Enkätfrågor Inför den samlade slutredovisningen av länsstyrelsernas uppdrag att främja och lämnas stöd till insatser som rör hedersrelaterat våld och

Transkript

1 Enkätfrågor Inför den samlade slutredovisningen av länsstyrelsernas uppdrag att främja och lämnas stöd till insatser som rör hedersrelaterat våld och förtryck

2

3 Denna enkät utgör huvudunderlaget för slutredovisningen av Länsstyrelsernas uppdrag att främja och lämna stöd till insatser för att motverka såväl hedersrelaterat våld och förtryck som att unga blir gifta mot sin vilja. Du är utsedd att besvara enkäten. Kontakta undertecknad snarast om du inte längre är aktuell som uppgiftslämnare. Sista svarsdatum är den 5 oktober. - - Det är möjligt att fylla i delar av enkäten vid ett tillfälle och slutföra den vid ett annat. Med andra ord behöver inte enkäten fyllas i och skickas vid ett och samma tillfälle eftersom de uppgifter du fyllt i sparas automatiskt när du trycker på knappen "nästa". Merparten av frågorna är tvingande, vilket innebär att du inte kan gå vidare i enkäten utan att besvara föregående fråga. Vid frågor kontakta Maria Tapani Ekholm, Länsstyrelsen Östergötland på: E-post: maria.tapani.ekholm@lansstyrelsen.se - Tfn: Ange vilket län du representerar Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Uppgiftslämnare Namn: Befattning: POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

4 Mobiltelefon: E-postadress: Organisatorisk tillhörighet (avd., enhet): Våld i nära relationer Bakgrund Av Länsstyrelsernas delrapport framkommer att integreringen av hedersrelaterat våld och förtryck som en del av arbetet att motverka våld i nära relationer har gett positiva effekter bland annat genom ökad förståelse och kunskap om hedersvåldets specifika karaktärsdrag samt ökad samverkan och samsyn. I delrapporten konstateras dock att mycket arbete kvarstår att göra. Har ni integrerat uppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Varför har ni inte integrerat uppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? På vilket sätt (exempelvis strategier, arbetssätt) har ni integrerat uppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? 4

5 Ser ni några positiva effekter med att integrera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Vilka positiva effekter ser ni med att integrera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Ser ni några negativa effekter med att integrera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Vilka negativa effekter ser ni med att integrera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Hur gör ni i praktiken för att integrera arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? 5

6 Har er länsstyrelse genomfört insatser där ni integrerat arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Förklaring till kategorier av insatser I Länsstyrelsernas delrapport kategoriserades både externa insatser - det vill säga insatser som Länsstyrelserna fördelat medel till - och egna insatser som Länsstyrelserna genomfört i egen regi eller i samarbete med någon annan. Dessa kategorier är som följer: Kunskaps- och medvetandehöjande insatser Insatser med direkt eller indirekt fokus på de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Insatser för att motverka att unga blir gifta mot sin vilja Metodutveckling Samverkan Kartläggning Vilken kategori av insats/vilka kategorier av insatser har er länsstyrelse genomfört där ni integrerat arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer? Kunskaps- och medvetandehöjande insatser Insatser med direkt eller indirekt fokus på de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Insatser för att motverka att unga blir gifta mot sin vilja Metodutveckling Samverkan Kartläggning Annan kategori av insats/åtgärd, ange: 6

7 Nulägesbeskrivning Vilka anser ni vara de viktigaste framgångsfaktorerna avseende integreringen av hedersrelaterat våld och förtryck som en del av arbetet att motverka våld i nära relationer i ert län? Vilka brister anser ni att det finns avseende integreringen av hedersrelaterat våld och förtryck som en del av arbetet att motverka våld i nära relationer i ert län? Vilka hinder anser ni att det finns avseende integreringen av hedersrelaterat våld och förtryck som en del av arbetet att motverka våld i nära relationer i ert län? Vilka eftersatta områden anser ni att det finns avseende integreringen av hedersrelaterat våld och förtryck som en del av arbetet att motverka våld i nära relationer i ert län? Vilka utvecklingsområden anser ni att det finns avseende integreringen av hedersrelaterat våld och förtryck som en del av arbetet att motverka våld i nära relationer i ert län? 7

