Hur bör elhandeln organiseras?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur bör elhandeln organiseras?"

Transkript

1 Hur bör elhandeln organiseras? En analys av den svenska elmarknadens regelverk Elforsk rapport 2004:10 Lars Bergman Eirik S. Amundsen Mars 2004

2

3 Hur bör elhandeln organiseras? En analys av den svenska elmarknadens regelverk Elforsk rapport 2004:10 Lars Bergman Eirik S. Amundsen Mars 2004

4

5 Hur bör elhandeln organiseras? En analys av den svenska elmarknadens regelverk Elforsk rapport 2004:10 Lars Bergman Eirik S. Amundsen

6

7 Förord De senaste årens genomgripande förändring av spelreglerna på elmarknaden är ett stort marknadsekonomiskt experiment. För att denna nya ordning verkligen skall leda till en effektiv elförsörjning krävs ökad kunskap om hur en elmarknad i konkurrens verkligen fungerar och hur de problem som vi ser bäst ska lösas. Inom ramen för Elforsks Market Design-program bedrivs såväl teoretisk som praktisk forskning kring funktionerna på en avreglerad elmarknad. Programmet finansieras av svenska elföretag, Svensk Energi, EBL-kompetans i Norge samt av staten genom Svenska Kraftnät och Statens Energimyndighet. Slutförda studier och konferensmaterial finns samlade på programmets hemsida där arkivet kontinuerligt uppdateras med tillkommande rapporter och studier. Stockholm, mars 2004 Peter Fritz Programsekreterare Market Design Elforsk AB i

8

9 Författarnas förord Under arbetet med denna rapport har vi dragit nytta av samtal med många personer med kunskaper om elmarknadsfrågor i allmänhet och den svenska elhandeln i synnerhet. Vi är tacksamma mot alla, men vill särskilt nämna Gunnar Fabricius, Peter Fritz, Richard Green, Lennart Hjalmarsson, Paul Joskow, Stephen Littlechild och Göran Morén. Vi har också haft stor nytta av de synpunkter som deltagarna vid ett seminarium vid Elforsk gav på en tidigare version av rapporten. Ingen av de personer som givit synpunkter och på annat sätt påverkat vårt arbete har emellertid något ansvar för våra analyser och slutsatser. Bergen och Stockholm i februari 2004 Eirik S. Amundsen Lars Bergman iii

10

11 Innehållsförteckning 1 SYFTE OCH UPPLÄGGNING BAKGRUND EU:S ELMARKNADSDIREKTIV DEN INTERNATIONELLA DEBATTEN DEN SVENSKA ELHANDELN FÖRETAGEN ELHANDELSFÖRETAGENS KOSTNADER KONTRAKTSFORMER I SVERIGE OCH NORGE VILKA KONSUMENTVÄRDEN SKAPAR ELHANDELSFÖRETAGEN? ELHANDELSFÖRETAGENS UTBUD AV TJÄNSTER PRISRISKER KVANTITETSRISKER EXKURS: KOSTNAD ATT BÄRA RISK ELHANDELSFÖRETAGEN OCH ELMARKNADENS EFFEKTIVITET SLUTSATSER OM KONSUMENTVÄRDEN I ELHANDELN DEN INTERNATIONELLA DEBATTEN OM ELHANDELNS ORGANISERING HOGAN OCH EFFICIENT DIRECT ACCESS ALTERNATIVA MODELLER FÖR ELHANDEL MODELLERNA KRITERIER FÖR JÄMFÖRELSE JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIVEN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV DE SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTERNA AV OLIKA ALTERNATIV EN ALTERNATIV MODELL FÖR ELHANDELN EU:S DIREKTIV BEHÖVER ELHANDELN REFORMERAS OCH I SÅ FALL HUR? FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ORGANISK EFFEKTIVISERING EN MARGINELL REFORM SLUTORD...50 v

