Lärarlyft 4 IDROTT & HÄLSA 30hp

Transkript

1 Studieanvisning Lärarlyft 4 IDROTT & HÄLSA 30hp HT VT 2016 Kurskod 960L61: Idrott för lärare som undervisar i år 1-3. Kurskod 960L62: Idrott för lärare som undervisar i år 4-6. Kurskod 960L63: Idrott för fritidspedagoger som undervisar i år 1-6. Estetiska avdelningen, ESA Institutionen för kultur och Kommunikation, IKK Linköpings Universitet 1

2 INNEHÅLL FÖRORD... 3 ATT LÄSA IDROTT OCH HÄLSA... 3 KURSENS INNEHÅLL... 4 KURSENS ORGANISATION... 4 Kursutvärdering... 5 Lokaler... 5 Lisam... 5 Validering... 5 BEDÖMNING OCH BETYG... 6 Kriterier för Godkänd... 6 KURSUPPGIFTER... 8 UPPGIFT LL: PORTFOLIO UPPGIFT LL: SKRIVA AKADEMISKT (endast LL 4) UPPGIFT LL: ORIENTERINGSEXAMINATION UPPGIFT LL: TENTA TRÄNINGSLÄRA UPPGIFT LL: BOLL RÖRELSEANALYS UPPGIFT LL: FOLKDANS UPPGIFT LL: SIMNING OCH LIVRÄDDNING UPPGIFT LL: PORTFOLIO UPPGIFT LL: SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT UPPGIFT LL: LEK MOTORISKA GRUNDFORMER UPPGIFT LL: MOTORIKOBSERVATION UPPGIFT LL: REDSKAPSGYMNASTIK UPPGIFT LL: FRIIDROTT RÖRELSEANALYS UPPGIFT LL: LEKTIONSPLANERING FRILUFTSLIV ANGÅENDE FUSK...26 LITTERATURLISTA...27 REFERENSLISTA

3 FÖRORD Vi vill hälsa dig varmt välkommen till Lärarlyftskursen i Idrott & Hälsa 2015 på Linköpings universitet. Vi kommer förhoppningsvis att tillsammans göra detta till en mycket bra kurs som du som student kommer att känna att du har stor nytta av i din framtida roll som lärare. Innehållet i denna studieanvisning har utarbetats av kursansvariga och undervisande lärare. Syftet med studieanvisningen är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens övergripande syften, mål och organisation. Vissa mindre ändringar kan komma att ske under kursens gång när det gäller utformning av uppgifter och organisation. Under kursen kommer också ett gemensamt kursskal på Lisam att fungera som informations- och kommunikationsverktyg för det kontinuerliga arbetet. Kursansvariga: Kicke Jeppsson KJp catarina.jeppsson@liu.se , Tove Johansson TJ tove.johansson@liu.se , Övriga lärare: Helena Alsegård HA helena.alsegard@liu.se Ingegerd Ericsson IE ATT LÄSA IDROTT OCH HÄLSA I Lärarlyftskursen (LL 4) kommer du som student att ha grundskolans mål (år 1-6) och direktiv som utgångspunkt för att problematisera vad du bör lära dig inför din roll som framtida lärare i ämnet Idrott & Hälsa och för att genomföra dina uppgifter i kursen. Samtidigt är det viktigt att du är lyhörd inför vad aktuell forskning presenterar och knyter denna till din kunskapsbank. Kursen kommer inte att kunna utbilda dig till en fullt komplett lärare i idrott och hälsa där du får full förtrogenhet med ämnets alla delar, men du kommer att utbilda dig i flera av de delar som en idrottslärare arbetar med och det är du själv som sätter ribban för hur mycket du ska få med dig. Vi kan endast garantera en grundnivå resten står du själv för Öva, pröva, problematisera, reflektera, diskutera, resonera, öva, pröva, etc. 3

4 KURSENS INNEHÅLL Genom att studera ämnesområdet Hälsa och livsstil utmanas du, som student, i att undersöka vad som skapar förutsättningar för en livslång hälsa och hur detta kan ta sig uttryck i arbetet med elever. Ett salutogent förhållningssätt problematiseras och praktiseras. Barns olika förutsättningar behandlas utifrån olika perspektiv relaterat till ämnet idrott och hälsa. Du utmanas i att genomföra och anpassa friluftsliv och utevistelse till olika förhållanden och miljöer i syfte att skapa positiva upplevelser och lärsituationer i naturen. I samband med detta problematiseras värdet av ett aktivt friluftsliv. Under kursen ska du utveckla och tillgodogöra dig fungerande redskap för utvärdering och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Styrdokumenten för idrott och hälsa studeras och då främst med syfte att kunna tolka mål och att utveckla förutsättningar för god dokumentation. Konflikthantering och det egna ledarskapet problematiseras i både teori och praktik. Ämnesdidaktiken för idrott sätts i fokus och du övar upp din förmåga att kritiskt förhålla dig till ämnesinnehåll och metodval. Friluftsliv, orientering, dans, simning, bollspel, redskapsgymnastik och friidrott ägnas speciell uppmärksamhet. Du kommer även att i par genomföra i ett mindre projektarbete inom ett ämnesområde som knyter an till kursens innehåll. KURSENS ORGANISATION Kursen läses som en helhet där du som student samlar och sammanställer reflektionsuppgifter och kursuppgifter i kursportfolion (del 1 och 2), vilken också utgör underlag för examination. Studentgruppen kommer att delas in i mindre arbetsgrupper med 4-6 studenter per grupp. Du kommer att genomföra vissa uppgifter på den skola/i den verksamhet som du tjänstgör. Under kursens gång förväntas du, på självstudietid, utöver arbetet med de teoretiska momenten, öva på de praktiska momenten. 4