8 Här kan ni framföra övriga synpunkter om integrering av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i övriga uppdrag om våld i nära relationer. Övergripande och strukturella förutsättningar Bakgrund I den samordnade delrapporten avseende Länsstyrelsernas uppdrag om hedersrelaterat våld och förtryck framgår en del brister i förutsättningarna att arbeta med frågan - såväl övergripande och strukturella som brister avseende utsatta. Följande frågor är baserade på dessa brister. Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är förankrat på regional nivå i ert län(exempelvis landsting, regionförbund)? Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inte är förankrat på regional nivå i ert län. 8

9 Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är förankrat på lokal nivå i ert län (exempelvis kommun)? Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inte är förankrat på lokal nivå i ert län. Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är förankrat på politisk nivå i ert län? Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inte är förankrat på politisk nivå i ert län. Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är förankrat på lednings- och chefsnivå i ert län? 9

10 Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inte är förankrat på lednings- och chefsnivå i ert län. Anser ni att berörda yrkesgrupper har mandat att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför ni anser att berörda yrkesgrupper inte har mandat att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av kontinuitet och långsiktighet i ert län? 10

11 Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inte kännetecknas av kontinuitet och långsiktighet i ert län. Har berörda aktörer rutiner eller handlingsplaner för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka berörda aktörer har rutiner eller handlingsplaner för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning 11

12 Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Förklara varför berörda aktörer inte har rutiner eller handlingsplaner i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har implementerats i berörda aktörers ordinarie verksamhet i ert län? Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inte har implementerats i vissa berörda aktörers ordinarie verksamhet i ert län. Vilka berörda aktörer har implementerat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i sina respektive ordinarie verksamheter i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga 12

13 Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Anser ni att berörda aktörer samverkar i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte samverkar i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. 13

14 Vilka berörda aktörer samverkar i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Förutsättningar avseende utsatta - - Anser ni att berörda aktörer har kompetens att hjälpa personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte har kompetens att hjälpa personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. 14

15 Vilka berörda aktörer har kompetens att hjälpa personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Anser ni att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är avhängigt enskilda personers kompetens och engagemang i ert län? 15

16 Förklara varför ni anser att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är avhängigt enskilda personers kompetens och engagemang i ert län? Anser ni att berörda aktörer har beredskap att bistå personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte har beredskap att bistå personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Vilka berörda aktörer har beredskap att hjälpa personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis 16

17 Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Anser ni att berörda aktörer ger personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck ett adekvat bemötande i ert län? Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte ger personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck ett adekvat bemötande i ert län. Vilka berörda aktörer ger personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck ett adekvat bemötande i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket 17

18 Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: _ Anser ni att berörda aktörer i ert län gör adekvata hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Förklara varför ni anser att berörda aktörer i ert län inte gör adekvata hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Vilka berörda aktörer i ert län gör adekvata hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen 18

19 Mansjour Migrationsverket Polis Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Förklaring av instrumentellt våld Denna form av våld är ofta planerat och har ett syfte. Våldet kan ligga latent och vara svårt att upptäcka, men våldet är ändå ständigt närvarande i den utsattes liv. Vid bedömning av utsattas hjälp- och skyddsbehov är det viktigt att synliggöra det instrumentella våldet så att adekvat insats kan tillämpas. Vidare måste våldets konsekvenser belysas tydligare för att öka förståelsen för det instrumentella våldet. Tar valda aktörer hänsyn till det instrumentella våldet i hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Varför tar valda aktörer hänsyn inte hänsyn till det instrumentella våldet i hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Förklaring av standardiserade bedömningsinstrument "Ett standardiserat bedömningsinstrument är ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ i form av numerär eller verbal skala. I evidensbaserad praktik kan systematiska och standardiserade 19

20 bedömningar vara en hjälp för att minska godtyckligheten i bedömningar och öka transparensen och kvaliteten i åtgärderna". ( Använder berörda aktörer i ert län standardiserade bedömningsinstrument för att göra hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka berörda aktörer i ert län använder standardiserade bedömningsinstrument för att göra hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: 20

21 Vilka standardiserade bedömningsinstrument använder valda aktörer för att göra hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Varför använder inte berörda aktörer i ert län standardiserade bedömningsinstrument för att göra hot- och riskbedömningar för personer som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Anser ni att berörda aktörer tillämpar adekvata insatser för personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte tillämpar adekvata insatser för personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Vilka berörda aktörer tillämpar adekvata insatser för personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen 21

