Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 HLR-utbildningscentrum Övergripande syfte Patienter, besökande och personal som drabbas av ett hjärtstopp skall ges optimal behandling i enlighet med Svenska HLR-rådets riktlinjer för HLR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Definition av hjärtstopp Globalt eller nationellt finns ingen enhetlig definition av hjärtstopp på sjukhus varför vi valt att använda definitionen; hjärtstopp där HLR startas 1. Kännedom om ett inträffat hjärtstopp vid sjukhuset baseras på logglista över 6000-larm i växeln samt dokumentet Rapportblad vid livshotande tillstånd, som ifylls efter varje akut händelse. Sjukhusets mål för hjärtstoppsbehandling Larm inom 1 minut Start av HLR inom 1 minut Defibrillering inom 3 minuter Larmteam på plats inom 4 minuter från larm För att nå dessa mål krävs välutbildad personal, en välfungerande larmorganisation, tillgång till adekvat utrustning samt möjlighet till återkoppling och kvalitetssäkring. HLR-utbildningscentrum är en övergripande organisation med uppdrag att tillgodose att målen uppfylls och ansvarar för den övergripande utvärderingen av verksamheten. Vi organiserar HLR utbildning internt och externt, utvecklar den pedagogiska verksamheten, tillhandahåller utbildningslokaler och material samt ansvarar för att följa upp inträffade hjärtstopp samt sprida information inom ämnesområdet. Måluppfyllnad 2014 Karolinska Universitetssjukhuset (US)s två siter, Huddinge och Solna rapporterar separat till Svenska Hjärt- och Lungräddningsregistret, bägge siterna har bättre statistik än nationella siffror förutom en lägre andel som uppnår målet larm inom 1 minut i Huddinge. Anmärkningsvärt är att 100 (!) är defibrillerade inom 3 minuter på bägge siterna (tabell 1). Siffrorna för 2014 jämfört är bättre än men ingen tydlig trend ses sedan 2007 för något mål vare sig för Huddinge eller Solna. Tabell 1. Andel av alla hjärtstopp i procent som når respektive mål under 2013 vid Karolinska Universitetssjukhuset (US) Huddinge respektive Solna. Karolinska US 2014 Nationellt 2014 Karolinska US Huddinge Solna Totalt range Larm <1min HLR <1 min Def <3 min Larmteam <4min* *I svenska hjärt- och lungräddningsregistret registreras tiden från hjärtstopp till larmteam medan Karolinska US mål utgår från tiden för larm till larmteamets ankomst.

2 Organisation Verksamheten är inordnad under FoU (figur 1). HLR-utbildningscentrum är delvis samorganiserat med KTC vid respektive site och har en gemensam verksamhetschef. Till verksamheten är en HLR-ansvarig läkare knuten som medicinskt ansvarig. Inga organisatoriska förändringar har skett under Figur 1. HLR-organisationen vid Karolinska Universitetssjukhuset. HLR-råd Karolinska US HLR-råd sammanträder 1-2 gånger/termin. Rådet genomför en fortlöpande genomgång av utbildningsverksamheten samt för diskussioner gällande närliggande frågor till HLR såsom larmfunktioner, information, material mm. HLR-rådets medlemmar 2014: Johan Bratt, ordförande, chefläkare, Gunilla Bolinder, verksamhetschef KTC Therese Djärv HLR ansvarig läkare Peter Radell, verksamhetschef Barnanestesin/Solna Jonas Berner, Läk/chef BIVA/Solna Per Lindmarker, verksamhetschef Akutkliniken/Solna Rolf Söderlund, chefssk CIVA/Solna Sverre Kullberg, Ssk, CIVA/Solna Dan Gryth, Öl AnOpIVA/Prehospitalt ansvar Magnus Fagerlind Johansson läkarchef Akutkliniken/Huddinge Ann-Sofie Lindberg, ssk Akutmottagningen/Huddinge Per Mattsson, anestesiläkare ANOPIVA Huddinge Christina Andersson, ssk, ansvarig för registrering i Nationellt register för hjärtstopp/prom ansvarig Wouk Stannervik, ST-läkarchef, Barn-divisionen, Huddinge Karl Hildebrand, Specialistläkare Allmän pediatrik, Huddinge Andreas Hvarfner, Överläkare, ANOPIVA/Solna Liliane Wecke, Bitr. Överläkare, Hjärtkliniken/Solna Karin Imnander, HLR-koordinator/Huddinge Carina Nilsson Ahlqvist, HLR-assistent/Huddinge Linnea Löwenborg, HLR-koordinator/Solna Yvonne Lundin, HLR assistent/solna, Sekreterare Under 2014 har huvudfrågorna för HLR rådet varit att: Skapa en gemensam larmrutin likt den befintliga i Huddinge för att livshotande tillstånd oavsett om man är vuxen, barn eller gravid i Solna. Genomföra en systematisk granskning av de inträffade hjärtstoppen vid sjukhuset. Symposium kring livsuppehållande vård har hållits för specialistläkare i både Solna och Huddinge och ett nära samarbete med etikrådet initierats vilket renderat i att samtliga