5 Kursutvärdering Utvärderingen av kursen kommer att ske dels löpande under kursen, men också via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem KURT, efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. Lokaler Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på Lisam Lisam kommer att användas genomgående i lärarutbildningen som kursskal. Alla kursdokument, uppgifter och länkar som gäller för studierna i denna kurs finns att hämta här. Det är av yttersta vikt att du som student regelbundet håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via Lisam. Detta är till exempel den enda kanal som ansvariga lärare använder för akuta ärenden som lokalbyten, inställda föreläsningar eller andra schemaförändringar. I början av kursen kan det komma att ske en del kommunikation via mail och hemsida: Validering Du hittar på kursens hemsida information och blanketter om hur du ska gå tillväga om du önskar validera och tillgodoräkna dig något innehåll/examination i kursen. Observera att vi vill ha in din ansökan om validering senast den 20/ för att kunna hantera den och ge besked innan kursträff 2: 5

6 BEDÖMNING OCH BETYG Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 30hp. Samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas. Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Studenten ska kunna: förhålla sig till och resonera kring begreppet rörelse samt analysera några utvalda rörelsesekvenser. Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring rörelse som presenteras i kursen och genom att kunna analysera rörelser i övningar och lekar. Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor, Rörelseanalys boll och Rörelseanalys friidrott redogöra för och resonera kring barns motoriska utveckling samt visa på hur denna kan stimuleras och utvecklas. Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring barns motorik som presenteras i kursen. Studenten kan föreslå, redogöra för övningar och lekar som är lämpliga för att stimulera och utveckla barns motorik. Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor, Lek motoriska grundformer, Motorikobservation. praktiskt såväl visa som leda moment inom redskapsgymnastik, bollspel, dans och friidrott Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor, Uppgift motorik o lek, Motorikobservation, Examination redskapsgymnastik, Redovisning Folkdans och rörelseanalys friidrott. förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa. Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring hälsa som presenteras i kursen. Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor, Salutogent förhållningssätt, Rapporten Barns, Tenta Träningslära. förhålla sig till och resonera kring begreppet friluftsliv. Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa de centrala begrepp kring friluftsliv som presenteras i kursen. Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor, Lektionsplanering friluftsliv. praktiskt såväl visa som leda moment inom friluftsliv, orientering och simning. Visas i följande uppgifter: Lektionsplaneringar Lek motoriska grundformer, Lektionsplaneringar friluftsliv, Orienteringsexamination. planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar. Det visar studenten genom att kunna relatera begrepp och kursinnehåll till det kunskapsstoff som bildar utgångspunkt för undervisningen i skolan, planera utifrån dessa samt genomföra 6

7 och utvärdera, samt genom att aktivt delta i grupparbeten och redovisningar samt i de skriftliga redovisningarna av dessa arbeten. Visas i följande uppgifter: Gruppredovisningar, Lektionsplanering och utvärdering med egna elever samt i reflektionsfrågor. anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter. Det visar studenten i samband med praktiska prov och redovisningar. Visas i följande uppgifter: Lektionsplaneringar och utvärdering med egna elever, Färdighet redskapsgymnastik, Lek motoriska grundformer och i uppgiften Motorikobservation. reflektera över eget och andras ledarskap, föreslå åtgärder samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras. Det visar studenten genom att aktivt delta i redovisningar och praktiska prov samt genom att föreslå relevanta åtgärder och alternativ när så behövs. Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor samt feedback i samband med redovisningar. förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument för ämnet idrott och hälsa i år 4-6 och då främst när det gäller att dokumentera och värdera elevers utveckling och måluppfyllelse samt tillämpa kunskapskrav och sätta betyg i ämnet Visas i följande uppgifter: Reflektionsfrågor samt Lektionsplanering och utvärdering med egna elever. välja och använda lämpliga IKT-hjälpmedel för dokumentation och analys av elevers arbeten och insatser Visas genom: visuella inslag vid redovisningar, aktivt deltagande via intranätet. genomföra ett mindre projektarbete. Det visar studenten i samband med redovisningen av motoriktestet. uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer. Det innebär att den studerande i sin skriftliga produktion visar förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 7

