LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND ÅRSREDOVISNING 2013

Transkript

1

2 Länsstyrelsen har genom sin ställning som statlig regional myndighet en mycket viktig roll i länet. Våra frågor berör alla kommuner, många människor och företag. Vår kunskap, vårt sätt att ta oss an olika arbetsuppgifter avgör hur vi löser uppgifterna, men också hur vi uppfattas. Mångfalden av arbetsuppgifter och områden är stor och ställer särskilda krav på organisationen. Vi ska i många ärenden avväga olika intressen, som kan stå mot varandra. Länsstyrelsen med sin breda kompetens är väl skickad att lösa den typen av uppgifter. Länsstyrelsen har också en viktig roll att spela för landsbygdens och skärgårdens utveckling. Vi har kunskap för att kunna väva ihop frågor som lantbruk, biologisk mångfald och övergödning vilket är nödvändigt för att hantera olika typer av framtidsutmaningar. Det är ett privilegium att som landshövding få företräda en så kompetent myndighet. Det är glädjande att vi fick godkänt att leda EU-projektet LIFE Coast Benefit, ett skärgårdsprojekt tillsammans med Södermanlands och Kalmar län. Projektet är inriktat på konkreta naturåtgärder, vilka bidrar till ökad biologisk mångfald i vår vackra skärgård. Pengarna ska framförallt gå till restaurering av igenväxande marker i skärgårdens gamla odlingslandskap. Projektet kommer också att gynna sysselsättningen i skärgården. Länsstyrelsen har ansvar för att nya reservat bildas i vårt län och för att sedan förvalta dessa värdefulla naturområden. Exempel på ett nytt reservat är Hälla Naturskog utanför Söderköping. Processen fram till bildande är viktig och känslig. För att lyckas är dialogen och samverkan med markägare central samt att ersättningsfrågor hanteras på bästa sätt. Att upptäcka och sanera områden, som är förorenade, är ett prioriterat arbete för Länsstyrelsen Östergötland. De största projekten som nu pågår är projekt Valdemarsviken och projekt Gusum. Arbetet har fungerat enligt plan. Noggranna utredningar och miljökonsekvensbedömningar har föregått det praktiska genomförandet. I projekt Valdemarsviken har under året m 3 kromförorenade sediment muddrats och lagts upp. Täckning av massorna planeras att ske under våren I projekt Gusum har arbetena i etapp 2 d v s markområdet genomförts i enlighet med given tidplan. 2

3 Länsstyrelsen har med olika projekt och aktiviteter under året bidragit till att stödja lantbruket och den lokala livsmedelsproduktionen. I januari anordnade vi ett seminarium om livsmedelsproduktion i Östergötland. Huvudpersonen var landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som presenterade regeringens satsning Matlandet Sverige. Länsveterinärenhetens kontroller i alla led i livsmedelskedjan är viktiga för att skydda människors och djurs hälsa men även för att värna konsumenters intressen. Den offentliga kontrollen inom såväl djurskydd, primärproduktion av livsmedel som hantering av läkemedel på gård är en kvalitetssäkring såväl vad gäller livsmedelssäkerhet som redlighet. Med denna kvalitetssäkring ser vi till att nötkött inte är hästkött, att de ekologiska äggen kommer från hönor som får gå ut och att livsmedlen som kommer från svenska gårdar följer svenska djurskyddskrav. Genom sin tillsyn på dessa områden kan länsstyrelsen visa att de i länet producerade livsmedlen följer svensk och europeisk lagstiftning vilket är ett viktigt försäljningsargument, både i och utanför landet, i tider av såväl matfuskskandaler som griskriser. Länsstyrelsen Östergötland har en viktig internationell verksamhet inom flera områden. Exempel på detta är ambassadörsbesök i länet. Under 2013 hade vi besök av nio ambassadörer samt Taiwans representant i Sverige. Vi deltar i internationella projekt, genomför delegationsresor och fortsätter med vårt samverkansprojekt med Jiangsuprovinsen i Kina. Nya avtal skrevs på i Nanjing i mars Vid besöket i Nanjing träffade vi partisekretaren för en diskussion om fortsatt samarbete. Vid sitt Europa-besök i somras valde han att bland annat besöka Östergötland och Linköpings slott. Vid detta möte diskuterades vårt samarbete med betoning på miljöfrågor och främjande av handel mellan Östergötland och Jiangsu. Det finns flera syften med det internationella arbetet, till exempel att främja handelsutbyte, att bygga kunskap till gagn för länsstyrelsens verksamhet och för vår förmåga att utföra våra uppgifter. Den samverkan som EU-projekten innebär, gynnar utvecklingen av nya arbetsmetoder inom EU och goda exempel kan spridas till andra EU-länder. Ett exempel är projektet Becosi, (Benchmarking on Contaminated Sites), som handlat om hanteringen av förorenad mark. Länsstyrelsen har många viktiga uppdrag och projekt inom dessa områden. Inom området mänskliga rättigheter kan nämnas vårt stöd till människor som arbetar i kommuner och organisationer, med arrangemang under Förintelsens minnesdag. Som landshövding blir jag djupt imponerad över det engagemang som visas av medarbetare på Länsstyrelsen och av olika personer, som arbetar i skolor och i frivilligrörelsen. 3

