Inledning. Göteborg den 15 december Per Stern, Martin Svensson, Bengt Toll

Transkript

1 Film, TV och moderna medier i Västra Götaland

2 Inledning När Film i Väst nu presenterar följande kartläggning av Film, TV och moderna medier i Västra Götaland är det ett led i vår strävan att kontinuerligt följa utvecklingen i den, för regionen, viktiga näringsgrenen. De senaste tio åren har denna näring vuxit sig stor och fört regionen till dagens position som ledande nordisk produktionsplats. Det senare gäller i första hand fi lmen, i och med Film i Västs starka ställning har Västra Götaland kommit att bli en av de viktigare regionerna på fi lmens område i Europa. Under samma period har SVT Väst stärkt sin ställning, antalet fria producenter och teknikleverantörer ökat markant i antal liksom antalet frilans verksamma inom fi lm och TV. Men hur ser branschen egentligen ut? Hur många människor handlar det om, hur mycket pengar omsätter verksamheterna och vilka fl öden fi nns det, av människor, idéer och kunskaper? För Film i Väst är kunskap om de sammanhang och de aktörer vi har i vår närhet av största vikt. Det handlar om att utveckla strategier för fortsatt stadig tillväxt. Vi som har genomfört den här undersökningen har koncentrerat oss på nuet. Vi har, på den tid som stått till förfogande, försökt skapa en så tydlig och noggrann bild som möjligt av en hel bransch just detta år, Vi har också valt att lägga tyngdpunkten på produktionen, på kärnverksamheten. Vi har i vissa stycken fått gå i obruten mark. Det fi nns inte så mycket gjort på det här området. Och därför kommer det här arbetet att kunna ligga till grund för fortsatta undersökningar. Det är åtminstone vår förhoppning. Göteborg den 15 december 2003 Per Stern, Martin Svensson, Bengt Toll 2

3 Innehåll På spaning efter en näringsgren - förutsättningar och frågeställningar Stor och liten Närliggande verksamheter Infrastruktur Utbildning Effekter av offentliga insatser Kompetens Refl exioner

4 På spaning efter en näringsgren - förutsättningar och frågeställningar Genom etableringen av Film i Väst har en kraftig förskjutning i det svenska fi lmlandskapet ägt rum. Idag spelas drygt hälften av alla svenska långfi lmer in i Västra Götaland - före 1992 på sin höjd en vartannat år. Under samma tid har Sveriges Television i Göteborg, SVT Väst, också vuxit, inte minst på dramasidan. Dessutom fi nns en betydande grupp av beställningsfi lmsföretag inriktad på såväl TV-produktion som traditionell industrifi lm. Till bilden hör också en utveckling av produktion inom moderna medier det handlar om TV- och dataspel, simulering, utbildningsfi lm och audiovisuella tjänster för webben. Sammantaget utgör detta en näringsgren i stark tillväxt. Gemensam nämnare är den rörliga bilden. Starkaste enskilda komponenter är Film och TV-produktion. I sin tur ingår den här sektorn i en ännu större näring, det som i Sverige förut brukade kallas det kulturindustriella komplexet men som numera benämns Upplevelseindustri. Inom EU säger man Creative Industries och menar att här fi nns en stark tillväxtpotential. Enligt den europeiska investeringsbanken beräknas den bli så hög som 10 procent om året. Redan idag utgör sektorn 5 procent av EU:s samlade BNP. I Sverige har KK-stiftelsen i en brett upplagd utredning (2003) försökt beskriva Upplevelseindustrin. Det är en exposé över en mängd olika verksamheter som man menar kan hänföras till begreppet. Där fi nns naturligtvis också Film och TVproduktion och närliggande områden med, men detaljerna har naturligtvis fått vika för helheten och det stora greppet gör det omöjligt att t.ex. se regionala skillnader. Vad KK-stiftelsen lyckas vi sa är dock att här fi nns livskraft och energi. Här är många människor verksamma och här går, vilket är intressant för följande resonemang, att se fl era uppenbara fördelar med samarbete mellan offentligt och privat fi nansierade verksamheter. Under denna senaste expansiva period har få försök gjorts att beskriva hela upplevelseindustrin eller väsentliga delar av den ur ett strikt regionalt perspektiv. Ett exempel är dock värt att nämna presenterade Hans Ingvar Hansson och Ingemar Bengtsson en beskrivning av det kulturindustriella komplexet i Göteborgsområdet. Man konstaterade då att här sysselsattes drygt 9000 människor och att kulturstödet hade stor betydelse för en mängd verksamheter i den privata sfären och att en medveten satsning på kultur från det allmännas sida gagnade tillväxten i stort. 4

5 I den nu föreliggande kartläggningen har vi ålagt oss en tydlig avgränsning. Vårt fokus är produktionen av rörliga bilder - främst fi lm och TV men också övrig närliggande medieproduktion, t.ex. TV- och dataspel. Huvudskälen till denna avgränsning är att vi ser klara likheter i produktionsprocessen. Vi ser klara likheter i arbetsorganisation. Vi ser också att en rad olika specialkompetenser kan och ska vandra mellan produktionsområden. Vi ser främst tre frågeområden som bör belysas. Ett handlar om kvantitet och omfång: Hur många företag är verksamma i den här sektorn i Västra Götaland år 2003? Hur många anställda har man? Hur många frilans är sysselsatta i produktionen? Hur mycket pengar omsätts? Var kommer kapitalet ifrån? Hur går kapitalströmmarna? Ytterligare ett handlar om strukturer. Hur ser företagen ut? Vad sysslar man primärt med? Var fi nns man? Vilka svagheter och vilka styrkor kan man identifi era? Hur ser kompetenskraven ut och vilka utbildningsalternativ ges? Finns existerande nätverk? Ett tredje rör relationer och beroenden. Hur förhåller sig produktion av Film, TV och moderna medier till närliggande verksamheter och den samhälleliga nivån? Privat och offentlig fi nansiering i samarbete, vad ger det för mätbara effekter? Film i Västs centrala roll Idag är bilden av näringen i Västra Götaland svårdefi nierad. Det här är ett sätt att beskriva den. Film i Väst fi nns i Trollhättan som också är centrum för fi lmproduktionen i regionen. Göteborg är huvudort för TV-produktion och beställningsfi lm. I resten av regionen fi nns dessutom några enskilda företag och verksamheter spridda. 5

