När Xenical introducerades. Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Bassortiment Nr 4 sep 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När Xenical introducerades. Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Bassortiment 2000. Nr 4 sep 2000"

Transkript

1 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Nr 4 sep 2000 Viktreduktion med farmakologiskt stöd fungerar Xenical i praktiken? Orlistat (Xenical) har en begränsad viktreducerande effekt om ca 3-4 kg under 6 månaders behandling. Den kliniska betydelsen förutom den rent kosmetiska är ifrågasatt då inga prospektiva studier genomförts för att visa effekt på kliniska endpoints som t ex minskad artrosutveckling eller minskad diabetesutveckling. Kraftig övervikt (BMI runt 40 kg/m 2 ) är en riskfaktor med 2-3 gånger ökad mortalitet. Övervikt, stillasittande livsstil, nedsatt glukostolerans och blodfettsrubbning är dock kardiovaskulära riskfaktorer som är starkt förknippade med varandra. Ökad kroppsrörelse hos överviktiga har exempelvis gynnsamma effekter på kardiovaskulär sjuklighet även utan viktreduktion. Prospektiva studier där behandling av övervikt visats ha preventiva effekter på diabetes eller hjärtkärlsjukdom saknas. Utvärdering av användningen av Xenical i SVSO bekräftar de begränsade effekter om 3-4 kgs viktnedgång som setts i de kliniska studier som föregått registreringen. Kostnaderna för allmänläkarnas förskrivning av Xenical i SVSO motsvarar driften av en mindre vårdcentral. När Xenical introducerades för några år sedan var det många som betvivlade medlets effektivitet och användning. Den viktreducerande effekten i sig ifrågasattes. I de studier som låg till grund för registreringen har Xenical samt ett lågkaloriprogram visats ha en blygsamt viktreducerande effekt. Med en utgångsvikt om ca 100 Läkemedelsförbrukningen i SVSO första halvåret ökat genomslag för Bassortiment 2000 Vid årsskiftet utkom den nya länsövergripande listan över rekommenderade läkemedel Bassortiment Listan presenterades i Farmaka i Fokus nr 2. I den nya listan har drygt 250 preparat valts ut med hänsyn till medicinsk och farmaceutisk ändamålsenlighet, behandlingskostnad och leveranssäkerhet. Följsamhet till baslistan kan därmed anses bidra till en kostnadseffektiv läkemedelsbehandling med god kvalitet och det är viktigt att listan får genomslag på förskrivningen. Vilket genomslag har de nya rekommendationerna fått? Viktiga terapiområden Den mest uppärksammade förändringen har varit bytet från Losec (-Mups) till Lanzo. Bytet beräknades ge en årlig besparing i länet på 30Mkr och det har haft en tydlig effekt på förskrivningen. Stora forts sid 2 forts sid 4 Xenical Zyban Avandia Nexium Läkemedelsförbrukning SVSO