4 Vår kunskap och vårt sätt att arbeta i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck är högt värderat i landet, och av regeringen. Genom de nationella uppdrag, som vi har fått, bidrar vi till att bygga upp kunskap i Sverige och till att utveckla arbetsmetoder. Metoderna ska införlivas i ett vardagsarbete i kommuner, i polisernas arbete och hos andra myndigheter. Under året har många kunskapsseminarier genomförts på olika platser i landet. Invandringen till Sverige är stor vilket innebär att bostadsfrågor och integrationsfrågor hamnar högt på den politiska agendan. Länsstyrelsernas roll i integrationsarbetet är central. För att Sverige ska kunna hantera denna utmanande situation krävs en god samverkan mellan olika myndigheter och kommuner, men också en god vilja att lösa uppgiften. Östergötland är i detta avseende på många sätt ett föregångslän. Vårt integrationsråd fungerar som styrgrupp för arbetet och i det rådet är både kommuner, arbetsförmedlingen och andra myndigheter representerade. Rådet leds av landshövdingen. En mycket aktuell fråga är bristen på passande bostäder. Av det skälet har vi under året dels bjudit in till seminarier i ämnet, men också besökt kommuner för att diskutera olika lösningar. Alla statliga myndigheter har ett uppdrag att förenkla arbetet, att förkorta handläggningstider och att underlätta för brukarna i deras kontakter med myndigheter. I detta ingår bland annat möjligheten att enkelt nå oss via internetbaserade ansökningar. Länsstyrelsen arbetar därför för att effektivisera arbetsflöden, för att identifiera rutiner som förlänger handläggningstider och för att öka tillgängligheten för allmänheten. Vår webbplats har förbättrats och allt mer av efterfrågad information ska kunna hittas på vår där. Vi mäter regelbundet hur vårt kommunikationsarbete fungerar och vi frågar brukarna om hur de tycker att vi sköter olika uppdrag. Arbetet med att få till stånd en ändring rörande regelverk om flygbuller fortsatte med full intensitet också under Med dagens regelverk innebär det stora svårigheter att samtidigt bygga bostäder i Linköping och tillåta visst antal flygningar med militärflygplanet JAS Gripen. Det gemensamma arbetet från länsstyrelsen, Linköpings kommun och SAAB gav resultat under Regeringen tillsatte under året en särskild bullerutredare som under hösten 2013 lämnade sin rapport till regeringen. Beslut om nya regler, som förhoppningsvis leder till en positiv lösning förväntas under Länsstyrelsen har en sammanhållande funktion för länets krishantering. Genom seminarier, utbildningar, centrala råd och övningar byggs en god förmåga att identifiera, förebygga och hantera kriser. Genom tillsyn granskar vi också hur kommuner hanterar sin uppgift. I oktober 4

5 genomfördes den väl förberedda krisövningen Pumpa läns. 429 personer från kommuner, Försvarsmakten, Räddningstjänsten och Länsstyrelsen deltog i övningen, som blev mycket lyckad. Utvärderingen visar på att vår krisorganisation fungerar väl. Det var stor glädje i länets västra delar när projektet Bana väg Motala Mjölby invigdes av Kung Carl XIV Gustaf i oktober. Projektet är viktigt för länets konkurrenskraft. Satsningarna på ökade godstransporter på järnvägen, innebär viktiga steg för att klara klimatutmaningarna. Bron över Motalaviken leder till att den tunga trafiken genom Motala centrum minskar. Arbetet med dubbelspåret och den nya riksvägen har inneburit många komplicerade avvägningar mellan olika intressen och hänsyntaganden till natur-och kulturmiljön. Projekt i lite mindre skala är alla de byalagsprojekt i syfte att anlägga bredband på landsbygden. Länsstyrelsens stöd för detta arbete är av största betydelse för att ge landsbygden samma ITtillgänglighet som städerna har. Sammantaget har Länsstyrelsen gett stöd och hjälp till nästan 40 projekt. I november gick Industridag Östergötland av stapeln runt om i länet, med avslutning i Norrköping på Arbetets museum och i Flygeln. Finansieringen kom från cirka 40 företag, från Länsstyrelsen, alla kommuner, Regionförbundet Östsam, Linköpings universitet, Unionen och IF Metall. Syftet med Industridag Östergötland var att visa på industrin som en framtidsbransch, och där många olika typer av arbeten finns. Industriföretagens kompetensförsörjning är en central fråga för Östergötland, inte minst på grund av att 30 procent av befolkningen i Östergötland har arbete i industrin. Under hösten var länsstyrelsen värd för flera viktiga besök. I augusti gick landshövdingemötet av stapeln i Östergötland. I Industrilandskapet i Norrköping genomfördes ett näringslivsseminarium med både politiker, ledande företagsledare och forskare närvarande. SAAB var värd för eftermiddagens program. Samtidigt med detta besök hade länet också besök av Sveriges ambassadörer tillsammans med ministrarna Carl Bildt, Gunilla Carlsson och Eva Björling. Det gemensamma minglet i slottsparken var mycket uppskattat av alla parter. 5

6 Den 3 september var det dags för det efterlängtade besöket av Kung Carl XIV Gustaf och Drottning Silvia. Besöket var en verklig succé och den rönte stor uppmärksamhet och uppskattning av östgötarna. Östgötaturnén inleddes i Norrköpings industrilandskap, och gick vidare till Norrköpings konstmuseum. Med buss färdades vi till Åtvidaberg som firade 600-årsjubileum På torget höll kungen sitt tal och landshövdingen fick hälsa kungaparet välkomna till länet. Efter en utsökt lunch i Åtvidaberg tog helikoptern oss till Väversunda, Omberg och slutligen till Linköping. Avslutningen i Ryd var en folkfest i fullt solsken. Middagen för inbjudna gäster var utsökt och blev ett minne för livet för många gäster. Länsstyrelsen var ansvarig för planeringen av besöket och alla detaljer fungerade perfekt. Efter 19 år som framgångsrikt länsråd gick Magnus Holgersson i pension. Vi tackar honom för hans stora insatser för vårt län. Efterträdaren Kristina Zetterström hälsades välkommen i november och vi är glada för att hon valt att arbeta vid Länsstyrelsen Östergötland. 6

