Motorik, lek och lärande

Transkript

1 Kurshandledning Motorik, lek och lärande 7,5 hp VT 2012 Kurskod: 923GO3 Linköpings Universitet Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK ESA Kursansvarig: Kicke Jeppsson/ Monica Bunte

2 Innehållsförteckning Presentation av kursen... 2 Lokaler... 2 Registrering... 3 Information och dokument på hemsidan:... 3 Lärare i kursen... 3 Schema... 3 Kursuppgifter... 4 Bedömning och Betyg... 5 Riktlinjer för Portfolio... 6 Angående fusk... 7 Litteraturlista:... 9 Kursplan Presentation av kursen Välkommen till Kursen i Motorik, lek och lärande vid Linköpings Universitet VT Kursen riktar sig till studerande som vill öka sin förståelse för hur vi kan arbeta med motorik och lek i skolan. Kursen läses på kvartsfart, vilket innebär 7,5 poäng under en termin. Ansvarig för kursen är Estetiska avdelningen på Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK, vid Linköpings Universitet. Kursen varvar föreläsningar och praktiska tillämpningar och studenten har till uppgift att under kursens gång samla sina kunskaper, erfarenheter och reflektioner i en portfolio. Denna portfolio inlämnas i slutet på kursen och utgör underlag för bedömning av betyget G eller VG. Den större gruppen kommer också att delas in i mindre grupper, som tillsammans ansvarar för att förbereda och redovisa grupparbeten och litteraturuppgifter. Med hopp om en givande och lärorik kurs! Kicke Jeppsson och Monica Bunte Kursansvarig IKK-EA Lokaler Föreläsningarna hålls i Bildsal 2 på plan 4 eller i Form 1 på entréplanet i Hus Key på Campus Valla vid Linköpings Universitet. De praktiska passen är förlagda till Campushallens A-sal. Campushallen ligger söder om Hus Key. Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på

3 Registrering Se dokument Välkommen till LiU!. För de studenter som är nya på Linköpings universitet, kommer mer information att ges vid uppropet. Glöm inte att betala kåravgiften. Det är viktigt att du anmäler om du hoppar av (s.k. avbrott) kursen eller gör ett studieuppehåll. Läs mer på: Information och dokument på hemsidan: It s learning kommer att användas som hemsida. Du loggar in med ditt lukas-id och ditt lösenord via studentportalen: Mer information ges vid kursstart. Lärare i kursen Monica Bunte monica.bunte@isv.liu.se Kicke Jeppsson catarina.jeppsson@liu.se Schema Måndagar Grönmarkerat = ändrat Kursansvarig: Monica Bunte/Kicke Jeppsson Vecka Tid Innehåll Lokal Kursstart MB/KJp Bild 2 5 litteraturläsning Motorik föreläsn. MB Form Motorik 1 MB Campushallen självstudier Motorik/redskap 2 MB Campushallen Litteratursem motorik MB Form Grupparbete Campushallen Redovisning motorik MB Campushallen Motorik & Lek MB Campushallen Lek och lärande föreläsn. KJp Form 1 15 självstud Litteratursem lek MB Form Redovisning lek och lärande MB Campushallen Självstud (valborg) Klassrumsmotorik MB Form Kreativt tema MB Campushallen Självstudier Kreativt tema Campushallen Redovisning K T MB Campushallen Examination/Portfolioinlämn.

4 Kursuppgifter 1. Reflektionsuppgifter efter passen: I samband med föreläsningar och praktiska pass lämnas det ut ett antal reflektionsfrågor, som var och en ska reflektera kring och litteraturanknyta till i sin portfolio. Frågorna läggs ut på it s learning efter passen. 2. Lektionsplaneringar i grupp: a. Motorik b. Lek och Lärande c. Kreativt tema Ni ska i grupp planera och redovisa tre olika områden under kursens gång. Den första redovisningen behandlar motorik, den andra lek och lärande och den tredje kreativt tema. Vad ni genomgående skall tänka på är följande frågor; Vad har ni för syfte och mål med lektionen? Vad är det för kvaliteter ni vill träna? Vilken målgrupp vänder ni er till? Varje grupp får ca 20 minuter till sin redovisning, som består av en muntlig presentation av upplägg och förhållningssätt och presentation av en praktisk del ur planeringen. Lektionsplaneringarna redovisas praktiskt och skriftligt tillsammans med reflektioner från redovisningarna och bifogas portföljen. 3. Litteraturbearbetning: Litteraturseminarier gruppvis: De mindre grupperna träffas för att diskutera litteraturen och söka efter kopplingar till kursens innehåll och de reflektionsfrågor man arbetat med. Dessa seminarier ska ses som ett stöd för lärandet. Grupperna enas själva om tid och plats Litteraturseminarium lärarlett: Till detta seminarium ska var och en förbereda diskussionsfrågor utifrån litteraturen. (Rör dig lär dig, Motorik, lek och lärande samt eventuell valfri titel). Under seminariet kommer dessa frågor att behandlas och sammanfattas i ett protokoll. Grupprotokollet bilägges portfolion. Vid frånvaro : ett urval av frågor kommer att läggas ut på it s learning och dessa ska besvaras och biläggas portfolion. 4. Portfolio: Studenten dokumenterar kursen, enligt ovan, i en personlig portfolio. Portfolion utgör underlag för bedömning av betyget U, G eller VG.