3 verksamheter idag för automatisk återkoppling kring verksamhets ifyllda blanketter. Slutligen har införandet av National Early Warning Score beslutats om med implementering under 2015 och start 1 jan Personal i verksamheten HLR-organisationens personal ser ut som följer. Verksamhetschef KTC: Gunilla Bolinder. HLR ansvarig läkare Therese Djärv. 40 Huddinge: Karin Imnander HLR-koordinator Carina Nilsson Ahlqvist HLR-assistent Helene Eriksson HLR-assistent 40 Christina Andersson, timanställd sjuksköterska med ansvar för sjukhusets statistik gällande hjärtstopp och registrering i Nationellt register för hjärtstopp inklusive PROM. Solna: Linnea Löwenborg HLR-koordinator Yvonne Lundin HLR-assistent Kirsi Holopainen, anställd 10, samordnar primärvårdens utbildning och instruktörer Förändringar i personal under 2014 är att Helene Eriksson har 40 på HLR utbildningscentrum/huddinge Ekonomi Utbildningscentrat omsatte 4,8 miljoner kronor 2014 Utbildning och utbildningsmål Det finns sex utbildningskategorier inom HLR: För vuxna patienter Vuxen-HLR med hjärtstartare (basal) S-HLR (Sjukvårds HLR) D-HLR (Defibrillerings HLR) A-HLR (Avancerad HLR) För barnpatienter Barn-HLR (basal) Barn A-HLR (Avancerad HLR) Enligt sjukhusets riktlinjer skall: All personal vara utbildad i Vuxen-HLR med hjärtstartare och Barn-HLR. All vårdpersonal samt övrig personal med tillgång till halvautomatisk defibrillator vara utbildade i S-HLR/D-HLR. Läkare och sjuksköterskor som skall kunna behandla hjärtstopp med läkemedel och defibrillering vara utbildade i A-HLR respektive Barn A-HLR. Nyanställda ska HLR-utbildas inom tre månader. För att nå sjukhusets utbildningsmål ansvarar HLR-utbildningscentrum för utbildning av instruktörer, vilka i sin tur utbildar personalen på sina kliniker/arbetsplatser. HLR-utbildningscentrum står för material och utbildningslokaler för att underlätta klinikernas möjligheter att uppfylla utbildningsmålen. Tyvärr finns inte HLR-grupper med huvudinstruktörer vid samtliga divisioner. HLR-utbildningscentrum erbjuder A-HLR utbildning till de kliniker som saknar egen instruktör. Nyanställda utbildas i HLR under en allmän introduktionsdag för sjukhuset och erhåller en egen Mini-Anne träningsdocka.

