FILM I VÄST & TV-DRAMA EN UTVÄRDERING

Transkript

1 EN UTVÄRDERING

2 Film i Västs satsning på TV-drama Upp till kamp i regi av Mikael Marcimain. Inledning Film i Väst har under hösten genomfört en översyn över bolagets strategi och kommunikation. Det ska resultera i diskussion och förslag om bolagets långsiktiga planering, prioriteringar och inriktning. Arbetet presenteras i sin helhet i början på nästa år. Film i Väst kommer fram till dess att publicera utvärderingar av utvecklingsområdena animation, postproduktion, internationalisering, TV-drama och talangutveckling. En ny hemsida som ska bidra till förbättrad kommunikation och ökad transparens är under utveckling. Film i Väst och Västra Götalandsregionen lät 2005 göra en framtidsstudie med utgångspunkten att öka sysselsättningen i film- och mediesektorn i länet utan att ge avkall på produktionens kvalitet. De utvecklingsområden som identifierades var TVdrama, internationell samproduktion inklusive postproduktion, animation, TV- och dataspel samt e-learning. Utvecklingsarbetet inleddes med en satsning på TV-drama I denna rapport granskar vi Film i Västs arbete med TV-drama. Trollhättan i november 2013 Tomas Eskilsson VD för Film i Väst Utvecklingsarbetet inleddes med en satsning på TV-drama. Västra Götalandsregionen ökade därför sitt anslag till Film i Väst med 13 miljoner kronor per år. Film i Väst arbetade sporadiskt med TV-drama under bolagets första år som produktionscentrum Björn Runges uppmärksammade Anderssons älskarinna medfinansierades med ett blygsamt belopp. Senare samproducerade serier som väckte uppmärksamhet var Solisterna och den första omgången av tittarsuccén Saltön. Film i Väst och SVT Väst initierade och genomförde flera gemen samma satsningar på kort fiktion. Detta ledde så småningom över i ett större samarbete kring västsvensk novellfilm. SVT Väst fick möjlighet att öka sin produktion av TV-drama i samband med att SVT centralt beslöt att koncentrera produktionen till två orter: Stockholm och Göteborg. Västra Götalandsregionen beslöt 2005 att öka Film i Västs anslag kraftigt för att möjliggöra en satsning på TV-drama. Syftet var: att långsiktigt säkra produktion av TV-drama i Västra Götaland att förbättra kontinuiteten för filmarbetare och filmföretag i Västra Götaland att exponera länet genom ett starkt publikt genomslag att ge god regionalekonomisk effekt genom att avsevärt mer än Film i Västs insats spenderas i Västra Götaland i form av lön till personer skrivna i länet och köp av tjänster av företag med säte i Västra Götaland TV-dramasatsningen har haft ett tydligt industrifokus till skillnad från andra delar av Film i Västs verksamhet som huvudsakligen har kulturpolitiskt fokus. Sedan satsningen inleddes 2006 har följande serier samproducerats: En fråga om liv och död Brandvägg Irene Huss (säsong I och II) Upp till kamp En spricka i kristallen Ett enklare liv Gynekologen från Askim (säsong I) Johan Falk (säsong I och II) Saltön (säsong III) Vem-filmerna Prick o Fläck Buzz Aldrin Blekingegade Nils Holgersson Starke man Bron (säsong I) Fjällbackamorden (säsong I) Ettor och Nollor Virus i paradiset Kennedys hjärna Så gott som alla titlar ovan har gjort hela sin inspelning i Västra Götaland. Den totala produktionsvolymen TV-drama motsvarar samma inspelningsmängd som 75 långfilmer, det vill säga TVdrama har tillfört inspelning motsvarande knappt tio långfilmer per år. Produktionen av TV-drama och då främst projekt med internationell medfinansiering och höga budgetar existerade inte i Västra Götaland före Idag har denna typ av produktion en avsevärd omfattning. De samproducerade koncepten sprids i stora delar av västra och norra Europa och når tiotals miljoner TV-tittare per titel. Irene Huss har varit det koncept som fungerat bäst på den centra la tyska marknaden bättre än ett annat känt kriminalkoncept: Wallander. Fjällbackamorden har störst internationell spridning. Detta beror främst på Camilla Läckbergs stora popularitet runt om i