22 Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Anser ni att berörda aktörer följer upp och utvärderar insatser för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte följer upp och utvärderar insatser för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. 22

23 Vilka berörda aktörer följer upp och utvärderar insatser för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Anser ni att de uppföljningar och utvärderingar som görs av valda berörda aktörer håller god kvalité? Förklara varför ni anser att de uppföljningar och utvärderingar som görs inte håller god kvalité. 23

24 Anser ni att berörda aktörer tillämpar ett barn- och ungdomsperspektiv i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka berörda aktörer tillämpar ett barn- och ungdomsperspektiv i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Förklara på vilket sätt valda berörda aktörer tillämpar ett barn- och ungdomsperspektiv i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 24

25 Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte tillämpar ett barn- och ungdomsperspektiv i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Anser ni att berörda aktörer samordnar hanteringen av ärenden för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka berörda aktörer samordnar hanteringen av ärenden för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis 25

26 Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Förklara varför ni anser att berörda aktörer inte samordnar hanteringen av ärenden för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Har berörda aktörer gemensamma rutiner eller handlingsplaner för att bistå personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Förklara varför berörda aktörer inte har gemensamma rutiner eller handlingsplaner för att bistå personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. 26

27 Vilka berörda aktörer har gemensamma rutiner eller handlingsplaner för att bistå personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsen Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Har ni identifierat andra bristande förutsättningar i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka andra bristande förutsättningar i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ni identifierat i ert län? 27

28 Här kan ni framföra övriga synpunkter om brister i förutsättningarna i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck - såväl övergripande och strukturella som brister avseende utsatta. Kunskap och kompetens Bakgrund och förklaring av kunskapsnivåer I Länsstyrelsernas samordnade delrapport framträdde å den ena sidan bilden av att kunskapen och kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck ökat. Å den andra sidan framträdde bilden av att behovet av kunskap i frågan fortfarande är stor. För att ta reda på vilken kunskap och kompetens som finns respektive saknas om hedersrelaterat våld och förtryck gör vi följande indelning av begreppen: grundläggande kunskap (baskunskap), fördjupad kunskap och spetskompetens: Grundläggande kunskap (baskunskap) Skillnaden mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer Definition av hedersvåldet Kollektivistiska strukturer (kollektivet kontra individen) Hedersvåldets mekanismer Patriarkala strukturer (könssegregering, pojkar och unga män -offer och förövare) Förståelse för hedersvåld och förtryck i en svensk kontext (uppväxtvillkor, etc.) Kontroll av sexualitet (oskuldskrav, myten om mödomshinnan) Hur våldet och förtrycket kan yttra sig (kontroll, hot om våld, våld, ryktesspridning) Kunskap om var man kan vända sig för att få hjälp Fördjupad kunskap Barn- och tvångsäktenskap samt arrangerade äktenskap och äktenskapsliknande förbindelser (så kallade informella äktenskap) Kunskap om och förståelse för hedersproblematikens komplexitet Kunskap om och tillämpning av metodstöd och insatser Kunskap om särskilt utsatta grupper Yrkesspecifik kunskap om heder (bemötande, metoder, insatser, etc.) Kunskap om våldets konsekvenser Kunskap om trauma Integrerad teori och praktik Kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor Spetskompetens Teoretisk kunskap Praktisk erfarenhet Kunskap om instrumentellt våld (se förklaring) Fördjupad kunskap om arbetsmetoder, metodstöd och metodutveckling Konsultativt stöd och rådgivande i ärenden Kunskap om berörda aktörers organisation, lagrum, (ansvarsområden, möjligheter, begränsningar, etc.) Erfarenhet av tvärprofessionell samverkan Kompetens och ansvar att utbilda andra Driva utvecklingsarbete i frågan Förklaring av instrumentellt våld Denna form av våld är ofta planerat och har ett syfte. Våldet kan ligga latent och vara svårt att upptäcka, men våldet är ändå ständigt närvarande i den utsattes liv. Vid bedömning av utsattas hjälp- och skyddsbehov är det viktigt att synliggöra det instrumentella våldet så att adekvat insats kan tillämpas. Vidare måste våldets konsekvenser belysas tydligare för att öka förståelsen för det instrumentella våldet

