UNGDOMSTINGET. Landstingets ungdomsting februari Motioner

Transkript

1 UNGDOMSTINGET Landstingets ungdomsting februari - Motioner

2 2(25) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. Nyutgåva

3 3(25) FÖRTECKNING ÖVER MOTIONER Behandlas gemensamt Behandlas gemensamt Till Landstingets ungdomsting har det inkommit 43 motioner, och enligt tidigare information kommer ett urval av dessa att behandlas i ungdomstinget. Samtliga motioner kommer att diskuteras i ungdomstingets utskott. Motion nr. 1 Att kunna må bra... 6 Motion nr. 2 Skolsköterska på skolan fler dagar... 6 Motion nr. 3 Ståbänkar i klassrum och fler idrottslektioner i veckan på skolorna... 6 Motion nr. 4 Lokalkulturer... 7 Motion nr. 5 Helg + natt = ingen buss hem... 7 Motion nr. 6 Ersättning vid praktik för ungdomar... 7 Motion nr. 7 Fritidsverksamhet för ungdomar i Östersund... 8 Motion nr. 8 Långa väntetider vid akutvård... 8 Motion nr. 9 Motion om kollektivtrafik... 9 Motion nr. 10 Fler friluftsdagar, mer fysiska aktiviteter och mer idrott i skolan Motion nr. 11 Fler friluftsdagar Motion nr. 12 Gratis preventivmedel t.o.m. 25 år Motion nr. 13 Sporthallen i Östersund Motion nr. 14 Näringsdeklarera skolmaten Motion nr. 15 Ny ungdoms kåk i Östersund Motion nr. 16 Östersunds befolkning är inte beroende av en till Arena Motion nr. 17 Mer stöd åt kulturen! Motion nr. 18 Öka stödet för Östersunds kulturliv Motion nr. 19 Lättare för ungdomar att anordna spelningar Motion nr. 20 Samlingsplats i Svenstavik (Ungdomsgården) Motion nr. 21 Bussbiljettpriser tär på miljön Motion nr. 22 Varför höjer ni priset för att åka buss? Motion nr. 23 Kollektivtrafik Motion nr. 24 Det ska vara billigt att vara miljövänlig Motion nr. 25 Studentbusskort en nödvändighet Motion nr. 26 Underhåll cykelvägarna Motion nr. 27 Datorer i skolan... 17

4 4(25) Behandlas gemensamt Motion nr. 28 Färdigbyggnad av skateboardparken Motion nr. 29 Naturvetenskaps- och ekonomiprogrammen i Sveg behövs! Motion nr. 30 Satsa på ungdomarna i Härjedalen = satsa på skolan! Motion nr. 31 Större skidskyttevall i Sveg Motion nr. 32 Parkeringspriser Motion nr. 33 Varför glömmer vi alltid bort motorsporten? Motion nr. 34 Mer bild i skolan Motion nr. 35 Förbättra skollunchen Motion nr. 36 Mer riktig mat i skolan Motion nr. 37 Förbättra skolmaten låt ungdomarna påverka den Motion nr. 38 Busskort till elever som bor centralt Motion nr. 39 Studentlägenheter för gymnasieelever också Motion nr. 40 Höjt studiebidrag Motion nr. 41 Mer studiebidrag för dom som inte bor hemma Motion nr. 42 Stortorget i Östersund Motion nr. 43 Skoluniform Motion nr. 44 Ungdomstingets fortsättning... 25

5 5(25) Motionerna De motioner som ska behandlas i ungdomstinget diskuteras först av sex olika utskott enligt nedan. Utskottets uppgift är att föreslå hur ungdomstinget sedan ska besluta om motionerna. Motionerna som utskotten har diskuterat går sedan vidare för beslutshantering i ungdomstinget. För att hinna med även andra moment under ungdomstinget är tiden för beslutshanteringen begränsad. Förutom utskottens egna motioner ska alla utskott även diskutera och ta ställning till frågeställningarna i motion nr. 44 om ungdomsting och redovisa den i ungdomstinget. Under dag två sker en gemensam debatt med landstingsfullmäktige om motion nr. 1. Den ska därför inte hanteras under ungdomstingets utskotts- och beslutshantering. Utskott 1a diskuterar motionerna 2-7, Utskott 1b diskuterar motionerna 27-20, 7-2 Utskott 2a diskuterar motionerna 8-11, Utskott 2b diskuterar motionerna 37-28, 11-8 Utskott 3a diskuterar motionerna 12-19, Utskott 3b diskuterar motionerna 43-38, 19-12

6 6(25) Motion nr. 1 Att kunna må bra (LS/1825/2012) Jag tycker att vi ungdomar borde få kunna må bra utan att vi ska behöva vara stressade hela tiden med alla skolläxor. Ibland så är det väldigt orättvist att vi ska behöva få läxor nästan varje dag. Vi blir stressade och får dålig hälsa och det förvärrar det negativa hos oss. Att jag tycker att ungdomar borde få mindre läxor är att all stress som skapas hos ungdomar ger negativa effekter som kan få dem att må dåligt. Det skadar både ungdomarnas skolgång och hälsa. När det skadas så kan det mycket väl ske oroligheter, problem och osäkerheter. Sådana saker som då sker kan få ungdomar att tänka ett eller annat,( alltså tänka kort ). Allt negativt som de sparar på skadar dem mer och mer för varje dag. På grund av det försvinner nuförtiden allt fler liv. Jag yrkar att ni hjälper oss ungdomar att kunna minska på all vårt stressande och oroligheter med mera. Detta skulle kunna ske genom en ökad kommunikation med ungdomar och deras familjer på/i mötesplatser mellan politiker, ungdomar och föräldrar. Kornnika Homhoi, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 2 Skolsköterska på skolan fler dagar (LS/1871/2012) Skolsköterskan på Fyrvalla är på plats för lite med tanke på de maskiner som används av programmen dagligen. Olycksrisken gör att det bör finnas en skolsköterska tillgänglig så länge det finns elever på skolan. Vi yrkar att skolsköterskan ska vara här på skolan varje dag under hela skoldagen Pontus Göstasson och Alexander Myllykoski, Jämtlands Gymnasium Fyrvalla, Östersunds kommun Motion nr. 3 Ståbänkar i klassrum och fler idrottslektioner i veckan på skolorna (LS/1826/2012) Elever är stressade och okoncentrerade på skolan och ungdomar idag har även dålig hälsa på grund av för lite fysisk aktivitet. 60 minuters fysisk aktivitet varje dag för barn och unga rekommenderar statens folkhälsoinstitut. Elever sitter ner i klassrummen hela dagarna på lektioner och man åker bil eller får skjuts hem och där ligger de i soffan framför TV:n eller datorn - och blir aldrig fysiskt aktiverad under dagen. Ståbänkar i klassrummen aktiverar de stora muskelgrupperna och bara av att stå upp är vi fysiskt aktiva. Det finns forskning som visar på att elever som har haft daglig idrott i skolan går ut med bättre betyg än de som bara haft idrott en eller två gånger i veckan. På arbetsplatser idag så finns det friskvårdstimmar och alternativet att stå och arbeta. Varför finns inte det i skolorna?