8 KURSUPPGIFTER Här följer en översikt över de examinationer och uppgifter som ingår i kursen (eventuella kompletteringar och justeringar kan komma att ske under kursens gång). På sid 9-25 finner du en beskrivning för respektive uppgift. Uppgifter under hösten 2015 Provkod Total 15hp Portfolio 1 PO1 7 hp Skriva akademiskt SRE 1 1 hp Orienteringsexamination SRE 2 1,5hp Tenta träningslära SRE 3 3hp Boll rörelseanalys PRE 1 0,5hp Folkdans PRE 2 1hp Simning och livräddning PRE 3 1hp Uppgifter våren 2016 Provkod Total 15hp Portfolio 2 PO 2 6hp Salutogent förhållningssätt SRE 4 1hp Lek motoriska grundformer PRE 4 3hp Motorikobservation SRE 5 2,5hp Redskapsgymnastik PRE 4 1hp Friidrott rörelseanalys PRE 5 0,5hp Lektionsplanering friluftsliv SRE 6 1hp 8

9 UPPGIFT LL: PORTFOLIO 1 (PROVKOD PO1, 7 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet rörelse Redogöra för och resonera kring barns motoriska utveckling (samt visa på hur denna kan stimuleras och utvecklas). Förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa. Förhålla sig till och resonera kring begreppet friluftsliv. Uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer. Dessutom prövas delar av följande mål: Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar. Anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter. Reflektera över eget och andras ledarskap, föreslå åtgärder samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras. Förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument för ämnet idrott och hälsa i år 4-6 och då främst när det gäller att dokumentera och värdera elevers utveckling och måluppfyllelse. Uppgiftsbeskrivning: Du dokumenterar kursen i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. I samband med varje föreläsning eller praktiskt pass presenterar ansvarig lärare en eller flera reflektionsfrågor, till vilka du sedan diskuterar och litteraturanknyter i din portfolio. Frågorna finns att hämta på LISAM och ska besvaras även om du varit förhindrad att delta på ett pass/seminarium. Det är viktigt att koppla litteraturen till frågorna. Riktlinjer för Portfolioarbetet: 1. Portfolion ska innehålla samtliga delar som finns i portfoliomallen på Lisam. 2. Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. Innehållsförteckning och referenslista ska finnas. 3. Texter ska vara läsliga och dataskrivna och sparade som word-dokument. Handskrivna skisser och bilder kan bifogas. 4. Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. 5. Valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. 6. Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven. 9

10 Kamratrespons: I uppgiften ingår också möjligheten att ge respons på/få respons av en kurskamrat på portfolion. Tidsanvisningar för detta framgår av schemat. Opponent läser och skriver kommentarer i respondentens portfolio. Skriv med blyerts inne i arbetet eller använd kommentarfunktionen i Word (eller liknande). Kommentera speciellt: Struktur och språk Är alla frågor besvarade? Finns alla efterfrågade delar med? Reflektionernas innehåll och koppling till kursinnehåll o litteratur. Ge förslag på sådant som du anser kan utvecklas inför nästa portfolio. Lyft fram något du tyckte var speciellt bra. Redovisning av portfolio 2 Ett utkast av Portfolio 2 mailas till kamratläsare fre v.48 (vem som är din kamratläsare meddelas under kursen). Opponering och återkoppling från kamratläsare sker vid kursträffen tor v.49 Den färdiga portfolion, innehållande samtliga delar, lämnas in på Lisam på anvisad plats senast måndag v.51. Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 10

11 UPPGIFT LL: SKRIVA AKADEMISKT (endast LL 4) (PROVKOD SRE 1, 1 HP, U/G) Kursmål: Uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer. Uppgiftsbeskrivning: En utvald reflektionsfråga ur portfolion ska besvaras enligt riktlinjerna för portfolioskrivande. Riktlinjer för Portfolioarbetet: 1. Skriv uppgiften direkt i portfoliomallen. Innehållsförteckning och referenslista ska finnas. 2. Uppgiften ska besvara den utvalda frågan som finns i portfoliomallen på Lisam. 3. Texten ska vara läslig och skriven och sparad som word-dokument. Handskrivna skisser och bilder kan bifogas. 4. Kurslitteratur (och ev. annan efterfrågad litteratur) ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. 5. Valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. 6. Portfolion ska vara personligt skriven. Redovisning av portfolio 1 Lämnas in på LISAM på anvisad plats senast mån v.38. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson 11

12 UPPGIFT LL: ORIENTERINGSEXAMINATION (PROVKOD SRE2, 1,5 HP, U/G) Kursmål: Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar Praktiskt såväl visa som leda moment inom orientering Uppgiftsbeskrivning: Du kommer att examineras praktiskt, muntligt och skriftligt i följande färdigheter: Kartförståelse (vad är en karta, skala, färger, karttecken, höjder, ledstänger). Passa kartan med hjälp av terräng och kompass. Kartläsning mot tydlig ledstång. Kartläsning mot kontrollpunkt. Grundläggande principer för OL med elever i grundskolan (banläggning, säkerhet, trygghet). Examinationen baseras på våra praktiska pass samt boken Orientera i skolan. Redovisning i Vallaskogen tor v.39 Bedömande lärare: Tove Johansson. 12

