Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

Transkript

1 Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

2 Bakgrund: Det politiska sökandet efter framgångsfaktorer

3 Värden i marknadsorienterad utbildning baseras på

4 och valfrihet

5 Ökade skillnader mellan skolor

6 Stora skillnader mellan fritidshem Lokaler Ekonimi Personaltäthet Barngruppernas storklek Arbetslagens utbildnngsnivå

7 Några siffror Nästan nio av tio 6 9-åringar är inskrivna i fritidshem. Knappt var femte åring går i fritidshem och 12 procent går i öppen fritidsverksamhet. Den genomsnittliga närvarotiden för 6 9-åringar i fritidshem är 17 veckotimmar hösten 2012, en ökning med 4 timmar sedan Hösten 2012 går det i genomsnitt över 40 elever per fritidshemsgrupp. Det är en ökning med drygt sju elever på fem år.

8 Likvärdig skola och fritidshem? Spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat markant. Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund för resultat är fortsatt stor. Ökad sortering av elever mellan skolor utifrån dolda egenskaper: studiemotivation, kamratpåverkan och föräldraengagemang. Valfrihetens betydelse?

9 Nöjda föräldrar? Föräldrar till 6 12-åringar som är inskrivna i fritidshem eller pedagogisk omsorg är generellt mest nöjda med öppettiderna, personalen och samverkan med skolan. Minst nöjda är föräldrarna med gruppstorleken samt antal timmar som erbjuds barn till arbetslösa respektive föräldralediga föräldrar. Resultat från föräldraundersökningen 2012

10 Skolinspektionen 2010 Fritidshemmen lever inte upp till sin fulla potential. Huvuddelen av de granskade fritidshemmen skulle i högre grad kunna bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande och ge dem redskap som de får nytta och glädje av när de så småningom slutar i fritidshemmet. Det pedagogiska uppdraget måste tas på mer allvar. Barnens emotionella och intellektuella utveckling behöver mer stöd. Större variation behövs för att stimulera alla barn. De äldre barnen bjuds in med armbågen. Omsorgsambitionerna går inte alltid att förverkliga

11 Vadå, jag dyster

12 Utgångspunkt. Fritidshemmet har Det gäller att fokusera stor potential

13 Ökad kvalitet ett förhållande mellan process och struktur

14 Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education

15 Rapportens slutsats The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.

16 Vad menas med interaktion i rapporten? Ett stöd åt barns metakognition Varma och uppmutrande relationer mellan lärare och barn (den emotionella aspekten) Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart tänkande). Both the warm and responsive interaction style and learning-focused interactions also predict the persistence of gains into the school years.

17 En möjlig utgångspunkt - Pedagogiska relationer

18 Strukturernas fråga Vad möjliggör och hindrar goda pedagogiska relationer?

19 Vad krävs av fritidspedagogerna? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även tyst ), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter som sammantaget kan mobiliseras för effektiva handlingar.

20 Relationell kompetens Innehåll - Positiv social relation till elever. - Uppmuntrar elevaktivitet, motivation och självreglering utifrån elevernas förutsättningar. - Bidrar till olika typer av mål (kunskap, normer, etc). - Visar respekt, tolerans, empati, intresse. - Tror på elevernas förmåga att lära. (Nordenbo m.fl., 2008).

21 Ledarkompetens Innehåll - Tydlig reglering av fritidshemsarbetet, ansvar förskjuts efter hand till eleverna. - Eleverna involveras efter hand i val av aktiviteter (planering). - Ordning och struktur. - Mer undervisning än administration. - Återkoppling till tidigare erfarenheter samt progression. - Fokus på läroplanens viktiga principer och väsentligt innehåll. - Snabb feedback.

22 Den pedagogiska kvalitens kärnfrågor Vad karakteriserar en god pedagogisk relation? Hur kan den beskrivas med ord och begrepp? Hur kan pedagogiska relationer dokumenteras?