3 En spricka i Kristallen. BIld: Jonas Jörneberg. Joel Kinnaman i Johan Falk-filmen National Target. världen. Bron har blivit en stor internationell framgång i sig själv, men också genom att rätten att göra konceptet på annat språk sålts till en lång rad länder. Totalt har över 200 tittare sett på de samproducerade TV-dramerna. TV-dramaserierna har haft en stor regionalekonomisk effekt. De har spenderat fyra till nio gånger Film i Västs insats i Västra Götaland. I den oberoende granskning som gjordes av Västra Götalandsregionen filmsatsning (2011) framgår det tydligt att det som spenderas består i allt väsentligt av lön till personal och inköp av filmspecifika tjänster. Omvärlden och överväganden TV-drama har blivit hett. Kanaler och distributörer konkurrerar med högprofilerade koncept. HBO startade, många har följt efter. Utvecklingen av existerande och nya Video On Demandplattformar drivs och expanderar tack vare attraktiva dramaserier. I Norden har Danmark sedan länge varit ledande i att utveckla dramaserier med hög kvalitet som fått stort genomslag internationellt. I Sverige har volymen TV-drama varit avsevärt större, men det internationella genomslaget något sämre om man undantar de många framgångsrika crimesatsningarna. I Danmark har många av de riktigt stora serierna gjorts av DR inhouse och med hög budget. I Sverige har man producerat billigare och mer. En växande del av produktionen har gjorts av fristående produktionsbolag. Film i Väst konstaterar att det finns en trend att TV-bolagen försöker maximera sin dramaproduktion genom att täcka en mindre andel av projektens kostnader och lägga ett större ansvar på producenten att hitta extern finansiering. Generellt är ambitionsnivån och budgetnivåerna högre när man producerar dramaserier idag. Man satsar på kända skådespelare i bärande roller. Regissörer som tidigare varit ointresserade av dramaserier visar nu ett stort intresse. Film i Väst får allt fler och allt intressantare TV-dramer att ta ställning till. Mängden ansökningar har ökat med hundratals procent de senaste åren. Det finns stora möjligheter att substantiellt öka produktionen av TV-dramatik i Västra Götaland. En sådan förstärkt satsning kan göras på flera olika nivåer. Nuvarande resurser räcker till att samproducera cirka tolv timmar högbudgeterat TV-drama per år. Det finns potential att fördubbla den nuvarande produktionsvolymen i länet med förstärkt kvalitet. En sådan satsning skulle på sikt ge avsevärda vinster för sysselsättningen i sektorn och bidra till en kraftfull förstärkning av infrastrukturen. Vad har vi lärt oss? Film i Västs satsning på T V-drama har haft bestämda restriktioner. Den industriella effekten har stått i fokus. De regionalekonomiska effekterna och det publika genomslaget har gett stort värde i förhållande till insatsen. Med få undantag har kritikerna varit njugga i sin bedömning av de samproducerade serierna inte minst på hemmaplan. Film i Väst har sett som sin uppgift att initiera populära format/koncept snarare än slå vakt om dem. Det innebär att det ofta varit svårt för uppföljare att få nödvändig regional medfinan siering. Det är lätt få intryck att TV-dramasatsningen haft ett tydligt fokus på och ansvar för företag med säte i Västra Götaland, men det är bara knappt hälften av koncepten som producerats av ett regionalt bolag.

4 Ettor och nollor i regi av Johan Renck sänds i SVT våren Gynekologen i Askim. Angela Kovács som Irene Huss. Film i Väst har maximalt investerat tio procent av ett TV-dramas kostnader. Tanken har varit att det rimligtvis är det sändande TV-bolaget som har störst nytta av det som produceras och att det inte är externa finansiärer som ska generera dramautbudet i kanaler som SVT och TV4. Film i Väst har i olika grad kritiserats för detta. Det har dock varit tydligt att Västra Götalands regio nens syfte med TV-medlen var att öka produktions volymen och skapa stora sysselsättningseffekter. Film i Väst har förhållit sig till detta i såväl beslut som i de krav som ställts på vilka regionalekonomiska effekter som respektive projekt ska leverera. Samtidigt som konkurrensen har varit stenhård om långfilmsmedlen har den varit betydligt mindre på TV-sidan. En självklar invändning mot detta resonemang är att det rimligtvis går att få minst lika stora regionalekonomiska effekter i uppföljare, alltså fler säsonger. Här har Film i Väst inte riktigt gått i takt med tiden. Idag tänks den stora merparten dramasatsningar som startpunkten för ett antal efterföljande säsonger. Kommunallagen och EU:s kommunikation på filmområdet begrän sar Film i Västs möjligheter att ge särskild prioritet till produktionsbolagen i Västra Götaland. Dialogen kring såväl den existerande som den framtida kommunikationen visar tydligt att det förvisso går att ställa krav på var ett bolag är verksamt, men inte på dess säte. Därmed inte sagt att det skulle vara ointressant för Film i Väst att på andra sätt bidra till att stärka regionens produktionsbolags möjlighet att producera TV-drama genom exempelvis riktade satsningar på kompetensutveckling. Slutsatser Kartan för film- och TV-dramaproduktion har ritats om under de senaste åren. Produktionen av fullbudgeterade långfilmer minskar i hela Skandinavien, medan det finns en stark tillväxt inom dramaområdet. Det senare kan delvis förklaras med att drama har ett attraktivt innehåll för att knyta publiken till en TV-kanal eller en nätdistributör. Producenter och kreatörer visar därför ett allt större intresse för att göra TV-drama. Var kommer den intressanta konstnärliga utvecklingen att ske under de närmaste fem åren? Det är inte helt enkelt att sia om detta. Det finns både möjligheter och restriktioner för produktionen av långfilm och TV-drama. Film i Väst är övertygade om att vi kommer att se mer av både form- och innehållsexperiment i TVdrama. En del av denna produktion kommer redan från början att vara tänkt för webbdistribution inte för tablån. Film i Väst har möjlighet att kraftigt öka den samproducerade volymen av TV-drama i Västra Götaland. Om en sådan satsning ska vara möjlig krävs nya resurser eller en omfördelning av hur mycket av befintliga medel som ska gå till långfilm respektive TV-drama. Det i ett läge när bolaget måste öka sina investeringar i såväl attraktiva svenska som internationella långfilmsprojekt för att produktion (läs inspelning) ska kunna garanteras till länet. Filmens status och ställning som konst- och kulturform är än så länge högre. TV-drama ingår i Film i Västs strategiska överväganden. Behoven av kontinuitet för länets filmarbetare och den stora exponering som TV-drama har är två viktiga faktorer att väga in. Film i Väst kommer under 2014 att öka ramen för samproduktion av TV-drama genom att använda det ökade anslaget från Göteborgs Stad till detta ändamål. Film i Väst menar att det i skrivande stund är rimligt att behålla regeln om att bolagets investering i TV-drama maximalt kan uppgå till tio procent av den totala budgeten. Regelverket bör ändå möjliggöra undantag där det är uppenbart att projektet kommer att exponeras brett internationellt. Film i Väst ska löpande följa hur finansiering av TV-drama utvecklas. Det traditionella tablåbaserade TV-tittandet minskar till förmån för andra distributionslösningar. I en sådan process är det möjligt att en visares exklusivitet minskar till förmån för spridning på flera plattformar något som i så fall också skulle tala för en större öppenhet för att i särskilt intressanta projekt investera mer än tio procent. Film i Västs bedömning av TV-projekten kan på längre sikt komma att bestå av fler kriterier. I nuläget är det dock viktigt att fortsätta hävda kravet på att TV-drama ska ge avsevärda regionalekonomiska effekter och stor exponering. Konkurrensen mellan projekten om olika finansiärers medel kommer att bidra till att den generella konstnärliga kvaliteten kommer att höjas. Film i Väst bör i ökad utsträckning bry sig om konceptens form och innehåll. Det är viktigt att Film i Väst inkluderar TV-drama i sitt arbete med kompetensutveckling. Länet behöver produktionsbolag som kan leverera kvalitet och har genomförandeförmåga. TV-drama är en av hörnpelarna i en ny Film i Västs strategi.

5