6 Västra Götaland har som mål att bli en ledande region i norra Europa på fi lmens område. Den första förutsättningen för att detta ska kunna uppfyllas är ett framgångsrikt Film i Väst. Idag är Film i Väst ett ledande produktionscentrum i Norden och ett av de tongivande i Europa. En annan och lika viktig förutsättning är en stabil och kontinuerlig TV-produktion och industrifi lmsverksamhet. En tredje är ett ytterligare ökat samarbete mellan samtliga aktörer. Film i Västs centrala roll som draglok, som motor, i den här processen kan inte nog understrykas. Idag är Film i Väst samproducent i femton till tjugo långfi lmer eller långfi lmslånga TV-produktioner årligen. De fl esta är svenska men fl era icke svenska produktioner spelas in i regionen årligen. Att samproducera betyder att vara en av fl era likvärdiga fi nansiärer som delar på eventuella intäkter i relation till insatsen. En framgångsrik fi lm ger goda intäkter som går tillbaka till Film i Väst och därmed in i nya produktioner. Film i Väst kan investera upp till en tredjedel av ett projekts totala budget. Krav för en insats är förutom god kvalité att produktionen spelas in i Fyrstadsområdet, att huvudproducenten eller annan svensk väsentlig samproducent ska driva bemannat kontor i regionen, att minst 50 procent av anställda i projektet ska vara från regionen och att slutligen minst 150 procent av Film i Västs insats spenderas i regionen. Det är samproduktionsinsatsen och dessa regler och i andra hand den uppbyggda infrastrukturen som lockat och lockar projekt, producenter och nya företag på fi lmens område till regionen. På så sätt har ett kluster bildats med Film i Väst som motor och centrum för utvecklingen. Idag fi nns en kärna av ett tiotal fi lmproduktionsbolag i Trollhättan som tillsammans med SVT drama i Göteborg utgör klustrets kärnföretag. Film i Väst har ett väl etablerat och tätt samarbete med dessa företag. Kärnan av företag är i sin tur länkade till teknikleverantörer och andra specialföretag som etablerat sig i klustrets omedelbara närhet idémässigt. Runt klustrets kärna fi nns också annan specialkompetens liksom enskilda fi lmarbetare. Filmklustret är väl etablerat med tydliga och starka relationer till övriga aktörer i regionen som arbetar med rörlig bild. Redan idag spelar fi lmklustret en viktig roll för utvecklingen inom Film, TV och moderna medier och det framstår tydligt i de många intervjuer som ligger bakom detta arbete att det är den tydligaste och effektivaste motorn för tillväxt i hela branschen. Film i Väst har idag starka relationer med de viktigaste aktörerna på det nationella planet: med produktionsbolag och distributörer i Stockholm, med SVT centralt, med Svenska Filminstitutet. Med Filmpool Nord i Luleå fi nns ett redan ett utvecklat samarbete som kommer att fördjupas. 6

7 Internationellt fi nns ett sedan länge utmärkt samarbete med fi lmmiljön i Köpenhamn, inte minst med Zentropa och företagen i Zentropasfären. Danska och norska produktioner spelas regelbundet in i Trollhättan. Ett utvecklad samarbete med Film Council i London och Scottish Screen har bidragit till en ökad internationalisering. Film i Väst tillhör de ledande regionala fi lmfonderna i Europa och deltar fl itigt i verksamheter på det europeiska planet. Oslo Luleå Skottland Stockholm London EU Köpenhamn Konkurrens Förutsättningen för fi lm och TV-produktion i Europa idag är ett intrikat system av offentlig och privat fi nansiering. Public Service som begrepp för allmän-tv är ett etablerat i de fl esta europeiska länder och det fi nns ingen fi lmverksamhet som klarar sig utan någon form av offentligt stöd. EU:s medieprogram, nationella fi lminstitut, kulturministerier, allmän-tv och regionala fi lmfonder arbetar hand i hand med privata fi nansiärer och skapar grogrunden för fi lm och TV-produktion i Europa. Regionala initiativ konkurrerar med varandra om att locka till sig projekt som bland fi nansiärerna har en eller fl era av de här institutionerna. Framgångsrikast blir den som förutom direkta ekonomiska insatser kan uppvisa den effektivaste infrastrukturen och den mest kompetenta arbetskraften, samt den som har företag med specialistkompetens och moderna faciliteter. 7

8 Organisation Produktion av rörlig bild skiljer sig från traditionell industriproduktion. Det handlar om avancerad produktionsteknik parad med konstnärlig gestaltning. Stora ekonomiska och personella resurser omsätts under en mycket begränsad tid. Man exploaterar Intellectual Property Rights, IPR, vars livslängd kan bli mycket lång. Ett TV-format (originalidé för televisionsprogram) eller en fi lmidé kan återanvändas och leverera intäkter långt efter det att själva produktionsprocessen är avslutad. Under större delen av ett projekts produktionstid är få personer inblandade. Det gäller den första fasen från idé till inspelningsstart, förproduktionsfasen. Inspelningsperioden däremot är mycket kapitalslukande och personalintensiv under en förhållandevis mycket begränsad tidsperiod. Därefter trappas insatserna ner under efterproduktionsarbetet. Det här förloppet bestämmer också företagsstrukturen i branschen. Produktionsbolagen är i grunden små utvecklingsbolag som hyr in personal och teknik under inspelningsfasen. Det här gäller inte enbart fi lmproduktion, samma mönster går igen inom såväl beställningsfi lmen som den växande fl oran av fristående TV-produktionsbolag och producenter av övrig medieproduktion. Det här produktionsmönstret ställer, oavsett produktionsinriktning eller innehåll, stora krav på stadig tillgång till kompetenta underleverantörer både av teknik och faciliteter. De kräver en stor kader av kompetenta frilansare. Men det gör också arbetsmarkanden speciell. Ett jämt fl öde av produktionspucklar (se fi gur) garantera en jämn och hög sysselsättning i samtliga underleverantörsled och gör att kompetensen stannar i regionen. 8

9 Aktörer Vår kartläggning av den rörliga bildens aktörer, Film, TV och moderna medier i Västra Götaland, tar som sagt sikte på produktionen. Vi har koncentrerat oss på innevarande år, Vi är medvetna om att detta är en bransch som kan se delvis olika ut från år till år (beroende på var man befi nner sig i produktionsprocessen) men en noggrann genomgång av ett år ger oss ett material, en plattform, för framtida jämförelser. Koncentrationen på Film, TV och moderna medier innebär inte att vi inte tar hänsyn till den större och viktiga omgivning i vilken vår kärnverksamhet verkar och där det fi nns ett ömsesidigt beroende. Följande bild visar det stora, omfattande nätverk som omger den rörliga bilden i Västra Götaland. Det är ett funktionellt innovationssystem inom Creative Industries eller Upplevelseindustrin. Den kan också ses som ett utmärkt exempel på kraften i en effektiv samverkan mellan region/kommuner, näringsliv och högskolor. Stat Turism Tidningar och tidskrifter Mode Distributörer Organisationer Region Litteratur Idégivare Produktionsbolag Teknikbolag Närliggande branscher och kulturinstitutioner Frilans Reklam Infrastruktur Utbildningsanordnare Kommun Design Konst 9