13 UPPGIFT LL: TENTA TRÄNINGSLÄRA (PROVKOD SRE3, 3 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet rörelse. Förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa. Anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter. Uppgiftsbeskrivning: Området behandlar kroppens funktioner kopplat till fysisk aktivitet och träning anpassad till barn. Mer information ges i samband med träffen v.38. Redovisning: Skriftlig tentamen ons v.46. Återlämning och respons på tentan ges fre v.46. Omtentamenstillfälle finns tor v.49. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson. 13

14 UPPGIFT LL: BOLL RÖRELSEANALYS (PROVKOD PRE1, 0,5 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet rörelse samt analysera några utvalda rörelsesekvenser. Uppgiftsbeskrivning: Under bollpasset v.49 kommer vi att arbeta med rörelseanalys i några utvalda bollkompetenser. Ipads med programmet Coachers Eye kommer att användas som hjälpmedel för rörelseanalysen. I mindre grupper ska ni: 1. Sätta er in i det perfekta utförandet för exempelvis ett tillslag i baseboll 2. Träna på att utföra rörelsen 3. Filma varandras utföranden 4. Titta på filmen, helst i ultrarapid, och ge varandra förslag på utveckling. a. Analysera b. Korrigera/ge förslag på utvecklingsmöjligheter 5. Öva mer 6. Filma igen a. Analysera b. Korrigera/ge förslag på utvecklingsmöjligheter 7. Öva mer osv 8. Gå vidare till nästa gren och upprepa proceduren. Vid frånvaro: ska du istället lämna in en film. Det kan vara du själv eller dina elever som filmas (du ska dock utföra minst 1 av rörelserna själv). På filmen eller i ett bifogat dokument ska det framgå: vad som kännetecknar det perfekta utförandet, vad du ser i din analys och vilka korrigeringar/förslag på förbättringar du skulle vilja förslå. Filmen + dokumentation skickas in till bedömande lärare. Exempel på övningar som kan analyseras är passning och mottagning av boll, studsa boll stillastående, kasta upp och fånga boll, passning och mottagning(dämpning) av boll med fötterna, dribbling under förflyttning. Redovisning: praktisk examination i samband med passet v.49. Bedömande lärare: Tove Johansson 14

15 UPPGIFT LL: FOLKDANS (PROVKOD PRE2, 1 HP, U/G) Kursmål: Praktiskt såväl visa som leda moment inom dans. Uppgiftsbeskrivning: Du kommer att tilldelas en folkdans från 1:a steget. Din uppgift är sedan att, beroende på din tidigare erfarenhet, välja ett av de två alternativen nedan: På hemmaplan: Alternativ 1: Du ska lära ut den traditionella varianten enligt 1:a steget. Öva och förbered dig genom att lära ut dansen till dina elever på hemmaplan. Alternativ 2: Du ska utifrån från de traditionella varianterna enligt 1:a steget-beskrivningen utveckla egna varianter med en egen vald musik. Öva och förbered dig genom att lära ut dansalternativet till dina elever på hemmaplan. Del 2 på LiU: Redovisning: Du ska lära ut dansen (det alternativ du valt) till dina kurskamrater, du har 15 min till ditt förfogande. Redovisning: ons v.49 Vid frånvaro: ska du istället lämna in en film där du visar hur du lär ut dansen. Bedömande lärare: Tove Johansson. 15

16 UPPGIFT LL: SIMNING OCH LIVRÄDDNING (PROVKOD PRE3, 1 HP, U/G) Kursmål: Praktiskt såväl visa som leda moment inom simning. Hantera säkerhetsaspekter. Uppgiftsbeskrivning: Du ska uppvisa godkänt intyg för Svenska Livräddningssällskapets märke Silverbojen, vilket innebär att du ska kunna: Simma 50 meter med livboj följt av 50 meter bogsering av jämnstor kamrat i livboj. Start i vattnet för 25 meter simning med livboj. Upptagning av livräddningsdocka från ca 2 meters djup. 25 meter bogsering av jämnstor kamrat i livboj. Upptagning av person på bassängkant. Mun till mun andning, larmrutiner samt stabilt sidoläge. Intyget ska synliggöra namn, plats och telefonnummer till den auktoriserade simläraren i vald simhall. Redovisning: Intyget lämnas in till kursansvariga senast fredag v.49 i samband med träffen. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson/Tove Johansson. 16

17 UPPGIFT LL: PORTFOLIO 2 (PROVKOD PO2, 6 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet rörelse Redogöra för och resonera kring barns motoriska utveckling (samt visa på hur denna kan stimuleras och utvecklas). Förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa. Förhålla sig till och resonera kring begreppet friluftsliv. Uppvisa förmåga att använda ett vetenskapligt förhållningssätt i skrivande av kursuppgifter och examinationer. Dessutom prövas delar av följande mål: Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar. Anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter. Reflektera över eget och andras ledarskap, föreslå åtgärder samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras. Förhålla sig till och kunna tillämpa aktuella styr- och måldokument för ämnet idrott och hälsa i år 4-6 och då främst när det gäller att dokumentera och värdera elevers utveckling och måluppfyllelse. Tillämpa kunskapskrav och sätta betyg i ämnet. Uppgiftsbeskrivning: Du dokumenterar kursen i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. I samband med varje föreläsning eller praktiskt pass presenterar ansvarig lärare en eller flera reflektionsfrågor, till vilka du sedan diskuterar och litteraturanknyter i din portfolio. Frågorna finns att hämta på LISAM och ska besvaras även om du varit förhindrad att delta på ett pass/seminarium. Det är viktigt att koppla litteraturen till frågorna. Riktlinjer för Portfolioarbetet: 7. Portfolion ska innehålla samtliga delar som finns i portfoliomallen på Lisam. 8. Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. Innehållsförteckning och referenslista ska finnas. 9. Texter ska vara läsliga och dataskrivna och sparade som word-dokument. Handskrivna skisser och bilder kan bifogas. 10. Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. 11. Valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. 12. Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven. 17

18 Kamratrespons: I uppgiften ingår också möjligheten att ge respons på/få respons av en kurskamrat på portfolion. Tidsanvisningar för detta framgår av schemat. Opponent läser och skriver kommentarer i respondentens portfolio. Skriv med blyerts inne i arbetet eller använd kommentarfunktionen i Word (eller liknande). Kommentera speciellt: Struktur och språk Är alla frågor besvarade? Finns alla efterfrågade delar med? Reflektionernas innehåll och koppling till kursinnehåll o litteratur. Ge förslag på sådant som du anser kan utvecklas inför nästa portfolio. Lyft fram något du tyckte var speciellt bra. Redovisning av portfolio 1 Ett utkast av Portfolio 1 mailas till kamratläsare fre v.20 (vem som är din kamratläsare meddelas under kursen). Återkoppling av kamratläsare under kursträffen fre v.21 Den färdiga portfolion lämnas in på LISAM på anvisad plats senast mån v.23. Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 18

19 UPPGIFT LL: SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT (PROVKOD SRE4, 1 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet hälsa Uppgiftsbeskrivning: Den här uppgiften går ut på att du ska bli bekant med begrepp och förhållningssätt kopplat till hälsobegreppet. Du ska, med utgångspunkt i litteratur och kursinnehåll definiera och resonera kring begreppen Hälsa, KASAM samt salutogent och patogent förhållningssätt. Du ska även med utgångspunkt i KASAM-begreppet kunna redogöra för diskutera kring vad ett salutogent respektive patogent förhållningssätt på din undervisning kan innebära i praktiken. (Ge några konkreta exempel på hur detta kan ta sig uttryck.) Tänk på att din text ska ha ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Omfattning 2-3 sidor (12 pkt), exklusive referenslista. Litteratur: Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.)(2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap 12: Att undervisa i hälsa) Raustorp, Anders (2011). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsförlaget Hassmén Peter & Hassmén Nathalie(2010) Idrottsledarskap. Stockholm; Natur&Kultur (ISBN ) (Kopieras) Lindblad, Frank & Lindgren, Carl (2009) Vad menar vi med hälsa och ohälsa? (s.33-45) ur Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun; Carlssons förlag. Redovisning: Till andra träffen v.9 ska du ta med dig ett utkast. Under träffen kommer texten att bearbetas tillsammans med andra studenter. Det slutliga dokumentet läggs upp på LISAM på anvisad plats senast fre v.11 Återlämning i samband med träffen v.13 Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 19

20 UPPGIFT LL: LEK MOTORISKA GRUNDFORMER (PROVKOD PRE4, 3 HP, U/G) Kursmål: Redogöra för och resonera kring barns motoriska utveckling samt visa på hur denna kan stimuleras och utvecklas Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar Anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter Reflektera över eget och andras ledarskap, föreslå åtgärder samt visa på gott ledarskap i de övningar som praktiseras Uppgiftsbeskrivning: Ni ska gruppvis planera tre lektioner riktade till valfri elevgrupp (år 1-2, 3-4 eller 5-6). Syftet med lektionsinnehållet är att under lekfulla former stimulera till utveckling av barnens motoriska grundformer. Innehållet i lektionerna ska bygga på varandra och det finnas en tydlig progression i upplägget. Det ska även framgå att övningar och innehåll anpassats till respektive åldersgrupp. NI ska i era planeringar redogöra för hur ni skapat förutsättningar för två fiktiva elever med två olika typer av funktionshinder att inkluderas i undervisningen. Välj själva vilka två funktionshinder och beskriv dessa kortfattat. Ni ska även synliggöra hur ni hanterar eventuella säkerhetsaspekter. Ni kommer att redovisa en av lektionerna praktiskt med övriga kursdeltagare som elever. Ni kommer i grupperna under redovisningen att ge feedback på varandras lektioner och ledarskap. Ansvarig lärare kommer att ge respons direkt efter redovisningen. Litteraturseminarium: Torsdag v.13 ska du i ett litteraturseminarium redogöra för och kunna diskutera det centrala innehållet i den litteratur som ingår (se nedan). Förbered två frågeställningar per titel, vilka du sedan ska vara beredd att leda en diskussion kring under själva seminariet. Frågorna lämnas i pappersform eller mailas till seminarieledaren senast onsdag v.13. Litteratur som ingår på seminariet: Ericsson, Ingegerd (2005) Rör dig - lär dig! Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker (Läs kap 1-4) Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2006) En kartläggning av skolelevers funktionella motorik Rapport nr 5: Skola idrott hälsa. Stockholm: GIH (Läs s intensivt/ kap matriserna extensivt) Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008) Visst kan ALLA vara med! i idrott, lek och spel. Örebro; Varsam AB (Läs kap 1-6) 20

21 Redovisning ledarskap: Lägg upp era 3 lektionsplanering på Lisam senast mån v.21. Välj ut en av dessa som ni sedan redovisar tor v.21 i Campushallen. Ni har ca 20 min till ert förfogande samt 10 min till feedback. En utvärderande reflektion från redovisningen skrivs sedan i portfolion, se reflektionsfrågan i portfoliomallen. För att bli Godkänd krävs att: Studenten presenterat och lett en diskussion kring en vald fråga, samt varit aktivt deltagande i övrigas frågor/diskussioner (litteraturseminariet). Studenten har medverkat vid utarbetandet av de skriftliga planeringarna och kan argumentera för och motivera valt innehåll utifrån litteratur och kursinnehåll. Studenten har medverkat aktivt vid redovisningen. Studenten har aktivt deltagit i responsgivning i samband med redovisningen. Vid frånvaro: Studenten genomför lektionen med egen elevgrupp (dokumenteras via film) och utvärderar enligt ovan. Studenten ska ta del av två andra gruppers tre planeringar, utvärdera dessa och ge förslag på utveckling med stöd i litteratur och kursinnehåll. Bedömande lärare: Tove Johansson. 21

22 UPPGIFT LL: MOTORIKOBSERVATION (PROVKOD SRE5, 2,5 HP, U/G) Kursmål: Redogöra för och resonera kring barns motoriska utveckling samt visa på hur denna kan stimuleras och utvecklas. Uppgiftsbeskrivning: Du ska genomföra en motorikobservation, enligt MUGI-modellen, på valfri elevgrupp (år f-6). Arbetsgång: Genomför hela testet eller välj ut övningar som lämpar sig för din elevgrupp (minst sex övningar och minst fem elever). Anpassa instruktioner och tillvägagångssätt till den åldersgrupp som du valt. ( Ju yngre barn desto bättre, då MUGI-testet är utprovat på 6-7 åringar.) Genomför ett test och dokumentera skriftligt resultatet. Du behöver antagligen hjälp av ytterligare en person som antingen leder övningarna eller som fyller i protokoll. Beskriv dina erfarenheter från testsituationen och resonera kring vad du upptäckte. Föreslå några lämpliga åtgärder på såväl grupp- som individnivå, samt hur du på ett etiskt genomtänkt sätt skulle kunna presentera åtgärdsförslagen för elev/vårdnadshavare. Ta stöd för dina reflektioner i litteratur och kursinnehåll. Omfattning: max 3 sidor (pkt 12) samt bifoga ditt protokoll med sammanställning över resultat. Litteratur: Ericsson, Ingegerd (2005) Rör dig - lär dig! Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2006) En kartläggning av skolelevers funktionella motorik Rapport nr 5: Skola idrott hälsa. Stockholm: GIH För att bli godkänd krävs att: Testet är genomfört enligt ovan och en skriftlig redogörelse för tillvägagångssätt, resultat och åtgärder redovisats. Texten är väl strukturerad och studenten har tagit stöd för reflektioner och åtgärdsförslag i litteratur och kursinnehåll. Redovisning: Skriftlig redovisning läggs upp på Lisam senast må v.21. Diskuteras i grupper på träffen fre v.21. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson. 22

23 UPPGIFT LL: REDSKAPSGYMNASTIK (PROVKOD PRE4, 1 HP, U/G) Kursmål: Praktiskt såväl visa som leda moment inom redskapsgymnastik. Anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter. Uppgiftsbeskrivning: Inför detta tillfälle ska ni vara förberedda att metodiskt stegra, instruera, passa och visa följande övningar: Kullerbytta framåt Kullerbytta bakåt Hjulning Handstående Stödhäng och fladdermus på räck Flå katt, stuphäng och pik i ringar Sidhopp på plint Katthopp på plint Under examinationen kommer var och en att bli tilldelad en övning att leda, 10 min står till förfogande. Det gäller alltså att ha förberett sig väldigt noga och tänkt igenom HUR progressionen ser ut för respektive övning samt hur man utnyttjar tiden på bästa sätt. Med kurskamraterna som elevgrupp ska ni metodiskt stegra, instruera, passa och visa hela övningen. Vid frånvaro under redovisningen: ska du istället lämna in en film där du visar hur du praktiskt utför övningarna ovan. I en utvald uppgift (som du tilldelas av bedömande lärare) ska du dessutom visa hur du metodiskt stegrar, instruerar och passar. Bedömande lärare: Tove Johansson. 23

24 UPPGIFT LL: FRIIDROTT RÖRELSEANALYS (PROVKOD PRE5, 0,5 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet rörelse samt analysera några utvalda rörelsesekvenser. Uppgiftsbeskrivning: Under friidrottspasset v.21 kommer vi att arbeta med rörelseanalys i några utvalda friidrottsgrenar. Ipads med programmet Coachers Eye kommer att användas som hjälpmedel för rörelseanalysen. I mindre grupper kommer ni att: 1. Sätta er in i det perfekta utförandet för exempelvis ett längdhopp 2. Träna på att utföra rörelsen 3. Filma varandras utföranden 4. Titta på filmen, helst i ultrarapid, och ge varandra förslag på utveckling. a. Analysera b. Korrigera/ge förslag på utvecklingsmöjligheter 5. Öva mer 6. Filma igen a. Analysera b. Korrigera/ge förslag på utvecklingsmöjligheter 7. Öva mer osv 8. Gå vidare till nästa gren och upprepa proceduren. Exempel på övningar som analyseras: ett längdhopp ett höjdhopp ett kast med liten boll en kulstöt löpteknik Vid frånvaro: ska du istället lämna in en film på minst tre av övningarna ovan. Det kan vara du själv eller dina elever som filmas (du ska dock utföra minst 1 av rörelserna själv). På filmen eller i ett bifogat dokument ska det framgå: vad som kännetecknar det perfekta utförandet, vad du ser i din analys och vilka korrigeringar/förslag på förbättringar du skulle vilja förslå. Filmen + dokumentation skickas in till bedömande lärare. Redovisning: praktisk examination i samband med passet v.21. Bedömande lärare: Kicke Jeppsson. 24

25 UPPGIFT LL: LEKTIONSPLANERING FRILUFTSLIV (PROVKOD SRE6, 1 HP, U/G) Kursmål: Förhålla sig till och resonera kring begreppet friluftsliv Planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment för år F-6 inom de delar av idrottsämnet som kursen behandlar Praktiskt såväl visa som leda moment inom friluftsliv Anpassa aktiviteter till barn med olika förutsättningar och hantera säkerhetsaspekter Uppgiftsbeskrivning: Du ska planera tre lektionstillfällen med fokus friluftsliv för dina elever på hemmaplan. Planeringarna ska ha en tydlig progression. I varje planering ska det framgå: Målbeskrivning - koppla till styrdokument och kurslitteratur. Hur ska du göra för att uppnå detta? Aktivitetsbeskrivning (beskriv så att någon utomstående kan förstå och använda planeringen). Hur tänker du kring intro, ev. samlingar under tiden, avslutning etc? Riskanalys Du ska genomföra minst en av dina tre lektioner och utvärdera denna: Vad gick bra?/ Mindre bra? Varför? Hur kan det förbättras? Problematisera även ditt eget ledarskap. Sammanställ dina tre planeringar och din utvärdering av genomförandet i ett dokument. Redovisning: Bifogas portfolio 2 Bedömande lärare: Tove Johansson och Kicke Jeppsson. 25

26 ANGÅENDE FUSK I samband med de skriftliga uppgifterna i kursen är det av stor vikt att du som student är införstådd med de regler som finns angående fusk/plagiering. Att plagiera är, enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet, när man presenterar någon annans arbete (exempelvis texter och bilder) som sitt eget. När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att: Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten; Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren; Man använder en annan students arbete och presenterar det som sitt eget; Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan Man tar en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens (Linköpings universitetsbibliotek, , Linköpings universitetsbibliotek har tagit fram NoPlagiat: självstudieguide om plagiering och upphovsrätt. Via länken kan du lära dig mer plagiering och upphovsrätt samt göra ett antal övningar för att testa din förståelse: 26

27 LITTERATURLISTA Alsegård, Helena (2007) Samarbetsövningar. Stockholm: Sisu Idrottsböcker Bergin, Daniel (red.) (2011) Grundträning i friidrott år. Stockholm: SISU idrottsböcker. Bie (2015) Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö; Gleerups Brügge m fl (2011) Friluftslivets pedagogik. Liber: Stockholm Doverborg, Elisabeth & Pramling Samulesson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankarkommunikationens betydelse. Stockholm: Liber Ericsson, Ingegerd (2005) Rör dig - lär dig! Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag. Kan köpas via: Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008) Visst kan ALLA vara med! i idrott, lek och spel. Örebro: Varsam AB Huitfeldt, Åke m.fl. (1998) Rörelse & Idrott. Liber: Stockholm Larsson, Håkan. Meckbach, Jane (red.)(2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber Lindström Lars m.fl. (2011) Pedagogisk bedömning - Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms Universitetsförlag. Lundvall, Suzanne (2011) Lärande i friluftsliv perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: GIH. Raustorp, Anders (2011). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsförlaget. Riksidrottsförbundet (2009:7) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom fakta och argument, (artikelnr ). Stockholm: Idrottens hus. Sjöstedt Edelholm Elisabeth & Wigert Anne (2004) Att känna rörelse en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlssons. Tonkonogi, Michail, Bellardini,Helena (2012) Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom för hälsa, prestation och individuell utveckling. Stockholm: SISU Idrottsböcker Wehlin, Anita (2011) Orientera i skolan. Stockholm: SISU Idrottsböcker Cd-skiva och instruktionshäfte: 1:a steget. Beställs via 27

28 Artikelsamling på Lisam: Annerstedt, Claes (2007) Att lära sig vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare förlag. (Utvalda delar). Börjesson, Lena (2005) Kolbs lärstilar vilken lärstil har du? Enskede: Metoda konsulter AB. (Utvalda delar). Ericsson, Ingegerd (2011). Effects of increased physical activity on motor skills and marks in physical education: an intervention study in school years 1 through 9 in Sweden. Physical Education & Sport Pedagogy, 16(3), Ericsson, Ingegerd & Karlsson Magnus (2014). Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer: En nioårig interventionsstudie. Ericsson, I, Grahn, P & Skärbäck, E (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), Frost, Joe L, Wortham, Sue C, Reifel Stuart (2008). Play and child development (third edition)new jersey, USA; Pearson (s ). Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur och Kultur (utvalda sidor). Kunststyrelsen (2011) Fysisk aktivitet og læring- en konsensuskonference. Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning. Lillemyr Ole F (2002). Lek upplevelse lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber (s.41-50,71-79, ). Lindblad, Frank & Lindgren, Carl (2009) Vad menar vi med hälsa och ohälsa? (s.33-45) ur Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun; Carlssons förlag. Lindquist, Anna (2010) Dans i skolan om genus, kropp och uttryck. Umeå Universitet. Naturvårdsverket (2006) Naturen som kraftkälla om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm; Naturvårdsverket Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2006) En kartläggning av skolelevers funktionella motorik Rapport nr 5: Skola idrott hälsa. Stockholm: GIH. Schenker, Katarina (2011) På spaning efter idrottsdidaktik (avhandling). Malmö: Holmbergs förlag. SISU idrottsböcker(2011) Vinnare i långa loppet. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen för idrott och hälsa. Stockholm. Skolverket (2011c). Kursplan för idrott och hälsa. Stockholm. Skolverket (2011d). Planering och genomförande av undervisning. Stockholm. Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (s ). 28

29 Wiking, Stefan & Lindström, Jonas (2009) Idrott, motion & Hälsa. Malmö; Liber. Skolverket (2011a). Bedömningsstöd idrott och hälsa, årskurs 4-6. Stockholm. * Enstaka artiklar kan tillkomma under kursens gång. Filmer på nätet: Hänvisning kommer att ges till filmer/föreläsningar på nätet som ska bearbetas inför/efter föreläsningar och seminarier REFERENSLISTA Centrum för idrottsforskning(2012:3) Vem platsar i laget? En antologi om idrott och etnisk mångfald Malmö: SISU idrottsböcker. Ekberg, Jan-Eric (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9.(avhandling) Malmö; Holmbergs förlag. Engström Lars-Magnus(2010)Smak för motion fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm; Stockholms universitets förlag Ericsson, I. & Cederberg, M. (2011). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. En enkätundersökning bland IV-elever i Malmö Idrottsforum.org. Ericsson, Ingegerd (2007) Motorikobservationer och skolprestationer. Malmö högskola, Idrottsvetenskap ( Fors, Eva (red) (2004) Passa mig! inkluderad idrottsundervisning. Lund: SISU idrottsböcker. Forsberg, Arthur, Holmberg AC, Woxnerud, Katarina (2008) Träna din kondition. Stockholm; Sisu. Frost, Joe L, Wortham, Sue C, Reifel Stuart (2008) Play and child development (third edition) New jersey, USA; Pearson. Gustafsson, Lars H (2009) Elevhälsa börjar I klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hempel, Anders (2005) Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund; Studentlitteratur. Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp; SLU Larsson, Håkan. & Redelius, Karin (red) (2004) Mellan nytta och nöje - bilder av ämnet Idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan Hogedal, Lars (1998) Nyckeln till naturen, Farsta; SISU Idrottsböcker Michalsik, Lars. Bangsbo, Jens (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm; SISU idrottsböcker (s , ) 29

30 Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket (avhandling) Stensmo, Christer (2000)Ledarstilar i klassrummet. Lund; Studentlitteratur. Sundlöf, Elin, Wikström, Peter (2011) Friidrott för barn Stockholm; SISU Idrottsböcker Svan, Helen, Carlsson, Tore m.fl. (2005) Friidrott för barn, 7-10 år, Farsta; SISU Idrottsböcker Szczepanski, Anders (2011) Outdoor education authentic learning in the context of landscape Literary education and sensory experience. Linköpings universitet; NCU. 30