4 Måluppfyllnad 2014 Under 2014 har < 50 av sjukhusets anställda genomgått någon HLR-utbildning jämfört med 60 under Med undantag för enstaka kliniker utgör läkarna den yrkeskategorin med lägst andel utbildade. Tabell 2. Antal befintliga och nyutbildade instruktörer samt utbildade anställda och studenter vid Karolinska US Totalt Solna Huddinge Befintliga HLR-instruktörer Nyutbildade instruktörer HLR-utbildad personal* HLR-utbildning av nyanställda HLR-utbildade studenter *Sifforna anger antal som gått någon av de sex utbildningskategorierna, ej antal unika individer som gått någon av de sex utbildningarna. De senaste tre åren ses ett minskande antal genomgångna utbildningar (figur 2). Orsakerna till detta är ej kända och den totala andelen utbildade på <50 ligger långt ifrån och inte i linje med sjukhusets mål på 90 utbildade/år. HLR-ansvarig läkare samt chefläkare kommer att uppmärksamma detta vid verksamhetschefsmöte under Figur 2. Antal genomgångna utbildningar (ej unika personer) vid Karolinska US mellan HLR-organisationen ordnar planeringsdag för sjukhusets HLR-instruktörer 1 ggr/termin och site med föreläsningar och tid avsatt för divisionsmöte. Våren 2014 föreläste först Ulf Ergander, överläkare på barnkardiologen om plötslig död hos barn och ungdomar därefter var det Johnny som överlevt ett hjärtstopp som blev intervjuad av Cecilia Viggström IVA ssk/huddinge. Hösten 2014 var det föreläsning om sviktande vitalparametrar av Andreas Hvarfner, överläkare på ANOPIVA i Solna

5 Hjärtstoppsregistrering och kvalitetssäkring Under 2014 har både Solna och Huddinge genomgått en kvalitetsgranskning av rapporteringen till Svenska Hjärt- och Lungräddningsregistret i valideringssyfte, bägge siterna fick utmärkta betyg och inga anmärkningar. HLR-utbildningscentrum ansvarar för att sammanställa och utvärdera sjukhusets hjärtstoppsstatistik samt rapportera till det nationella registret för hjärtstopp, Svenska Hjärt- och Lungräddningsregistret. Under 2014 startade registret insamling av Patient Reported Outcome Measurements (PROM), Karolinska har deltagit i detta med mycket god svarsfrekvens (totalt flest i landet, över 50 patienter med svarsfrekvens >90). Registret planerar att offentliggöra resultaten av PROM när minst 300 patienter är insamlade vilket beräknas ske under 2015, Therese Djärv är medförfattare på manuset. Statistik 2014 Antal hjärtstopp påverkas av ett flertal faktorer såsom antal inskrivna patienter och vårdplatser liksom antal patienter med ställningstagande till livsuppehållande vård såsom att avstå från HLR samt täckningsgraden för rapporterna och sannolikt ett antal okända faktorer. Antalet hjärtstopp verkar öka i Huddinge vilket troligen beror på en ökad grad av rapportering. Tabell 3. Antal hjärtstopp (ej unika patienter) vid Karolinska US fördelat per site (Huddinge och Solna) och dess rapporterade kvalitetsparametrar till Svenska hjärt- och lungräddningsregistret Karolinska US Nationellt 2014 Karolinska 2014 Huddinge n=99 Solna n= Totalt n=151/år Range n= Andel med initial rytm VT/VF varav levande utskrivna Initial rytm ej VT/VF eller okänt varav levande utskrivna Under 2014 ses i Huddinge jämfört med nationella siffor en mindre andel med VT/VF som första initiala rytm men en bättre överlevnad för de med VT/VF som initial rytm. Även i Solna ser vi en mindre andel med VT/VF som första rytm jämfört med nationella siffor och en jämförbar överlevnad. Vid en kvalitativ genomgång av sjukhusets hjärtstopp under 2014 (se bilaga 1) identifierades två områden med stort förbättringsutrymme: Uppmärksamhet på sviktande vitalparametrar Sjukdomsbördan hos patienter som drabbas av hjärtstopp Utifrån dessa identifierade områden har följande åtgärder genomförts under 2014: Fortsatta sk. hjärtstoppsronder i grupp bestående av HLR-ansvarig läkare, HLRkoordinator, medicinskt ansvarig AnOpIVA, Akutklinik samt den avdelning där hjärtstoppet ägt rum med förhoppning att identifiera förbättringsområden för hela hjärtstoppsscenariet inklusive tiden före och efter hjärtstoppet. Införandet av NEWS på sjukhuset från 1 januari 2016 Symposium om livsuppehållande vård för specialistläkare. Framtagandet av en sjukhusövergripande riktlinje för syrgasbehandling. Avvikelserapportering: Vid genomgång av avvikelsrapporter i Händelsevis 2014 rörande HLR (sökord HLR, hjärtstopp, behandlingsbegränsningar) visade såsom tidigare år att ca 1/3 berörde behandlingsbegränsningar, 1/3 berörde bristande material.