7 Länsstyrelsen i Östergötland organisation

8 Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Återrapportering av 2 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen sker genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde samt övergripande återrapportering för punkterna 2-4 under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december Fr.o.m. 15 december 2013 gäller en ny skrivning för 5 punkt 8 samt en helt ny 5a i Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). 5 punkt 8 avser sakområde Energi och klimat och 5a avser sakområdet Naturvård samt miljö- och hälsoskydd. Eftersom myndigheten arbetat efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde t.o.m. 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i juni 2011 resp. juni Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Sammantaget är erfarenheterna relativt positiva. Det framkom synpunkter på några definitioner och benämningar varför vissa förändringar och justeringar har gjorts för Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 8

9 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Landshövdingen bjuder årligen in ett antal utländska ambassadörer till länet i syfte att marknadsföra och främja länets utveckling samt bidra till ett ökat handelsutbyte för företag. Arbetet sker i nära samverkan mellan framför allt Linköpings och Norrköpings kommuner, Linköpings universitet samt Business Sweden och Östsvenska Handelskammaren. Under året har ambassadörer från Bolivia, Indien, Kuba, Nederländerna, Nicaragua, Peru, Storbritannien, Tjeckien och Venezuela samt Taiwans representant besökt länet. Dessutom besökte de tre statsråden på Utrikesdepartementet och samtliga Sveriges ambassadörer Linköping som ett led i Utrikesdepartementets chefsdagar i slutet av augusti. Det snart 20-åriga samarbetet med Jiangsuprovinsen i Kina fokuserar framför allt på näringslivsfrämjande och miljöskyddsfrågor. Under året undertecknades ett nytt avtal med provinsen som utvidgar samarbetet till områden som hälsovård, utbildning, turism m.m. Nedan beskrivs Länsstyrelsens uppdrag att främja och lämna stöd till förebyggande insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, samt insatser som förhindrar att unga gifts mot sin vilja. De övriga nationella uppdrag som Länsstyrelsen har, redovisas i särskild ordning. Inom ramen för uppdraget att främja och lämna stöd till förebyggande insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, samt insatser som förhindrar att unga gifts mot sin vilja har Länsstyrelsen ett nationellt samordnade ansvar. Vi sammankallar övriga länsstyrelser till nätverksträffar tre gånger per år. Årets nätverksträffar har resulterat i såväl att stärka banden och utbyta erfarenheter som att utveckla, samordna och göra länsstyrelsernas arbete med uppdraget enhetligt. Antalet deltagare på träffarna har varit mellan personer med representation från länsstyrelser. Programpunkterna har främst bestått av eftersatta områden och särskilt utsatta målgrupper som identifierats i länsstyrelsernas samordnade delrapport om uppdraget. Vår bedömning är att årets länsstyrelsegemensamma nätverksträffar resulterat i såväl erfarenhetsutbyte och ett förstärkt samarbete mellan länsstyrelserna. Det har även hjälpt till att utveckla, samordna och enhetliggöra länsstyrelsernas arbete med uppdraget. 9

10 Länsstyrelsen samordnar arbetet med kommunnätverket Kompotten. Under året har det varit två nätverksmöten samt två möten med styrgruppen. Det befintliga samverkansdokumentet är uppdaterat efter förutsättningarna i kommunerna. Det handlar främst om den bostadsbrist som komplicerar samverkan och förlänger tiden för ett ärende. Nätverket har under året fokuserat på teman som barn som bevittnar våld, den interna processen för ett kompottenärende, att leva med skyddad identitet samt situationen för kvinnor med utländsk bakgrund, som är utsatta för våld, men saknar uppehållstillstånd. Nätverket växer kontinuerligt och nu är det 35 kommuner som samverkar genom Kompotten. Bedömningen är att det skett en utveckling av Kompotten under året, framför allt i samverkan mellan kommunerna genom olika gemensamma dokument som underlättar ett ärende. Det sker även ett stort erfarenhetsutbyte mellan kommunerna som bidrar till förbättrade insatser gentemot våldsutsatta. Länsstyrelsen har genomfört informationsmöten i Hallands samt Västernorrlands län och båda dessa möten har generat nya kommuner till nätverket. Länsstyrelsen har under året arbetat med en skrift om och för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Skriften syftar dels till att dem konkreta förslag hur de kan hantera problem uppkomna ur den specifika livssituationen, dels att ge svar på frågor som de ställs inför i sin vardag och vad skyddade personuppgifter innebär i praktiken. Arbetet med skriften har också resulterat i ett nära samarbete med utvecklingskontoret i Norrköpings kommun, som tar fram handlingsplaner för elever med skyddade personuppgifter. Under året har Länsstyrelsen deltagit i två samrådsmöten med Brottsoffermyndigheten vilka resulterat i ett troligt samarbete med spridningen av ovan nämnda skrift till berörda barn och unga. Det har skett värdefullt utbyte av information och synpunkter mellan myndigheterna. Två föreläsningar inom området är genomförda för landstinget i Södermanland. Totalt har insatsen nått 125 professionella, majoriteten från landstinget, men också socialtjänst, polis och skola. I Kalmar län genomförde Länsstyrelsen en föreläsning för 70 personer från bland annat Migrationsverket, BOJ, skolan, ungdomsmottagning, socialtjänst, polis och personer som arbetar med integrationsfrågor. Länsstyrelsen har under året fått in 34 ansökningar rörande nationella eller länsövergripande insatser samt sju ansökningar avseende regionala insatser i länet. Sju nationella insatser beviljades för drygt 3 miljoner kronor och tre regionala omfattande ca kronor inom de prioriterade områdena: Könsstympning Funktionsnedsättning Barn och unga som riskerar att bli gifta mot sin vilja Barn och unga som lever med skyddad identitet Ensamkommande barn och unga 10