2 Xenical, forts från sid 1... kg minskade Xenicalbehandlade med ca 10 kg under 1 års behandling och kontrollgruppen som bara fick lågkaloriprogrammet med ca 6 kg. Xenicaleffekten rör sig alltså endast om ca 3-4 % av utgångsvikten. Xenical blev också ifrågasatt utifrån principiell ståndpunkt och introduktionen ledde till en allmän diskussion om s.k. livsstilsläkemedel. Många menade att behandling av övervikt var att jämföra med olika former av kosmetisk kirurgi. Övervikt består av olika oberoende riskfaktorer - Men är då inte övervikten pga dess medicinska risker skäl nog att behandla? I stora prospektiva studier har obesitas visats kunna förutsäga en högst 2-3 gånger (vid BMI~40) ökad risk för död av alla orsaker, kardiovaskulär död samt död i cancer när man jämför med normalviktiga personer. Obesitas försämrar dessutom symptomkontrollen vid astma, ökar risken för försämring vid artros samt ökar risken för dålig metabol kontroll vid diabetes. När man benar upp olika faktorer som samvarierar starkt med obesitas kan bukfetma, stillasittande livsstil, dåligt lipidmönster, försämrad glukostolerans nästan helt förklara överviktens negativa inverkan på kardiovaskulär risk. Dessa faktorer kan också visas vara oberoende av varandra. Vid övriga sjukdomar och dödsorsaker är det mer oklart vad i övervikten som förmedlar överrisken. Rökstopp, blodtrycks- och blodfettsbehandling tsbehandling etablerade När man undersöker och bedömer riskfaktorernas betydelse i klinisk praxis brukar man slå fast om samband över huvud taget föreligger. Dessutom försöker man värdera om olika sätt att påverka riskfaktorn kan ha en positiv effekt med minskad risk för sjukdom eller död. Rökstopp, behandling av högt blodtryck och behandling av hyperkolesterolemi har visats kunna ha förebyggande effekt på hjärtinfarkt. De primärpreventiva vinsterna av hyperkolesterolemibehandling är dock blygsamma och omdebatterade. Vid förebyggande av återinsjuknande i hjärtinfarkt råder dock bred konsensus om att sekundärprofylaktisk behandling är kostnadseffektiv. Behandling av obesitas är inte dokumenterad på detta sätt. Prospektiva interventionsstudier saknas När man skall omsätta betydelsen av en epidemiologiskt visad riskfaktor i klinisk praxis är interventionsstudierna av stor betydelse. I dag finns ingen sådan studie som visar att reduktion av övervikt skulle ha en förebyggande effekt på sjukdom eller död. Ur strikt vetenskaplig synvinkel har orlistat (Xenical) ingen annan effekt än reduktion av 4% av kroppsvikten. Alla andra påstådda gynnsamma effekter är baserade på olika typer av mer eller mindre väl underbyggda kedjeresonemang. Hur används orlistat (Xenical)? Efter introduktionen av Xenical steg försäljningen raskt och kom att bli ett av det dyraste läkemedlet i SLL. Mycket talar för att förskrivningen i landet skett okritiskt då ca 75% av de recept som läkemedelsverket granskade inte levde upp till indikationsgränserna. Under första halvåret 2000 har nu försäljningen i Stockholm i snitt sjunkit med drygt 20%. Ute i landet har minskningen varit större med ca 50%. I SVSO var minskningen 12% men med ett lågt utgångsvärde. I SVSO har allmänläkarna under flera år arbetat med att få fram fungerande kvalitetssystem bl a för läkemedelsförskrivningen. I två olika riktade datainsamlingar under 1999 och 2000 har flera av läkarna i SVSO granskat sin Xenicalförskrivning inom ramen för det gemensamma kvalitetsarbetet. En stor andel av patienterna (99%) i SVSO lever upp till både det första förskrivningskriteriet om att patienten skall ha en BMI om minst 28 kg/m 2. Det andra förskrivningskriteriet om 2,5 kg viktnedgång nås av 63% av patienterna i SVSO jämfört med 24% i Läkemedelsverkets enkätstudie. Andel som nådde kriteriet om 5 % viktnedgång på 3 månader var 58% i SVSO och 54% i Läkemedelsverkets enkät. Resultatet förväntat Effekten på viktnedgången avviker i SVSO inte från vad som kan förväntas från de kliniska prövningarna där en genomsnittlig viktnedgång om 3-4 kg sågs. I SVSO-studien minskade patienterna i genomsnitt 3,0 kg efter 3 månaders behandling. Då har minst 25% av patienterna fallit ifrån. Dessutom saknades viktuppgift också i ca 25% av fallen. Undersökningen har upprepats ca 1 år senare och visar då liknande resultat. forts sid 3... Den totala kostnaden (minst 7 milj kr) för allmänläkarnas förskrivning i SVSO baserat på streckkordsregistrering av Xenical motsvarar driften av en mindre vårdcentral. 2