29 Kunskap - Grundläggande kunskap Anser ni att berörda aktörer i ert län har grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka aktörer i ert län anser ni ha grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: 29

30 Vilka aktörer i ert län anser ni sakna grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Vilken typ av grundläggande kunskap anser ni att berörda aktörer i ert län saknar? Skillnaden mellan hedersrealterat våld och förtryck och våld i nära relationer Definition av hedersvåldet Kollektivistiska strukturer (kollektivet kontra individen) Hedersvåldets mekanismer Patriarkala strukturer (könssegregering, pojkar och unga män -offer och förövare) Förståelse för hedersvåld och förtryck i en svensk kontext (uppväxtvillkor, etc.) Kontroll av sexualitet (oskuldskrav, myten om mödomshinnan) Hur våldet och förtrycket kan yttra sig (kontroll, hot om våld, våld, ryktesspridning) Kunskap om var man kan vända sig för att få hjälp 30

31 Annan kunskap, ange: Fördjupad kunskap Anser ni att berörda aktörer i ert län har fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka aktörer i ert län anser ni ha fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: _ Vilka aktörer i ert län anser ni sakna fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck? 31

32 Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Vilken typ av fördjupad kunskap anser ni att berörda aktörer i ert län saknar? Kunskap om barn- och tvångsäktenskap samt arrangerade äktenskap och äktenskapsliknande förbindelser (så kallade informella äktenskap) Kunskap om och förståelse för hedersproblematikens komplexitet Kunskap om och tillämpning av metodstöd och insatser Kunskap om särskilt utsatta grupper Yrkesspecifik kunskap om heder (bemötande, metoder, insatser, etc.) Kunskap om våldets konsekvenser Kunskap om trauma Integrerad teori och praktik Kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor Annan kunskap, ange: 32

33 Spetskompetens Anser ni att berörda aktörer i ert län har spetskompetens om hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka aktörer i ert län anser ni ha spetskompetens om hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Vilka aktörer i ert län anser ni sakna spetskompetens om hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga 33

34 Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Vilken typ av spetskompetens anser ni att berörda aktörer i ert län saknar? Teoretisk kunskap Praktisk erfarenhet Kunskap om instrumentellt våld Fördjupad kunskap om arbetsmetoder, metodstöd och metodutveckling Konsultativt stöd och rådgivande i ärenden Kunskap om berörda aktörers organisation, lagrum, (ansvarsområden, möjligheter, begränsningar, etc.) Erfarenhet av tvärprofessionell samverkan Kompetens och ansvar att utbilda andra Driva utvecklingsarbete i frågan Annan kompetens, ange: Kompetensutveckling 34

35 Beskriv hur kunskapsläget om hedersrelaterat våld och förtryck ser ut/har utvecklats i ert län. Vilka anser ni vara de viktigaste framgångsfaktorerna avseende kompetensutveckling rörande hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka brister anser ni att det finns avseende kompetensutvecklingen rörande hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Övrigt Här kan ni framföra övriga synpunkter om kunskap och kompetensutveckling i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Spetskompetensteam Bakgrund I den samordnade delrapporten framkom att regionala spetskompetens- och resursteam eller liknande samverkans- och nätverksgrupper med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck varit betydande i arbetet med uppdraget om heder. 35

36 Finns det något regionalt spetskompetensteam/samverkansgrupp med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Varför finns det inget regionalt spetskompetensteam/samverkansgrupp med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Ingår er länsstyrelse i det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck? Varför ingår inte er länsstyrelse i det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka aktörer ingår i det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen 36

37 Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Hur arbetar det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck? Strukturellt Operativt Konsultativt Annat arbetssätt, ange: Anser ni att det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck har varit betydelsefullt i länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck? 37

38 Beskriv varför ni anser att det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck har varit betydelsefullt i länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vilka anser ni vara de främsta framgångsfaktorerna med det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka brister och hinder anser ni att det finns med det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Beskriv varför ni anser att det regionala spetskompetensteamet/samverkansgruppen med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck inte har varit betydelsefullt i länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Här kan ni framföra övriga synpunkter om regionala spetskompetensteam/samverkansgrupper avseende arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 38