12

13 1 Syfte och uppläggning Under det senaste decenniet har långtgående reformer av elmarknadens regelverk genomförts i ett stort antal länder. Den genomgående ambitionen har varit att ge marknadskrafterna ett större spelrum på en tidigare reglerad marknad. Fri prisbildning och decentralisering av investeringsbeslut är en gemensam ingrediens i de nya regelverken. Målet är en elmarknad där effektivitet och konsumentintresse skall säkras genom konkurrens snarare än genom central styrning och reglering. Det speciella med den nya elmarknad som nu växer fram är att dess institutioner, dvs regelverk, aktörskategorier och organiserade marknadsplatser, till stor del tillkommit genom en central reglering. Det vanliga är att marknadens institutioner i stället växer fram och anpassas på marknadens villkor; regler, aktörskategorier och organiserade marknadsplatser finns därför att de visat sig bidra till en bättre fungerande marknad. Mot denna bakgrund är det sannolikt att en del av de institutioner som skapats i samband med elmarknadsreformerna inte är ändamålsenliga och därför med tiden bör och kommer att förändras. Detta är ett av skälen till den stora aktivitet som råder inom forskningsområdet electricity market design. Samtidigt måste man beakta att förändringar i elmarknadens regelverk kan medföra höga kostnader och en lång omställningsperiod. Med andra ord måste de fördelar som en ny organisering av elhandeln kan medföra ställas mot de kostnader som anpassning till ett nytt regelverk för med sig. Syftet med denna rapport är att på uppdrag av Elforsk identifiera förändringar i elhandelns organisering och reglering som kan bidra till en från samhällsekonomisk synpunkt bättre fungerande elmarknad 1. Det samhällsekonomiska perspektivet innebär att två frågor står i fokus. Den första rör förhållandet mellan den marginella kostnaden för att producera och distribuera el och det pris för som de slutliga elförbrukarna måste betala. För att elförsörjningen skall vara effektiv från samhällsekonomisk synpunkt måste konsumentpriset på el vara lika med den relevanta marginalkostnaden. Man kan därför säga att det samhällsekonomiska perspektivet till stora delar sammanfaller med ett konsumentperspektiv på elmarknad och elpriser. Den andra frågan rör den totala kostnaden för att producera och distribuera el. Från samhällsekonomisk effektivitetssynpunkt bör denna kostnad vara så låg som möjligt. En viktig utgångspunkt för vårt uppdrag är några nyligen framförda förslag om en omvälvande förändring på detta område. Den föreslagna organiseringen av elhandeln skiljer sig från det nuvarande på två avgörande punkter. För det första skall nätbolagen 1 Två begrepp återkommer ofta i samhällsdebatten kring elmarknaden. Det första är fungerande elmarknad. Det är ett begrepp som inte är särskilt väl definierat och som inte återfinns i en lärobok i nationalekonomi. Emellertid anses en marknad i allmänhet fungera om det ständigt finns ett jämviktspris, dvs ett pris vid vilket utbud och efterfrågan balanserar. Huruvida detta pris är oväntat högt eller lågt, och hur det förhåller sig till relevanta kostnader för produktion och distribution av produkten i fråga, är en annan sak. Det andra begreppet är effektiv elmarknad. Med detta avses en marknad där jämviktspriset är lika med den från samhällsekonomisk synpunkt relevanta marginella kostnaden för att producera och transportera den aktuella produkten. 1

14 svara för all försäljning av el 2 inom respektive distributionsområde. Därmed försvinner i praktiken de nuvarande elhandelsföretagen, medan nätföretagen får utökade uppgifter. För det andra skall all försäljning av el ske till spotmarknadspris. Därmed exponeras elkonsumenterna för finansiella risker som under rådande förhållanden bärs av elhandelsföretagen. Enligt förslagsställarna skulle denna organisering av elhandeln medverka till en bättre fungerande elmarknad och leda till samhällsekonomiska vinster. Vår uppgift är att analysera och utvärdera dessa förslag och att mot bakgrund av våra analyser eventuellt föreslå förändringar i gällande regler för elhandeln i Sverige. De analyser och slutsatser som vi redovisar i det följande bygger på studier av relevant litteratur, särskilt den internationella litteraturen på området. Vi har också haft diskussioner med en rad olika personer med kompetens och erfarenheter av särskild betydelse för den aktuella frågeställningen samt genomfört en mindre studie av elhandeln i Norge. Vidare har EME Analys på vårt uppdrag genomfört en kartläggning av den svenska elhandelns struktur samt de kostnader för leverantörsbyten mm som den nuvarande organiseringen av elhandeln medför. Rapporten är disponerad på följande sätt: I det närmast följande avsnittet redovisas några utgångspunkter för den följande diskussionen kring elhandelns organisering. En av dessa utgångspunkter är EU:s elmarknadsdirektiv medan en annan är den internationella debatten om elhandeln och betydelsen av konkurrens i denna. I avsnitt 3 ges en kortfattad beskrivning av den svenska elhandelns struktur. Där görs också vissa jämförelser med den norska elhandelns struktur. Därefter (avsnitt 4) diskuteras elhandelsföretagens nuvarande uppgifter och de konsumentvärden som elhandelsföretagen direkt och indirekt kan skapa. I avsnitt 5 redovisas och kommenteras den internationella diskussionen om elhandelns organisering. Avsnitt 6 ägnas åt en jämförelse fyra mellan olika modeller för elhandelns organisering. Dessa modeller är utformade mot bakgrund av den svenska och internationella diskussionen som redovisats i de föregående avsnitten. I avsnitt 7, slutligen, redovisas våra slutsatser. 2 Vi bortser från att vissa industriföretag köper el direkt från producent eller NordPool. 2