6 Övriga utförda eller initierade uppdrag under 2014: Upphandling av defibrillatorer. Initiering av upphandling av akutvagnar. Planeras slutföras via NKS försorg. Framtagandet av HLR algoritm för patienter med trach. Verksamhet utanför sjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset har ett avtal med SLSO att utbilda HLR instruktörer, anordna instruktörsmöten 1-2 gånger per år och ansvara för nätverket för dessa instruktörer. Kirsi Holopainen ansvarar för det uppdraget. HLR-samarbete sker även inom Stockholms Läns Landsting. Stockholmssjukhusens HLR-grupp träffas 2 gånger per år för att utbyta kunskap och erfarenhet. Nationellt HLRorganisationen har deltagit aktivt i registerträffar och symposium genom att berätta om hjärtstoppsronderna samt varit moderator. Vetenskapligt Under året har har fyra läkarstudenter skrivit sina examensarbeten på termin 7 vid läkarprogrammet, Karolinska Institutet om hjärtstopp vid sjukhuset; Pontus Hedberg. Survival after in-hospital cardiac arrest the predictive value of comorbidity scoring systems. Tittade på 2014 års hjärtstopp vid Karolinska utifrån patietnernas tidigare kända sjukdomar. Huvudfynd var att ökad sjukdomsbörda har en klar koppling till överlevnad efter hjärtstopp. Studien har skickats in till internationell tidskrift för publicering och är accepterad som poster vid ERCs kongress Johanna Engström. The Modified Early Warning Scores effect on the survival, incidence and proportion of in-hospital cardiac arrests preceded by heavily deviant vital signs. Jämförde hjärtstoppspatienternas vid Karolinska US mot St Görans (använder MEWS som rutin sedan 2 år på alla patienter) avseende MEWSpoäng kopplat till överlevnad. Huvudfynd var dels en lägre frekvens av dokumenterade vitalparametrar vid Karolinska US samt en lägre överlevnad för hjärtstoppen vid Karolinska US. Cecilia Mitt-Holm. Traumatiska hjärtstopp -signifikanta faktorer för överlevnad. Studerade samtliga tramatiska hjärtstopp i Stockholms län (99 handlades vid Traumacentrum, Karolinska US). Huvudfynd var att den totala överlevnaden till utskrivning var ca 10, dvs långt högre än tidigare rapporeterade data på 0-5 samt att fibrionogennivån var prognostisk. Studien skall utökas till att vara landsomfattande och planeras sedan att publiceras i internationell tidskrift. Daniel Roberts. Incidence of performance indicators associated with in-hospital cardiac arrest and their impact on survival. Studerande förekomsten av åtgärdbara parametrar (performance indicators, PI) exv lågt blodtryck, låg saturation, påverkat elstatus före hjärtstoppet påverkar överlevnaden för Karolinska US hjärtstopp Huvudfynd var att ju fler PI som fanns desto sämre chans hade patienten att överleva, lågt blodtryck och låg saturation utmärkte sig som påtagligt frekvent och negativt för överlevnad. Linnéa Löwenborg Karin Imnander Therese Djärv Yvonne Lundin Kirsi Holopainen Carina Nilsson Ahlqvist Referenser 1. Herlitz. Svenska Hjärt- och Lungräddningsregistret. Årsrapport 2014