3 Xenical, forts från sid 2 En behandlingsmodell I jämförelse med Läkemedelsverkets landsomfattande studie tycks SVSO:s vårdcentraler anslutit sig till förskrivningskriterierna i högre utsträckning. Detta kan ha att göra med att man vid flera vårdcentraler strukturerat obesitasvården. Strukturerade program tillåter att man har översikt över behandlingseffekter och kan prioritera de patienter (t ex typ 2 diabetiker) som teoretiskt skulle ha bäst nytta av behandlingen. Läkarbesök: Frågan väcks och första förskrivningskriterium (BMI =28 eller 30) granskas. Därefter hänvisning till distriktssköterska. Kontrakt görs upp med patienten där hela behandlingsprogrammet skisseras. Fortsatt uppföljning i relation till patientens övriga problematik. Distriktssköterskebesök: Kost- och motionsinformation samt invägning. Distriktssköterska tar tillbaka patienten efter 4 veckor för kontroll av andra förskrivningskriteriet, 2,5 kg viktnedgång. Om patienten uppfyller kriterierna får han/hon recept för 1 månads förbrukning. Därefter vägning varje månad. Vid successiv viktnedgång (ej uppgång) förnyas receptet varje månad. Vid 3 månader kontroll av kriteriet för fortsatt förskrivning, nedgång av vikten med 5%. Om patienten levt upp till detta fortsätter man med viktkontroll och förskrivning av Xenical varje månad under förutsättning att patienten inte går upp i vikt. Jan Hasselström, studierektor/ distriktsläkare, SVSO Nexium en spegelbild av Losec Nexium har omskrivits i pressen som Hässles nya förbättrade protonpumpshämmare. Kommer företagets marknadsföring att öka den totala användningen av protonpumpshämmare, tex genom ett ökat tryck från patienterna? Läkemedelsverket anser att Nexium liksom övriga protonpumpshämmare är ett effektivt läkemedel för behandling av syrarelaterade sjukdomar, men att det inte har visats tillföra något nytt! Nexium innehåller endast den ena spegelbildsformen, enantiomeren, av omeprazol (S-omeprazol). Losec består av båda. Med andra ord, 20 mg Losec innehåller 10 mg S-omeprazol! I Dagens Medicin nr 34 ifrågasätter professor Rolf Håkansson marknadsföringen av preparatet: Man kan ifrågasätta värdet av en studie där en och samma substans jämförs med sig själv Utfallet,nämligen att 40 mg S-omeprazol ger snabbare läkning än 10 mg (dvs 20 mg Losec, reds anm), var inte oväntat och borde inte ge anledning till några tidningsrubriker. På baslistan rekommenderas protonpumpshämmaren Lanzo i trippelbehandling vid verifierat ulcus och ensamt vid svåra fall av esofagit. Vid esofagit grad 1 och besvär av gastroesofagal reflux kan Artonil prövas i första hand. Inget medel rekommenderas för behandling av funktionell dyspepsi pga avsaknad av dokumenterad effekt. Marie Persson, Informationsapotekare Apoteket Orren Informationskampanj om kloka läkemedelsval Under hösten startar LÄKSAK och Apoteket AB tillsammans en informationskampanj om kloka läkemedelsval. Informationskampanjens strävan är att bidra till en mer effektiv läkemedelsbehandling. Kampanjen ska nå alla berörda patienter, anhöriga och förskrivare. Vi har sett ett ökande intresse från förskrivarna att ta del av expertgruppernas rekommendationer och vill nu gå vidare och förbättra informationen till förskrivarna, säger Lars L Gustafsson, ordförande i LÄKSAK. Enligt Peter Persson, apotekschef på Huddinge Universitetssjukhus, kasseras dessutom stora mängder uthämtad medicin som inte använts, bland annat p g a att patienter av olika skäl inte följt sin ordination. En klokare läkemedelsanvändning kan ge besparingar, både ur samhällets och patientens perspektiv, anser han. 3