15 3 ELFORSK

16 2 Bakgrund Som bakgrund till den följande diskussionen om elhandelns organisering finns det skäl att kort beröra två förhållanden. Det ena är utvecklingen av ett för hela EU gemensamt regelverk för elmarknaden och de restriktioner som detta kan innebära med avseende på möjligheterna att ändra regelverket för den svenska elhandeln. Det andra är den internationella debatten om elhandelns organisering och de slutsatser som där har dragits. 2.1 EU:s elmarknadsdirektiv Enligt EU:s första elmarknadsdirektiv (96/92/EG), som sedan 1999 är införlivat i medlemsländernas lagstiftning, skall alla större elkonsumenter ha tillgång till den fria elmarknaden. Konkret innebär detta att större elkonsumenter skall ha rätt att fritt välja elleverantör. Tillsammans skall dessa större konsumenter svara för minst 30 procent av elförbrukningen, dvs definitionen av stor elkonsument skall anpassas så att graden av marknadsöppning är minst 30 procent i varje medlemsland. I EU:s andra elmarknadsdirektiv (2003/54/EG) föreskrivs att den minsta tillåtna graden av marknadsöppning skall öka och nå 100 procent senast i juni I det första direktivet föreskrevs att företag som bedriver både nätverksamhet och elhandel skall vara organiserade så att ledning och ekonomisk redovisning för respektive verksamheter hålls strikt åtskilda ( management and accounting separation ). Detta har senare skärpts och kravet är nu att nätverksamhet och elhandel senast från juni 2007 skall bedrivas av skilda juridiska personer ( legal separation ). Båda dessa regler reflekterar målet att skapa en integrerad europeisk elmarknad med konkurrens och fri prisbildning i produktion och handel, samtidigt som transmission och lokal distribution även fortsättningsvis skall skötas av reglerade monopolföretag. Ett viktigt delmål är att konsumenternas skall ha möjligheter att fritt välja mellan konkurrerande leverantörer. Ett eventuellt nytt regelverk för den svenska elhandeln måsta alltså vara utformat så att det ger konsumenterna möjligheter att välja mellan olika elleverantörer på det sätt som EU:s elmarknadsdirektiv föreskriver. Nuvarande regelverk i Sverige uppfyller emellertid elmarknadsdirektivets krav med bred marginal. Graden av marknadsöppning är redan nu 100 procent, vilket innebär att även hushåll och andra småförbrukare är fria att välja elleverantör. Med andra ord gäller det som brukar kallas full retail competition i Sverige. Samma förhållande råder i Norge och en del andra länder och utvecklingen inom EU går generellt, om än långsamt, i denna riktning (se Green (2001)). Vidare innefattar det svenska regelverket redan nu krav på att nätverksamhet och elhandel skall bedrivas i skilda bolag ( legal separation ). Detta medför bland annat att de svenska elhandelsföretagen har en relativt fristående ställning med avseende på ägande, möjligheter till fusioner mm. I flertalet andra länder, där man nöjt sig med den minimala grad av separation mellan reglerad och konkurrensutsatt verksamhet som 4

17 EU:s första elmarknadsdirektiv förskriver ( management and accounting separation ), finns det i allmänhet en hög grad av integration mellan nät- och elhandelsföretag. Den svenska modellen 3 har i allmänhet ansetts främja effektivitetshöjande strukturell omvandling på elmarknaden och därmed bidra till lägre elpriser för såväl stora som små elkonsumenter. Konsumenternas möjlighet att fritt välja elhandelsföretag, och konkurrensen om kunderna mellan dessa, har ansetts bidra till effektiv konkurrens och lägre priser på elmarknaden. Det är också mycket som talar för att erfarenheterna av den svenska modellen, speciellt reglerna om full marknadsöppning och legal separation mellan nätverksamhet och elhandel, har påverkat innehållet i EU:s andra elmarknadsdirektiv. Under senare år har emellertid förslag om en radikal omorganisering av den svenska elhandeln förts fram, först av konsulten Gunnar Fabricius 4 och senare av Miljöpartiet i en motion till riksdagen 5. Grundtanken i dessa förslag är, som nämndes ovan, att nätföretagen skall sköta all försäljning av el inom respektive nätföretags distributionsområde och att ett standardkontrakt för alla elkonsumenter införs. Enligt detta kontrakt skall konsumentpriserna bestämmas av spotmarknadspriserna under den relevanta tidsperioden tillsammans med en reglerad avgift som bestäms av nätföretagets tillkommande kostnader. Med den föreslagna ordningen skulle elhandelsföretagen bli överflödiga. Med andra ord skulle den gamla elmarknadens eldistributionsföretag, med lokala monopol, återuppstå och konsumenterna skulle förlora den nyvunna rätten att själva välja elleverantör. Därmed torde en elmarknadsreform med denna innebörd vara oförenlig med EU:s elmarknadsdirektiv. Emellertid är det möjligt att förslaget skulle kunna modifieras så att det, utan att fundamentalt förändras, skulle kunna vara förenligt med EU:s elmarknadsdirektiv. Denna fråga diskuteras i avsnitt Den internationella debatten Den svenska diskussionen om elhandelns organisering är varken ny eller unik för Sverige, även om den institutionella bakgrunden för debatten skiljer sig emellan olika länder. I den internationella litteraturen på området brukar den av Fabricius m fl förordade modellen kallas spot price pass-through. Modellen har också många anhängare, men också kritiker. Förslag om spot price pass-through i elhandeln framfördes av William Hogan, professor vid Harvard University, i början av 1980-talet 6. Men enligt bland andra Hogan själv var det Larry Ruff som några år tidigare lanserat idén. I en rad artiklar har Hogan senare argumenterat för elhandel baserat på spot price pass-through. Dock är det främst Paul Joskow, professor vid MIT, som med vederbörliga referenser till Ruff och Hogan i detalj utvecklat argumenten för kontrakt av denna typ 7. I en nyligen utkommen 3 Som till stora delar är en nordisk modell. 4 Se Fabricius (2002) 5 Motion till riksdagen 2003/04: Elmarknaden hindrar konkurrensen. 6 Se Hogan (1994) 7 Se Joskow (2002) 5