7 7(25) Jag yrkar att det ska finnas alternativet att stå upp och arbeta på lektioner och att det ska finnas minst tre idrottslektioner i veckan. Adéle Rundgren, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 4 Lokalkulturer (LS/1842/2012) I dagens globaliserade samhälle, där folk hela tiden flyttar runt, späds lokalkulturer ut. Folk blir likriktade och områden förlorar sin särprägel. Att kunna vara stolt över sin hemort, att känna att man har något speciellt, bidrar till en gemensamhet och positiv anda. Att lokala orter har sin egen kultur bidrar också till ökad turism. Jag yrkar att lokala kulturer bör värnas om, och att man aktivt verkar för dess bevarande och överlevnad. Simon Göransson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 5 Helg + natt = ingen buss hem (LS/1843/2012) Varför går det inte fler stadsbussar nattetid på helgerna? Att ta sig hem efter en trevlig kväll är alltför svårt om man vill åka efter midnatt. Varför är det så? Det skulle bli mindre oroligheter och fylleslagsmål på stadens gator. Detta leder till mindre kostnader för polisen. Vi yrkar att det ska gå fler stadsbussar nattetid på helgerna. Björn Wall Andersson och Jesper Lindgren, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 6 Ersättning vid praktik för ungdomar (LS/1824/2012) Jag tycker att när vi har praktik borde vi få typ några kronor i timmen när vi jobbar. För jag vet att vissa linjer inom Bygg mm får pengar för att de har praktik men alla linjer borde ha rätt till en liten slant i alla fall. Och jag tycker att alla ska ha rätt till några kronor när de praktiserar för att annars är det inte ett rättvist system vi har. Och alla personer har lika värde tydligen men jag tycker inte Sverige visar det som de borde göra egentligen. För då borde vi inte ha ett sådant fel i våra utbildningar. Bara för man inte går Bygg eller VVS eller något liknande så tycker jag fortfarande att man ska ha rätt till en liten lön. Jag yrkar att alla ungdomar får ersättning vid praktik oavsett linje dom går på. Christoffer Rosenvinge, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun

8 8(25) Motion nr. 7 Fritidsverksamhet för ungdomar i Östersund (LS/1818/2012) I dagsläget ser fritidsaktiviteter för ungdomar i Östersund mörkt ut. Fritidsgårdar har stängts ner och för ungdomar 15+ finns det nästan inget alls. Det borde finnas kvällsöppna fik, drive-in bio, längre kvällsöppet på affärerna och mer kvällsverksamhet i allmänhet. Det som också kan vara bra då är att sänka kostnader på nattbussar och ungdomar borde eventuellt få studentrabatt på taxi också. Anledningen till varför vi tycker så är för att det skulle minska kriminalitet bland ungdomar och minska alkohol/drogproblem, våld och våldtäkter, eftersom många ungdomar dricker varenda helg. Det skulle vara bra för att ungdomar skulle helt enkelt få bättre hälsa både fysiskt och mentalt. Vi yrkar att ungdomstinget ska göra att det ska finnas fler fritidsaktiviteter för ungdomar 15+. Anna Trox Holmbom och Alice Magnusson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 8 Långa väntetider vid akutvård (LS/55/) Vi upplever att det ofta är för långa väntetider vid akuta läkarbesök. Detta leder till tidsförlust och frustration. Vi yrkar att det införs ett system där patienter med vissa lättare akuta tillstånd kan meddela sina skada på förhand och sedan få en exakt tid som de tas om hand vid. Emil Lunholm-Festin, Tim Gagner, Linn Lundqvist, Markus Einedal och Markus Josefsson, Jämtlands Gymnasium Bräcke, Bräcke kommun

9 9(25) Motion nr. 9 Motion om kollektivtrafik (LS/1821/2012) Som så många andra i detta län så tänker jag berätta om den usla kollektivtrafiken som vi har och även förhoppningsvis ha ett grymt bra förslag på hur man kan förbättra den. Jag bor ca 8 mil norr om Östersund i en by som heter Gisselås som ligger ca 1.5 mil norr om Hammerdal. Jag pendlar till skolan med busslinje 142 el 45 varje dag och busstiderna är inte de bästa. Här är de bussar som går från Strömsund, eventuellt Hoting, mot Östersund. Jag tycker att busstiderna på morgonen (vardagar) är ganska okej. Men på lördagar och söndagar är busstiderna inte så himla bra som ni kan se. På söndagen går det en 45 och en 142 med 5 min mellanrum på kvällen. Varför? Är det mycket folk på just den tiden? Mitt förslag är att flytta på tiden för 142 till tidigare på kvällen, t ex runt kl 18. Jag är helt övertygad om att folk skulle uppskatta detta. På vardagar mellan bussen som anländer till Östersund kl och den som anländer i Östersund kl är det ett alldeles för stort hopp tycker jag. Det vore bra med en buss som man anländer till Östersund kring 15-tiden.