5 Bedömning och Betyg Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 7,5 hp där samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och betygssätts. Den slutliga examinationsuppgiften, hemtentan, utgör underlag för den graderade betygssättningen. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas: Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. I de fall där det krävs kompletteringar kommer studenten att uppmanas att lämna in dessa: Den studerande kan reflektera över didaktiska frågeställningar samt analysera och metodiskt utveckla motorisk träning och arbete utifrån lek med inriktning mot förskola och grundskolan. Den studerande kan redogöra för de mål som gäller för motorik och lek i skolan samt hur dessa kan utvärderas Det innebär att den studerande kan beskriva, förklara och tillämpa de delar i kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa som handlar om motorik, lek och lärande för grundskolan. Studenten kan anpassa och leda aktiviteter som avser att träna motorik och lekkompetens utifrån elevers olika åldrar och förutsättningar. Detta visar studenten genom att aktivt delta i grupparbeten, vilket innebär att konstruktivt bidra till arbetet och diskussionerna i gruppen, färdigställandet av uppgifterna samt redovisningen av grupparbetet. Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att söka och använda relevant och, när så finns, vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i kurslitteratur och kursinnehåll. Den studerande har genomfört och godkänts på sin portfolio. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: o Studenten visar på en fördjupad insikt i de områden som behandlas i kursen och kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang. Studenten kan belysa och argumentera utifrån flera olika perspektiv i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.

6 IKK-LiU/KJp,MB Riktlinjer för Portfolio i kursen Motorik lek och lärande Följande riktlinjer gäller: o Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. Innehållsförteckning och referenslista ska finnas. o Texter ska vara läsliga och dataskrivna. Handskrivna bilagor kan förekomma vid behov. o Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Avkopieringar av andras texter som inte bearbetas i portfolion är inte ok. o Portfolion ska behandla de reflektionsfrågor och det innehåll som ingår i kursen. o Gruppuppgifter som redovisats ska biläggas portfolion och kommenteras. o Källor och referenser: valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett noggrant och konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. o Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven.

7 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Angående fusk Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter: Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225)

8 Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten. (Nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Se nedan för engelskans Urkund-adresser. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: NN.liu@analys.urkund.se

9 Litteraturlista: Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag Ericsson, Ingegerd (2007)Motorikobservationer och skolprestationer. Malmö högskola, Idrottsvetenskap ( Ericsson, Ingegerd.(2005) Rör dig - Lär dig. SISU; Stockholm Frost, Joe L, Wortham, Sue C, Reifel Stuart (2008)Play and child development (third edition)new jersey, USA; Pearson (s , , )(artikelsamling) Huitfeldt, Åke (1998) Rörelse & Idrott. Liber; Stockholm (s ) (artikelsamling) Langlo, Jagtöien Greta m.fl. (2002) Motorik, lek och lärande. Multicare förlag; Göteborg (slut på förlaget, men kan köpa /lånas via institutionen) Nyberg, Marie. Tidén, Anna (2007) Allsidig rörelsekompetens ett kroppsligt ABC ur Larsson, Håkan, Meckbach, Jane (2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Liber; Stockholm (artikelsamling) Nylander, Per(1999:1)Hälsosamt då ÅS följer i Bunkeflos spår.tidskrift Gymnastik (artikelsamling) Lärarnas Riksförbund(2011-4é upplagan)idrottsläraren och arbetsmiljön ( kontaktperson Sandra Roks) (s ) (artikelsamling) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2011)Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm ;Fritzes al-till-kursplanerna

10 Kursplan KURSPLAN Motorik, lek och lärande, 7,5hp Kurskategori Fristående kurs Kurskod 923G03 Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för barns och ungdomars sensomotoriska utveckling anpassa och leda motoriska övningar och lekar utifrån barns och ungdomars olika förutsättningar, behov, mognad samt motoriska utveckling -redogöra för och bryta ner de mål och riktlinjer, som berör motorik och lek i aktuella styrdokument för grundskolan, samt ge exempel på hur dessa kan utvärderas Kursinnehåll Kursen behandlar barns motoriska och perceptuella utveckling samt hur man kan stimulera till denna utveckling. Med gymnastik och lek som medel, kommer den studerande att prova olika tillämpningar utifrån det didaktiska perspektivet. I kursen ingår såväl praktiska tillämpningar som teoretiska fördjupningar. Undervisning/Arbetsformer Arbetsformer i kursen är seminarier, föreläsningar, verkstäder, litteraturstudier och grupparbeten. Fortlöpande under kursens gång dokumenterar och reflekterar studenten över kursinnehållet i portfolioform. Examination Kursen examineras genom praktiska och skriftliga redovisningar av grupparbeten samt portfolio. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Förkunskap För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till StudentCentrum. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.