10 Stor och liten Det är produktion av rörlig bild som står i centrum för den här rapporten och i de följande kapitlen ska vi ge en kvantitativ bild av den näring i Västra Götaland som sysslar med Film, TV och moderna medier. Framför allt vill vi ge en bild av antalet företag, antalet yrkesverksamma och branschens totala omsättning. Vi ser hur kapital strömmar in till de verksamma i regionen. Men för att ge den kompletta bilden beskriver vi också relationen till närliggande verksamheter de direkt beroende, närliggande branscher och relevanta utbildningar. Metod Hur beskriver man en näring som denna i kvantitativa mått? Var fi nns källorna och hur ska de värderas? KK-stiftelsens rapport Upplevelseindustrin 2003 är den första och hittills den enda i sitt slag. Det är ett brett och heltäckande försök att undersöka det man kallar upplevelseindustrin i hela Sverige. I avsaknad av relevanta tidigare referenser över hur en undersökning som berör denna Upplevelseindustri bör göras, presenterade KK-stiftelsen också under 2003 ett instruktionsdokument där man bland annat säger: Denna undersökning är den första i sin form i Sverige. Även om lärdom har dragits av andra undersökningar och ledande länder på området, bör metoden bäst ses som något som kan fortsätta att utvecklas. Över huvud taget är ekonomiska, detaljerade studier av upplevelseindustrins delområden ett nytt fenomen. Det är även andra länder noga med att påpeka. Vi har sett den undersökningen som ett viktigt instrument i vårt arbete och som en referenspunkt. Mycket därför att KK-stiftelsens problem att defi niera Upplevelseindustrin och fi nna både avgränsningar och relevanta mätmetoder också varit vårt. Undersökning bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) där branscher och yrken är uppdelade efter koder av två slag. SNI Svensk näringsgrensindelning och SSYK Standard för svensk yrkesklassifi cering. Vi kan få fram en bild av Film, TV och moderna medier som en delmängd i KKstiftelsens material men branschen fi nns under fl era av KK-stiftelsens kategorier. De största delarna av Film och TV fi nner man t.ex. i kategorierna Film/Foto, Marknadskommunikation och Media. För att kunna använda KK-stiftelsens material på ett relevant sätt i vår rapport har vi varit tvungna att noga defi niera de standardkoder och SNI-koder (vi har bortsett från SSYK) som vi menar bäst beskriver Film, TV och moderna medier och sedan gjort egna sökningar i samma källor. 10

11 Det är viktigt att påpeka att SCB:s information visade sig innehålla företag som inte varit aktiva på många år. Vi fann även annan missvisande information. Det största problemet är dock att uppgifterna i många stycken är inaktuella. När man som vi riktar uppmärksamheten mot 2003 är SCB ingen tillförlitlig källa eftersom det fi nns en stor eftersläpning i statistiken. Så är t.ex. KK-stiftelsen Upplevelseindustrin 2003 baserad på statistik fram till Detta är ett stort problem i en bransch som denna som faktiskt är mycket föränderlig, snabb anpassning kan till och med sägas vara en del av vägen till framgång. För vår del har det betytt av vi hela tiden har måst söka kompletterande information. Vi har nyttjat Gula sidorna och Företagsfakta liksom Film i Västs företagsregister och fi lmarbetarregister. Eftersom vi varit angelägna om att få en så aktuell bild som möjligt har vi också arbetat med enkäter via post och e-post. Företagsenkäten skickades ut till drygt 400 registrerade företag. Vi har också talat direkt med ca 200 av dessa via telefon. Enkäter har vidare gått till fi lmarbetarna och till elever från några av regionens utbildningar. Vi har också specialintervjuat ett 40-tal personer, de fl esta nyckelpersoner och verksamma i olika delar av branschen i Västra Götaland. I övrigt har vi också använt undersökningarna: Study of the Swedish Gaming Entertainment Media Technology Publishing Industry Kulturrådets Kulturstatistik, Musik, Miljöer, Mötesplatser, Brittmo Bernhardsson Kultur och media i Göteborgstrakten av Hans Ingvar Hansson och Ingemar Bengtsson För att ge så tydlig och differentierad bild som möjligt av produktion av den rörliga bilden har vi delat in den i fyra kategorier. Biograffilm, dit vi räknar långfi lm, kortfi lm, novellfi lm och dokumentärfi lm, TV-produktion, som också innefattar vissa specialföretag, animationer, etc. Industrifilm, i vilket vi innefattar beställningsfi lm, reklamfi lm, musikvideo, utbildningsfi lm, simulering etc., samt Data- och TV-spelsproduktion. Att dra skarpa gränser mellan kategorierna är inte möjliga och faktiskt heller inte nödvändigt. I distributionsledet uppträder ofta produktioner från de olika kategorierna sida vid sida, i TV t.ex. Produktion av animationer väljer vi att lägga in i kategorin TV-produktion men animationer fi nns naturligtvis i all övrig produktion. Men den här uppdelningen gör att det blir enkelt att visa samband och det gör det tydligare när det gäller att följa kapitalfl öden. 11

12 Kärnverksamheten I produktionens epicentrum, kärnområdet, har vi funnit tre huvudaktörer. Det är produktionsbolag, teknikbolag och frilans. Produktionsbolag Teknikbolag Frilans Antal verksamma Antal företag Produktionsbolag verksamma i Västra Götaland producerar i egen regi färdiga produktioner. På fi lmområdet betyder det att man utvecklar, fi nansierar och genomför produktionen och att man för samproducenternas räkning tar ansvar för exploateringen av de förvärvade rättigheterna. Inom andra verksamhetsområden kan det se delvis annorlunda ut. Rättigheterna inom industrifi lmen är t.ex. alltid beställarens. Direkt TV-produktion kan också se delvis annorlunda ut. Men produktionsmönstret är detsamma. Till den här kategorin hör fi lmbolag, TV- produktionsbolag också SVT Väst och TV4 lokalt och produktionsbolag för industrifi lm och spel. Ett produktionsbolag kan mycket väl arbeta i fler än en av ovanstående underkategorier. I Västra Götaland fi nns ca 250 produktionsbolag. Antalet verksamma uppgår till mer än 1200 personer. 12