10 10(25) Här är de busstider som finns från Östersund till Strömsund, eventuellt Hoting. Det jag saknar mest på denna tidtabell är en buss runt kl 20 på vardagar. Hoppet mellan bussen kl och är alldeles för långt enligt mig. Jag kan förstå att länstrafiken anser att det inte är ekonomiskt hållbart att skjutsa för lite folk i en fullstor buss, men jag vet att de har betydligt mindre bussar som drar mindre bensin än en vanlig buss. Man skulle åtminstone kunna fundera på att hitta en lösning till detta. Det finns många gånger i mitt liv som jag har velat gått på bio en lördag, men det är HELT omöjligt om man inte har en snäll förälder som ska sitta och åka ca 16 mil t o r, eventuellt sova över hos någon, för att det inte går några bussar. Helt ofattbart för mig att bussen inte finns på lördagar. Kanske man skulle kunna skapa någon form av intressekoll där man måste anmäla en viss tid i förväg, på de busstider som är tveksamma på om folk åker, så vet ju länstrafiken ungefär hur stort intresset är på just de tiderna och på ett ungefär vilken buss de ska ta (liten eller stor). Eller man kanske ska göra enkäter för de olika busslinjerna där resenärerna får svara på hur dem tycker? En enkät kan aldrig vara fel att göra, för då får man chansen att utvecklas och förbättras. Jag yrkar på att länstrafiken tittar över sina busslinjer och förslagsvis skapar en enkät för vardera busslinje för att åstadkomma en förbättring. Sara Lundqvist, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun

11 11(25) Motion nr behandlas gemensamt Motion nr. 10 Fler friluftsdagar, mer fysiska aktiviteter och mer idrott i skolan (LS/1880/2012) Vi tycker att vi borde få fler friluftsdagar i skolan. Vi går första året på Härjedalens gymnasium i Sveg. Vi tycker att vi får för lite fysisk aktivitet på dagarna. Vi i min klass har bara en timme idrott i veckan, och det tycker vi är alldeles för lite. Resten av lektionerna sitter vi bara i klassrummet. Det gör att man känner sig trött och orkeslös, och det leder till sämre resultat. Vi tycker att vi borde ha fler aktiviteter i skolan där man kan vara utomhus. Det behöver inte betyda att vi måste åka slalom eller dylikt varje gång, vi kan ju göra saker som relaterar till ämnet som vi arbetar med. Vi yrkar att vi får fler friluftsdagar, fler fysiska aktiviteter på lektionerna samt mer idrott i skolan. Samuel Ohlsson och Jonas Svensson, Härjedalens gymnasium, Härjedalens Kommun Motion nr. 11 Fler friluftsdagar (LS/1879/2012) Vi elever i Sveg vill ha fler friluftsdagar på gymnasieskolan. Det som är bra med friluftsdagar: Man får friskluft och solljus, vilket resulterar i att man jobbar bättre i skolan och blir piggare. Det är roligt med friluftsdagar. Man kommer varandra närmare som klass/skola om det finns sammarbetsaktiviteter. Det finns forskningar om att man får fler hjärnceller om man rör på sig och får solljus. Speciellt nu på vintern när det är mörkt både till och från skolan. Kroppen håller sig frisk, och vi har inte stor risk att få ex benbrott när vi blir äldre som de som inte rör på sig. Skelettet blir som en kexchoklad när man inte rör på sig. Vi yrkar att det blir fler friluftsdagar i skolan. Sarina Blind, Magdalena Zetterström, Louise Wallberg, Signe Ericsson och Prativa Aryal, Härjedalens gymnasium, Härjedalens kommun.

12 12(25) Motion nr. 12 Gratis preventivmedel t.o.m. 25 år (LS/1846/2012) Varje månad har den genomsnittliga svensken i åldern år som är i en fast relation sex 8-10 gånger per månad. Ett paket med kondomer motsvarande ungefär tre månaders användning kostar ca 150 kr, det blir en kostnad på 50 kr/mån som varje ungdom måste lägga ut. Om man sedan vill vara extra säker så köper man p-piller som sedan blir en kostnad på ytterligare 50 kr/mån. Det här måste vi lägga ut varje månad i åldern och då ska vi inte glömma att dom flesta blir av med oskulden vid 16 års ålder, det blir ytterligare två års kostnad. Sammanlagt blir det ungefär kr som läggs ut under 9 års tid. Vi ska heller inte glömma att vi under dom åren oftast är fattiga studenter. Vi yrkar att alla preventivmedel ska vara gratis t.o.m 25 år Julia Blom och Erika Grundström, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 13 Sporthallen i Östersund (LS/1819/2012) Jag håller på med en ganska ovanlig sport här i Östersund, Cheerleading inom Jamtland cheer/östersundsgymnasterna. Vi tränar nu in Östersunds sporthall mitt i Östersund. Vi använder oss av två olika hallar, D och E hallen. Under sommartiden är det väldigt besvärligt att träna när då det inte är någon bra ventilation och blir kvavt och varmt i hallen, vilket gör det svårt att köra så hårt man vill på träningen. Problemen uppkommer även under de andra årstiderna men är värst när det kommer värme även utifrån. Även om vi gymnaster nu ska få tillgång till nya lokaler 2014 kommer detta problem kvarstå. Därför anser jag att man bör kolla över de befintliga hallarna och få dom upprustade. Jag yrkar att de befintliga sporthallarna upprustas och att ventilationen förbättras. Sanna Pettersson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 14 Näringsdeklarera skolmaten (LS/1837/2012) I skolans matsal får man ej veta ingredienser, näringsinnehållet och vart maten kommer ursprungligen ifrån. Till skillnad ifrån när man går på en affär och handlar sin mat. Varför ska man inte kunna få veta det i skolmatsalen? Trots allt äter vi 5 måltider i veckan på skolan. Vi yrkar att skolmaten skall märkas med innehållsförteckning, näringsinnehåll och ursprungsmärkning. Ludvig Andersson Lindgren och Jesper Lindgren, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun

13 13(25) Motion nr. 15 Ny ungdoms kåk i Östersund (LS/1851/2012) Under min uppväxt i Härnösand så hade vi ungdomar en ungdomsgård att gå till något som jag saknar här. Jag anser att om det fanns en ungdomsgård i Östersunds centrum så skulle mindre ungdomar sitta och hänga på busstorget från tidig morgon till sen kväll, jag anser också att skadegörelsen bland unga också skulle minska om dom hade någonstans att gå till och umgås. Jag yrkar att Östersunds kommun prioriterar ett ungdomscentrum Mirian Östlundh Nylén, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 16 Östersunds befolkning är inte beroende av en till Arena (LS/1855/2012) Jag anser att Östersunds kommun bör investera i ett kulturhus, och inte ytterligare en arena, eller rondell vid konstiga korsningar, eller dyra investeringar på ljusspel över hela stan under vintersäsongen. Vi har redan en nybyggd arena och är inte i behov av ytterligare en till. Tingshuset är ett tydligt exempel på hur pass viktigt ett riktigt kulturhus är för ett sådant kulturberikat län. Luftkonditioneringen på Tingshuset är fruktansvärt dålig, vilket skapar en ohälsosam arbetsmiljö. Detta är inte rättvist för varken de artister som uppträder eller den publik som kommer för att se konserterna. Dessutom är det kränkande för de anställda som varje dag tvingas arbeta i konstant värme. Den dåliga luften orsakar i sin tur problem för hälsan. Jag tycker att Östersunds kommun kan ta sig en funderare över hur pass nödvändigt det är med en till arena, medan kulturarbetarna tvingas sätta sin hälsa på spel för att hålla kulturlivet levande. Ett kulturhus skulle även bli en attraktiv symbol och samordningsplats för inte bara Östersunds befolkning, utan även för övriga län att besöka Östersund. Jag yrkar därför på att lägga våra investeringar i ett kulturhus för vår befolkning och för ett kulturliv som är värt att hållas levande. Vi har så många unga talanger som faktiskt lägger tid på kulturen, och det är värt att investera i. Johanna Berg, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 17 Mer stöd åt kulturen! (LS/1854/2012) Jag tycker att man ska ge mer stöd ekonomiskt åt det få ställena i kommunen där man arrangerar konserter. När man går på konsert i Östersund är det samma individ man ser, om kommunen skulle stödja med kosing så skulle man kunna ta hit fler band och större band som kan locka folk.

14 14(25) Det hela skulle bidra till mer samhörighet för ungdomarna och fler kvällsaktiviteter på veckosluten. Vi yrkar jag på att mer bidrag skall gå till det kulturella i Östersund. Patrik Svedestedt och Simon Olsson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 18 Öka stödet för Östersunds kulturliv (LS/1838/2012) Jag anser att det bör vara lättare att söka kulturbidrag, så att intresserade personer uppmuntras till att ta initiativ till att anordna egna evenemang. Dagens regler kräver att man är en förening med minst tio medlemmar som agerar arrangörer för att kulturbidrag ska erhållas. Om man som mindre grupp eller enskild person har möjlighet att söka och få kulturbidrag kommer vi få ett betydligt rikare och mer mångfaldigt kulturliv i staden. Jag yrkar att de begränsningar som finns vad gäller kulturbidrag avskaffas, och att möjligheter öppnas upp för alla länets invånare! Henrik Låsgårdh, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 19 Lättare för ungdomar att anordna spelningar (LS/1852/2012) Det blir allt svårare och dyrare för ungdomar att arrangera spelningar på egen hand. Under de senaste åren har arrangemangen blivit färre här i Östersund och jag tycker att det är tråkigt att det är en nedåtgående trend, därför att vi borde sträva efter att ha ett så pass bra kulturutbud som möjligt i vår stad. Det borde vara mer lättillgängligt att arrangera spelningar på olika ställen och det borde inte kosta tusentals kronor att genomföra. Risken är stor att de som arrangerar går back och de är också en bidragande faktor till att arrangemangen blir allt färre. Jag yrkar att det borde vara lättare för ungdomar att arrangera spelningar och jag tror även att en bättre upplysning kring det ekonomiska stödet skulle vara något som kan liva upp kulturscenen. August Låsgårdh, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 20 Samlingsplats i Svenstavik (Ungdomsgården) (LS/1920/2012) Vi har inte en bra plats för att kunna umgås med varandra! Vi har inte aktiviteter att kunna göra tillsammans! Det kan vara ett aktivitetshus för äldre ungdomar.

15 15(25) Där kan man ha olika aktiviteter att göra till exempel biljard, pingisbord, spel och olika idrottsaktiviteter pågå. Om vi har ett aktivitet hus kan vi lättare umgås med varandra. Vi vill att Bergs kommun borde erbjuda en plats för ungdomarna att samlas på för de som vill umgås med varandra. Det kan vara ungdomar som är inte från Sverige och som vill umgås med svenskar. Det bästa och positiva är att efter några år så ser vi att alla kommer stanna kvar här i Jämtland och på så sätt kan vi utveckla mer och mer jobb här. Vi yrkar att ett aktivitetshus skall byggas i Svenstavik. Samir Noori, Zahra Moradi, Natnicha Thumsuwan och Daniell Husseini, Fjällgymnasiet, Bergs kommun. Motion nr behandlas gemensamt Motion nr. 21 Bussbiljettpriser tär på miljön (LS/1845/2012) På fem år har stadsbuss-biljettpriset ökat med hela 44% i Östersund. För barn har det alltså ökat från 9 kronor till 13 kronor respektive för vuxna från 18 till 25. Fortsätter ökningen likadant de kommande fem åren skulle det innebära så gott som en fördubbling av vad priset var för fem år sedan, det vill säga 9 respektive 18 kronor. Av egna erfarenheter har man fått känslan att om priset ökar minskar antalet passagerare, vilket i sin tur leder till att andra transportmedel ökar i drift, exempelvis mopeder och bilar. För att miljön skall skonas och behållas bör vi därför minska privattrafiken och öka kollektivtrafiken, vilket biljettpriset är en väldigt avgörande faktor till. Som det ser ut idag blir busstrafiken allt dyrare, vilket gör det billigare att ta sig fram på egen hand. Det löser man idag genom att höja priset ytterligare för att täcka alla omkostnader. Det gör ju inte kollektivtrafiken mer attraktiv, utan det ger istället en motsatt effekt. Färre resenärer! Vi yrkar att en sänkning istället för en ökning av biljettpriset bör införas. Det skulle göra kollektivtrafiken mer attraktiv, vilket betyder att det blir mer lönsamt som privatperson att åka exempelvis buss, istället för att ensam ta bilen och öka avgasutsläppen. I och med sänkningen kan vi garantera en ökning av resenärer, som också upprätthåller inkomsten för kollektivtrafiken. Folket har makten över vår gemensamma framtid, vi sitter alla på samma buss! Adam Norling och Andreas Larsson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun

16 16(25) Motion nr. 22 Varför höjer ni priset för att åka buss? (LS/1853/2012) Miljön är en av de viktigare samhällsfrågorna inom politiken, som måste prioriteras högt. Avgasutsläppen är en av dem största bovarna till att miljön ständigt försämras. För att minska de farliga miljöutsläppen uppmanas det till att åka kollektivt. Men varför höjs då busspriserna? För en ungdom kostar en resa med stadsbussarna 13 kronor, och för en vuxen kostar en biljett 25 kronor. Ökningen gäller inte bara stadsbussarna, utan även länstrafikens busspriser. Då busspriserna ständigt ökar så väljer folk att ta bilen istället för att ta bussen, vilket bidrar till en ökad miljöpåverkan, vilket inte gynnar det vi strävar mot när det gäller minskad miljöförstöring. Vi yrkar därför att sänka busspriserna till ett rimligt pris, vilket gör att det lönar sig att åka kollektivt istället för att ta bilen själv. Hanna Ånnegård och Britta Olofsson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 23 Kollektivtrafik (LS/1839/2012) Jämtland är ett stort land. För någon som konstant måste resa blir det dyrt med de nuvarande priserna. Någon som t.ex. inte kommer från Östersund är alternativen att åka med kollektivtrafik eller privatfordon. Båda är dyra, och med den senaste ökningen av biljettpriserna på bussarna har kollektivtrafiken blivit ännu dyrare för gemene man som måste färdas långa avstånd var dag. Vi yrkar att biljettpriserna bör justeras till en rimligare nivå för att gynna resande. Simon Göransson och Fredrik Svemark, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 24 Det ska vara billigt att vara miljövänlig (LS/1844/2012) Vi vill att priserna på kollektivtrafiken ska sänkas så att fler väljer att ta bussen istället för bilen. Att vara student idag är redan dyrt. Alla har inte körkort eller föräldrar som kan skjutsa överallt. Bussen är ett miljövänligt alternativ som borde vara smidigt och prisvärt. Om kollektivtrafikens inkomster ökar tack vare fler passagerare får de större möjligheter att utveckla sin verksamhet och göra det lättare för sina resenärer. Vi yrkar därför att kollektivtrafikens priser sänks. Sandra Åman, Johanna Arvidsson, Klara, Isabelle Norlén och Rebecka Kämpedal, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun

17 17(25) Motion nr. 25 Studentbusskort en nödvändighet (LS/1847/2012) Som studerande är inte alltid ekonomin på topp därför tvingas elever att börja jobba på sidan om sin alltför stressiga skolgång. Vi skall prestera i skolan samtidigt som vi ska ha tid och pengar att leva och vem vill egentligen ha massiva studielån för att de har pendlat fram och tillbaka till universitet? Varför skall extrapriserna komma när man blivit senior och inte medan man studerar till exempel? Vi yrkar att det skall finnas busskort för universitetsstuderande som erbjuder betydligt billigare resor på så sätt kan studenter lägga sina pengar på att leva istället för att förflytta sig. Jonathan Boström och Jonas Landgren, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 26 Underhåll cykelvägarna (LS/1849/2012) På vintrarna plogas inte cykelvägarna mellan Odensala och Odenskog tillräckligt ofta. Det gör att jag behöver åka buss till skolan istället för att cykla. Om cykelvägarna underhålls bättre kan man spara på miljön, genom att färre åker bil och buss. Jag yrkar att cykelvägarna mellan Odensala och Odenskog blir bättre underhållna. Albin Sundin, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 27 Datorer i skolan (LS/1874/2012) Vi vill ha våra datorer nu! Härjedalens gymnasium hade lovat oss datorer när vi började år 1 i höstas. Nu har det gått mer än 3 månader och vi har fortfarande inte fått dem. Förra månaden sa de att vi skulle få datorerna i januari, men nu säger de att vi skulle få dem i april. Då är ju nästan läsåret slut! Vi tycker att Härjedalens kommun ska ta det här mer seriöst. Vissa elever kanske valde Härjedalens gymnasium för att de skulle få datorer. Vi yrkar att A: Vi ska få våra datorer snarast. B: Vi ska kunna göra våra arbeten. Jonas Svensson och Samuel Ohlsson, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens kommun.

18 18(25) Motion nr. 28 Färdigbyggnad av skateboardparken (LS/1823/2012) Någon gång mellan vår och sommarskiftet i år (2012) så byggdes det en skateboardpark under Frösöbron. Det var något som jag och många andra blev väldigt glada över. I början var det bara en del, och det var en s.k. streetdel, men senare byggdes det även en ramp del. Rampdelen bestod av en mindre och en större ramp, och som sammankoppling till ramperna finns det en spine så man kan åka från ramp till ramp. När allt verkade vara färdigbyggt så kändes det som att skateparken skulle vara perfekt, och så kändes det givetvis i början. Men senare började folk ramla väldigt mycket, och det var på grund av det fanns delar som inte är asfalterade. De delar som inte var asfalterade var istället täckta med grus, så det dras upp väldigt mycket grus på streetdelen genom att man kanske ska hämta sin skateboard om man har ramlat och skateboarden farit iväg ut på de grusiga delarna. Detta händer inte bara på streetdelen, det drogs även med upp i rampen t.ex. genom att det fastnade i skorna eller kläderna. Gruset är ett väldigt stort problem då man ramlar väldigt mycket utöver sina egna misstag eller missbedömningar. Eftersom skateparken innehåller väldigt många farliga delar så som railar (järnrör som man kan åka på), boxar (förhöjningar i cement) och en trappa så kan det ju leda till svåra skador, t.ex. benbrott och hjärnskakningar. Vem ska stå för sådana saker när någon verkligen gör illa sig riktigt rejält? Åkningen sker på egen risk, men jag tycker att man ska kunna göra det bästa för att undvika skador, så varför kan man inte göra något åt saken? Jag yrkar att Östersunds kommun måste asfaltera de delar som inte är asfalterade då det är gruset som är anledningen till att man ramlar så mycket extra än vad man ska behöva! Martin Ölveby, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 29 Naturvetenskaps- och ekonomiprogrammen i Sveg behövs! (LS/1877/2012) Jag går i ettan på Naturvetenskapsprogrammet på Härjedalens gymnasium. För att ni ska kunna fortsätta bedriva en undervisning som får er att behålla de elever som verkligen vill studera och få en vettig utbildning krävs att ni har kvar de programmen som ger högskolebehörighet. Ni måste tänka på att behålla eleverna i Sveg. Annars dör bygden ut och de välutbildade människorna kommer definitivt att flytta härifrån. Det måste finnas ett brett utbud av program för att ha kvar folk med olika kunskaper. Jag går skidgymnasiet och skulle inte Natur funnits hade jag inte gått här, för att ni ska kunna locka hit elever krävs ett brett utbud. Det är särskilt viktigt att behålla natur och ekonomi för att få elever att söka skidprogrammet eftersom att ungefär hälften av alla elever som går på skidgymnasiet går de programmen. Att ta bort antingen ekonomi eller natur eller båda programmen skulle kunna betyda slutet för skidgymnasiet i Sveg, för som känt är, har vi idrottare höga mål och hög motivation (och dessa program ger bredast behörighet).