39 Konsultativt stöd Bakgrund Enligt regeringsbeslut från 2008 framgår att länsstyrelsernas uppdrag om heder också inbegriper att bistå med konsultativt stöd rörande hedersrelaterat våld och förtryck, då främst till socialtjänsten. Länsstyrelsernas arbete med att ge konsultativt stöd redovisades därav även i delrapporten. Följande frågor ställs för att följa upp delrapportens resultat på området. Hur ofta kontaktas ni för konsultativt stöd avseende hedersrelaterat våld och förtryck? Någon/några gånger i veckan Någon/några gånger i månaden Någon/några gånger om året Annat tidsintervall, ange: Vi blir inte kontaktade för konsultativt stöd Anser ni att antalet förfrågningar om konsultativt stöd ökat över tid? Förklara varför ni anser att antalet konsultationer ökat över tid. 39

40 Vem/vilka kontaktar er främst för konsultativt stöd? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Länsstyrelsekollegor Mansjour Migrationsverket Polis Rädda Barnen Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Utsatta flickor (under 18 år) Utsatta pojkar (under 18 år) Utsatta kvinnor Utsatta män Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: _ Definitioner I denna enkätundersökning använder vi följande definitioner av nedan insatser/åtgärder: Främjande: riktar sig till alla med syftet att förebygga att individer utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck (primärprevention). Förebyggande: riktar sig till en särskild målgrupp eller särskilt utsatt grupp som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck med syftet att motverka att individer utsätts för detta våld och förtryck (sekundärprevention). Åtgärdande: riktar sig till individer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (tertiärprevention). Långsiktigt stöd: upprätthålla ett stöd under en längre tid efter akut insats för att individer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska må bra, utvecklas och inte utsättas igen. - - Implementering: exempelvis förankring av ett projekt i ordinarie verksamhet, införande av nya arbetsmetoder i ordinarie verksamhet eller tillämpning av metodstöd i ordinarie verksamhet (samtliga kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck). 40

41 För vilken insats/åtgärd konsulteras er länsstyrelse främst: Främjande Förebyggande Åtgärdande Långsiktigt stöd Implementering Annan insats/åtgärd, ange: Vad berör de fem vanligaste frågorna/ärendena om konsultativt stöd? - Max 5 svar ska anges. Barn- och tvångsäktenskap Barn och unga som förts utomlands Barn och unga som inte kommit tillbaka till skolan efter skollov Barn och unga som lever med skyddade personuppgifters utsatthet Handlingsplaner Ensamkommande barns utsatthet Familjearbete Flickors utsatthet (under 18 år) Funktionsnedsattas utsatthet Hbtq-personers utsatthet Individärenden Informationsmaterial Insatser Kompetensutveckling Kriminalitet kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck Kusinäktenskap Kvinnors utsatthet Könsstympning av flickor och kvinnor Metodstöd Missbruk kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck Månggifte (polygami) Mäns utsatthet Pojkars utsatthet (under 18 år) Skyddade boenden/placering Skyddade personuppgifter Är detta ärende relaterat till heder? Annan fråga/ärende, ange: 41

42 Förklaring av särskilt utsatta grupper Särskilt utsatta grupper avser i denna enkät de grupper, som lyftes fram i Länsstyrelsernas delrapport, samt andra grupper vilka Länsstyrelserna identifierat som särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Den särskilda utsattheten kan både avse att gruppen är osynliggjord eller att gruppens utsatthet är dubbel eller flerfaldig. Dessa är som följer: ensamkommande barn och unga, funktionsnedsatta, barn och unga som lever med skyddade personuppgifter, homo-, bi- och transsexuella samt personer med könsöverskridande identitet och uttryck (hbtq-personer), pojkar och unga män samt vuxna kvinnor. Anser ni att ni har tillräckligt med kunskap för att bistå med hjälp i de konsultationer ni mottar? Vilken typ av frågor eller ärenden känner ni att ni inte har tillräckligt med frågor för att bistå med hjälp? Hänvisar ni förfrågningarna om konsultativt stöd vidare till någon annan i de fall ni inte själva kan bistå med hjälp? Till vem/vilka hänvisar ni förfrågningarna om konsultativt stöd vidare i de fall ni inte själva kan bistå med 42

43 hjälp? Varför hänvisar ni inte förfrågningarna om konsultativt stöd vidare i de fall ni inte själva kan bistå med hjälp? Vad anser ni att det konsultativa stödet haft för betydelse för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka anser ni vara de viktigaste framgångsfaktorerna avseende det konsultativa stödet om hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilka brister anser ni att det finns avseende det konsultativa stödet om hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? 43

44 Vad anser ni att länsstyrelserna kan göra för att förbättra arbetet med att ge konsultativt stöd? Här kan ni framföra övriga synpunkter om det konsultativa stödet. Metodstöd Bakgrund och förklaring I Länsstyrelsernas samordnade delrapport framstår metodstödet och projektet Det handlar om kärlek - ett projekt om barns och ungas rättigheter och vägledningen Våga göra skillnad. En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja (Rapport 2011:14) som betydelsefulla för utvecklingen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i de län där projektet varit verksamt och/eller vägledningen används. Med metodstöd avses såväl evidensbaserade och beprövade metoder och metodmaterial som handböcker och andra former av stöd. Det handlar om kärlek Har projektet Det handlar om kärlek varit verksamt i ert län? 44

45 Anser ni att projektet Det handlar om kärlek varit betydelsefullt för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Beskriv på vilket sätt ni anser att projektet Det handlar om kärlek varit betydelsefullt för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Förklara varför ni anser att projektet Det handlar om kärlek inte varit betydelsefullt för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i ert län. Våga göra skillnad Finns det någon så kallad pilotkommun för vägledningen Våga göra skillnad i ert län? Anser ni att pilotkommunens medverkan i Våga göra skillnad varit betydelsefull för länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck? 45

46 Beskriv på vilket sätt ni anser att pilotkommunens medverkan i Våga göra skillnad varit betydelsefull för länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förklara varför ni ser att pilotkommunens medverkan i Våga göra skillnad inte varit betydelsefull för länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck Har vägledningen Våga göra skillnad spridits och använts i ert län trots att ni inte har någon pilotkommun i ert län? Anser ni att vägledningen Våga göra skillnad varit betydelsefull för länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck? 46

47 Beskriv på vilket sätt ni anser att vägledningen Våga göra skillnad varit betydelsefull för länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förklara varför ni anser att vägledningen Våga göra skillnad inte varit betydelsefull för länets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förklara varför vägledningen Våga göra skillnad inte spridits och använts i ert län trots att ni inte har någon pilotkommun i ert län. Övrigt Används något annat framgångsrikt metodstöd om hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilket annat framgångsrikt metodstöd om hedersrelaterat våld och förtryck används i ert län? 47

48 Definitioner I denna enkätundersökning använder vi följande definitioner av nedan insatser/åtgärder: Främjande: riktar sig till alla med syftet att förebygga att individer utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck (primärprevention). Förebyggande: riktar sig till en särskild målgrupp eller särskilt utsatt grupp som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck med syftet att motverka att individer utsätts för detta våld och förtryck (sekundärprevention). Åtgärdande: riktar sig till individer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (tertiärprevention). Långsiktigt stöd: upprätthålla ett stöd under en längre tid efter akut insats för att individer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska må bra, utvecklas och inte utsättas igen. Implementering: exempelvis förankring av ett projekt i ordinarie verksamhet, införande av nya arbetsmetoder i ordinarie verksamhet eller tillämpning av metodstöd i ordinarie verksamhet (samtliga kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck). Vilken insats/åtgärd riktar sig det framgångsrika metodstödet om hedersrelaterat våld och förtryck som används i ert län främst? Främjande Förebyggande Åtgärdande Långsiktigt stöd Implementering Annan insats/åtgärd, ange: Har det tagits fram något metodstöd om hedersrelaterat våld och förtryck i ert län? Vilket metodstöd om hedersrelaterat våld och förtryck har tagits fram i ert län? 48

49 Vilken insats/åtgärd riktar sig det metodstöd om hedersrelaterat våld och förtryck som tagits fram i ert län främst? Främjande Förebyggande Åtgärdande Långsiktigt stöd Implementering Annan insats/åtgärd, ange: Här kan ni framföra övriga synpunkter om metodstöd avseende arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Metodutveckling Bakgrund I Länsstyrelsernas delrapport framträder behovet av metodstöd i alla led - från det förebyggande arbetet till långsiktigt stöd - som ett viktigt och prioriterat utvecklingsområde i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. I delrapporten gavs förslag på utveckling av yrkesanpassade respektive målgruppsanpassade metodstöd, liksom målgrupps- och yrkesanpassade metodstöd för hot- och riskbedömning. Anser ni att det finns behov av yrkesanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? 49

50 Vilken aktör/vilka aktörer anser ni har behov av yrkesanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: Varför anser ni att det finns ett behov av yrkesanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? Varför anser ni att det inte finns ett behov av yrkesanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? 50

51 Anser ni att det finns behov av yrkesanpassade metodstöd för hot- och riskbedömning av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Vilken aktör/ vilka aktörer anser ni har behov av yrkesanpassade metodstöd för hot- och riskbedömning av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Arbetsförmedlingen Boende för ensamkommande barn och unga Brottsofferjour Frivilligorganisation Försäkringskassan Hälso-och sjukvård (kommunal, privat) Kriminalvården Kvinno- och tjejjour Landstinget Mansjour Migrationsverket Polis Skatteverket Skola Skyddat boende Socialtjänst Ungdomsmottagning Åklagarmyndigheten Annan aktör, ange: 51

52 Varför anser ni att det finns ett behov av yrkesanpassade metodstöd för hot- och riskbedömningar av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Varför anser ni att det inte finns ett behov av yrkesanpassade metodstöd för hot- och riskbedömning av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Målgruppsanpassade metodstöd Anser ni att det finns behov av målgruppsanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? För vilken/vilka av följande målgrupper anser ni att det finns behov av målgruppsanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? Ensamkommande barn och unga Familjer Funktionsnedsatta Förskolepersonal Föräldrar och vårdnadshavare Barn och unga som lever med skyddade personuppgifter Hbtq-personer Pojkar och unga män Vuxna kvinnor Äldre kvinnor (över 65 år) Annan målgrupp, ange: _ 52

53 _ Förklara varför ni anser att det finns ett behov av målgruppsanpassade metodstöd för valda målgrupper i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förklara varför ni anser att det inte finns ett behov av målgruppsanpassade metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Anser ni att det finns behov av målgruppsanpassade metodstöd för hot- och riskbedömningar av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? För vilken/vilka av följande målgrupper anser ni att det finns behov av målgruppsanpassade metodstöd för hot- och riskbedömningar av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck? Ensamkommande barn och unga Familjer Funktionsnedsatta Förskolepersonal Föräldrar och vårdnadshavare Barn och unga som lever med skyddade personuppgifter 53

54 Hbtq-personer Pojkar och unga män Vuxna kvinnor Äldre kvinnor (över 65 år) Annan målgrupp, ange: Förklara varför ni anser att det finns ett behov av målgruppsanpassade metodstöd för valda målgrupper avseende hot- och riskbedömning av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Förklara varför ni anser att det inte finns ett behov av målgruppsanpassade metodstöd för hot- och riskbedömning av personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Har ni identifierat andra utvecklingsområden avseende metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka andra utvecklingsområden har ni identifierat avseende metodstöd i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck? 54

55 Övrigt Vilka anser ni vara de främsta framgångsfaktorerna för metodutveckling avseende hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka anser ni vara de främsta hindren för metodutveckling avseende hedersrelaterat våld och förtryck? Här kan ni framföra övriga synpunkter om metodutveckling avseende arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Utvecklingsområden Bakgrund I den samordnade delrapporten avseende Länsstyrelsernas uppdrag om hedersrelaterat våld och förtryck framkom könsstympning av flickor och kvinnor som ett eftersatt område. Barn- och tvångsäktenskap är ytterligare ett utvecklingsområde som Länsstyrelserna identifierat. Vidare framhölls hedersrelaterat våld och förtryck med koppling till missbruk och kriminalitet som eftersatta områden. Andra uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck är kusinäktenskap och månggifte (polygami). Två områden som vi inte vet särskilt mycket om. Vi ställer därför frågor för att se om det finns ett behov av utveckling även av dessa områden. 55

56 Könsstympning av flickor och kvinnor Anser ni att berörda aktörer har kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor? Varför anser ni att berörda aktörer inte har kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor? Anser ni att det finns framgångsfaktorer i arbetet med flickor och kvinnor som är könsstympade eller som riskerar att utsättas för könsstympning? Vilka anser ni vara de fem främsta framgångsfaktorerna i arbetet med flickor och kvinnor som är könsstympade eller som riskerar att utsättas för könsstympning? Max 5 svar ska anges. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck Kunskap om målgruppens utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck Kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor Identifiering av målgruppen Mandat att arbeta med målgruppen Intern samverkan Extern samverkan Integrering av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer 56

57 Handlingsplaner Metodstöd Arbetsrutiner Platser i skyddade boenden Anpassade insatser Långsiktighet Ekonomiska resurser Annan framgångsfaktor, ange: Anser ni att det finns brister i arbetet med flickor och kvinnor som är könsstympade eller som riskerar att utsättas för könsstympning? Vilka anser ni vara de fem främsta bristerna i arbetet med flickor och kvinnor som är eller riskerar att utsättas för könsstympning? Max 5 svar kan anges. Brist på kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck Brist på kunskap om målgrupps utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck Brist på kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor Svårigheter att identifiera målgruppen Brist på mandat att arbeta med målgruppen Brist på intern samverkan Brist på extern samverkan Brist på integrering av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer Brist på handlingsplaner Brist på metodstöd Brist på arbetsrutiner Brist på platser i skyddade boenden Brist på anpassade insatser Brist på långsiktighet Brist på ekonomiska resurser Annan brist, ange: _ 57

58 _ Ge gärna exempel på hur hedersrelaterat våld och förtryck kan uttrycka sig för flickor och kvinnor som är könsstympade eller som riskerar att utsättas för könsstympning. Här kan ni framföra övriga synpunkter om flickor och kvinnor som är könsstympade eller som riskerar att utsättas för könsstympning. Barn- och tvångsäktenskap Anser ni att berörda aktörer har kunskap om barn- och tvångsäktenskap som en del av hedersrelaterat våld och förtryck? Varför anser ni att berörda aktörer inte har kunskap om barn- och tvångsäktenskap som en del av hedersrelaterat våld och förtryck? Kommer ni i kontakt med personer som har förts utomlands för att ingå äktenskap mot sin vilja eller som 58

59 har ingått äktenskap utomlands mot sin vilja? Beskriv hur ni arbetar för att hjälpa personer som har förts utomlands för att ingå äktenskap mot sin vilja eller som har ingått äktenskap utomlands mot sin vilja. Anser ni att det finns framgångsfaktorer i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap som en del av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka anser ni vara de fem främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap som en del av hedersrelaterat våld och förtryck? Max 5 svar ska anges. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck Kunskap om målgruppens utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck Kunskap om barn- och tvångsäktenskap Kunskap om relevant lagstiftning Identifiering av målgruppen Mandat att arbeta med målgruppen Intern samverkan Extern samverkan Integrering av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer Handlingsplaner Metodstöd Arbetsrutiner Kontakter med berörda aktörer för att hjälpa personer som förts utomlands Möjligheter för Utrikesdepartementet att agera i länder där Sverige har tydliga samverkansavtal Svenskt medborgarskap 59

60 Platser i skyddade boenden Placering i familjehem Anpassade insatser Långsiktighet Ekonomiska resurser Andra framgångsfaktorer, ange: Anser ni att det finns brister i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap som en del av hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka anser ni vara de fem främsta bristerna i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap som en del av hedersrelaterat våld och förtryck? Max 5 svar ska anges. Brist på kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck Brist på kunskap om målgrupps utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck Brist på kunskap om barn- och tvångsäktenskap Brist på kunskap om relevant lagstiftning Svårigheter att identifiera målgruppen Brist på mandat att arbeta med målgruppen Brist på intern samverkan Brist på extern samverkan Brist på integrering av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer Brist på handlingsplaner Brist på metodstöd Brist på arbetsrutiner Brist på kontakter med berörda aktörer för att hjälpa personer som förts utomlands Svårigheter för Utrikesdepartementet att agera i länder där Sverige saknar tydliga samverkansavtal Avsaknad av svenskt medborgarskap Brist på platser i skyddade boenden Brist på placering i familjehem Brist på anpassade insatser Brist på långsiktighet Brist på ekonomiska resurser 60