11 De som beviljats medel till regionala och nationella insatser 2013 bjöds in till en information om uppdraget rörande hedersrelaterat våld och förtryck samt de villkor som gäller för de fördelade medlen. Dagen syftade även till nätverkande och erfarenhetutbyte och var mycket uppskattad. En uppföljning är genomförd av ett urval nationella och regionala projekt som fått stöd mellan åren Syftet var att ta tillvara på erfarenheter och kunskaper inom respektive projekt. Under året har länsstyrelsen besökt ett antal organisationer som blev beviljade medel Några av de besökta organisationerna är United Sisters (Fryshuset i Stockholm), APF, Kriminalvården (Malmö), United Sisters (Malmö) samt RFSL Ungdom/ALMAeuropa (Stockholm) I samband med utlysningen våren 2012 mottog Länsstyrelsen en överklagan rörande ett avslag av nationella medel. Överklagan blev avvisad i Förvaltningsrätten men berörd organisation överklagade även Förvaltningsrättens beslut så överklagan gick vidare till Kammarrätten. Kammarrätten gick på Förvaltningsrättens beslut, som övergripande kan beskrivas att det inte är en rättighet att ta del av de ansökta medlen. Dessa beslut har resulterat i att Länsstyrelsen från och med denna utlysning har lagt till meningen Beslutet kan inte överklagas i beslutsbreven om avslag. Övriga länsstyrelser har blivit informerade om beslutet. Länsstyrelsen driver webbplatsen som är vår huvudsakliga informationskanal för arbetet att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Här kan man bland annat lära sig mer om vad hedersrelaterat förtryck och våld är, se vilka insatser som sker på nationell och lokal nivå och ta del av informationsmaterial. Länsstyrelsen har under året uppdaterat sidan utifrån den informationskampanj Länsstyrelsen och Rikspolisstyrelsen tillsammans genomförde. Webbplatsen har under året haft visningar, varav unika. De mest besökta områdena på sidan är Om hedersförtryck, vilken innehåller grundläggande information och information riktad till skola och socialtjänst. Publikationen Våga göra skillnad har flest visningar, ca stycken. Därefter följer filmen Mitt liv och rätten att välja en berättelse om heder, arv och kärlek, studiematerialet Ung och fri eller samt Om våld i hederns namn. Förutom det material som finns på webbplatsen finns ett antal broschyrer Våga göra skillnad, Om våld i hederns namn, Metodstöd, Att utveckla en handlingsplan för skolan, Ung och fri eller? Ett studiematerial för unga om rätten att själv välja sitt liv samt en DVD - Mitt liv och rätten att välja en berättelse om heder, arv och kärlek. Under året har Länsstyrelsen fått beställningar på ca exemplar av de olika skrifterna. Målgrupperna har varit allt från skolor, universitet, polis, hälso- och sjukvård, kvinnojourer, andra länsstyrelser m.fl. För att nå målgruppen lärare har vi även använt oss av webbplatsen Utbudet.se. Där sker en kostnadsfri distribution av material till Sveriges skolor, universitet och högskolor. Via Utbudet har det skickats ut ca ex. av olika material. Det har även skickats ut ca 600 ex. av ett lärarpaket framtaget i samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland och Rikspolisstyrelsen. 11

12 Länsstyrelsen har ett nationellt uppdrag att genomföra insatser för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Uppdraget består av de tre delarna information, utbildningsinsatser samt att Länsstyrelsen är sammankallande i nätverk. Länsstyrelsen har lämnat en delrapport Gift mot sin vilja till regeringen (rapport nr 2013:10) där uppdraget redovisas mer i detalj. För att effektivisera informationsspridningen sökte Länsstyrelsen ett samarbete med RPS (Rikspolisstyrelsen) eftersom de arbetar med liknande frågor. Samarbetet resulterade i en informationskampanj med en film samt ett material som riktar sig till skolan. Kampanjen är målgruppsanpassad och utvecklas utifrån en referensgrupp bestående av unga från målgruppen. Informationsmaterialet är nu utskickat till hög- och gymnasieskolor i landet, till alla länsstyrelser samt är spritt i media och i Stockholms tunnelbana. Målet med att sprida relevant och användarvänlig information om lagstiftning och rättigheter har till stor del uppnåtts genom den spridning som generats genom informationskampanjen. Kampanjen ledde bl. a. till en mediedebatt med både kritik och mycket positiv respons för arbetet. Studiematerial Ung och fri om rätten att själv få välja sitt liv. En bok som riktar sig främst mot pojkar och unga män. Materialet har fått stor genomslagskraft med ca beställda exemplar. Empowerment bok för unga flickor i placering. Boken uppmärksammar tjejer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, men som idag lever ett självständigt liv och deras resa dit. Pojkar och unga män. Länsstyrelsen har gett två forskare i uppdrag att ta fram en forskningspublikation angående maskulinitet och heder i syfte att lyfta fram pojkar och unga mäns dubbla roller i en hederskontext. Det handlar om kärlek samarbete med Rädda Barnen. Länsstyrelsen och Rädda Barnen har skrivit en ny överenskommelse för att fortsätta att utveckla arbetet med att stärka stöd, metodutveckling, kvalitetssäkring och påverkansarbete genom olika resurser till samverkansgrupper i kommuner. Kärleken är fri projekt Allmänna arvsfonden. Rädda Barnen har fått medel från Allmänna Arvsfonden för en förstudie som tar sin utgångspunkt i Det handlar om kärlek. Länsstyrelsen ingår i projektets styrgupp med särskilt ansvar för bl.a. den lärarplattform som ska utvecklas inom ramen för projektet. Myndighetsnätverket har sammanträtt vid två tillfällen under året. Nätverket består av 15 myndigheter som alla har pågående uppdrag eller har haft uppdrag som berör området. Mötena med myndighetsnätverket har under året har fokuserat på att hitta områden där myndigheterna kan samordna sina insatser angående hedersrelaterat våld och förtryck. Under året genomförde Länsstyrelsen en hearing rörande könsstympning, som är ett område som behöver uppmärksamhet, samt behovet av att myndigheterna lyfter barnperspektivet gällande könsstympning. Hearingen riktade sig till personer inom myndigheter som ingår i nätverket. 12