13 Kommentar: SCB:s statistik uppvisar nära 380 aktiva i de kategorier SCB kallar Film & videoproduktion samt TV-programverksamhet, de två stora grupperna i möjliga SNIkategorier. Dessa kompletterade vi med företag från Gula sidorna, Företagsfakta och Film i Väst egna register. Det gav oss sammanlagt drygt 400 möjliga företag. Vi har varit i kontakt med drygt 250 av dessa via enkäter och samtal. Ur den gruppen kunde vi räkna bort 75 företag som upphört eller helt ändrat inriktning av verksamheten. Det gav oss 175 aktiva företag. Av de drygt 150 som vi inte kom i kontakt med, uppskattar vi på grundval av svarsresultatet från de 250, att ca 100 företag är verksamma. Med risk för att ligga i underkant, beräknar vi antalet aktiva företag till 275. Av dessa är 25 renodlade teknikbolag. Teknikbolag är företag som i första hand levererar teknik, (kamera, ljus, ljud, visningsutrustning) men också tjänster som rör tekniken (utbildning, handhavande, utförande, konstruktioner). Teknikbolagen är i regel stora eftersom relativt kraftfulla investeringar krävs för att etablera en verksamhet. Antalet företag uppgår till ca 25 med 125 fast anställda. Till teknikbolagen räknar vi också specialister på efterproduktion. Representanterna för fi lmproduktionen uttrycker en ganska samstämmig åsikt om det saknas väsentliga tjänster i regionen när det gäller efterproduktion. Här önskar man sig ett tillskott i regionen. Den här åsikten delas inte av de verksamma inom TV-produktion och industrifi lm. Det kan naturligtvis handla om teknikinnehåll och olika krav på resultat. Det kan handla om distributionskrav och tradition. Frilans är små företag eller A-skattande personer som till största delen arbetar som inhyrd personal i andra företag eller ansvarar för en specifi k del av produktionen eller projektet. Frilansare framställer eller äger inte på egen hand färdiga produktioner. Inom biograffi lmen är årligen ca 200 personer frilansande fi lmarbetare aktiva. En enkät bland dessa visar att ca 20 procent är egna företagare. Det betyder att det fi nns ett 50-tal företag i den här kategorin. Frilans förlägger i snitt 75 procent av sin yrkesverksamma tid på arbete inom Film och TV och 25 procent på annat förvärvsarbete. 55 procent anger att man klarar sig på sitt arbete, medan 36 procent delvis behöver A-kassa för sin försörjning. De regionala produktionsbolagen SVT Väst och TV4 har kontinuerligt ett hundratal frilans anställda. De övriga produktionsbolagen som producerar för de sändande TV-bolagen och för helt externa kunder inom näringslivet använder sig också i stor utsträckning av frilans. Vi beräknar på grundval av våra olika källor att det handlar om minst 350 personer under Därutöver får ett stort antal skådespelare, musiker, dansare och annan konstnärlig personal delar av sin utkomst i den här verksamheten. Se avsnitt om närliggande branscher och kulturinstitutioner. 13

14 Utöver de fi lmarbetare som är folkbokförda i Västra Götaland attraherar framförallt fi lmklustret fi lmarbetare från andra områden, framför allt Stockholm och Köpenhamn. Uppskattningsvis är de externa fi lmarbetarna ungefär lika många som de regionala, men dessa inkluderas inte i statistiken. Film i Väst har som riktmärke att 50 procent av avlönad personal vid en fi lmproduktion ska komma ifrån Västra Götaland för att samproduktion ska komma ifråga. På goda grunder beräknar vi den externa gruppen till 200 personer verksamma i Västra Götaland. Sammantaget innebär detta att drygt 300 företag och knappt 1700 personer var verksamma i kärnverksamheten under Omsättning Under år 2003 beräknas företagen i kärnverksamheten i Västra Götaland omsätta totalt drygt 1500 miljoner kronor, fördelat på kategorierna enligt följande. Industrifilm Data/TV-spel Näringsliv Näringsliv TV produktion CANAL+ Viasat Kanal 5 TV3 TV4 SVT SVT Väst TV4 lokalt Data/TV-spel Industrifilm TV produktion UR Biograffilm 376 Distribution och Produktionsbolag MSEK Fri och Betal TV Biograffilm Filmfonder 14

15 Biograffilmproduktionen är i till största delen förlagd till Fyrstadsområdet, med Trollhättan som centrum och som en direkt följd av Film i Väst arbete omsätter biograffi lmproduktionen inklusive Film i Västs totala verksamhet ca 376 miljoner kronor fördelat på följande sätt: Privat Offentligt utland Statligt Regionalt offentligt Distribution- och Produktionsbolag MSEK Fri och Betal TV Biograffilm Filmfonder Vi skulle också kunna kalla den här fi guren för Film i Väst sfären. Och för att till fullo kunna uppfatta fi gurens enskildheter är det viktigt att förklara vissa förutsättningar för Film i Västs verksamhet. Film i Västs har både ett kulturpolitiskt uppdrag, att vara ett produktions och resurs - centrum för fi lm som kulturföreteelse i Västra Götaland och ett näringspolitiskt, att bygga en framgångsrik och växande Film, TV och medieindustri i regionen. Film och TV är en del av det kulturindustriella komplexet, där privat och offentligt samverkar. I vissa delar är det privata inslaget litet, i andra större. Det viktiga är att bägge är nödvändiga för framgång. Utan Film i Västs roll som samproducent, skulle större delen av de insatser vi redovisar ovan inte hamnat i Västra Götaland. Av de 376 miljonerna är hela 289 miljoner privata investeringar. Det betyder att endast 23 procent kommer från det allmänna. Inom det kulturindustriella komplexet är det unikt. Samtidigt måste vi understryka den offentliga fi nansieringens absoluta betydelse för verksamheten. Vikten och effekterna av offentlig fi nansiering diskuteras ingående i ett kommande kapitel. 15

