perioden som helhet - Självvärdering: uppnådda mål, egen insats och utveckling i förhållande till ställda mål och förväntningar Periodens Gruppuppgifter Planering, genomförande och utvärdering: Lära varandra Leda dans Grupparbete 1-4 Egna mål och förväntningar på perioden med kursplan och kurshandledning som utgångspunkt Period 1-4 7,5 hp VFU Hälsa och Fysisk aktivitet( period 1) Barns motoriska utveckling (period 2) Ledarskap (period 3) Fördjupning och kreativa teman (period 4) Dessa delar löper över alla fyra perioderna och fylls på efterhand. Reflektioner över innehållet i de olika föreläsningarna och praktiska passen utifrån reflektionsfrågor med tydlig koppling till innehåll och litteratur. Redovisas efter varje period Redovisas såväl praktiskt i samband med redovisningar som skriftligt (i portfolion). Examinationsformer 1. Portfolios 2. Alla gruppredovisningar är examinationsgrundande och ska biläggas portföljerna.. 3. Individuella praktiska uppgifter 4. Individuella skriftliga uppgifter 5. Projektarbete/fördjupningsarbete RIKTLINJER FÖR PORTFOLIOARBETET: 1. Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. Innehållsförteckning och referenslista ska finnas. 2. Texter ska vara läsliga och dataskrivna. Handskrivna skisser och bilder kan bifogas. 3. Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. 4. Portfolion ska behandla de reflektionsfrågor och det innehåll som ingår i kursen. 5. Gruppuppgifter som redovisats ska biläggas portfolion. 6. Valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. 7. Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven. 12

13 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation ANGÅENDE FUSK Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter: Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s

14 Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten. (Nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kan komma att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför vid begäran skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Se nedan för engelskans Urkund-adresser. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: NN.liu@analys.urkund.se 14

15 LITTERATURLISTA PERIOD 1= GULMARKERADE BÖCKER Utöver denna litteratur kan enstaka artiklar tillkomma. Därutöver uppmuntras du att söka och läsa ytterligare litteratur kopplat de specifika idrottsmoment kursen behandlar Alsegård,Helena (2007) Samarbetsövningar. Stockholm; Sisu Idrottsböcker Annerstedt,Claes (2007) Att lära sig vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg; Multicare förlag Brügge m fl (2011) Friluftslivets pedagogik. Liber: Stockholm Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (eller motsvarande) Börjesson, Lena (2005) Kolbs lärstilar vilken lärstil har du? Enskede; Metoda konsulter AB Ekstam, Kjell (2008) Praktisk konfliktlösning. Malmö; Liber Ericsson, Ingegerd (2005) Rör dig - lär dig! Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag Kan köpas via: Kan laddas ner via: Ericsson, I., Grahn, P. & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), (kan laddas ner via: ) Ericsson, I. (2011). Effects of increased physical activity on motor skills and marks in physical education: an intervention study in school years 1 through 9 in Sweden. Physical Education & Sport Pedagogy, 16(3), Available online: 21 Jun Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008) Visst kan ALLA vara med! i idrott, lek och spel. Örebro; Varsam AB Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur (eller motsvarande) Hassmén Peter & Hassmén Nathalie (2010) Idrottsledarskap. Stockholm; Natur&Kultur (ISBN ) Huitfeldt, Åke m.fl. (1998) Rörelse & Idrott. Liber; Stockholm Kunststyrelsen (2011) Fysisk aktivitet og læring- en konsensuskonference. Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning, ( Larsson, Håkan. Meckbach, Jane (red.)(2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm; Liber 15