13 Vi kan redan se att myndighetsnätverket resulterat i adekvata insatser inom ovan nämnda område. Framgången ligger i att insatserna är planerade och genomförda i samarbete med samtliga berörda myndigheter. Länsstyrelsen har i uppdrag att utveckla och sprida den vägledning som vi tagit fram på regeringens uppdrag för stöd till och rehabilitering av unga som placerats i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) på grund av att de riskerar att bli, eller har blivit, gifta mot sin vilja eller utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Arbetet finns beskrivet mer i detalj i rapporten 2011:14. För att kunna bygga en struktur kring arbetet har Länsstyrelsen initialt: gjort en lägesbeskrivning över myndigheters och verksamheters insatser till de unga i målgruppen med särskilt fokus på brister, utvecklingsbehov och framgångsfaktorer sammanställt en beskrivning av de unga, deras uppbrott och deras behov av insatser gått igenom de styrandes perspektiv, ansvar, samverkan och arbetsmetoder på den lokala nivån i förhållande till de unga. Genom utbildningsinsatser och arbetsmöten med de sex pilotkommunerna har Länsstyrelsen identifierat de faktorer som krävs för att få en fungerande samverkan mellan de verksamheter som finns på den lokala nivån. De framgångsfaktorer vi identifierat är att: det finns ett konkret stöd från politiker och chefer det finns en utsedd samordnare på lokal nivå, med mandat att sammankalla de ansvariga verksamheterna. det finns konkreta handlingsplaner eller samverkansplaner med utgångspunkt i varje kommun/lokal nivås struktur. det finns ett naturligt forum för möten för de involverade aktörerna på lokalnivå det förekommer kontinuerlig uppföljning inom den egna organisationen Arbetet i projektet, Våga göra skillnad, har fokuserat på två processer. Det första har varit att förankra projektet i de sex pilotkommunerna. Det andra har varit fokus på att lyfta upp och utveckla teman som inte fått tillräcklig uppmärksamhet i myndigheters tidigare arbete med placeringar. Några exempel är hur kommuner och andra aktörer kan samverka kring insatser då den unge placeras utanför den egna kommunen, skolans roll och rättsliga ramar, könsstympning av flickor och kvinnor, trauma, pojkars och unga mäns utsatthet samt erfarenheter kring behov vid placeringar för pojkar och unga män i en hederskontext. I pilotkommunerna har verksamheterna börjat identifiera hedersrelaterat våld och förtryck och blivit bättre på att kunna se och möta målgruppen. De har börjat granska den egna verksamheten vilket lett till att de insett vilka brister organisationen har. Utifrån detta har de med stöd av det nationella kompetensteamet och Länsstyrelsens arbetsgrupp upprättat bland annat handlingsplaner och rutiner för samverkan, både internt och externt. Kommunerna har bland annat bildat resursteam i heder och tillsatt samordnare för hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att lyfta arbetet och de framgångsfaktorer vi identifierat till politiker och chefer har frågan kommit upp på dagordningen, detta har fått positiva effekter. Länsstyrelsens arbetsgrupp har varit i pilotkommunerna och stöttat dem i deras utvecklingsarbete, både när det gäller spetskompetens och att ta fram konkreta verktyg så som handlingsplaner, samverkansplaner och 13

14 rutiner för verksamheterna. Arbetsgruppen har även haft egna processmöten för att utveckla arbetet. Länsstyrelsen har påbörjat ett utvecklingsarbete kring vårt nya uppdrag att utveckla det kompetensteam som är kopplat till vägledningsprojektet till ett nationellt kompetensteam. Detta arbete kommer även i fortsättningen vara kopplat till de sex pilotkommuner som ingår i vägledningsuppdraget. Kompetensteamet har även genomfört utbildningsinsatser för verksamheter i både pilotkommunerna och i övriga kommuner. De teman som behandlats har bl.a. varit kollektivistiska strukturer, att möta hedersrelaterat våld och förtryck, heder och trauma, skolans rättsliga ramar, våldets konsekvenser, strategi och metod mot HRV samt tvångsäktenskap och barnäktenskap Länsstyrelsen bjöd in personal på skyddade boenden för ett kunskapsutbyte om barn och unga i placering som utsatts hedersrelaterat förtryck och våld utifrån vägledningen Våga göra skillnad. Syftet med mötet var att få in åsikter från skyddade boenden på vägledningen och myndigheters arbetssätt som möter målgruppen. Genom de synpunkter som kom in under mötet kommer vi att kunna utveckla vägledningen och anpassa den till praktisk användning. Inför mötet skickade Länsstyrelsen ut frågor för diskussion. Frågorna handlade bl.a. om hållande struktur, samverkan mellan skyddade boenden och olika aktörer som har ansvaret för målgruppen, samt vilken utbildning de skyddade boenden är i behov av för att bättre kunna möta målgruppens olika behov, som t ex trauma. Länsstyrelsen bjöd i början av året in till en uppföljningskonferens för samtliga verksamheter från pilotkommunerna. Vid konferensen sammanfattade kompetensteamet det som hänt under 2012 och vad vi uppnått i arbetet på den lokala nivån. Pilotkommunerna presenterade framgångsfaktorer och viktigaste utvecklingsområdena för att arbetet ska kunna gå framåt. Under konferensen låg även fokus på att identifiera nyckelfaktorer för att kunna bygga upp en fungerande strukturerad samverkan på lokal nivå utifrån målgruppens behov. Under året anordnade Länsstyrelsen ett antal utbildningar för olika yrkesgrupper. Socialtjänsten i de olika pilotkommunerna. Där var bl.a. Socialstyrelsen och informerade om sitt tillsynsarbete, med fokus på HRV våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Åklagare, poliser samt utredare från pilotkommunerna. Länsstyrelsen ville få fram en bild av hur situationen ser ut inom rättsväsendet när det gäller att se och möta målgruppen, hur arbetsgången ser ut samt hur samverkan fungerar mellan polis och andra verksamheter som möter målgruppen. Polis, socialtjänst och personal på skyddade boenden. Syftet med sammankomsten var att med utgångspunkt i placerade ungdomar situation lyfta upp erfarenheter av att ge de unga skydd, vård och rehabilitering. Vi diskuterade bl.a. vad de olika verksamheterna kan erbjuda målgruppen och vilka hinder som finns för att kunna tillgodose målgruppens behov. HBT(Q) och heder. Länsstyrelsen bjöd in Eduardo Grutzky från ALMAeuropa och Hedvig Nathorst-Böös, RFSL Ungdom, som förläste om HBT(Q)-personer och deras utsatthet när de växer upp och lever i en hederskontext. 14