7 Bilaga 1. Kvalitetsgranskning av patienter med förstagångshjärtstopp vid Karolinska Universitetssjukhuset 2014 ÅR: 2014 Solna Huddinge Patienter Antal () Överlevt 30dgr Antal (*) Patienter Antal () Överlevt 30dgr Antal (*) TOTALT (27) (20) Kön Kvinna Man Ålder (år) Under Över 80 Plats för hjärtstopp Intensivvård Intermediär/AVA/HIA Angiolab Vårdavd Akutmottagning Övrigt: Korridor/rtg/opsal Rytm VT/VF PEA/Asystoli Bevittnat Ja Nej NEWS ** 0-1p 2-4p Minst 5p Minst 1 röd parameter (3p) Ålderskombinerat Charlsons komorbiditetsindex 0-2p års överlevnad 3-4p 81 1års överlevnad 5-7p års överlevnad Minst 8p års överlevnad 42 (49) 44 (51) 2 (2) 46 (53) 18 (21) 12 (14) 23 (27) 7 (8) 7 (8) 29 (35) 55 (65) 69 (80) 17 (20) 33 (39) 23 (27) 29 (34) 29 (34) 16 (19) 23 (27) 37 (43) 10 (12) 12 (29) 11 (25) -- 1 (50) 10 (53) 11 (24) 1 (5) 5 (26) 4 (22) 10 (83) 2 (9) 2 (29) 1 (14) 15 (52) 7 (13) 21 (30) 2 (12) 17 (52) 4 (17) 2 (7) 3 (10) 9 (56) 10 (43) 3 (8) 1 (10) 31 (35) 51 (65) 3 (3) 24 (27) 40 (45) 21 (24) 7 (8) 28 (32) 5 (6) 36 (41) 9 (10) 3 (3) 12 (14) 74 (85) 69 (78) 38 (43) 24 (27) 26 (30) 25 (28) 14 (16) 15 (17) 47 (53) 12 (14) 8 (26) 10 (18) (46) 7 (18) 1 (14) 8 (29) 2 (40) 3 (8) 4 (44) 5 (42) 13 (18) 17 (25) 1 (5) 10 (26) 7 (29) 1 (4) 2 (8) 8 (57) 5 (33) 5 (11) *Procent överlevande av antal patienter i subkategorin Blått= skillnad mellan siterna på minst 10 enheter i antal hjärtstopp Rött/grönt= avviker minst 10 enheter i negativ/positiv riktning från sitens totala överlevnad **NEWS=Endast 44 patienter (25 ) hade fullständiga data avseende NEWS. Av dessa hade 4st 0-1p (2 överlevde), 9st 2-4p (1 överlevde) och 30st minst 5p (1 överlevde). Tabellen anger summan av NEWS baserat på befintliga data vid en tidpunkt max 24h innan hjärtstoppet. Sammantaget för hela sjukhuset: Bäst överlevnad har medelålders patienter, patienter på angiolab, patienter med VT/VF som första rytm samt de med låg komorbiditesindex (<5p). Sämst överlevnad har de äldsta (>80år) samt de med högst komorbditetsindex ( 5p) Sammantagen skillnad mellan siterna: Färre kvinnor drabbas av hjärtstopp i Huddinge, likaså har Huddinge fler hjärtstopp på intermediärvårdsavdelningar och vårdavdelningar medan Solna har fler på intensivvårdsavdelningar. Solna har bättre överlevnad för medelålders samt har fler VT/VF och även bättre överlevnad för dessa. Solna har bättre överlevnad för de med låga NEWS poäng. Huddinge har fler patienter med komorbiditetsindex 5p.

Verksamhetsberättelse 2016 HLR-utbildningscentrum

Verksamhetsberättelse 2016 HLR-utbildningscentrum Verksamhetsberättelse 2016 HLR-utbildningscentrum Övergripande syfte Patienter, besökande och personal som drabbas av ett hjärtstopp skall ges optimal behandling i enlighet med Svenska HLR-rådets riktlinjer

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och

Läs mer

Hjärtstoppsprocessen 2014

Hjärtstoppsprocessen 2014 HLR-centrum Clinicum 1(9) Hjärtstoppsprocessen 2014 Verksamhetsberättelse Carl-Göran Ericsson, Chefläkare Eva Oddby, verksamhetschef Anestesikliniken Viveka Frykman, överläkare Hjärtkliniken Per Wahlenius,

Läs mer

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent HLR2016 - Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent Har du något jäv att deklarera? JA! Jag tror nämligen att vi kan göra något

Läs mer

HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation

HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation HLR HjärtLungRäddning för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation November 2014. Giltig till och med 2015 12 01. Förord Hjärtstopp

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2016 Årsrapport 2015 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: Bedöm medvetande och därefter andningen. Cirkulation:

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp Sjuksköterskor på HIA/avd 112 och HLRinstruktörer i livräddarutbildning, barn-hlr, S-HLR och A-HLR. Bakgrund: Varje år drabbas ca 15000 personer av hjärtstopp

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras

Läs mer

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: MIG Giltig fr.o.m: 2015-05-25 Faktaägare: Kerstin Cesar, Sjuksköterska Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN NEWS Kirurgi Sahlgrenska

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN NEWS Kirurgi Sahlgrenska Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22825 su/med 2017-09-08 6 Innehållsansvarig: Hanna Järbrink, Kirurgisjuksköterska, Kirurgiavdelning 137 Sahlgrenska (hanja10) Godkänd av: Erik Johnsson,

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning

Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning Reviderat oktober 2012 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare:

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock 2008 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Hjärtstopp inom sjukvården

Hjärtstopp inom sjukvården Hjärtstopp inom sjukvården Behandling och utbildning Riktlinjer från Svenska rådet för hjärt-lungräddning 1 Upprättat av Svenska Cardiologföreningens arbetsgrupp för HLR mars 2004 Författare: Birgitta

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Kursbeskrivning Första Hjälpen

Kursbeskrivning Första Hjälpen Kursbeskrivning Första Hjälpen Ur Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:7 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn

Läs mer

Obstretisk NEWS2 riktlinje

Obstretisk NEWS2 riktlinje Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: MIG Faktaägare: Kerstin Cesar, sjuksköterska ProACTcourse Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 2 Identifierare: 33484

Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 2 Identifierare: 33484 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: MIG Giltig fr.o.m: Faktaägare: Kerstin Cesar, sjuksköterska, ProACTcourse Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Årsrapport 2009 Hjärtstopp på sjukhus

Årsrapport 2009 Hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 9 Hjärtstopp på sjukhus innehåll INLEDNING 3 Medicinsk bakgrundsinformation 3 Register fö r hjärtstopp på sjukhus 4 Styrgruppens medlemmar 4 Organisation 5 Syfte 5 Inklusionskriterier 5 Funktion

Läs mer

Medlemsblad nr 2/2018

Medlemsblad nr 2/2018 STOCKHOLMS HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSFÖRENING Box 211 71, 100 31 Stockholm www.stockholm-hlr.nu HLR-BLADET Medlemsblad nr 2/2018 Innehållsförteckning Ordförande har ordet Kalendarium Sammanställning enkät Referat

Läs mer

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 1 september

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 1 september Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2012-10-30 P 6 Anna Arengård TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-18 PaN V1111-04350-50 K 1935-2011 Återföring Bristande sekretess Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 2008 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form: CHR Bok & Bild, Christina

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Var finns din närmaste hjärtstartare?

Var finns din närmaste hjärtstartare? Var finns din närmaste hjärtstartare? Det kan hända vem som helst, var som helst och när du minst anar det! Plötsligt händer det. Någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp mitt framför dig. Det kan hända

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete OP/IVAs utvärderingsgrupp Ryhov Jönköping Förbättringsarbete kopplat till SIR-data Modifierad Q5 Utvärderingsgrupp 2 läkare, 3 sjuksköterskor Stor

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör

Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör Utbildningsprogram Vuxen-HLR Anette Nord Redaktör Vad är nytt? Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp - Ca 40% andas onormalt Vad är nytt?

Läs mer

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital

Läs mer

Nationellt register för hjärtstopp. på sjukhus

Nationellt register för hjärtstopp. på sjukhus Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 27 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form och omslag: CHR Bok &

Läs mer

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Rapport från Pneumoniregistret 2014 Rapport från Pneumoniregistret 2014 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 BAKGRUND Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbete och gott patientomhändertagande är noggrann, systematisk och strukturerad bedömning

Läs mer

Utbildningsregister. för Svenska HLR-Rådet på webben. Källestedt

Utbildningsregister. för Svenska HLR-Rådet på webben. Källestedt Utbildningsregister för Svenska HLR-Rådet på webben Projektledare Teknisk utveckling Marie-Louise Södersved Källestedt Posit.se Innehåll Utbildningsregister på hlr.nu... 3 Publik del... 3 Logga in i registret...