16 TV-produktionen är mer utspridd. Dess självklara centrum är Göteborg, men Fyrstadsområdet, Skövde och Borås är också viktiga orter. SVT Väst och TV4s regionala produktionsbolag omsätter tillsammans nära 300 miljoner men utöver detta så produceras program på beställning av SVT, TV4, TV3, Kanal5 och andra betal-tv-kanaler för mer än 350 miljoner. Siffrorna för år 2003 är bekräftade och bygger på samtal med och enkäter till TV- och produktionsbolagen. TV produktion CANAL+ Viasat Kanal 5 TV3 TV4 SVT SVT Väst TV4 lokalt TV produktion 656 UR MSEK En kommentar är på sin plats. Det produceras mer TV i regionen utanför det etablerade Public Service bolagets lokala station än inom dess väggar. TV produktionen är den största enskilda delen i produktionskärnan. En del av den kompetenta frilanskadern vandrar mellan produktionsformerna liksom teknikleverantörerna. Dessutom kan vi konstatera att det fria TV-kapitalet tränger in alla delar av produktionskärnan. Även små företag kan få uppdrag direkt från källan. Industrifilmsproducenterna fi nns till den allra största delen i Göteborg och där fi nns också en stor del av deras kunder. Reklamproduktionen är relativt liten i Västra Götaland, men informations-, evenemangs-, utbildnings- och internfi lm är desto vanligare. Genom samtal och enkäter med produktionsbolag har vi kunnat beräkna att näringslivet spenderat drygt 270 miljoner på rörlig bild i någon form. Siffran är säkerligen i underkant, produktionsbolagen är många och starkt varierande i storlek och därmed svåra att helt överblicka. En iakttagelse kan vara värd att notera. I fl era intervjuer med industrifi lmsprodu- centerna framgår att man har allt färre offentliga beställningar. Det styrks också i våra siffror. Av de drygt 270 miljoner som spenderas på industrifi lmen under 2003 kommer endast 1,5 miljoner från offentliga beställare. Drygt av dessa kommer från kommunerna i Västra Götaland, resten är beställningar från kommunala bolag i Göteborg. 16

17 Industrifilm Näringsliv Industrifilm 272 Här bör också reklamfi lmsparadoxen nämnas. Det görs nästan ingen reklamfi lm i Västra Götaland om vi undantar den lokala TV-reklamen, till största delen avsedd för TV4:s lokala sändningar. Detta trots att några av de stora reklambyråerna med mycket reklamfi lm på agendan faktiskt fi nns i Göteborg. Tradition säger man på visst håll, brist på kompetens säger andra. Ett svar är att beställarna fi nns i Stockholm, där de fl esta fi lmerna görs, ett annat är bristen på vissa funktioner i regionen. Här fi nns t.ex ännu inte tillräckligt många A-fotografer och regissörer. Även det är bara delar av sanningen. En medveten satsning på reklamfi lm skulle i alla händelser stärka kompetensen i regionen och öka tillgången på arbete. MSEK Data/TV-spel Näringsliv Data/TV-spel 200 Data och TV-spelsföretagen i regionen fi nner vi i Göteborg. De är ännu så länge få, men de som fi nns är mycket framgångsrika. Enligt undersökningen Study of the Swedish Gaming Entertainment Media Technology Publishing Industry presenterad i april 2003, omsätter data- och TV-spelsbranschen i Västra Götaland ca 200 miljoner kronor. De fem företag man redovisar har sammanlagt 250 anställda. Produktionen av Data och TV-spel löper över lång tid och kräver stora investeringar samt en stor distributionsapparat, vilket har gjort att branschens verksamhet har koncentrerats till ett fåtal men framgångsrika företag. MSEK 17

18 Närliggande verksamheter Direkta beroenden Runt den innersta produktionskärnan fi nns verksamheter som är direkt nödvändiga för produktionen och där det fi nns ett ömsesidigt beroende. Distributörer Organisationer 80 Idégivare 30 Antal verksamma Antal företag Utan en fungerande distributionsapparat skulle verksamheten vara meningslös. Biografer, uthyrning och försäljning av video och dvd, fi lmfestivaler, kabeloperatörer och utsändningsansvariga för television är exempel på verksamheter som är ytterst viktiga för produktionen av rörlig bild. Distribution och visningsmöjligheter är naturligtvis inte en enbart regional företeelse men den lokala förankringen stärker branschen. Göteborg Film Festival är idag Nordens största festival och en internationell mötesplats för Film och TV-industrin. Att den ligger i regionen är av största vikt för tillväxten i hela näringen. Göteborg Film Festival räknar vi till distribution tillsammans med biografer, video och dvd -butiker och delar av butikshandeln. Uppskattningsvis omsätter distributionen i Västra Götaland årligen över 400 miljoner kronor. Kulturrådets Kulturstatistisk årsbok 2002 hävdar att hushållen i Sverige spenderar 2,4 miljarder på biobesök samt köp och hyra av video och dvd. I relation till hela riket borde alltså ca 400 miljoner omsättas i regionen. I Kulturrådets statistik ingår bara hushållen och vi vet inte idag vad organisationer och näringsliv omsätter men har all anledning att tro att det är betydande summor. 18

19 Till de organisationer som har direkta relationer till produktion av rörliga bilder hör intresseföreningar och centrumbildningar som t.ex. Filmcentrum Väst. Hit hör också fackföreningar och Arbetsförmedlingen Kultur. Med idégivare menar vi den mycket viktiga grupp kreatörer som skapar grund förutsättningarna för all produktion. Det handlar om att föda en originalidé - att skriva manus till fi lm, komma på ett spel, utveckla en idé fram till färdigt TV-program. Det handlar om regissörer och producenter som driver egna idéer. Det handlar också om beslutsfattare, som har ett direkt avgörande över vad som ska produceras. Vi menar att det är ännu för få som har regionen som bas. Vi har medvetet räknat lågt, det fi nns en växande skara unga, fristående kreatörer som snart kommer att ta sin rättmätiga plats i produktionsmiljön. När volymen ökar kommer också allt fl er etablerade att inse nyttan av att leva mitt i det kreativa fl ödet. Närliggande branscher och Kulturinstitutioner I produktionskärnans närmaste omgivning fi nns en mängd verksamheter som har större eller mindre betydelse för branschen. Diagrammet nedan visar antalet företag respektive antalet yrkesverksamma i Västra Götaland i det vi har defi nierat som närliggande branscher och kulturinstitutioner, dvs. musikproduktion, scenkonst och radioproduktion. Scenkonst Närliggande branscher och kulturinstitutioner Musik Radio Antal verksamma Antal företag