4 Läkemedelsförbrukn. forts fr sid 1 ökningar ses även för Fem-Mono Retard, Atenolol Nordic, Metformin Alpharma och Oxascand. Andra byten har inte fått några påtagliga effekter på förskrivningsmönstret. Detta gäller t.ex. inom gynekologi med bytena till Femanor, Femanest och Femasekvens, infektion med Cefalexin Scand Pharma och Acyklovir Scand Pharma. Figuren nedan visar utvecklingen för några av de rekommenderade preparaten. Observera att analysen bygger på uthämtade recept, varav en stor del varit utskrivna under förra året. Mer information om baslistans genomslag i länet finner du på Janus, där även analyser över läkemedelsanvändningen i länet fortlöpande presenteras. DU90% I enlighet med Medicinska kvalitetsrådets rekommendationer har vi också valt att analysera vilka läkemedel som står för 90% av volymen mätt i DDD Drug Utilization 90% (DU90%). Under 1999 utgjorde i SVSO 288 preparat DU90%. Följsamheten till baslistan inom detta segment var 66%. Den nya listan, Bassortiment 2000, har inneburit många preparatbyten jämfört med den gamla Sydvästra-listan. Exempelvis är Losec, Lasix Retard, Daonil, Imdur och Ventoline ersatta av andra alternativ. Detta har medfört en minskad följsamhet. Jämför man läkemedelsanvändningen 1999 med den från första halvåret 2000 och relaterar dem båda till Bassortiment 2000, har följsamheten ökat från 58% till 59%. Detta antyder att ganska små förändringar har skett. Det är dock inte hela sanningen. Dels baseras statistiken på uthämtade recept oavsett om de utfärdats innan de nya rekommendationerna kom eller efteråt. Dels kan stora förändringar ha skett inom ett terapiområde, men nettoeffekten ändå blivit marginell. Är det möjligt att följa upp genomslaget? Data över läkemedelsförsäljningen första halvåret finns nu tillgängligt. Sedan 1998 registreras personnummer vid all receptexpedition på apoteken, vilket möjliggör analyser av läkemedelsutköpen hos befolkningen i olika församlingar och kommuner, fördelat på ålder och kön. Alla individdata raderas dock vilket gör att vi inte kan analysera om en hög läkemedelskonsumtion i en befolkning beror på hög compliance, att många behandlas med läkemedlet eller att befolkningen får höga doser. Vi kan heller inte med dagens läkemedelsstatistik särskilja nyinsättning från tidigare insatt terapi eller analysera interaktioner och kombinationsbehandling. I statistiken saknas även uppgift om förskrivningsorsak/diagnos, något som försvårar uppföljningen av baslistans genomslag. Som exempel kan nämnas Seloken ZOC. Förskrivningen av preparatet till befolkningen i SVSO ökade med nära 10% första halvåret jämfört med motsvarande period föregående år. En ökad förskrivning vid hjärtsvikt ligger i linje med de nya rekommendationerna, medan en ökad förskrivning vid hypertoni inte är det. Andel rekommenderade preparat liksom kvoter mellan olika behandlingsalternativ kan ge ett mått på baslistans genomslag på förskrivningen. För vårdcentraler och kliniker med en god streckkodsregistrering finns dessutom goda möjligheter till återkoppling av den egna förskrivningen. Förskrivningsmönstret kan presenteras per vårdcentral/klinik i relation till baslisterekommendationerna. Ref. Kvalitetsindikatorer för läkemedelsförskrivning och hantering: Medicinska kvalitetsrådet. Svenska Läkarsällskapet; svensk Medicin nr Apotekare Björn Wettermark, apoteket, Huddinge Universitetssjukhus, Överläkare Ulf Bergman, avd för klinisk farmakologi, Huddinge Universitetssjukhus Genomslag av bassortiment 2000 Läkemedelsutköp på recept av befolkningen i SVSO 4