23 Diskussion Hur märker du att ditt möte med barnet varit bra? Med vilka ord kan det beskrivas?

24 Antaganden om pedagogiska relationer 1 Ontologi: Jaget uppstår i och genom relationer Pedagogiska relationer handlar om den människa som utbildningen vill skapa

25 Antaganden om pedagogiska relationer 2 Pedagogiska relationer är konkreta möten Pedagogiska relationer utvecklas i en pedagogisk kontext Pedagogiska relationer har en avsikt Pedagogiska relationer är asymmetriska Pedagogiska relationer handlar om något

26 Antaganden om pedagogiska relationer 3 Existentiell dimension Utbildning är att främja barns utveckling till relationella varelser; ansvarstagande och kärleksfulla människor som står i relation till varandra Utbildningens mål är främja barns utveckling som relationella (inte autonoma) varelser

27 Barnet föds med tre frågor Vem är jag? Varför är jag? Vad vill ni med mig?

28 Pedagogiska relationer är att skapa en människa Every education system has a moral goal that it tries to attain. It wants to produce a certain kind of human being. This intention is more or less explicit, more or less a result of reflection; but even the neutral subjects like reading, writing and arithmetic, takes their place in their vision of the educated person. (Bloom, 1997, s 498).

29 Människor är sammanflätade

30 Vilken människa vill vi skapa i fritidshemmet?

31 Hur tolkar vi fritidshemmets institutionella identitet

32 Diskussion Vilka tre nyckelord skulle du använda för att beskriva fritidshemmets identitet?

33 Fritidshemmet - ett gränsland och ett komplement

34 Balans mellan olika intressen

35 Gränser och balans mellan Kunskapskrav - sociala förmågor Lek - lärande Barns egna initiativ - planerad verksamhet förbereda barnen i skolarbetet - lek, meningsfull fritid, kreativitet och rekreation Andra skolformers krav

36 och med hänsyn till Fritidshemmets uppdrag Hierarkier I utbildningssystemet Olika yrkeskategoriers positioner

37 Vad vill ni med mig? Barnets fråga: möter en institutionell praktik (fritidshemmet) Så barnet försöker förstå och läsa av: vad vill ni med mig i fritidshemmet? Personalen försöker förstå sitt uppdrag och påverka barnet i en viss riktning. Barnet får svar på frågan genom hur personalen (be)möter barnet i relation.

38 Kritik mot

39 Kritik av samhälleliga relationer: att förstå utbildning som global tävlan och kunskapseffektivitet

40 Kritik av en ökad intimisering

41 Kritik av viss bedömningspraktik Charmig och intelligent. Yvig och okoncentrerad.

42 Kritik mot föreställningarna om det avgränsade jaget

43 Vad händer om vi sätter kvaliteten i de pedagogiska relationerna i centrum?

44 De pedagogiska relationernas dimensioner Lärande och undervisning Emotioner och känslor Utbildning och omsorg (EDUCARE) Etik Existentiell dimension

45 Ny(?) syn på Undervisning Dialog - kommunikation Omsorg Dokumentation

46 Vad är lärande i fritidshem? I fritidshemmet kännetecknas lärandet av att det startar i spontana situationer och med utgångspunkt I elevernas intressen och idéer. Intressant, men hur vet vi det?

47 Pedagogisk relation som undervisning Erövrat undervisningsbegrepp I fritidshemmet En pedagogisk aktivitet ska tillföra något nytt till barnets erfarenhet. Undervisning som en gåva (Biesta) Personalens intention: detta vill jag tillföra barnets erfarenheter Hur svarar barnet på denna intention?

48 Pedagogisk relation som delat hållbart tänkande Undervisningen (gåvan) barnets svar (Biesta) Dialogen är verbal och kroppslig Dialogen utmanar, frågar och undersöker Barnet strävar efter att bli förstådd Jag förstår vad du vill göra! Bekräftelse av att vi förstår varandra Säkerställer ömsesidig förståelse Delat hållbart tänkande (Siraj Blatchford)

49 Pedagogisk och etisk relation - omsorg Etiskt imperativ krav på handling Svarar-an på barnets uttryck An-svarar för barnet Sörjer för barnets välbefinnande

50 Vad vill vi med eleverna/barnen i en god pedagogisk relation? Då personal betonar delaktighet, inflytande, kommunikation och engagemang så kan barn utveckla uppfattningar om sig själva som delaktiga, engagerade och dugliga. Barnen lär sig att lära och att förstå hur de lär

51 Vad ska vi då göra för att vända utvecklingen? Uveckla ett professionellt språk för fritidshemmens pedagogik. Utveckla en teorigrund för de pedagogiska relationernas betydelse Skapa strukturella förutsättningar för att utveckla de pedagogiska relationerna.

52 Hur gör chefen detta möjligt? Prioritera pedagogiska relationer

53 Skapa utrymme och tid för planering, diskussion, reflektion Pratar de om forskning?

54 Högt i tak Skapa ett gott känslomässigt klimat