15 Intellektuell funktionsnedsättning och heder. Länsstyrelsen bjöd in TRIS (tjejers rätt i samhållet) för att lyfta en annan grupp som är särskilt utsatt är de som har en intellektuell funktionsnedsättning och lever i en hederskontext. Politiker- och chefskonferens med deltagare från pilotkommunerna. Länsstyrelsen presenterade de möjligheter och hinder som vi sett utifrån verksamheternas arbete. Pilotkommunerna presenterade bl.a. vad de lärt av projektet, vilka möjligheter och hinder som finns, erfarenheter av att organisera arbetet. Länsstyrelsen hade även bjudit in Forced Marriage Unit från Storbritannien för att presentera deras arbete när det gäller tvångsäktenskap. Vid konferensen presenterades Söderhamnsmodellen, som visar på en mindre kommuns framgångsrika arbete av kommunal/lokal samverkan mellan olika verksamheter som har ansvar för målgruppen. Länsstyrelsen ordnade, samtidigt som Swedbank och Sparbankernas hade tillväxtdagar i Linköping, ett seminarium med rubrik Tio sätt att finansiera tillväxtföretag. Uppslutningen var mycket god då över 130 deltagare anmält sig. Responsen från deltagarna var mycket positiv. Länsstyrelsen har tillsammans med företag initierat Industridag Östergötland eftersom industrin är betydande för Östergötland. Länsstyrelsen deltog tillsammans med Industrikompetens i Almedalen för att marknadsföra Industridagen. Deltagande på dagen var ca 200 personer på studiebesöken samt knappt 400 personer vid seminarierna. Länsstyrelsen arrangerade en tema-middag för speciellt inbjudna gäster i samband med innovationsveckan, Vecka 45, och Tillväxtdagen som samarrangerades av ALMI Företagspartner Östergötland och Linköpings universitet. Vid mötet deltog både nationella representanter, regionala representanter samt företag i länet. På Tillväxtseminariet var uppslutningen mycket god. För att främja ungas idéer och kommersialisering av ungas idéer har Länsstyrelsen tillsammans med Mjärdevi Science Park (Linköping) beviljats medel för insatsen Mötesplatser för ungas idéutveckling från Tillväxtverkets programmet Ungas innovationskraft. Syftet är att utforma och utveckla en öppen mötesplats mellan ungdomar, näringsliv och regionala och lokala offentliga aktörer. Arbetet utgår ifrån en mötesplats mellan företag, universitet och studenter (kallad creactive som drivs av Mjärdevi Science Park AB). Projektet ska under 2014 arbeta för att fler ungdomar får tillgång till eller upptäcker den mötesplatsen (med särskilt fokus på unga med invandrarbakgrund och ungdomsgrupper som inte är studenter). Länsstyrelsen har stort förtroende regionalt och ses som en viktig aktör för att nå relevanta målgrupper i tillväxtfrågor. Länsstyrelsen är, och uppfattas som, en aktiv part inom dessa frågor som ofta tar initiativ till viktiga, uppskattade och efterfrågade aktiviteter rörande tillväxt. Vi ser att det finns en efterfrågan från departement men också från flera myndigheter att driva arbete med statlig samverkan vidare. En genomförd konferens visar på ett intresse för att Länsstyrelsen har en samordnande roll inom området hållbar regional tillväxt och det pågår en diskussion om hur fortsättningen av samverkan ska ske. Det finns förslag att samverka om specifika frågor, t ex kompetensutveckling eller infrastrukturplanering. 15

16 Under 2013 har Länsstyrelsens utvecklingsarbete kring tillsyn fortsatt. En tvärsektoriell arbetsgrupp har på uppdrag av landshövding och länsråd, ansvarat för den övergripande planeringen inför, under och efter genomförandet av olika insatserna. Samtliga enheter som har uppdrag kring kontroll/tillsyn har varit involverade i genomförda insatser. Under våren genomförde Länsstyrelsen en utbildning kring tillsynsmetodik. Tillsammans med Länsstyrelsen i Södermanlands län planerade och genomförde vi utbildningen inom ramen för det gemensamma projektet kring utveckling av tillsyn. Från Östergötland deltog ca 25 medarbetare på utbildningen. På initiativ av länsledningen genomförde Länsstyrelsen en tillsynsvecka under hösten. Under den aktuella veckan genomförde Länsstyrelsen en mängd olika tillsynsinsatser inom ett antal olika områden. Samtliga berörda enheter genomförde tillsyn under veckan i samtliga kommuner, ibland flera insatser inom samma kommun. Flera enheter har genomfört samordnad tillsyn bl.a. inom Sevesoområdet, vilthägn samt fiske. Media uppmärksammade ett flertal insatser utifrån de pressmeddelanden som Länsstyrelsen skickade ut. Sammanlagt har 24 artiklar publicerats kring Länsstyrelsens satsning på tillsyn. Några tillsynsinsatser har genererat flera artiklar t.ex. inom områdena vilthägn och fiske/kräftor. Utöver detta har även lokala TV-kanaler uppmärksammat tillsynen. 16