5 Rökavvänjning bupropions (Zyban ) plats i terapin Rökning är det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet. Enkla frågor om rökning kopplade till råd om rökstopp tar bara några minuter i anspråk i det vardagliga patientarbetet och är basen i all rökavvänjning. Uppföljning och stöd, eventuellt per telefon, bör erbjudas. Nikotinersättningspreparat lindrar abstinensen. De är beprövade, har få biverkningar och väldokumenterad effekt. Bupropion (Zyban ) är ett antidepressivt preparat med effekt på rökavvänjning. Tillsvidare får det betraktas som ett andrahandsmedel pga allvarliga men ovanliga biverkningar. Läkemedelsverkets värdering av bupropion: "Zyban medför en ny behandlingsprincip vid rökavvänjning och utgör därför ett kliniskt värdefullt tillskott. Det får tills vidare betraktas som ett andrahandsmedel på grund av potentiellt allvarliga men ovanliga biverkningar". ( Med 19% rökare är Sverige det enda land i världen som lyckats nå WHO:s mål att andelen rökare i befolkningen ska understiga 20% före år I Finland röker 23% av befolkningen, i Danmark 31% och i Frankrike hela 40%. Rökning är dock fortfarande det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet i vårt land. Rökavvänjning är därför en viktig uppgift för sjukvården. Rådgivning Ett flertal vetenskapliga studier har visat att enkla frågor kring rökvanor i den vardagliga patientkontakten, kopplat till råd om att sluta röka, har effekt på rökavvänjning. I SBU:s rapport Metoder för rökavvänjning, 1998 framgår detta klart. Enkla frågor och råd får 2-3 % att vara rökfria efter ett år. Detta kan tyckas lite men mot bakgrund av de små insatserna har detta stor betydelse på befolkningsnivå. Om rådgivningen kombineras med enkel skriftlig information eller telefonuppfölj-ning kan siffran stiga till 5%. Intensifieras den ytterligare med flera besök, individuellt eller i grupp, (exempelvis hos distriktssköterska) kan andelen rökfria öka upp till 10-30% och i professionella program på rökavvänj-ningskliniker ändå mer. Nikotinersättningsmedel Ett flertal studier med god kvalité och sammanlagt ingående patienter visar att nikotinersättningsmedel har effekt på rökavvänjning. Nikotinet minskar abstinensen vilket medför färre återfall. Behandling i kombination med rådgivning och motiverande stöd i 3-6 månader medför att ca 10% fler är rökfria efter ett år jämfört med placebo. Beroende på intensiteten i det motiverande stödet brukar således 10-20% vara rökfria efter ett år. Biverkningarna är lindriga och ligger strax ovan placebonivå. Sex till sju procent avbryter behandlingen pga huvudvärk, yrsel och illamående. Nikotinet kan tillföras i form av plåster, tuggummi, nässpray och inhalator. Någon skillnad i effekt mellan dessa har ej setts. Priset för 3 månaders behandling varierar mellan kr beroende på tillförselform. Preparaten är receptfria och ej rabattberättigade. De vanligaste är Nicorette och Nicotinell. 5 Bupropion (Zyban ) Substansen är ursprungligen ett antidepressivum som visat sig ha effekt på rökavvänjning. Mekanismen för detta är okänd. Medlet registrerades i början av sommaren på indikationen För rökavvänjning hos nikotinberoende i kombination med motiverande stöd. Behandlingen påbörjas 1-2 veckor före planerat rökstopp. Drygt 1500 personer har ingått hittills i kliniska studier. Effekten är likartad eller möjligen något bättre än den för nikotinersättningspreparat. Beroende på intensiteten i motivationsprogrammet har % varit rökfria efter ett år. Bupropion kan kombineras med nikotinersättningspreparat men kombinationen har hittills inte visat sig vara effektivare än bara bupropion. Biverkningsfrekvensen är högre än för nikotin. Tolv procent avbryter behandlingen framför allt beroende på huvudvärk och sömnsvårigheter. Dessutom finns ovanliga men potentiellt allvarliga biverkningar. Krampanfall, oftast generaliserade, förekommer i en frekvens på 1/1000 och anafylaktoida reaktioner också i en frekvens 1/1000. Epilepsi utgör därför en kontraindikation. Behandlingen pågår i 2 månader. Priset är ca 1000 kr. Preparatet är receptbelagt och ej rabattberättigat. Christer Norman, studierektor/ distriktsläkare, SVSO

6 Rosiglitazon (Avandia ) - tilläggsterapi vid diabetes? Ny intressant behandlingsprincip men ännu inget preparat för baslistan eftersom långtidsstudier saknas och biverkningarna inkluderar såväl viktuppgång som lipidstegring. Diabetes mellitus typ 2 karakteriseras av perifer insulinresistens. Denna medför kompensatorisk hyperglykemi (som också förvärras av samtidig defekt insulinsekretion). Ett nytt läkemedel rosiglitazon (Avandia) som ökar insulinkänsligheten, är nyligen registrerat. detta kan användas som tilläggspreparat vid otillräcklig effekt av tidigare behandling: * i kombination med metformin (till obesa patienter) * till patienter, på glibenklamid eller andra SU preparat, som ej tål metformin (huvudsakligenpga gastrointestinala biverkningar) * vid kontraindikation mot metformin (vanligen njurinsufficiens eller hög ålder ). Rosiglitazon har inte tillräcklig dokumentation för att få användas som mono- eller trippelterapi (dvs tillsammans med glibenklamid och metformin). Behandling med Avandia skall endast initieras av läkare med erfarenhet av behandling av typ 2-diabetes enligt FASStexten. I de redovisade studierna har preparatet i medeltal sänkt HbA1C med ca 1 %-enhet. Samtidig vätskeretention har givit viktuppgång (ca 10% av patienterna har gått upp mer än 10%), ödem (ökande risk för hjärtsvikt) och anemi. Leverprover måste följas eftersom ett tidigare preparat i samma grupp har dragits inpga leverskador. Totalkolesterol, HDL- och LDLkolesterol stiger under behandlingen den kliniska betydelsen av detta är oklar. Ingen långtidsdokumentation på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet finns ännu publicerad. Med hänsyn till den måttliga effekten, biverkningsrisken och avsaknad av dokumenterad effekt på andra manifestationer av diabetessjukdomen bör rosiglitazon användas restriktivt. Vid tablettsvikt bör tillägg av långverkande insulin än så länge vara förstahandsvalet. En utförligare artikel om insulinresistens och glitazoner kommer i ett följande nummer av Farmaka i Fokus. Kjell Haglund, studierektor/ internmedicinare, SVSO EK-gruppens och Läkemedelskommitténs planerade utbildningar under hösten 2000 Tid id: Plats: , om inget annat anges Huddinge Folkets Hus, Huddinge Centrum, om inget annat anges 27/10 Hjärta-kärl, Hörsalen, Novum 24/11 Ögon Distriktsläkare från SVSO i EK-gruppen (efterutbildning och kvalitet) arbetar sedan flera år med att anordna efterutbildningsaktiviteter och driver kvalitetsfrågor. Verksamheten stöds av Sydvästra läkemedelskommittén. Utbildningarna annonseras i detalj genom separata utskick till alla vårdcentraler. 15/12 Naturläkemedel redaktion Ansvarig utgivare: Bo Siwers, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén Redaktionskommitté: informationsapotekare Örjan Ericsson, Apoteket, HS, informationsapotekare Marie Persson, apoteket Orren, Telefonplan, studierektor Jan Hasselström, studierektor Christer Norman, studierektor Kjell Haglund, sekreterare Ulla Myllynen och överläkare Marja-Liisa Dahl, HS. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. 6 Läkemedelskommitténs kansli Sydvästra sjukvårdsområdet Box 4013, Huddinge Telefon: E-post: lakemedelskommitten@adm.svso.sll.se