20 Sammanlagt finns 1504 företag och 3555 yrkesverksamma 1. En stor del av företagen inom upplevelseindustrin och framförallt i musikkategorin är små, ofta enskilda fi rmor eller handelsbolag. I Business Region Göteborgs inventering av musikbranschen har man identifi erat ca 1500 företag bara i Göteborg med kranskommuner. Då inkluderar BRG utöver produktionen också musikdistribution, stödjande och bevarande verksamheter. I kategorin scenkonst dominerar de stora institutionerna, Göteborgs Operan, Stadsteatern i Göteborg och Göteborgssymfonikerna. De har tillsammans ca 900 anställda och omsätter ca 750 miljoner kronor årligen, men enligt KK-stiftelsens defi nition ingår här också över 300 företag ur den stora SNI-kategorin Konstnärlig, litterär och artistisk verksamhet, där merparten är små enmansföretag. Radioföretagens plats i det här sammanhanget bör kanske förklaras. Det är påfallande många som arbetar med radio i regionen och det är verksamhet som har en stor genomströmning av kreatörer. Man rör sig i stor utsträckning mellan medierna. I föregående kapitel redovisade vi ett antal ömsesidigt beroende verksamheter. I fallet med närliggande branscher är relationerna annorlunda. För det kreativa klimatet är levande och framgångsrika kulturinstitutioner ovärderliga, liksom ett levande kulturliv överhuvudtaget. Hit hör också en levande offentlighet med starka medier. Det fi nns också en annan och mera tydliga relation. Produktion av rörliga bilder i regionen är en icke oväsentlig del i försörjningen för verksamma i dessa närliggande branscher. Skådespelare, sångare, dansare, musiker och andra kreatörer gör kortare eller längre insatser i produktionerna. En försiktig beräkning som bygger på medverkandelistor och intervjuer ger vid handen att medverkande i den här kategorin gör minst 500 insatser årligen. 1.Informationen kommer direkt från SCB, där antalet yrkesverksamma har beräknats som antalet anställda plus en för varje enskild fi rma och två för handels- och kommanditbolag (vilka i SCB:s statistik inte har några anställda) 20

21 Infrastruktur En absolut förutsättning för tillväxt i den näring vi beskriver är en fungerande infrastruktur. Transporter, logistik, boende, catering, säkerhet bara ett fåtal av de olika funktioner som produktionen kräver. Det är samtidigt ett mycket svåröverblickbart område. Vi vet idag inte tillräckligt och menar att det är ett av de områden vi måste se närmare på i den närmaste framtiden. Film i Väst har påbörjat arbetet med att skapa en leverantörsförening, det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt visar våra intervjuer att det fi nns brister på fl era områden, t.ex. catering. När konkurrensen hårdnar kommer en väl fungerande och prisvärd infrastruktur att spela en stor roll när beslut ska fattas. Utbildning Enligt KK-stiftelsens rapport från 2003 fi nns det 37 lärosäten i Västra Götalands län som erbjuder utbildningar inom upplevelseindustrin. Fem är högskolor, fjorton är folkhögskolor, tolv är Kvalifi cerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar) och ytterligare sex räknas som privata eller övriga lärosäten. I vår rapport tittar vi närmare på tolv utbildningar inom regionen. Nio av dem har en uppenbar koppling till rörlig bild och knyter starkt an till den kärnverksamhet som denna rapport beskriver. De tolv utbildningarna ges av universitet eller högskola, två är KY-utbildningar och en är en påbyggnadsutbildning med spetskompetens på gymnasienivå. Tillsammans har de drygt 500 utbildningsplatser per år till en kostnad av sammanlagt cirka 30 miljoner kronor. Filmarbetarutbildningen i Trollhättan är en gymnasial påbyggnadsutbildning i Komvux Trollhättans i samarbete med Film i Västs. 18 platser om året för blivande fi lmarbetare som exempelvis rekvisitörer, ljudtekniker och fi lmelektriker. Högskolan för fotografi och film (GU-HFF) tillhör Göteborgs universitet. Programmet för fi lmregi har sex platser per år. Startade 1997 som Göteborgs motsvarighet till Dramatiska Institutet i Stockholm. Filmproducentutbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU) erbjuder 30 platser årligen för blivande ekonomer med inriktning på fi lmproduktion. Programmet för Digitala medier för underhållning och lärande vid Högskolan i Trollhättan (HTU) erbjuder 30 platser årligen 21

22 Institutet för högre TV-utbildning (IHTV) i Göteborg har tre inriktningar med totalt 60 platser. Som namnet antyder är utbildningen helt inriktad på TV-produktion. KY-utbildning. Mediestudier med teori och produktion (HIS-Mediestudier) ges av Högskolan i Skövde och erbjuder 40 platser per år till bland annat blivande fi lm- och TV-producenter. Journalistik och masskommunikation (JMG) ges av Göteborgs universitet och har tre inriktningar med sammanlagt 180 utbildningsplatser per år. En är en renodlad TV-utbildning och de två andra inriktningarna har inslag av TV-produktion. Programmet för dataspelsutveckling (HIS-Dataspel) vid Högskolan i Skövde har tre inriktningar. Totalt cirka 75 platser. Utbildningen är inne på andra året, först 2005 går den första kullen ut till en växande marknad som också får en allt starkare koppling till fi lm och TV. Programmet för 3D-animation och konstnärlig gestaltning (HTU-Steneby) ges på Stenebyskolan i samarbete med HTU. Treårig högskoleutbildning på försök med endast en intagning hittills (2002) till 17 platser. Fokus på 3D-animation med inriktning mot fi lm, TV, data-/tv-spel och internet Filmarbetarutbildningen 18 GU-HFF 6 Utbildningsanordnare HTU Trollhättan IHTV HIS-Mediestudier 40 GU-JMG HIS-Dataspel HTU-Steneby 17 GU-Teaterhögskolan 8 Kulturverktan 35 IT-Universitet Antal utbildningsplatser per program år

23 De tre följande utbildningarna har inte samma tydliga koppling till rörlig bild, men vi fi nner ändå att de är tillräckligt relevanta för att ingå i denna rapport: Teaterhögskolan vid Göteborgs universitet (GU-Teaterhögskolan) utbildar årligen åtta skådespelare som efter examen arbetar med fi lm och TV inom bland annat drama, reklam och informationsfi lm. Kulturverkstan i Göteborg är en tvåårig projektledarutbildning inom kultur. 35 platser. Flera av dem som examineras kommer i kontakt med fi lm- och TV-produktion genom kortare eller längre projekt. IT-universitetet tillhör Chalmers. Programmen Art & Technology och Entertainment Design & Technology är utbildningar för friare skapande med hjälp av datorn. Gestaltning och berättande möter teknik, kanske som en robot eller i rörliga bilder. Magisterutbildning med sammanlagt 60 platser per år. Flera av dem som söker utbildningen har tidigare sysslat med rörlig bild. 23