17 PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 4,5 2,6 1,4 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 9,9 8,5 8,7 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 7,1 5,5 5,2 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,2 5,2 4,2 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 212, Bevakningsföretag 3) 69 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 4311 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 212. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 72. Antalet ärenden och kostnaderna inom övrig förvaltning har ökat under de senaste åren. Den huvudsakliga orsaken till ökningen är att ett antal verksamheter koncentrerades från Kalmar och Jönköpings län den 1 juli Koncentrationen innebar en tredubbling av antalet inkomna ärenden för vissa ärendetyper bl.a. medborgarskap, begravning och bevakningsföretag/personal inom bevakningsföretag. Även inom bingo och överförmyndartillsyn har ärendeantalet ökat markant. Tillsynen av överförmyndare och bevakningsföretag medför högre kostnader också med anledning av längre resor i och med koncentrationen. Antalet stiftelseärenden har ökat något under 2013 jämfört med 2012, men ligger i nivå med antalet under Även kameraärendena har ökat i antal, vilket beror på tillsynsinsatserna under året. Resultatet av brukarundersökningen gav ett NI, nöjd index, på 69 vilket är något lägre än genomsnittet för samtliga länsstyrelser. De områden som brukarna var nöjda med inom verksamhet bevakningsföretag var bemötandet och att de hade lätt att förstå Länsstyrelsens skriftliga beslut. Länsstyrelsen i Östergötland hanterar lönegarantiärenden som en koncentrerad verksamhet för länsstyrelserna i Jönköping och Kalmar. I tabellen ovan hör posten bidragsutbetalningar till denna verksamhet. Vår handläggningstid är ca 3-5 arbetsdagar från att vi fått in de underliggande handlingarna. För att undvika bedrägerier gör vi kvalitetskontroller av bl.a. bankkonton och större belopp. 1. De allmänna valen Länsstyrelsen påbörjade successivt förberedelserna för valet till Europaparlamentet och de allmänna valen under hösten med bl.a. förberedelser av utbildningar för kommuner och partier samt personalplanering. Länsstyrelsen har också beslutat om valdistriktsändringar i några kommuner. 17

18 PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,3 0,3 0,2 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,7 0,6 0,7 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,5 0,5 0,4 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,4 0,4 0,4 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Antalet inkomna och beslutade ärenden har ökat under de två senaste åren. Till viss del beror det på att ett stort antal ärenden kommit in med anledning av ombyggnaden av riksväg 50. Allmänt sett tycks antalet föreskrifter och tävlingar på väg samt överklagade ärenden om parkeringstillstånd ha ökat under senare år. Även under 2013 inkom ett antal ärenden av mer komplex natur som vi inte hunnit avsluta under året. På grund av förändrade, och mer detaljerade, föreskrifter för tävling på väg har handläggningen av dessa ärenden tagit avsevärt mer tid i anspråk jämfört med tidigare år, bl.a. till följd av att man behövt komplettera ansökningshandlingarna i större utsträckning. I övrigt är det inte några större avvikelser i verksamheten jämfört med tidigare år. 18

19 PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 1,7 1,9 2,9 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 9,5 10,4 9,1 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,6 6,0 6,2 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,7 6,0 5,7 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28243, Tillstånd verksamhet sällskapsdjur, hästar och pälsdjur (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 72 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 72. För verksamheten tillstånd verksamhet sällskapsdjur, hästar och pälsdjur har Östergötland ett NI på 72 som också motsvarar genomsnittet för samtliga länsstyrelsers utfall. De områden som utmärker sig är att alla tillfrågade är nöjda med innehållet och funktionaliteten på webbplatsen. Inom området livsmedelskontroll har tre av länets 13 kommuner reviderats med avseende på den lokala livsmedelskontrollen. Två av dessa revisioner var uppföljningar på tidigare års revisioner med anmärkning, bl. a på kommunernas finansiering av kontrollen, och har utförts av länsveterinär i samarbete med personal från miljöskyddstillsynsområdet. Kommunerna har även i år fått anmärkning på finansiering samt att de saknar beredskapsplaner för livsmedel och vatten. Under året har Livsmedelsverket utfört en kommunrevision i länet där en länsveterinär var med som observatör. I samordningen av kommunernas livsmedelsinspektörer har en länsveterinär deltagit i ett länsprojekt om stöd vid utarbetande av beredskapsplaner och tillsyn av små vattenverk. Inom denna samordning har Länsstyrelsen även anordnat två länsmöten med föreläsare från Livsmedelsverket samt en utbildning om temperaturmätning för livsmedelsinspektörer. På länsmötena har ett 30-tal livsmedelsinspektörer deltagit och insatserna har lett till ökat stöd för den lokala livsmedelskontrollen, särskilt i länets mindre kommuner. Länsveterinär har även tillsammans med kommuninspektörer och smittskyddsläkare från länet deltagit i Livsmedelsverkets workshop Hur löser vi fler vatten och livsmedelsutbrott vilket höjt medvetenheten om vikten av god beredskap och samordning i länet vid matförgiftning. Länsveterinärenheten har också varit med och organiserat den länsövergripande övningen Pumpa läns, där kommuninspektörerna tillsammans med Länsstyrelsens krisorganisation fått öva bl. a. beredskap vid smittor i vatten. En länsveterinär har deltagit i ett länsövergripande projekt att skapa ett nationellt länsstyrelseregister för primärproducenter som också är kompatibelt med livsmedelsverkets rapporteringssystem. 19