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare

Läs mer

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Cox-2-hämmare - bara till högriskpatienter

Cox-2-hämmare - bara till högriskpatienter Nr 5 Sept.2001 Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Cox-2-hämmare - bara till högriskpatienter Cox-2 hämmare har en oproportionerligt stor andel av NSAIDförskrivningen i förhållande till befolkningspanorama

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

att metodens kostnader står i rimlig proportion till den medicinska nyttan.

att metodens kostnader står i rimlig proportion till den medicinska nyttan. Nr 3 april 2001 Information från Sydvästra läkemedelskommittén Demensläkemedel ännu i sin linda SBU, Läkemedelsverket, LÄKSAK och Cochraneinstitutet har värderat kolinesterashämmarna vid behandling av

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Medlemsstater Den som innehar godkännandet Läkemedlets namn. Eventin. Postfach 210805 Ludwigshafen DE 67008 Germany -4 -

Medlemsstater Den som innehar godkännandet Läkemedlets namn. Eventin. Postfach 210805 Ludwigshafen DE 67008 Germany -4 - Bilaga I Substansen: Propylhexedrin Medlemsstater Den som innehar godkännandet Läkemedlets namn Tyskland Knoll AG Postfach 210805 Ludwigshafen DE 67008 Germany Eventin -4 - Substansen: Fenbutrazat Medlemsstater

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Nyheter på läkemedelsområdet

Nyheter på läkemedelsområdet Nyheter på läkemedelsområdet vareniklin (Champix ) Nytt preparat för rökavvänjning hos vuxna. Godkänt av EMEA september 2006, har funnits på marknaden ett par månader utan förmån. vareniklin (Champix )

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT 2013 Ylva Böttiger Idag Introduktion till klinisk farmakologi Introduktion till kursen (momentet) Läkemedelsval

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt? DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-12-21 SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Att välja läkemedel Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Vad styr förskrivningsmönstret? Behov - demografi Marknadsföring LM-industri Efterfrågan

Läs mer

Till dig som ordinerats

Till dig som ordinerats Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018 Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/ eller med annan dosering än angiven i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination och anvisningarna på apoteksetiketten.

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Namn Patrik Andersson Handledare Peter Johansson Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Socialstyrelsen

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav

Läs mer

Nya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson

Nya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson Nya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson Glukossänkande farmaka Metformin SU 06-08-JAN-2007-S-421-SS Metformin Aktiverar AMP kinas Dämpar glukosproduktion från levern

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning

Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning Senast uppdaterad 091123 Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning Skriv ut pdf Kontakta oss - Vid frågor kontakta janusfonster@sll.se I Janus fönster

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Landstinget i Östergötland - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll REK 2010 - förändringar. indacetrol (Onbrez) - nytt KOL-läkemedel. prucaloprid

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären

Läs mer

tobaksberoende Allmänna synpunkter

tobaksberoende Allmänna synpunkter Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Roche AB har ansökt om att Xenical kapslar skall ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs.

Roche AB har ansökt om att Xenical kapslar skall ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs. 1(6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2003-06-03 Vår beteckning 118/2003 SÖKANDE Roche AB SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden beslutar att Xenical skall ingå i läkemedelsförmånerna

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer