Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Plats och tid Förvaltningskontoret, , kl

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Plats och tid Förvaltningskontoret, , kl Beslutande Jacqueline Doohan (C), ordförande Sarah Johansson (C) Michael Carlsson (S) Lene Hollner (S) Anna-Lena Josefsson (C), tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Anette Asp Olsson, ekonom, Göran Pettersson, skolchef Annika Svendsby, sekreterare Utses att justera Michael Carlsson Justeringens plats och tid Förvaltningskontoret, , kl 16,30 Under- Paragrafer skrifter Sekreterare... Annika Svendsby Ordförande... Jacqueline Doohan Justerande... Michael Carlsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens officiella anslagstavla i kommunhuset. Organ Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Förvaltningskontoret Underskrift...

2 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Innehållsförteckning 67 Föregående mötes protokoll 68 Budgetuppföljning 69 Investeringsbehov 70 Budget Kartläggning av förskoleverksamheten 72 Redovisning av hur elever och lärare tillsammans utvecklar kunskaper om miljöperspektivet, exempelvis miljöverkstad 73 Motion; Möjliggör körkortsutbildning vid Mönsteråsgymnasiet 74 Remiss; Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 75 Skolchefen informerar 76 Särskilt samverkansavtal för nationell idrottsutbildning (NIU)

3 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 67 Föregående mötes protokoll Protokollet från och läggs till handlingarna.

4 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 68 Budgetuppföljning Både riktvärdet i den ekonomiska budgetrapporten per och utfallet är 58,3%. Ekonomen förklarar att förbrukningen är 3,5%-enheter högre mot förra året samma tid och bedömer att det blir underskott i år. Trots att en hel del intäkter för statsbidrag inväntas för vuxenutbildningen ser ekonomen att Mönsteråsgymnasiets båda verksamheter kommer att redovisa för höga personalkostnader i år. Skolchefen informerar att det kan bli en ny asylförläggning i kommunen till hösten. Det kan innebära behov av att starta en förberedelseklass och det behöver tas med i budgetberäkningen. Budgetuppföljningen läggs med godkännande till handlingarna.

5 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 69 Investeringsbehov Den nya paviljongen som är under uppförande på Ljungnässkolan behöver utrustas med bord, bänkar och övriga inventarier. Behovet av paviljongen var inte känt när vi äskade investeringsmedel för år Däremot fick Barn- och utbildningsnämnden pengar till investeringar av möbler och inventarier till det planerade ungdomshuset som har skjutits upp. Den reserverade summan för detta är 450 tkr. Ekonomen föreslår att delar av den summan används till att utrusta Ljungnässkolans nya paviljong. I samband med ombyggnaden av Mölstadskolans matsal har nyinköp gjorts av matsalsmöbler. Därmed finns behov av utrymmen/förråd att förvara de utrangerade möblerna. Inköp av utrustning och inventarier till den nya verkstadslokalen på Teknikcollege har pågått under våren. Investeringsbudgeten för detta har överskridits med ca 140 tkr. Ekonomen föreslår att nämnden fattar beslut om att omvandla driftmedel på Mönsteråsgymnasiet till investeringar för att täcka underskottet. Skolchefen får i uppdrag att framföra behovet av förrådsutrymmen till Tekniska kontoret. Arbetsutskottets förslag till Barn- och utbildningsnämnden Begäran görs hos Kommunstyrelsens arbetsutskott om att få använda del av investeringsbudgeten för ungdomshuset till utrustning av Ljungnässkolans nya paviljong i väntan på nytt beslut om nybyggnad. Omvandling av budget för driftmedel på Mönsteråsgymnasiet görs med 140 tkr till investeringar för Teknikcollege.

6 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 70 Budget 2015 Barn- och utbildningsnämndens budgetram är oförändrad nästa år och ekonomen ser inte att det skulle finnas möjligheter till några satsningar. Arbete pågår med detaljbudgeten. Ledningsgruppen har inte lämnat några förslag till budgetarbetet ännu mer än att de vill använda senast beslutade resursfördelningssystem. Skolchefen får i uppdrag att ta fram en redovisning över kostnader samt för/nackdelar med att starta en förberedelseklass för nyanlända.

7 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 71 Kartläggning av förskoleverksamheten Barn- och utbildningsnämnden har av kommunfullmäktige i budgethandlingarna för 2015 fått i uppdrag att beskriva förskoleverksamheterna utifrån olika behov, och även beskriva pedagogisk inriktning, flexibilitet, personal, god arbetsmiljö, lokalytor, barngruppers storlek samt ute-miljön och återkomma till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden har som en del av uppdraget låtit skolassistenten Liselotte Byström i en utredningsrapport genom Göteborgs Universitet beskriva vissa av de frågeställningar som anges. Rapporten på 12 sidor beskriver kortfattat kommunens förskolor med pedagogisk inriktning samt en sammanställning av lokalytor och antal inskrivna barn. I rapporten beskrivs inte vår förskola för barn med föräldrar som arbetar obekvämt, den s k nattisförskolan Älgen. Denna kommer att fr o m hösten integreras med den nybyggda förskolan i Mölstad. Vad gäller antal inskrivna barn kompletteras tabellen i utredningsrapporten med en uppdelning av barn som vistas kortare tid än 20 timmar/vecka samt över 20 timmar/vecka. Mönsterås kommun har sedan 2008 en taxa där avgiften är lägre för deltidsbarn än för barn som vistas över halvtid i förskolan. För att jämförelserna mellan förskolorna vad gäller antal barn bli rättvisande behöver dessas åldrar också redovisas eftersom små barn upp t o m tre år är mer arbetskrävande än äldre barn. I kommunens resursfördelningssystem till förskolorna lämnas resurser för personal utifrån antalet barn där små barn upp t o m tre år räknas som 1,4 med tid över 20 timmar/vecka och som 0,8 med tid under 20 timmar/vecka. För barn i åldrarna 4 och 5 år räknas dessa som 0,5 under 20 timmar/vecka och som 1,0 över halvtid/vecka. Resurstilldelningen bygger på att en heltidsanställd personal har i genomsnitt under året 5,5 barn/vecka och är helt rättvist mellan samtliga förskolor, såväl kommunala som enskilda. Detta innebär att om en förskola har små barn med vistelsetid över 20 timmar så behövs knappt fyra barn för att erhålla en heltidsresurs i personal. Barnantalet stäms av en gång/kvartal som utgångspunkt för tilldelning av personalresurs som förändras stort under året. Under hösten är antalet barn i förskolan lägst då 6-åringarna övergår till förskoleklass och fritidshem för att sedan öka i takt med att 1-åringarna skrivs in. Vårt system är mycket flexibelt och har fungerat utmärkt under snart sju år. Vi sätter dessutom in extra stödåtgärder vid behov. Vad gäller jämförelsen med de enskilda förskolorna är det viktigt att känna till att kommunens personal för kök, städ och vaktmästeri ligger på tekniska förvaltningen medan de enskilda redovisar den personalen. Det blir förenklat och missvisande att endast räkna antal barn oavsett ålder och vistelsetid och dividera dem med antalet personal och/eller lokalytor.

8 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott forts Bun au 71 Utredningsrapporten redovisas vid nästa sammanträde med Barn- och utbildningsnämnden samt med kompletterande uppgifter om förskolornas lekytor och rektorernas synpunkter på dessa.

9 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 72 Redovisning av hur elever och lärare tillsammans utvecklar kunskaper om miljöperspektivet, exempelvis miljöverkstad Barn- och utbildningsnämnden har av Kommunfullmäktige i samband med budgetdokumentet för 2015 fått rubricerat uppdrag. En redovisning är framtagen och gås igenom. Skolchefen får i uppdrag att komplettera och utveckla redovisningen enligt framförda synpunkter.

10 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 73 Motion; Möjliggör körkortsutbildning vid Mönsteråsgymnasiet Rubricerad motion är inlämnad av Eva-Karin Holgersson (MP) Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna den till Barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Motionären vill att en modell inkluderat uppskattade kostnader utformas för hur eleverna vid Mönsteråsgymnasiet ska kunna erbjudas körkortsutbildning. Skolchefen får i uppdrag att undersöka om beslut finns i frågan om körkortsutbildning på regeringsnivå eller här i Kommunfullmäktige.

11 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 74 Remiss; Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att överlämna rubricerad remiss från Utbildningsdepartementet till Barn- och utbildningsnämnden för yttrande senast Arbetsutskottets förslag till Barn- och utbildningsnämnden Följande yttrande överlämnas på remissen; Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan till Kommunstyrelsens arbetsutskott: Mönsteråsgymnasiet i Mönsterås kommun bedriver sedan mer än 8 år tillbaka lärlingsutbildning och har nästkommande läsår ca 10 studerande inom denna. Som mest var det drygt 60 elever inom lärlingskonceptet varför vi har en betydande erfarenhet av lärlingsutbildning. Mot denna bakgrund och erfarenhet kan vi notera att en omfattande administration hämmar utvecklingen av verksamheten lärlingsutbildning. Samtidigt har statsbidragen till kommunerna för denna minskat betydligt. Därför kan vi starkt rekommendera en struktur som istället minskar administrationen till förmån för utveckling av utbildningsmodellen. Den läroplan som innebar möjlighet att bedriva lärlingsutbildningen med APL i form av en kurs på 1250p skapade goda förutsättningar för samverkan med företagen. Det var en förutsättning för att få till den omfattning av lärlingar som vi hade i Mönsterås fram till förändringen om att alla programmets kurser ska genomföras och betygsättas. Barn- och utbildningsnämnden vill därför att man överväger att återgå till denna modell möjligen med någon mindre uppstyrning. Vi har valt att kommentera förslagen till förändringar som sammanfattats i punktform: Lärlingsutbildning i gymnasieskolan ska kunna påbörjas bara under det första läsåret eller höstterminen andra läsåret, och i gymnasiesärskolan under första eller andra läsåret eller höstterminen det tredje läsåret. Yttrande: Förslaget stämmer väl med våra erfarenheter och är därför även Barn- och utbildningsnämndens uppfattning. Elever som påbörjar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan under höstterminen det första läsåret ska ha minst 55 veckor APL (arbetsplatsförlagt lärande), minst 45 veckor om eleven börjar vårterminen det första läsåret och minst 35 veckor om eleven börjar höstterminen det andra läsåret.

12 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott forts Bun au 74 Yttrande: Förslaget stämmer väl med våra erfarenheter och är därför även Barn- och utbildningsnämndens uppfattning. Vad gäller lärlingar i gymnasiesärskolan så anser vi förslaget om APLtid vara bra. Den ansvariga läraren och handledaren skall tillsammans planera APL. Yttrande: Den ansvariga läraren planerar idag APL och stämmer av planen med handledaren så att det är möjligt att genomföra denna på företaget. När APL-tiden är över utvärderas utfallet och vad som återstår av innehållet. Detta hanterar skolan i den fortsatta utbildningen (antingen som APL eller skolförlagt). Barn- och utbildningsnämnden förordar att man även i fortsättningen arbetar på det sättet då det är mest realistiskt i förhållande till den kunskap och tid handledarna har för hantering av APL. Hur många veckor av utbildningen som bedrivits på en eller flera arbetsplatser ska framgå av elevens examensbevis. Yttrande: Idag dokumenteras detta i en bilaga till examensbeviset tillsammans med ett yttrande från företagen. Barn- och utbildningsnämnden anser att detta sätt kan vara lämpligast då det tar en del utrymme i ett betygsdokument. Bilagan är en bra modell då där också finns en beskrivning vad elev verkligen utfört för uppgifter i företaget (d v s vilken reell yrkeskompetens eleven har med sig från utbildningen). I utbildningskontraktet ska framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor som ska genomföras där och när. Yttrande: Verkligheten är den att det är omöjligt att förbestämma vilka delar som ska genomföras då det är helt beroende av de uppdrag företaget har. På samma sätt är det svårt att bestämma tiden man skall vara på företaget, det kan endast uttryckas som en målsättning i så fall. Särskilt små företag har svårt att binda sig för en given tid. Skälen är desamma, man vet inte över längre tid vilka uppdrag man får in. Barn- och utbildningsnämnden föreslår därför att utbildningskontraktet i stort skall se ut så som det gör idag. Barn- och utbildningsnämnden avstår från att ge yttrande i övriga punkter som omfattar gymnasiesärskolan och samtycker med förslagen förutom i punkten utbildningskontraktet där uppfattningen är enligt ovan.

13 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 75 Skolchefen informerar * Ev asylförläggning och tankar kring lokaler och praktisk planering för förberedelseklass om det blir aktuellt. * Arbetet med uppförandet av den nya paviljongen till Ljungnässkolan är försenat men beräknas vara klart till höstlovet. * Ledarutbildningen har startats och genomförs i huvudsak på studiedagar under hösten. * Pågående rekryteringsbehov på skolorna. Dessutom söker vi ytterligare en skolpsykolog. * Rektorn på Fliseryds skola ser helst att biblioteket inte integreras på skolan, som Kommunfullmäktige beslutat, utan att det förläggs till Röda skolan. Då skulle hon kunna samla sina verksamheter och slippa ha två skolgårdar. * Förstelärarna är utsedda. * 28/8 hålls möte om Familjecentralen. Informationen läggs till handlingarna.

14 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Bun au 76 Särskilt samverkansavtal för nationell idrottsutbildning (NIU) Landstinget i Östergötland, Vretagymnasiet, bedriver nationell idrottsutbildning inom ridsport. De har fått en sökande från vår kommun som vill påbörja denna utbildning. Vretagymnasiet saknar samverkansavtal med oss och erbjuder att teckna ett s k särskilt samverkansavtal i enlighet med Sveriges kommuner och landstings förslag, SKL cirkulär 11:22. Samverkansavtalet gäller från läsåret 2014/15 och löper under sex år eller till dess att någon av parterna säger upp det. Avtalet skulle innebära en merkostnad utöver den interkommunala ersättningen i ämnet specialidrott. Nämndens policy är att inte teckna särskilt samverkansavtal för nationell idrottsutbildning som skulle innebära att eleven antas som förstahandssökande. Barn- och utbildningsnämnden kommer inte att ingå i särskilt samverkansavtal för nationell idrottsutbildning med Landstinget i Östergötland, Vretagymnasiet.