24 Effekter av offentliga insatser Vi har tidigare påpekat de stora effekter som uppnås inom hela det kulturindustriella komplexet när offentliga och privata insatser samverkar. Ingenstans blir detta så tydligt som inom just fi lmproduktionen, inte minst därför att den har så stor betydelse också för andra delar inom produktion av rörliga bilder. Film i Väst har en central roll i hela den näringen som vi behandlar i den här rapporten. Vi har därför funnit det väsentligt att se närmare på hur offentliga och privata insatser samverkar i just Film i Väst sfären. Vi vill också mäta effekterna. Vad betyder egentligen den offentliga insatsen? I sin roll som samproducent bidrar Film i Väst till fi nansieringen av långfi lm. Under 2003 bidrog den insatsen till att 15 långfi lmer spelades in i regionen. Året dessförinnan var antalet några fl er. Så blir det med all säkerhet också nästa år, det är när man ser verksamheten över ett fl ertal år som samtliga effekter blir som tydligast. Av Film i Västs intäkter 2003, drygt 60 miljoner kronor, kommer 74 procent från offentliga källor, inklusive stödet från EU. Denna offentliga fi nansiering är av absolut största betydelse för fi lmproduktionen i Västra Götaland och storleken på denna insats bestämmer också volymen på produktionen i regionen. År 2003 omsätter fi lmproduktionen 376 miljoner. Frågan är vilken effekt detta har regionalt. Vilka ekonomiska effekter får det för samhället? Är de överhuvudtaget möjliga att beräkna? Vi har valt att studera de ekonomiska samhällseffekterna av fi lmproduktion med hjälp av en accepterad nordamerikansk modell, förövrigt densamma som Hans Ingvar Hansson och Ingemar Bengtsson använde i sin studie Kultur och Media i Göteborgstrakten I den här modellen definieras effekterna av kultursektorns aktiviteter i fyra kategorier: Direkta effekter Samtliga kostnader för varor, tjänster Indirekta effekter Efterfrågan som uppstår hos underleverantörer Bieffekter Effekter av de avlönades personliga konsumtion Spin-off-effekter Värdet av relaterade ekonomiska aktiviteter, t ex publikens resor och restaurangbesök 24

25 Modellen är strikt i så motto att den enbart visar de effekter som kan beräknas ekonomiskt. De kulturella och psykologiska effekterna är däremot mycket svårare att mäta. Hur viktig är t.ex. fi lmproduktionen i Fyrstadsområdet för lokal och regional attraktionskraft när det gäller infl yttning, företagsetableringar och turism? Vad betyder det att Saab i sin bilreklam visar fi lmljuslampor och talar om upplevelseindustri? Vad betyder det för självkänslan att vara invånare i Trollywood? Så här svarar samhällsforskaren Per Assmo: I verksamheten fi nns en viktig positiv PR som är värdefull. Hela Trestad behöver en mer positiv klang. Det räcker med att Stellan Skarsgård promenerar här i någon vecka för att det ska skrivas en massa. Och det får en oerhörd effekt som man kanske inte tänker på. Beräknade effekter Men vilka är då de strikt ekonomiska effekterna av fi lmproduktionen i regionen? Ännu fi nns inte några kompletta fallstudier, dvs. produktionsgenomgångar som i detalj följer genomförande av en fi lmproduktion i Västra Götaland. De första kommer att genomföras under Följande exempel bygger istället på ett antal välgrundade antaganden baserade på stickprovskontroller, intervjuer och enkätmaterial. Vi har här valt att räkna på en genomsnittlig omsättning baserad på åren 2002 och års omsättning är mycket lik den från 2001 och också den som förväntas för 2004 och ger därför en bättre bild än bara år 2003 rent omsättningsmässigt. Men eftersom den del av Film i Västs intäkter som kommer från EU successivt minskar och ersätts av regionala insatser, är 2003 års fi nansieringsinsats mer i linje med hur det kommer se ut de närmaste åren. Den totala omsättningen av fi lmproduktionen i Västra Götaland i genomsnittet blir 380 miljoner kronor inklusive 15 miljoner för kort-, novell- och dokumentärfi lm. Exkluderat är då Film i Västs kostnad för barn- och ungdomsverksamhet samt administration. Privat Offentligt utland Statligt 351 MSEK 28,6 MSEK Produktion Total Budget 380 MSEK Källskatt 28,8 MSEK VG Regionen Netto SEK VG Regionen 25

26 Västra Götalandsregionen samt de medverkande kommunerna bidrar med 28,6 miljoner kronor i form av stöd till Film i Västs verksamhet. Det är alltså den totala regionala insatsen. Resterande 351 miljoner kommer ifrån geografi skt externa fi - nansiärer. (Dessa fi nns redan beskrivna sidan 15). De direkta samhällsintäkterna är den källskatt som kommer från löner till Film i Västs anställda. I vårt exempel betyder det att de anställda på Film i Väst per år betalar ca 1,6 miljoner i skatt. De indirekta samhällsintäkterna är något mer komplicerade. I samtliga produktioner som samproduceras av Film i Väst avlönas ett stort antal personer folkbokförda i Västra Götaland, antingen direkt eller via fakturering för arbete. Ca 60 procent av en fi lmproduktionens budget går till löner, övriga 40 procent går till underleverantörer för varor och tjänster. Hos underleverantörerna avlönas också personal och samhället får en intäkt i form av sociala avgifter samt källskatt. Enligt Film i Västs riktlinjer ska 50 procent av antalet avlönade personer i en fi lmproduktion vara folkbokförda i Västra Götaland för att samproduktion ska vara aktuell. Som vi tidigare påtalat är det dock så att merparten av de välavlönade (t.ex. producent, regissör, huvudrollsinnehavare, A-funktioner) fortfarande inte kommer från regionen. Vi tror att ca 40 procent av den totala personalomkostnaden går till löner i Västra Götaland. Detta motsvarar i genomsnitt 24 procent av den totala omsättningen på 380 miljoner. I källskatt skulle detta ge regionen drygt 19 miljoner i intäkt. Av den totala lönekostnaden räknar vi med att drygt 40 procent betalas ut via fakturering. Vi uppskattar att de som fakturerar har kostnader på ca 20 procent av sin inkomst. Vidare betalar de anställda hos underleverantörer av varor och tjänster källskatt. Om vi uppskattar att 60 procent av leverantörerna fi nns i Västra Götaland och att så lite som 40 procent av deras omsättning går till personalomkostnader skulle detta ge en samhällsintäkt i storleksordningen drygt 8 miljoner. Summerar vi, fi nner vi att med en insats på 28,6 miljoner kronor genererar Västra Götalandsregionen en intäkt på 28,8 miljoner. Att beräkna vad regionen får för ekonomiska effekter av de ovan defi nierade Bioch Spin-off-effekterna, dvs. de två sista effekterna i den nordamerikanska modellen är mycket svårt. Att det är positiva siffror följer av resultatet av de två första men säger naturligtvis ingenting om hur stora. I vår beräkning har vi inte beaktat dessa effekter, men den personliga konsumtionen kan vara intressant eftersom de externa fi lmarbetarna i regel spenderar månader i Fyrstad under inspelningarna. Vi har också bortsett från eventuella momsintäkter och andra skatter och avgifter. 26