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Svenska riktlinjer. Göteborg 11 oktober Henrik Wagner Överläkare, Med Dr Hjärtsektionen, Helsingborgs lasarett

Svenska riktlinjer. Göteborg 11 oktober Henrik Wagner Överläkare, Med Dr Hjärtsektionen, Helsingborgs lasarett Svenska riktlinjer Göteborg 11 oktober 2016 Henrik Wagner Överläkare, Med Dr Hjärtsektionen, Helsingborgs lasarett 32 andra länder Ilcor bildades 1993 Syfte Identifiera och bedöma internationell vetenskap

Läs mer

Nationellt register för hjärtstopp

Nationellt register för hjärtstopp Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 26 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form och omslag: CHR Bok &

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17405 su/med 2019-06-27 4 RUTIN Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell Innehållsansvarig: Helena Ericsson-Roos, Vårdenhetschef, Avdelning 323

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson

Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum År 2017 2018-02-20 / Steinarr Björnsson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Ingela Hasselqvist-Ax, Anest ssk, Med Dr Processansvarig Samhälle, Svenska HLR-rådet ingela.hasselqvist-ax@hlr.nu Dispatch of firefighters and police

Läs mer

Kursutvärdering: Sammanställning

Kursutvärdering: Sammanställning Ebba 1 för SVK 1(15) Kursutvärdering: Sammanställning Kommentarer: För kursutvärderingen har använts Karolinska institutets obligatoriska enkät för studentvalda kurser på Läkarprogrammet Ebba 1 för SVK.

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm RUTIN NEWS Akutsektionen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm RUTIN NEWS Akutsektionen Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21518 su/adm 2014-12-12 1 Innehållsansvarig: Martin Lindblad, Sjuksköterska, Akut- och olycksfallsmottagning Sahlgrenska (marli125); Patric Antonsson,

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutsstöd Instruktörer Sex Sjuksköterskor från hemsjukvården Sex sjuksköterskor från ambulansen

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Utrustning akutvagn på vårdavdelning 18

Utrustning akutvagn på vårdavdelning 18 1/5 Dokumentnamn: Akutvagn, akutläkemedel och defibrillator Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum HMC Utfärdande enhet: Mag- tarmmedicinska kliniken Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Emma Karlsson,

Läs mer

ETIKRÅDET. Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv. Etikrådet

ETIKRÅDET. Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv. Etikrådet ETIKRÅDET Vem avgör vad som är rätt och fel? Dina beslut påverkar liv Någon annans liv Etikrådet www.regionostergotland.se Etikrådens historia i Sverige 1985 SMER (Statens medicin-etiska råd) inrättas

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Regional riktlinje för MIG mobil intensivvårdsgrupp

Regional riktlinje för MIG mobil intensivvårdsgrupp Regional riktlinje för MIG mobil intensivvårdsgrupp Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Årsrapport 2015 Hjärtstopp Årsrapport års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Författare, registerhållare och ansvarig

Läs mer

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008

Läs mer

Datum: Händelseanalys. Misstänkt sepsis. Oktober Analysledare: Område 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen

Datum: Händelseanalys. Misstänkt sepsis. Oktober Analysledare: Område 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen Datum: 2018-01-17 Händelseanalys Misstänkt sepsis Oktober 2017 Analysledare: Område 6 Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen Sammanfattning Syftet med händelseanalysen är att identifiera orsaker

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter Rapportera data om Vårdbegäran till SIR Förnyad kontakt innebär ett fortsatt konsultativt ansvar medan patientansvaret ligger kvar på avdelningens läkare och sköterskor

Läs mer

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140328 Macorena AB Granskare: Metod: Webbenkät, verksamhetsbesök, intervju med VC, granskning av rutiner, genomförandeplaner och dokumentation. Företagets

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5) TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28358/2013 1(5) Avdelning öst Lotte Hidemo lotte.hidemo@ivo.se Karolinska Universitetssjukhuset Chefläkaren 171 76 STOCKHOLM Den 1 juni 2013 tog den nybildade myndigheten

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Hjärtstopp hos barn Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Fem inblåsningar, starta HLR med bröstkompressioner och inblåsningar Varför olika handlingsplaner vuxen/barn?

Läs mer