19 19(25) Jag anser även att ni måste visa och presentera programmen från en ny och mer inbjudande sida, vad lockas eleverna av? Vad erbjuder ni? Varför är det bättre att bo kvar i Sveg eller flytta till Sveg för att gå de högskoleförberedande programmen? Satsa på att föra fram alla fördelar som finns och gör detta i hela Sverige. Jag yrkar att naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet ska finnas kvar på Härjedalens gymnasium, att ni lägger ner tid och resurser på att få dit fler elever och att ger mer resurser till skolan och särskilt skidgymnasiet så att man kan hålla en hög standard på undervisningen. Elin Karlsson Skid-/Natur-programmet, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens Kommun. Motion nr. 30 Satsa på ungdomarna i Härjedalen = satsa på skolan! (LS/1878/2012) Kommunen säger att de vill ha kvar ungdomarna i Härjedalen så länge som möjligt, men hur ska detta gå när de lägger ner fler och fler gymnasieprogram och urvalet bara blir mindre? Om ni fortsätter att lägga ner gymnasieprogram blir många fler ungdomar tvungna att flytta ifrån Härjedalen för att skaffa sig den utbildning de vill ha. Om ni har kvar/skaffar fler gymnasieprogram kommer fler ungdomar att söka hit till skidlinjen eftersom att de vill hålla på med skidåkning men ändå skaffa sig den utbildning de vill ha. Det finns exempelvis många i Härjedalen som vill gå Barn- och fritidsprogrammet, men eftersom att man tog bort det, blev tvungna att flytta och ta allt ansvar för hushållet och ekonomin själva. Vi tror att om det skulle finnas ett elevhem nära Härjedalens Gymnasium skulle fler elever från hela landet söka hit eftersom att Härjedalen har de ställen som eleverna kan utöva fritidsaktiviteter på som inte finns i andra delar av Sverige. På elevhemmet kan eleverna känna sig tryggare och behöver inte ta lika stort ansvar, plus att de känner mer gemenskap. Satsa på oss, vi är er framtid! Vi yrkar på att det blir fler program på Härjedalens Gymnasium eller att man behåller de program som finns nu samt att man startar ett elevhem. Isabell Bauer, Maja-Myra och Linnéa, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens kommun Motion nr. 31 Större skidskyttevall i Sveg (LS/1881/2012) Sveg är en ort som har mycket fina framgångar inom skidskytte. Det finns en ganska stor skidklubb med många åkare i flera olika åldrar som är aktiva inom skidskyttet, både tränings och tävlingsmässigt. Det hålls två skidskytteträningar i veckan för Svegs ungdomar på skidstadion, som ligger i Ulvkälla. Sedan tränar också Svegs skidskyttegymnasium på stadion ett flertal gånger varje vecka. Men det finns ett stort problem. Skidskyttevallen är alldeles för liten! På skidskyttegymnasiet går just nu sju elever, men det finns endast fem skjutbanor på skidskyttevallen. Vi får alltså just nu trängas och turas om, vilket leder till att vi inte får ut det maximala på

20 20(25) våra skyttepass. Vi vill kunna ha en egen bana att ligga på och skjuta för då får vi ju ut mer utav de flertal timmar vi spenderar på vallen. Detta problem kan ju leda till att ungdomar inte vill söka till Svegs skidskyttegymnasium, vi vill ha kvar vår utbildning! Vi i klubben vill även kunna arrangera skidskyttetävlingar och för att få tillstånd till det behövs ca tjugo skjutbanor. Tävlingar gör att klubben drar in mer pengar och det gör även att Svegs IK lockar till sig mer aktiva åkare och ledare. Det pratas mycket om att skidskyttet behöver växa som sport i Sverige, både internationellt och nationellt. För just nu ser det lite klent ut om man tittar på antalet duktiga åkare i både landslag och steget nedanför. På damsidan, till exempel tror man att det kommer dröja ett par år innan Sverige får riktigt bra åkare med i världseliten. Men för att vi ska kunna växa så behövs ju en bra grund för ungdomarna över hela landet, för de är ju de som sedan kan gå vidare till landslag och få göra Sverige stolta. Så skidskytte är en sport som kommuner och landsting över hela landet borde satsa mera pengar på, som till exempel i Sveg! Det ni kan göra är att satsa mera pengar på skidskyttet, eftersom det är en stor sport i Jämtland och Härjedalen. Pengarna borde framförallt gå till materiella ting, bra organisationer och ledarutbildningar finns det redan så det räcker för tillfälligt. Så man behöver inte satsa så mycket pengar på det. Det är ju ingen idé man utbildar ledare och tränare när det inte ens finns platser för dem att vara på. Jag yrkar att klubbar och kommuner får mer pengar så de kan utveckla sin aktivitet inom den fantastiska sporten skidskytte! Hanna Carlström, Svegs IK skidor, skidskyttegymnasiet Sveg, Härjedalens kommun. Motion nr. 32 Parkeringspriser (LS/1840/2012) De höjda parkeringspriserna är skadliga för Östersund. De motarbetar inte bara besökare utan även turismen. Dyra parkeringspriser leder till att besökare kanske inte åker in till själva stan utan stannar i utkanten. Vi yrkar att man bör sänka parkeringspriserna, vilket inte bör vara särskilt skadligt för Östersunds ekonomi eftersom man ändå inte får in så mycket från parkeringsavgiften. Simon Göransson och Fredrik Svemark, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 33 Varför glömmer vi alltid bort motorsporten? (LS/1850/2012) Det står nu klart att en ny multiarena byggs i Östersund där olika former av sport kommer att kunna utövas. Alla sporter förutom en typ av sport som bara växer här i länet - motorsporten. Vi har under två tillfällen fått tydliga siffror på att motorsport är något som intresserar många i länet. Till exempel Skotercross SM på Jämtkraft Arena, där det sattes publikrekord och STCC

21 21(25) som lockade tusentals åskådare till Östersunds flygplats. Vi kan till exempel utveckla Lungre motorstadion till ett ställe för alla typer av motorsport. Det finns redan en bra grund där med bland annat Folkracebana, Go-Kart, Speedway, med mera. Vi vill att man ska utveckla detta och även ge utrymme för större sporter som dragracing, cross, och skoter. Det är ett ypperligt sätt att främja motorsporten men även locka hit personer från alla delar av Sverige. Det ska vara ett ställe med hög miljöstandard och utbildad personal. Det kommer främja näringslivet med jobbtillfällen och ge jämtarna en bättre chans att utöva sin typ av motorsport. Vi yrkar på att utveckla ställen att utöva olika motorsporter i Jämtland. Sanna Hestner och Anna Nygaard, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 34 Mer bild i skolan (LS/1921/2012) Jag föreslår att det ska finnas mer bild i skolan. Jag tror att barn och ungdomar vill ha mer bildlektioner. Bild är viktigt i kommunen och viktig för oss som brinner för konst och att skapa konst. Man kan uttrycka sig själv och få kunskap i bild och kultur. När man jobbar i ämnet bild lär man sig mycket, sin koncentration stärks och viljan att fortsätta i andra ämnen. Jag yrkar att det bör finnas mer bildlektioner i skolorna. Jakob Olason, Fjällgymnasiet, Bergs kommun Motion nr behandlas gemensamt Motion nr. 35 Förbättra skollunchen (LS/1870/2012) Skollunchen är det viktigaste målet mat på dagen. När det serveras soppa exempelvis orkar man inte jobba lika bra som när det serveras mer mättande mat och när det serveras maträtter man inte känner till struntar många i att äta vilket gör att man går hungrig eller tar en fika och inte då heller kan jobba bra. Jag yrkar att man ska få mättande och god mat på skolan så man klarar av att jobba mer aktivt under skoldagarna. Rasmus Sundberg, Jämtlands Gymnasium Fyrvalla, Östersunds kommun Motion nr. 36 Mer riktig mat i skolan (LS/1875/2012) Vi vill ha mer riktig mat. Kåldolmar, kålpuddig och isterband är ingenting för oss. Vi skulle även vilja ha salladen så att man kan blanda den själv t ex gurka för sig och tomat för sig. Mer vanlig lätt mat. Makaroner och köttbullar och pannkaka är garanterat mer uppskattat än kålpuddig. Vi vill inte ha en massa krånglig mat som dessutom ser ganska motbjudande ut ibland med ingredienser som ingen rikigt vet vad det är. Vi vill ha mat som både ser god ut och smakar gott.

22 22(25) Detta skulle göra att fler äter maten, vilket gör att eleverna blir mer koncentrerade och jobbar bättre. Om maten är god så kommer det inte det slängas lika mycket och man sparar pengar på det. Lägg ner lite mer krut på maten och alla kommer bli nöjda, både elever och de som lagar maten. Sanna Svensson, Dennis Lindberget och Karin Åström, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens Kommun. Motion nr. 37 Förbättra skolmaten låt ungdomarna påverka den (LS/1876/2012) Vi anser att skolmaten borde förbättras eftersom vi tycker att den är av dålig kvalité och icke ungdomsanpassad. Om fler elever äter skollunchen ökar elevhälsan och elevernas koncentration på lektionerna. Exempel på bra mat är tacos, spagetti och köttfärssås, makaroner och köttbullar, korv med mos, hamburgare etc. Exempel på dålig mat är isterband, linsröra, vitkålsgratäng, stekt strömming, gulaschsoppa etc. Det är ju trots allt bättre att skolan lagar mat som eleverna äter och tycker om istället för att vi ska slänga mängder med mat. Vi yrkar att: a.) Maten blir mer ungdomsanpassad b.) Maten blir av bättre kvalité (lagad på plats av närproducerade/ekologiska råvaror) Lovisa Nilsson och Jennie Herrdin, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens kommun Motion nr. 38 Busskort till elever som bor centralt (LS/1872/2012) Ungdomar som går i skola/gymnasiet borde få busskort oavsett avstånd. Även om man har 4 km till skolan så kan det vara kallt att gå eller cykla på vintern. Vi yrkar att gränsen minskas till 2 km eller tas bort helt. Douglas Hanning och Markus Frandell, Jämtlands Gymnasium Fyrvalla Motion nr. 39 Studentlägenheter för gymnasieelever också (LS/1829/2012) I nuläget i Östersunds stad finns det massvis av studentlägenheter runt om i staden (Frösön, Mittuniversitetet, prästgatan etc). Studentlägenheter är anpassade för att en student ska klara sig, kök/köksvrå, WC och vardagsrum/sovrum. Det som också är ett plus med dessa studentlägenheter är att de har en mindre hyra och kostar inte alls lika mycket som en vanlig hyresrätt.

23 23(25) Jag själv går gymnasiet på Palmcrantz och är 17 år. Flyttade hemifrån, 23 mil, förra året för att börja gymnasiet. Närmaste gymnasiet var här för min linje! Min ekonomi/budget per månad är runt 2400 (inkl. studiebidrag och inackorderingsbidrag). Vad ska pengarna räcka till? Kläder, mat, hushållsmaterial, hyra, övriga kostnader. Jag bor i en etta i stan som har en hyra på 3800/månad. Min första fråga är, hur ska pengarna räcka till? Hur ska pengarna räcka till det när jag som gymnasieelev inte har tillgång till att ansöka om en studentlägenhet som är i princip som den lägenhet jag har i nuläget fast kanske en tusenlapp eller mer, billigare. Min andra fråga är att man inte kan fixa något liknande för oss som är yngre också. Studentkorridor, skolhem eller liknande. Jag vet att jag inte är den enda som har flyttat långt ifrån hemort och familj för att kunna göra en början på en utbildning. Den sista frågan är om det handlar om ansvarighet? Om vi inte har samma koll på att bo själv som en som går på högskola? Om det är så, så kan vi vara minst lika ansvarig som en som är 20+. Vissa är bättre än andra och vissa har andra syner på det hela. Men jag pratar om en ansökan till att få möjlighet. Kolla hur läget för personen som ska ansöka om är. Jag yrkar att ni ska ändra på det här. Jag yrkar att vi som gymnasieelever ska ha samma tillgång till boende och ekonomiska resurser som en som går på högskola. Jag yrkar att jag som flyttat långt ifrån hemort ska kunna ha boende, mat, hushållsmaterial, hyra utan att ta på min egna familjs ekonomi. Cornelia Strängby, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 40 Höjt studiebidrag (LS/1817/2012) Vi tycker att ni borde höja vårt studiebidrag eftersom vi och många andra tycker att bidraget vi får inte räcker till kr per månad räcker inte långt eftersom priserna i dagens samhälle inte är speciellt låga utan väldigt dyra. Om man ska leva på 1050 i månaden har man inte råd med speciellt mycket fritidsaktiviteter, då mycket pengar går till nödvändigheter som busskort, mobil-refil, kläder/skor, hår/hud produkter som de flesta tjejer behöver. Ni borde anpassa studiebidraget efter dagens priser i samhället. Många ungdomar flyttar även till eget boende då dom fortfarande lever på studiebidrag. Dom har betydligt mycket mer utgifter som mat, hushåll och andra tillbehör till hushållet. Vi yrkar att ett rimligt studiebidrag borde ligga på ungefär kr i månaden då kr kanske går till nödvändigheter och dom kr som är över räcker till fritidsaktiviteter och andra saker resten av månaden. Jennifer Westlund och Alexandra Pettersson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 41 Mer studiebidrag för dom som inte bor hemma (LS/1822/2012) Det är svårt att klara sig på studiebidraget och inackorderingstillägg med mat, buss, kläder/skor, hygien/skönhetsprodukter, skolmaterial, fritid och boende med ca 2500:- i månaden. Vissa bor ca

24 24(25) 10 mil hemifrån och kanske inte har råd att åka buss hem på helgerna, inte har föräldrar som kan ge en pengar så ofta. T ex, jag kan inte åka hem så ofta och samtidigt tänka på mat och allt annat först. Det händer ca 1-3 gånger i månaden att jag åker hem och ibland kan jag inte åka hem alls. Dom gånger jag åker hem prioriterar jag att jobba med mitt skolarbete på grund av att jag varken har dator eller internet i lägenheten och i nästan alla ämnen jobbar vi med datorn på något sätt. Jag yrkar att landstinget ska höja studiebidraget för dom som inte bor hemma! Gabrielle Pettersson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 42 Stortorget i Östersund (LS/1841/2012) Det har en tid funnits planer att måla om stortorget från dess nya gula glans till vitt. Detta för att passa in med Östersunds varumärke som Vinterstaden. Detta är dyrt och onödigt. Om vi verkligen vill ha ett vitt torg om vintern borde vi helt enkelt bara låta bli att spendera pengar på att värma upp det. Vi yrkar att planer på ommålning läggs ner samt att man inte återupptar uppvärmningen av torget på vintern. Simon Göransson och Fredrik Svemark, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun Motion nr. 43 Skoluniform (LS/1873/2012) Vi vill ha skoluniform i skolan. Fördelar: Man slipper stå i timmar och bestämma kläder. Alla har lika kläder. Man blir inte mobbad för kläderna. Man ser att personen med uniform går i skolan. Man sparar pengar (köper inte lika mycket kläder). Skolan blir proffsigare (man tar det mer på allvar). Man vet vad man ska ha på sig varje dag. Ingen blir annorlunda. Personligheten kommer fram mer, eftersom att man inte går efter utseendet på kläderna. Skolorna kan ha olika färger på uniformerna så att man ser vilken skola man tillhör. Om någon från grundskolan är utanför skolans område på skoltid och har uniformen på sig, så ser man vilken skola eleven tillhör och kan höra av sig till lärarna (skolan väljer färg på uniformen, tex: gul, röd, blå). Tjejer sommar: kjol, t-shirt, kofta, strumpbyxor, skor, slips. Tjejer vinter: Byxor, tröja, skjorta, slips, skor. Killar sommar: T-shirt, kofta, skor, slips, byxor/shorts.

25 25(25) Killar vinter: Byxor, tröja, skjorta, slips, skor. Två olika betalningssätt: Man kan betala en summa pengar till skolan, så de kan köpa in uniformen. Kommunen betalar uniformen till eleverna. När kläderna slits ut så får man betala de nya kläderna själv om det sker innan nästa utdelningstillfälle. Louise Wallberg och Sara Östling, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens kommun. Motion nr 44 behandlas av alla utskott Motion nr. 44 Ungdomstingets fortsättning Jämtlands läns landsting har sedan 2001 anordnat ett ungdomsting. Politikernas syfte med ungdomstinget är att det ska vara en möjlighet för ungdomar att lära sig om demokrati, prova på en demokratisk process och en möjlighet att diskutera egna frågor och föra fram åsikter. Regionförbundet Jämtlands län arbetar just nu med en ungdomsutredning samtidigt pågår också ett arbete i landstinget med att se över landstingets ungdomsråd och ungdomsting. Tycker ni att det ska fortsätta att anordnas ett ungdomsting för ungdomar i Jämtlands län? Har ni andra förslag på hur unga i länet kan få vara med och påverka, lära sig om demokrati och tycka till om aktuella samhällsfrågor? Hur får vi fler ungdomar att engagera sig? Underfrågor: Hur kan ett demokratiskt forum för ungdomar organiseras? (ålder på deltagare, hur ofta, hur många dagar, möte) Hur kan upplägget se ut? (program, motioner, utskott, frågor som diskuteras m.m.) Hur kan representanter utses? Hur kan man få till ett bra samarbete med skolor? Utifrån era ovanstående svar, hur ska vi gå vidare?