18 lärobok 8 argumenterar Steven Stoft för spot price pass-through som den mest naturliga kontraktsformen i elhandeln. Kritikerna av att i praktiken avveckla elhandelsföretagen menar att dessa har en viktig funktion på elmarknaden. Den mest artikulerade motståndaren till tanken på obligatoriska kontrakt baserade på spot price pass-through är professor Stephen Littlechild 9, tidgare Regulator i Storbritannien. Littlechild har anfört både teoretiska argument och praktiska erfarenheter av konsumenternas bristande intresse för denna typ av kontrakt som stöd för sin ståndpunkt. Innebörden av de olika förslagen och kritiken av dessa diskuteras något mer ingående i avsnitt 5. Här räcker det att konstatera att det även bland de mest ansedda specialisterna på electricity market design finns olika uppfattningar om hur elhandeln bör organiseras. Med andra ord finns det ingen market design som kan anses vara entydigt överlägsen alla andra. 8 Se Stoft (2002) 9 Se Littlechild (2000) och Littlechild (2002). 6

19 7 ELFORSK

20 3 Den svenska elhandeln 10 En analys av olika alternativ för organiseringen av elhandeln måste utgå från en beskrivning den svenska elhandelns struktur i olika avseenden. I detta avsnitt ges inledningsvis en kort översikt av vilka företag som är verksamma i elhandeln och dessas relativa storlek. Därefter diskuteras elhandelns kostnader, särskilt de kostnader som bedöms hänga samman med den nuvarande organiseringen av elhandeln. Avslutningsvis diskuteras fördelningen mellan olika typer av kontrakt på den svenska elmarknaden. Som jämförelse redovisas motsvarande uppgifter för den norska elmarknaden. 3.1 Företagen Vid mitten av år 2003 var omkring 125 företag registrerade hos Svenska Kraftnät som leverantörer av el till slutförbrukare. Dessa företag kan delas in i tre grupper. Den första är de nationellt verksamma elhandelsföretagen som marknadsför sina tjänster nationellt och har en inte oväsentlig del av sina kunder utanför sitt gamla monopolområde (i de fall de har haft något monopolområde). Exempel på elhandelsföretag i denna kategori är Telge Energi, Kraft och kultur, Storuman Energi, OKQ8 och Hydro. Statoil var tidigare en nationellt aktiv aktör men valde att lämna den svenska elmarknaden. Den andra gruppen är de regionalt verksamma elhandelsföretagen. De ser en viss region som sin marknad och bedriver därför ingen nationell marknadsföring. Genom samfakturering av elanvändning och annan kommunal verksamhet har många regionala elhandelsföretag en lokal prägel. Många av de regionalt verksamma elhandelsföretagen har skapats genom att geografiskt näraliggande elhandelsföretag gått samman i ett gemensamt bolag för elhandel. I andra fall har bolaget fått sin nuvarande storlek genom uppköp av geografiskt näraliggande elhandelsföretag. Ett exempel på det sistnämnda är Östkraft som har vuxit genom förvärv av geografiskt näraliggande elhandelsföretag och nätbolag. Den tredje och antalsmässigt största gruppen är de lokalt verksamma elhandelsföretagen. Flertalet företag inom denna grupp vänder sig enbart till kunder inom ett givet nätbolags distributionsområde. Detta sammanfaller ofta med det tidigare kommunala elbolagets verksamhetsområde. De mindre lokala elhandelsföretagen kan i sin tur delas in i olika grupper. Den första utgörs av bolag som är återförsäljare i eget namn och som i vissa fall helt eller delvis ägs av något av de stora kraftbolagen. Elhandelsföretagets riskhantering och förvaltning av slutkunder sköts då av det stora kraftbolaget i form av en separat kraftportfölj. Ett exempel på elhandelsföretag i denna grupp återförsäljare är Söderhamn Elförsäljning. Den andra gruppen utgörs av lokala elhandelsföretag som helt bedriver sin verksamhet i ägarbolagets namn. Det finns då ingen egen kraftportfölj för det lokala elbolaget som i stället integreras direkt i det stora ägande kraftbolagets namn. Ett exempel på ett sådant intressebolag är Katrineholms Energi som säljer el via ägaren Östkraft. Den tredje 10 Detta avsnitt bygger på en utredning som gjorts av EME Analys. 8