27 Några kommentarer. Exemplet ovan innebär dessutom att drygt 33 miljoner kronor i sociala avgifter tillfaller samhället i stort. Under 2003 kommer minst 2 miljoner människor att se en av Film i Väst samproducerad fi lm på biograf. Det ger en samhällsintäkt bara via moms på biobiljetten på ca 9 miljoner. Det sysselsätter biografanställda, genererar annonsintäkter i lokalpressen och ger upplevelser som, tack och lov, inte är mätbara. Inga beräkningsmodeller likt den vi presenterar här är invändningsfria. Det finns alltid fl er hänsyn som borde ha tagits, några ytterligare faktorer som skulle ha vägts in. Men vi har ändå funnit det meningsfull att göra beräkningar som bygger på strikt ekonomiska förutsättningar. Inte minst mot bakgrund av de resonemang vi för i den här rapporten om de stora fördelarna för samhället när privat och offentligt samverkar. Kompetens Hur ser kompetensen, yrkesskickligheten, ut beträffande rörlig bild i Västra Götalands? Vad fi nns det för styrkor och svagheter? Detta är några av de frågor vi har ställt till alla intervjupersoner under arbetets gång. Vi har talat med produktionsledare och producenter som haft produktioner i regionen under 2003 och som satt ihop 10 team på mellan 11 och 68 medlemmar, mer än 250 personer. De fl esta av dessa har produktionsbolagen jobbat med tidigare. När redan etable- rade kontakter inte räckt för att fylla teamen har man gått på rekommendationer. Från Film i Väst eller produktionsbolag eller enskilda som har jobbat i Trollhättan tidigare. Ett produktionsbolag, Göta Film, gjorde regelrätta kartläggningar av vissa funktioner i ett försök att besätta hela teamet med lokal arbetskraft. Ett försök som dock inte lyckades helt. Inget av de producerande bolagen säger sig ha stora problem med att fylla kvoten 50 procent rekryterade i Västra Götaland. Flera produktionsledare betonar dock vikten av att vara ute i god tid när man rekryterar medarbetare, annars kan det bli besvärligt att hitta folk som kan sin sak. De allra fl esta är överens om att det saknas kompetens i regionen. Ju fl er produktioner som är igång, desto större är bristen. 27

28 Sällan eller aldrig hittar man A-fotograf i regionen. Man konstaterar att detta hör ihop med regissörsbristen, eftersom regissörer ofta utvecklar ett intimt samarbete med en eller ett fåtal A-fotografer. Ofta saknas också ljudtekniker och elektriker, men även andra funktioner: produktionsledare, inspelningsledare, regiassistenter, rekvisitörer och kostymörer. Även på SVT Väst känner man av bristen på kompetens. Det pågår sedan en tid ett samarbete mellan SVT och Film i Väst för att på sikt kunna påverka situationen och bidra till att ny kompetens tillförs regionen. Refl exioner Den här rapporten visar tillståndet i branschen just nu, senhösten Den ger en hygglig överblick och visar styrkor och svagheter men är först och främst en plattform för fortsatta undersökningar. Utan djup och bred kunskap kommer vi aldrig att på sikt kunna stärka näringen och öka tillväxten. Det framstår som uppenbart efter våra efterforskningar att Film i Väst är den enda riktigt starka motorn för utveckling av den bransch som handlar om Film, TV och moderna medier. Det fi nns ingen lika sammanhållen enhet, lika välstrukturerad och lika involverad i övriga aktörers verksamheter. Den förtätning inom branschen som vi menar är nödvändig för att skapa fl er arbetstillfällen, öka kompetensen och locka hit nya företag måste under överskådlig tid inbegripa ett aktivt Film i Väst. Samtidigt har vi kunnat konstatera att det utanför branschen fi nns både okunskap om och ointresse av vad Film i Väst gör. På fl era håll inom branschen fi nns önskemål om ett offensivare och tydligare Film i Väst. Från näringslivshåll i regionen och från delar av den politiska offentligheten kan också höras ett visst ifrågasättande uttryckt i termer av varför bidrag till fi lmproduktion. Uppenbart är att Film i Väst har ett lobbyarbete framför sig regionalt och nationellt och där vi menar att den här rapporten undanröjer en del frågetecken. I branschen i sin helhet är det glädjande att konstatera att erfarenheter och kunskaper inom den rörliga arbetskraften är attraktiv för samtliga aktörer i hela näringen. Visserligen visar enkätsvar att bland de frilansande fi lmarbetarna att det fortfarande fi nns en del som tvingas till kortare perioder av arbetslöshet. Förtätning och fortsatt ökad volym kommer snabbt att rätta till detta missförhållande. Bristen på kompetens inom vissa funktioner, som gäller lika för såväl TV-produktion som fi lmproduktion, främst s.k. A-funktioner, kommer också att få en lösning när framförallt produktionsvolymen ökar. 28

29 Vi har kunnat konstatera att näringen är beroende av ett levande och starkt kulturliv och andra vitala verksamheter inom upplevelseindustrin. Det är en garanti för ett kreativt fl öde och möjliga mötesplatser som på sikt gör det attraktivt att leva i vår region och arbeta i vår bransch. Vår undersökning saknar referenspunkter, delvis på grund av bristen på relevanta liknande undersökningar, men också på att vi valt att lägga arbete på att se noga på vår närmaste omgivning under den tid som stått till vårt förfogande. Men den här undersökningen är bara en början. Vi har skapat manualer och modeller för hur branschen ska betraktas, mätas och kartläggas. Dessa ska nu träda i tjänst kontinuerligt för att fortlöpande ge oss kunskaper om branschen. Vi ska också lyfta blicken till både en nationell och internationell horisont. Film, TV och moderna medier i vår region lever inte isolerat utan i ett ständigt fl öde med omvärlden. Hur dessa fl öden ser ut, hur de påverkar verksamheten och i sin tur kan påverkas är minst lika viktigt för fortsättningen. Och den omtalade motsättningen mellan Trollhättan och Göteborg tror vi inte existerar. Det är nog dags att i stället se möjligheterna. Hoten mot branschen fi nns ständigt närvarande i omvärlden. Det bästa sättet att möta konkurrensen är att slå vakt om det vi har här och utveckla det. Och som vi tydligt visat fi nns möjligheterna i att öka fl ödet av människor, kunskap och kapital i hela vår region. 29