20 Under året har de fullständiga primärproduktionskontrollerna inom livsmedelsområdet utgjort hälften av de kontroller som rapporteras från Länsstyrelsen Östergötland till Livsmedelsverket. Ca 50 % av dessa kontroller är fortfarande utförda i samband med tvärvillkorskontroller. Länsstyrelen har nått målen 1 % kontrollfrekvens av primärproducenterna samt att kontrolluttaget ska vara riskbaserat. Arbetet inom djurskyddskontrollen sker i team och har under året varit stabilt och framåtsyftande trots periodvis brist på personal. I år har prioritering skett av uppföljning av ärenden med förelägganden och kända brister från tidigare år, liksom kontroller av personer som har djurförbud. Denna prioritering har resulterat i att vi kunnat visa att tidigare kontroller har haft effekt men även till förelägganden och förbud med stor betydelse för djurskyddet i länet. Nya och uppdaterade rutiner och mallar har gjort djurskyddskontrollen mer likriktad och rättvis. Av de inkomna anmälningsärendena rörande bristande djurskydd har hälften prioriterats för kontroll på plats medan övriga lett till administrativa åtgärder. Exempel på åtgärder är informationsbrev till brukaren, helt bortprioritering av ärendet eller planerad kontroll i framtiden. En handläggare har genomfört prioritering och fördelning av ärenden och teamet har utfört kontrollerna. Enstaka normalkontroller har dessutom skett inom områdena försöksdjur, slakteri och djurtransport. Under året har även tillstånd enligt 16 för yrkesmässig verksamhet med hästar eller hundar prioriterats och inkommande ärenden är i balans med utfärdade tillstånd inom målet för handläggningstiden. Jordbruksverket anordnade på Länsstyrelsen i Linköping en kalibreringsutbildning, om djurskydd för djurslaget får, för djurskyddshandläggare och länsveterinärer från hela landet. En djurskyddshandläggare från Länsstyrelsen i Östergötland deltog i kalibreringsarbetet inför kursen. Alla djurskyddshandläggare från Östergötland närvarade vid utbildningsdagen tillsammans med en länsveterinär med syftet att få en ökad samsyn såväl med övriga länsstyrelser i landet liksom näringens veterinärer. Under hösten har personal (djurskyddshandläggare och byggnadskonsulent) från Länsstyrelsen deltagit i förarbetet inför nästa kalibreringskurs, om djurslaget fjäderfä våren 2014, som Jordbruksverket leder på liknande sätt. Länsstyrelsen anordnade under 2013 ett samverkansmöte för länets djurhälsopersonal och berörda organisationer i länet och en utbildning om smittskydd i förprövning tillsammans med organisationen Växa. Vid kursen deltog kliniskt verksamma stordjursveterinärer som efter kursen kan ge råd till djurhållare om smittskydd inför stallbyggnation, s.k. smittskyddssamråd, vilket Länsstyrelsen rekommenderar djurhållare att göra vid ansökan om förprövning enligt ny lagstiftning på området. Årets samverkansmöte med ett 70-tal deltagare, hölls tillsammans med personal som arbetar med social hållbarhet om sambandet mellan våldsutsatta personer och djur inom tema djurskydd. Mötet har resulterat i ökad dialog i det dagliga djursskyddsarbetet mellan olika delar av samhället, såsom djurskyddsinspektörer, veterinärer, polis, socialtjänst och andra hjälporganisationer. I arbetet med att öka förståelsen mellan myndighet och näring har djurskyddshandläggare träffat lantbrukare på möten såväl lokalt hos föreningar ute i länet som djurslagsspecifika möten som Lantbrukarnas Riksförbund bjudit in till på Länsstyrelsen. På mötena diskuterade och spred vi information om djurskydd. Vidare har djurskyddshandläggare informerat djurhållare om djurskyddslagstiftning på mässor för hästägare och på Elmia lantbruk tillsammans med våra sydliga grannlän. 20

21 Länsveterinärenhetens byggnadskonsulent och enhetschef har deltagit i ett länsövergripande projekt för förbättring av rutiner och samsyn vid förprövning av djurstallar mellan länsstyrelserna vilket bl. a. lett till en gemensam portal för rådgivning och informationsutbyte mellan byggnadskonsulenter och djurskyddshandläggare. Förprövning är liksom dialog med djurhållare och näring Länsstyrelsens förebyggande del av djurskyddsarbetet. Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet (st) varav antal män (st) varav antal kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) varav män, (åa) varav kvinnor, (åa) Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0, varav män, (åa) varav kvinnor, (åa) 0, Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister Länsstyrelsen har genomfört färre kontroller än planerat på grund av sjukskrivning och vakanser. Detta och minskade resurser till djurskyddskontroll har lett till att anmälningar på djurskydd fått prioriteras hårdare så att vi även kunnat genomföra planerade uppföljningar. En länsveterinär har tidvis arbetat med förprövning vilket har medfört färre kontroller av djurhälsopersonal och läkemedel på gård än planerat. Antal veterinärer i djurhälsopersonalen som fått administrativ kontroll avseende villkorad läkemedelsanvändning är 22 stycken medan tre tillsynsbesök är gjorda på plats på djursjukhus. Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 20 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 28 Antal prövade djurförbud 6 Antal beslutade djurförbud 6 Antal prövningar om upphävande djurförbud 2 Antal beslut om upphävande av djurförbud 2 Antal åtalsanmälningar 8 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 21