21 gruppen är de självständiga lokala elhandelsföretagen. De anskaffar och säljer kraft till sina kunder i egen regi. För att attrahera kunder att stanna kvar hos den lokala aktören erbjuder de ibland en viss rabatt på ordinariepris. Alternativt säljer de endast till lokala kunder inom det lokala nätområdet. Storleken på denna typ av rabatt kan uppgå till ca 2,5 öre/kwh. Exempel på elhandelsföretag inom denna typ av aktör är Eksjö Energi. Nedanstående stapeldiagram visar hur de elhandelsföretag som är verksamma i Sverige (år 2003) är fördelade mellan de ovan diskuterade tre kategorierna. I diagrammet anges också hur stor andel av elhandelsföretagen inom respektive kategori som har balansansvar. Som framgår av diagrammet är det ett relativt litet antal elhandelsföretag som är verksamma i hela landet eller inom en större region. Det betyder att antalet konkurrerande elhandelsföretag kan skilja sig väsentligt mellan olika lokala marknader. Elhandelsföretag i Sverige uppdelade inom geografiskt verksamhetsområde Nationella aktörer Regionala aktörer Lokala aktörer Med balansansvar Utan balansansvar Figur 3.1 Elhandelsföretag i Sverige uppdelade inom geografiskt verksamhetsområde. Källa: Svenska Kraftnät och företagens hemsidor. Den svenska elmarknaden i stort domineras av ett fåtal aktörer. De tre största kraftbolagen har tillsammans en sammanlagd marknadsandel i Sveriges på omkring 75 procent, exklusive Vattenfalls ägarintresse i Plusenergi (50 procent) och Sydkrafts förvärv av Graninge. De tre största kraftbolagen har behållit en mycket stor del av de kunder som de före elmarknadens avreglering 1996 hade i sina gamla monopolområden. Därefter har företagen vuxit genom omfattande förvärv av mindre, ofta kommunalt ägda, elhandelsföretag. Ett förhållande som möjliggjort detta är att de finansiella riskerna på elmarknaden blivit större och mer komplexa, vilket medfört skalfördelar i riskhanteringen och därmed konkurrensnackdelar för de mindre elhandelsföretagen. Samtidigt har de större elhandelsföretagen utnyttjat de potentiella skalfördelarna och byggt upp kompetens för analyser och kontinuerlig riskbedömning. I nedanstående figur visas de tio största elhandelsföretagens försäljning fördelad på dels antalet kunder, dels försåld kvantitet. Som indirekt framgår av figuren har Vattenfalls kunder i genomsnitt en större förbrukning än Sydkrafts och Fortums kunder. Det är 9

22 därför troligt att Vattenfalls kunder i genomsnitt uppvisar en högre priskänslighet än Sydkrafts och Fortums kunder Elförsäljning i Sverige Kunder TWh Figur 3.2 Elförsäljning i Sverige. Källa: Kraft-Affärer. 3.2 Elhandelsföretagens kostnader Som underlag för den fortsatta diskussionen om elhandelns organisering är det lämpligt att översiktligt belysa arten och storleken av de kostnader som uppstår i elhandeln. Dessa kostnader måste täckas av marginalen mellan elhandelsföretagens försäljningspris och inköpspris. Handelsmarginalens storlek är en indikator på den samhällsekonomiska betydelsen av ökad effektivitet i elhandeln. Om den nödvändiga handelsmarginalen är liten, så är den potentiella samhällsekonomiska vinsten av effektivare elhandel också liten. En viktig fråga i sammanhanget är vilka, och hur stora, kostnader som skulle kunna undvikas eller kraftigt reduceras genom en förändring av elhandelns organisering. Som bakgrund till den följande diskussionen kan nämnas att elhandelsföretagens marginaler sjönk mellan 1996 och Dock steg marginalerna i s k tillsvidarekontrakt under denna period. Efter 2001 har marginalerna i fastpriskontrakt stigit. En överslagsmässig beräkning tyder på att marginalen mellan elhandlarnas försäljnings- och inköpspriser vid slutet av 2003 i genomsnitt uppgick till 7-8 öre/kwh Avgifter till NordPool För att få handla på NordPool Elspot måste en aktör vara medlem av börsen. Kostnaderna för detta är dels en startavgift på NOK, dels en årlig avgift på NOK. För ett företag som väljer att vara clearingkund hos NordPool är kostnaden NOK per år. Omsättningsavgiften på den fysiska marknaden är 0,25 NOK/MWh för alla kundkategorier. År 2002 var den totala omsättningen på Elspot 124,4 TWh (111,9 TWh år 2001). Även på den finansiella marknaden finns det en inträdesavgift på NOK och en årlig avgift för deltagande motsvarande NOK. Omsättningsavgifterna för finansiella kontrakt ligger på 0,025 NOK/MWh. På den finansiella marknaden omsattes 1 018,7 TWh under 2002 (909,9 TWh år 2001). NordPool har inte uppgifter om hur stor 10

23 del av detta som kommer från elhandlare respektive producentföretag, men som en indikation nämner de att cirka 20 procent av handeln rör prissäkring medan resterande 80 procent är relaterad till trading 11. Det är uppenbart att de fasta avgifterna ger upphov till skalfördelar som gynnar större elhandelsföretag. En omorganisering av elhandeln som innebär att samtliga nätföretag måste bli aktörer på Elspot innebär att en del av dessa skalfördelar skulle gå förlorade Administrativa kostnader Elleveranser till slutkunder för med sig administrativa kostnader av olika slag. Till stor del uppstår dessa kostnader i elhandelsföretagen, men vissa kostnader uppstår i nätföretagen. Det sistnämnda är speciellt de kostnader som hänger samman med mätning av förbrukning och distribution av relevanta mätvärden till de företag som svarar för fakturering av slutkunderna. Detta förhållande beror på att det, med nuvarande organisering av elhandeln, i allmänhet finns kunder till flera elhandelsföretag inom ett nätföretags distributionsområde. En annan typ av kostnader som uppstår i nätföretagen hänger samman med att enskilda kunder byter elleverantör. Nätföretagens kostnader för att förse elhandlarna med mätvärden och för att administrera leverantörsbyten betalas direkt av kunderna genom nätavgifter. Kostnaderna för det centrala avräkningssystemet hos Svenska Kraftnät täcks i princip av de balansansvariga företagen och ingår i de avgifter som de tar ut av sina kunder. Med andra ord reflekterar en del av nätavgifterna kostnader som egentligen är en del av elhandelns kostnader. Ett elhandelsföretags kostnad för att hantera en kund beror i hög grad på om denna finns i det egna området, dvs det nät där elhandelsföretaget är den dominerade leverantören, eller i något annat område. Detta belystes i utredningen Månadsvis avläsning av elmätare 12. I denna utredning bedömdes en elhandlares administrativa kostnader för en kund utanför det egna området uppgå till ca 300 kronor per år, medan motsvarande kostnad för en kund inom det egna området bara var ca 200 kronor per år. Till detta kommer att kostnaden för en kund i det egna området normalt kan delas med nätföretaget i området eftersom det fortfarande är vanligt att nät och kraft samfaktureras. Sammantaget visar detta att den nuvarande organiseringen av elhandeln medför kostnader som inte skulle uppstå om nätföretagen, i enlighet med det förslag som beskrevs i inledningen, skulle svara för att försäljningen av el till slutkunderna. Frågan är då hur stora kostnader som totalt skulle kunna undvikas om elhandeln organiserades i enlighet med detta förslag. Det är inte lätt att besvara denna fråga med någon större grad av säkerhet, men en överslagsmässig kalkyl kan göras. Det finns ungefär en miljon elkunder i andra områden. Med den ovan angivna extra kostnaden på 100 kr/år för var och en av dessa blir den totala kostnaden 100 MKr per 11 Enligt samtal med personal på NordPool STEM, ER

24 år. Denna kostnad uppstår i elhandelsföretagen och täcks av den handelsmarginal som dessa tar ut av sina kunder. Återstoden av de extra kostnaderna uppstår i nätföretagen. När det gäller nätföretagens löpande rapportering av mätvärden till elhandelsföretagen kan man skilja mellan schablonavräknade och timavräknade kunder. Enligt uppgift från den s k Schablonavräkningsdelegationen uppgår nätföretagens kostnader för schablonavräkningen till ca 40 kronor per kund och år utslaget på alla ca 5 miljoner kunder. Den totala beräknade kostnaden är således omkring 200 Mkr per år. Kostnaderna för att administrativt hantera de timavräknade kunderna varierar kraftigt mellan olika nät. I vissa fall ligger kostnaden i paritet med de genomsnittliga kostnaderna för schablonavräkning, medan det i andra fall uppges röra sig om kostnader på tusentals kronor per kund och år. Totalt uppgår antalet timavlästa kunder dock bara till 2-3 procent av kundstocken. Om kostnaderna för att rapportera dessa kunder till det centrala avräkningssystemet skulle vara så hög som 500 kronor per år så skulle det röra sig om kronor per kund utslaget på hela kundkollektivet. Den totala kostnaden skulle då uppgå till Mkr per år. Ett nätföretags kostnad för att administrera en kunds byte av leverantör utgörs av en avläsningskostnad på i genomsnitt 150 kronor per avläsningstillfälle. Denna kostnad ingår i den normala nätavgiften och belastar således inte bara de kunder som faktiskt byter leverantör. Om man antar att 4 procent av kunderna byter leverantör varje år så får alla kunder får bära en kostnad på ca 6 kronor per år för leverantörsbyten. Den totala kostnaden är då omkring 30 Mkr per år. Sammantaget innebär detta att den nuvarande organiseringen av elhandeln, dvs med separata elhandelsföretag och möjlighet för kunderna att byta elleverantör, medför administrativa kostnader som uppgår till omkring 400 Mkr per år eller 80 kr per kund och år. Dock måste man räkna med att de kostnadsparametrar som ligger bakom denna uppskattning reflekterar förhållandena under en inkörningsperiod och att det torde finnas en stor potential för kostnadsreduktioner. En mer realistisk, framåtblickande, uppskattning ligger därför betydligt lägre än 400 Mkr per år, kanske i intervallet Mkr per år eller ännu lägre. Det skulle innebära en kostnad per kund på kr per år Riskrelaterade kostnader En annan typ av kostnader som bärs av elhandelsföretagen är relaterade till de pris- och kvantitetsrisker som hänger samman med elhandeln. Nedanstående sammanställning av kostnaden för att bära dessa risker är hämtade från den s k Konkurrensutredningen som i sin tur utnyttjade data från Svensk Energi. 13. Intervallen för de olika komponenterna reflekterar till en del skillnader mellan olika kunder. Främst är intervallen dock ett mått på de finansiella risker som elhandelsföretagen är exponerade för. Innan vi diskuterar siffrorna i tabellen finns det skäl att kort förklara innebörden av de olika kostnadsslagen. 13 SOU 2002:7, Elkonkurrensutredningen. 12

25 Kostnad för prisområdesskillnader: Ett elhandelsföretag köper el till det pris som gäller för det område där företagets kunder finns, dvs det relevanta områdespriset. Detta pris kan skilja sig från det s.k. systempris som bestäms på Elspot och som är det underliggande priset i de finansiella instrument som handlas på NordPool. Elhandelsföretaget kan antingen gardera sig mot avvikelser mellan systempris och områdespris genom att köpa ett särskilt finansiellt kontrakt ( contract for differences ) eller själv bära denna prisrisk. I båda fallen uppstår en kostnad. Kostnad för avvikande förbrukningsprofiler: Ett elhandelsföretag erbjuder sina kunder att köpa el till ett visst pris under en viss period. Detta pris reflekterar en bedömd genomsnittlig tidsfördelning, profil, på kundens elförbrukning. Med kunskap om de egna kundernas profil kan elhandelsföretaget säkra sina inköpspriser. Enskilda kunder kan dock ha en avvikande profil och exempelvis ha en hög konsumtion under perioder med höga priser och en låg konsumtion under perioder med låga priser. Dessa avvikelser medför kostnader för elhandelsföretaget. Kostnad för volymfel: Ett elhandelsföretag bygger sina egna inköp av el under en viss period på en bedömning av kundernas samlade förbrukning under denna period. Om kundernas faktiska förbrukning avviker från den förväntade tvingas elhandelsföretaget köpa eller sälja el på Elspot och åsamkas därmed kostnader. Vi återkommer till dessa kostnader i samband med diskussionen om kvantitetsrisker i avsnitt 4. Kostnad för balanskraft: Ett elhandelsföretag som har balansansvar är skyldigt att i möjligaste mån ha balans mellan inköp och försäljning av el under varje drifttimme. Alla avvikelser leder till inköp eller försäljning av balanskraft, ofta till oförmånliga priser 14. Elhandelsföretag som inte har balansansvar köper i stället denna tjänst från ett annat företag. I båda fallen uppstår en kostnad. Kostnad för valutakurssvängningar: Handeln på NordPool sker med NOK som valuta (Euro från 2005). De svenska elhandelsföretagens försäljning är emellertid i SEK, vilket innebär att det finns en valutakursrisk. Företagen kan 14 Det svenska systemet för reglering är uppbyggt med ett tvåprissystem, där en handlare aldrig kan tjäna på att avsiktligt göra prognosmissar. I bästa fall kan en obalans regleras till samma pris som spotpriset för aktuell drifttimme (plus omsättningsavgift). I annat fall får man mindre betalt vid försäljning eller får betala mer vid köp av balanskraft än om motsvarande transaktion utförts på spotmarknaden dygnet innan. Omsättningsavgiften på balanskraft stipuleras i balansavtalet mellan SvK och balansansvarig. Den uppgår för närvarande till 1 SEK/MWh. Den volym av balanskraft som omsattes från till följd av prognosmissar från elhandelsföretagen var år 2002 cirka 2,4 TWh. Fram till den sista augusti 2003 var motsvarande siffra cirka 1,7 TWh. Detta motsvarar en genomsnittlig prognosmiss på 1,7 procent av omsatt volym. Den genomsnittliga avvikelsen mellan upp-eller nedregleringspris och spotpriset var 89,6 SEK/MWh under Fram till slutet av augusti 2003 var motsvarande pris 123,7 SEK/MWh. Om man antar att alla elhandlare missar med 1,7 procent i sina prognoser, så blir den genomsnittliga kostnaden för balansansvar ungefär 1,5 2,1 SEK/MWh. En prognosmiss på cirka 5 procent skulle på motsvarande sätt ge balanskostnader på cirka 5-6 SEK/MWh. 13

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Elhandel Plan Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Handläggare: Lennart Karlsson 1 Innehållsförteckning 1. Användning och uppdatering av strategidokumentet...