16 Larsson, Håkan. & Redelius, Karin (red) (2004) Mellan nytta och nöje - bilder av ämnet Idrott och hälsa. Stockolm: Idrottshögskolan Lillemyr Ole F (2002) Lek upplevelse lärande i förskola och skola. Stockholm; Liber Lindquist, Anna (2010) Dans i skolan om genus, kropp och uttryck. Umeå Universitet; (filen finns under filinformation) Lärarnas Riksförbund (2011-4é upplagan) Idrottsläraren och arbetsmiljön ( kontaktperson Sandra Roks) Myndigheten för skolutveckling (2007:2) Idrott och hälsa en samtalsguide om kunskap, arbetsrätt och bedömning., Stödmaterial. (Finns att ladda ner från skolverkets hemsida Naturvårdsverket (2006) Naturen som kraftkälla om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm; Edita Västra Aros Raustorp, Anders (2011). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala; Kunskapsförlaget Riksidrottsförbundet (2009:7) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom fakta och argument,( artikelnr ). Stockholm; Idrottens hus Sachs, Lisbeth (1994) "Har begreppet stress något gemensamt med 'onda ögat'? Socialantropologiska perspektiv på preventionens kulturella konstruktion.(s ) ur Carlsson,Gösta,Arvidsson,Ola (red) (1994)Kampen mot folkhälsan;prevention i historia och nutid Schenker, Katarina (2011) På spaning efter idrottsdidaktik (avhandling)malmö;holmbergs förlag kan laddas ner via: Sjöstedt Edelholm Elisabeth & Wigert Anne (2004) Att känna rörelse en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlssons Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm ;Fritzes al-till-kursplanerna Sundlöf, Elin, Wikström, Peter (2011) Friidrott för barn Stockholm; SISU Idrottsböcker Tonkonogi, Michail, Bellardini,Helena (2012) Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom för hälsa, prestation och individuell utveckling. Stockholm; SISU Idrottsböcker Wehlin, Anita(2011) Orientera i skolan. Stockholm; SISU Idrottsböcker Cd-skivor + instruktionshäfte: 1:a steget, dans - och texthäfte (149: + 99:- / skiva) 16

17 Utöver denna litteratur kan enstaka artiklar tillkomma. Därutöver uppmuntras du att söka och läsa ytterligare litteratur kopplat de specifika idrottsmoment kursen behandlar Referenslista Ekberg, Jan-Eric (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9.(avhandling) Malmö; Holmbergs förlag (kan laddas ner via: ) Engström Lars-Magnus(2010)Smak för motion fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm; Stockholms universitets förlag Ericsson, Ingegerd (2007)Motorikobservationer och skolprestationer. Malmö högskola, Idrottsvetenskap ( Ericsson, I. & Cederberg, M. (2011). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. En enkätundersökning bland IV-elever i Malmö Idrottsforum.org, Tillgänglig på Ericsson, I., & Karlsson, M. (2011). Effects of Increased Physical activity and Motor training on Motor Skills and Self-esteem: An Intervention Study in School years 1 through 9. International Journal of Sport Psychology, 42, Fors, Eva (red) (2004) Passa mig! inkluderad idrottsundervisning. Lund: SISU idrottsböcker ( Forsberg, Arthur, Holmberg AC, Woxnerud, Katarina (2008) Träna din kondition. Stockholm; Sisu idrottsböcker Frost, Joe L, Wortham, Sue C, Reifel Stuart (2008) Play and child development (third edition)new jersey, USA; Pearson Gustafsson, Lars H (2009) Elevhälsa börjar I klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hempel, Anders (2005) Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund; Studentlitteratur ** Langlo, Jagtöien Greta m.fl. (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg; Multicare förlag* Hogedal, Lars (1998) Nyckeln till naturen, Farsta; SISU Idrottsböcker Lindblad, Frank. Lindgren, Carl (2009) Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun; Carlssons förlag ** Michalsik, Lars. Bangsbo, Jens (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm; SISU idrottsböcker (s , )** Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket (avhandling) 17

18 Stensmo, Christer (2000)Ledarstilar i klassrummet. Lund; Studentlitteratur* Svan, Helen, Carlsson, Tore m.fl. (2005) Friidrott för barn, 7-10 år, Farsta; SISU Idrottsböcker * (välj en av två friidrottsböcker se även Widlund) Szczepanski, Anders (2011)Outdoor education authentic learning in the context of landscape Literary education and sensory experience. Linköpings universitet;ncu** Widlund, Håkan. Kluft, Ingalill. m.fl.(2001) Friidrott för Ungdom, år, Farsta; SISU Idrottsböcker* (välj en av två friidrottsböcker se även Svan) 18