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Fungerar den nya elmarknaden?

Fungerar den nya elmarknaden? LARS BERGMAN Fungerar den nya elmarknaden? Avsikten med den nya ellag som trädde i kraft i Sverige vid nyåret 1996 var att skapa förutsättningar för konkurrens och fri prisbildning på elmarknaden. Förväntningarna

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Elreformen som gick snett?

Elreformen som gick snett? Elreformen som gick snett? Bättre konkurrens, billigare elpriser och mer kundinflytande. Det var målen med avregleringen av svensk elmarknad. Men dagens ägarkoncentration, höga elpriser och krångliga elräkningar

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-12-17,

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 Frågor och svar Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 ÖVERGRIPANDE Fråga 1: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Varför blir Sandviken Energi nu Bixia? Vi går samman med Bixia för att bli starkare

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas rörliga elpriser Elområde 4 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Tillsvidarepriserna under första halvåret 2010. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tillsvidarepriserna under första halvåret 2010. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tillsvidarepriserna under första halvåret 2010 En rapport från Villaägarnas Riksförbund Inledning Sedan 1996 är elhandelsmarknaden avreglerad och företag kan fritt etablera sig som leverantör av el till

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas rörliga elpriser Elområde 1 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Prioriterade frågor 2014-2015 Medlemsdiskussion på årsmötet den 12 maj 2014 och beslutade på styrelsemötet den 10 juni 2014 Maj 2014 Innehåll Förord.......3

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

teckna avtal sänk din elkostnad!

teckna avtal sänk din elkostnad! MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att

Läs mer

Mälarenergi. Elavtal för privatkund.

Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi och elmarknaden. Över 150 år av erfarenhet. Den 3:e april 1861 bildades Gaslysnings Aktiebolaget i Westerås. På den tiden hade företaget fullt upp med att

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Inköpsstrategi Elenergi

Inköpsstrategi Elenergi Styrande dokument Senast ändrad /2012-10-02 Inköpsstrategi Elenergi Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Ekonomikontoret Dokumentnamn Inköpsstrategi Elenergi Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Rådgivningsrapport. Piteå kommun. Upphandling av El. Dick Hedquist. november 2012

Rådgivningsrapport. Piteå kommun. Upphandling av El. Dick Hedquist. november 2012 Rådgivningsrapport Upphandling av El Piteå kommun Dick Hedquist november 2012 Upphandling av El 2012-11-29 Dick Hedquist Namnförtydligande november 2012 Piteå kommun Upphandling av El Innehållsförteckning

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Trelleborgs Energiförsäljning AB

Trelleborgs Energiförsäljning AB Trelleborgs Energiförsäljning AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet 15 december 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Bolagets övergripande målsättning

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:05 Författare: Johan Nilsson, Johan Leymann och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

En elmarknad i förändring

En elmarknad i förändring En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Konkurrensen på elmarknaden

Konkurrensen på elmarknaden Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi www.ifn.se/forskning/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi Energimyndigheten Bakgrund Elmarknaden kännetecknas av hög marknadskoncentration

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

18 juni 2014 2014-06-19 1

18 juni 2014 2014-06-19 1 18 juni 2014 2014-06-19 1 Syntes av Market Design etapp IV Syntesarbete under våren 2014 Slutsatser i mer lättillgänglig form Tomas Wall och Lars Magnell har arbetet fram och tillbaka Monika Adsten, Stefan

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet

Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Prisjämförelse mellan el märkt Bra Miljöval och dess icke-miljömärkta motsvarighet Utförd av: Statistiska Centralbyrån Martin Kullendorff Marcus Widén Oktober 2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BRA MILJÖVAL

Läs mer

Budspridning och transaktionskostnader

Budspridning och transaktionskostnader Budspridning och transaktionskostnader inom offentlig upphandling Mats Bergman och Johan Stake Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskar främst om konkurrens- och

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 Anmälan till Husbyggnadsvaror HBV Förening senast 15 september 2015 1(6) 1 Inbjudan Välkommen att delta i HBVs samordnade upphandling

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Banverkets upphandling av EL. Leveransdivisionen/Logistik 0243-44 56 86 lars,g,johanssson@banverket.se

Banverkets upphandling av EL. Leveransdivisionen/Logistik 0243-44 56 86 lars,g,johanssson@banverket.se Banverkets upphandling av EL Lars Johansson Leveransdivisionen/Logistik 0243-44 56 86 lars,g,johanssson@banverket.se gj Som huvudansvarig för elinköp måste man ha djup kunskap kring två helt olika inköpsfrågor

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer