VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

Transkript

1 1 (9) Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser på detta sätt. 1. BAKGRUND Ibland uppstår fel i de normala avräkningsrutinerna. Det kan finnas ett flertal orsaker till att fel uppstår t.ex. mätfel, strukturfel, fel i rapporteringen från nätägaren, felaktiga uppgifter från elhandelsföretagen m.m. Felen kan leda till att en aktör (elhandelsföretag och/eller balansansvarig) drabbas av kostnader för en elleverans som en annan aktör får intäkterna av. T.ex. mätfel kan få konsekvenser för balansansvariga, elhandelsföretag, nätägare och slutkunder. En uppgörelse mellan parterna (kan innefatta elhandelsföretag, balansansvariga och nätföretag) ska ses som en neutral justering i efterhand och bör efterlikna den riktiga avräkningen i stort, men ändå förenklad för att spara administration hos involverade aktörer. Det huvudsakliga syftet med bilateral efterkorrigering är att ekonomiskt neutralisera de fel som inträffat. I vissa fall är det inte möjligt att enligt lag eller allmänna leveransvillkor helt neutralisera de ekonomiska konsekvenser som felet inneburit. Den part som i dessa fall är orsak till felets uppkomst ska då bära de eventuella merkostnader som uppstått. Eftersom parterna idag tillämpar olika principer för efterkorrigeringar har en gemensam branschpraxis efterfrågats. Syftet med detta dokument är att underlätta för elmarknadens aktörer vid hanteringen av fel i avräkningsrutinerna. Det ska därvid särskilt noteras att innehållet i detta dokument endast ska utgöra ett stöd och underlag för berörda parter vid en reglering och att innehållet särskilt ska avtalas mellan parterna för att det ska vara gällande dem emellan.

2 2 (9) 2. PRINCIPER Nätföretaget har ansvaret att säkerställa felaktigt avräknad energivolym och informera de aktörer (elhandelsföretag och/eller balansansvariga) som har blivit felaktigt avräknade. Nedan återfinns en princip för hur efterkorrigeringen ska hanteras. Avräkningsprincipen kan sammanfattas i nedanstående steg: Steg 1 Differens identifieras Aktör (-) Aktör (+) NÄTFÖRETAG Samtliga parter har ett ansvar för att löpande säkra rätt struktur och identifiera eventuella fel. Steg 2 Utredning Nätföretaget utreder tillsammans med berörda aktörer vem som burit balansrespektive leverantörsansvar för den aktuella anläggningen. Steg 3 - Underrättelse och beräkningsunderlag Nätföretaget fyller i standardformulär Rättelse av felaktigt avräknad kraft underlag som beskriver resultatet och orsaken till korrigeringen. Nätföretaget tar även fram uppgifter om energivolymer som ska korrigeras och sänder till berörda parter. Samtliga parter ska vara eniga och godkänna utredningens resultat. Steg 4 Prissättning av korrigerad volym Den aktör (elhandelsföretag och/eller balansansvarig) som felaktigt burit kostnader före korrigeringen fakturerar berörda parter enligt den godkända utredningen, se Steg 3 ovan.

3 3 (9) 3. RUTINER 3.1 Generellt En uppgörelse ska i första hand göras mellan de aktörer (elhandelsföretag och/eller balansansvariga) som är direkt berörda. Nätägaren har en central roll i uppgörelsen då det är nätägaren som måste leverera relevanta mätvärden för att uppgörelsen ska komma till stånd. Alla volymer kan korrigeras, även små volymer. Förutsatt att de fakturerats på ett korrekt underlag ska de också regleras ekonomiskt. Parterna får sinsemellan avtala om en eventuell volymgräns. Den aktör som väljer att inte fakturera små volymer avstår därmed rätten att ställa en fordran på den andra aktören. Detta ska i så fall meddelas motparten via t.ex. e-post. Preskriptionstiden för bilateral efterkorrigering är generellt 10 år. När det gäller bilaterala efterkorrigeringar pga. mätfel så skiljer sig preskriptionstiden eftersom rutinen alltid påverkar slutkund. Enligt elbranschens allmänna avtalsvillkor (NÄT 2009 N och EL 2009 N) samt preskriptionslagen för konsument är således preskriptionstiden gentemot en kund vid mätfel begränsad till tre år, oavsett om det rör sig om en konsument eller näringsidkare. Såvitt gäller högspänningskund är dock preskriptionstiden vid mätfel begränsad till tolv månader (NÄT 2009 H), om inte annat särskilt avtalats. Enligt rättspraxis bör det beaktas att slutkund inte kan efterdebiteras en redan slutavräknad tidsperiod. Däremot är slutkund berättigad att återfå tillgodobelopp även för en sådan period. 3.2 Korrigering av timleveranser Fel som upptäcks före Svenska kraftnäts korrektionsavräkning Fel som berör timavräkningen ska korrigeras i balansavräkningens korrektionsfas. Nätägaren korrigerar struktur, mätvärden och aggregerade mätvärden och rapporterar dessa enligt normala rutiner. Dessutom informerar nätägaren berörda aktörer om korrigeringen. Berörda aktörer behöver inte vidta några extra åtgärder utöver den ordinarie korrektionsavräkningen. För fel som upptäcks i timavräkningen (avseende förbrukning) före korrektionsavräkningen men efter leveransstart, och ändringen medför att Svenska kraftnäts strukturrapport inte gäller, ska ändringen hanteras utanför balansavräkningen eftersom Svenska kraftnät ej gör ändringar retroaktivt. I dessa fall ska ändringen hanteras enligt Fel som upptäcks efter Svenska kraftnäts korrektionsavräkning Nätägaren informerar de aktörer som berörs av korrigeringen. Nätägaren tar fram ett underlag enligt Steg 3 och 4 ovan och sänder detta till de involverade aktörerna. De aktörer som felaktigt burit kostnader före korrigeringen fakturerar berörda parter enligt det överenskomna standardformuläret, Energi- och fakturaunderlag.

4 4 (9) Ekonomisk reglering Timvis spotpris, aktuellt elområde (Luleå, Sundsvall, Stockholm, Malmö), NordPools notering LULSEK, SUNSEK, STOSEK, MALSEK, ska användas för att prissätta de energimängder (förbrukning eller produktion) som är aktuella för regleringen. För debitering av ränta så ska Riksbankens referensränta plus 2 % -enheter användas (gäller från och med ). För perioder före ska Riksbankens diskonto plus 2 %-enheter användas. Vald räntemetod baseras på en traditionell metod använd i det svenska bankväsendet vid vilken räntan räknas dag för dag, som om varje månad har 30 dagar, och bankåret därmed 360 dagar. Utöver spotpriset för de aktuella energimängderna i regleringen ska följande tillägg införas för anläggningar med förbrukning: före , tillägg med 1,5 SEK/MWh fr.o.m t.o.m , tillägg med 3 SEK/MWh fr.o.m , tillägg med 2 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 11 SEK/MWh vid höglasttid under månaderna december, januari och februari fr.o.m , tillägg med 1,5 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 10 SEK/MWh vid höglasttid under månaderna december, januari och februari fr.o.m , tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 8 SEK/MWh vid höglasttid under månaderna december, januari och februari fr.o.m , tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 4 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars fr.o.m , tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 3,75 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars. fr.o.m , tillägg med 2,0 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,0 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 4,25 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars. fr.o.m , tillägg med 2,1 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,1 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 4,25 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars. Fr.o.m , tillägg med 2.3 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,3 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 6 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars.

5 5 (9) Förklaring av tillägg: Period Tillägg Effektavgift Balanskostnad Effektavgift Balanskostnad Effektreserv Balanskostnad Förbrukningsavgift Utöver spotpriset för de aktuella energimängderna i korrigeringen ska följande avdrag införas för anläggningar med produktion: Avdrag med 1,5 SEK/MWh Från och med tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs grundavgift produktionsenergi i balansavräkningen om 0,5 SEK/MWh Från och med tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs grundavgift produktionsenergi i balansavräkningen om 0,65 SEK/MWh Från och med tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs grundavgift produktionsenergi i balansavräkningen om 0,5 SEK/MWh. Från och med tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs grundavgift produktionsenergi i balansavräkningen om 0,55 SEK/MWh. Från och med tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs grundavgift produktionsenergi i balansavräkningen om 0,65 SEK/MWh. 3.3 Korrigering av schablonleveranser Fel som upptäcks före Svenska kraftnäts slutavräkning Volymfel som avser schablonleveranser korrigeras i slutavräkningen. Nätägaren korrigerar felaktigheterna och rapporterar de slutliga andelstalen enligt normala rutiner. Dessutom informerar nätägaren berörda aktörer om justeringen. Nätägaren tar fram ett underlag enligt Steg 3 och 4 ovan och sänder detta till de involverade aktörerna. Aktörerna behöver inte vidta några åtgärder för att felaktiga energivolymer ska rättas, de rättade uppgifterna ligger i de slutliga andelstalen. Dock har aktörerna rätt att fakturera tilläggsavgifter och ränta kopplat till den felaktiga volymen och tidsperioden som korrigeringen avser. För fel som upptäcks inom schablonavräkningen före Svenska kraftnäts slutavräkning men efter leveransstart, och ändringen medför att Svenska kraftnäts strukturrapport inte gäller, ska ändringen hanteras utanför balansavräkningen eftersom Svenska kraftnät inte gör ändringar retroaktivt. I dessa fall ska ändringen hanteras enligt

6 6 (9) Fel som upptäcks efter Svenska kraftnäts slutavräkning Nätägaren informerar berörda elhandelsföretag/balansansvariga. Nätägaren tar fram ett underlag enligt Steg 3 och 4 ovan och sänder detta till de involverade aktörerna. De aktörer som felaktigt burit kostnader före regleringen fakturerar berörda parter enligt det överenskomna standardformuläret, Energi- och fakturaunderlag Ekonomisk reglering Regleringen avser att ekonomiskt korrigera felaktigheter mellan aktörer. Den ska dock inte ses som en justering av kvalitén i de preliminära andelstalen för den enskilde aktören. Denna praxis avser ej att reglera felaktigheter som påverkar samtliga aktörers andelstal i ett nätområde. Vid denna typ av felaktigheter får aktörer vända sig till Svenska kraftnät. Priset som använts i slutavräkningen används även vid korrektioner, dvs. Svenska kraftnäts schablonavräkningspris för aktuellt elområde, det viktade månadsmedelpriset. I de fall schablonavräkningspriset ej är känt används månadsmedelpris för Nord Pools notering för aktuellt elområde, LULSEK, SUNSEK, STOSEK eller MALSEK. För debitering av ränta så ska Riksbankens referensränta plus 2 % -enheter användas (gäller från och med ). För perioder före ska Riksbankens diskonto plus 2%-enheter användas. Vald räntemetod baseras på en traditionell metod använd i det svenska bankväsendet vid vilken räntan räknas dag för dag, som om varje månad har 30 dagar, och bankåret därmed 360 dagar. Utöver Svenska kraftnäts schablonavräkningspris för de aktuella energivolymerna i regleringen ska följande tillägg införas för anläggningar med förbrukning: före , tillägg med 1,5 SEK/MWh fr.o.m t.o.m , tillägg med 3 SEK/MWh fr.o.m , tillägg med 2 SEK/MWh. Dessutom med ett tillägg för effektreservkostnaden med 6 SEK/MWh under månaderna december, januari och februari fr.o.m , tillägg med 1,5 SEK/MWh. Dessutom med ett tillägg för effektreservkostnaden med 5,5 SEK/MWh under månaderna december, januari och februari fr.o.m , tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom med ett tillägg för effektreservkostnaden med 4,5 SEK/MWh under månaderna december, januari och februari fr.o.m , tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 2,2 SEK/MWh under perioden från den 16 november till och med den 15 mars fr.o.m , tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 1,9 SEK/MWh under perioden från den 16 november till och med den 15 mars.

7 7 (9) fr.o.m , tillägg med 2,0 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,0 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 2,13 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars. fr.o.m , tillägg med 2,1 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,1 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 2,13 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars. Fr.o.m , tillägg med 2.3 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,3 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 3 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15 mars. Förklaring av tillägg: Period Tillägg Effektavgift Balanskostnad Effektavgift Balanskostnad Effektreserv Balanskostnad Förbrukningsavgift Utöver Svenska kraftnäts schablonavräkningspris för de aktuella energivolymerna i regleringen ska följande avdrag införas för anläggningar med produktion, detta avser perioden före Efter detta datum ska all produktion vara timmätt och timavräknad vilket innebär att någon produktion inte ska korrigeras inom schablonavräkning: Avdrag med 1,5 SEK/MWh Avdragen avser kostnader för balanshanteringen. Korrigering av produktionsvolym efter se ovan under Fördelning av kraft vid mätfel Nedanstående avräkningsförfarande följer gällande föreskrifter, dvs. att nätförlusterna är den restpost som kvarstår då all annan kraft är avräknad. Bilateral efterkorrigering behöver också tillämpas när rapporterad energivolym för en slutkund blivit fel. Sådana fel hanteras generellt som mätfel. Korrigering av mätfel innebär att kraft ska omfördelas mellan nätägare och slutkunden via aktörerna. Ett mätfel kan slå åt båda hållen och i slutändan sker en debitering/kreditering mot nätägare och slutkund via respektive leverantör.

8 8 (9) Mätfel kan vara fysiska dvs. ett direkt fel i mätanläggningen /mätinsamlingen eller administrativa och kan då bero på exempelvis felaktigt upplagd mätarkonstant i ett debiteringssystem eller att rapportering skett från fel mätpunkt. Korrigering av kraft i samband med mätfel hanteras på samma sätt som övrig bilateral korrigering mellan aktörerna. Efter denna korrigering ansvarar respektive leverantör för slutregleringen mot sin kund. Merkostnader i samband med korrigeringen hanteras på samma sätt som i övriga fall. För tim- och schablonserier i perioden efter Svenska kraftnäts slutavräkning ska aktören som blivit påförd för höga energivolymer fakturera den leverantör/ balansansvarig som är ansvarig för leverans av nätförluster till nätägaren, se Den nätförlustansvarige fakturerar sedan vidare till nätföretaget i form av en ökad nätförlustleverans, se Energiflöden Nätföretag Leverantör av nätförluster Leverantör av energi Slutkund Energiomfördelning vid negativt mätfel (för låg förbrukning eller för hög produktion rapporterad) Nätföretag Leverantör av nätförluster Leverantör av energi Slutkund Energiomfördelning vid positivt mätfel (för hög förbrukning eller för låg produktion rapporterad) Då elhandelsföretagen har slutavräknat en kund och inte kan föra vidare en eventuell justering mot denna kund, ska mätfelet ligga kvar hos nätföretaget som nätförlust. Denna energivolym korrigeras sedan mot leverantören av nätförlusterna. 3.5 Fördelning av kraft vid dubbelavräkning av balanskraft Nedanstående avräkningsförfarande följer gällande föreskrifter, det vill säga att nätförlusterna är den restpost som kvarstår då all annan kraft är avräknad. Bilateral efterkorrigering behöver tillämpas då en aktör registrerats två gånger av ett nätföretag för samma anläggning. Konsekvensen blir att aktören får betala för dubbelt så hög energiförbrukning som den har rätt att fakturera vidare till kund. Detta innebär även att nätförlusterna i samma grad blivit för lågt beräknade. För att rätta felet ska aktören som blivit påförd för höga energivolymer fakturera aktören som bär ansvaret för nätförlusterna. Aktören som bär ansvaret för nätförlusterna fakturerar sedan vidare detta till nätföretaget i form av ökade nätförluster.

9 9 (9) Korrigering av kraft i samband med ovanstående fel hanteras på samma sätt som övrig bilateral korrigering mellan aktörerna. För timserier för perioden före Svenska kraftnäts korrektionsavräkning se För schablonserier för perioden före Svenska kraftnäts slutavräkning se För timserier i perioden mellan Svenska kraftnäts korrektions- och slutavräkning ska elhandelsbolag/balansansvarig som blivit påförd för höga energivolymer fakturera aktören som bär ansvaret för nätförlusterna, se Aktören som bär ansvaret för nätförlusterna ska ej fakturera energivolymer vidare till nätföretaget eftersom detta korrigeras i samband med Svenska kraftnäts slutavräkning se För tim- och schablonserier i perioden efter Svenska kraftnäts slutavräkning ska aktören som blivit påförd för höga energivolymer fakturera aktören som bär ansvaret för nätförlusterna, se och aktören som bär ansvaret för nätförlusterna fakturerar sedan vidare till nätföretaget i form av ökade nätförluster, se ÖVRIGT 4.1 Skadeståndsskyldighet I de fall då part inte blir kompenserad för de kostnader som han haft i samband med den felaktiga regleringen, har denna part rätt till ekonomisk kompensation från den part som har felat. Följande skadeståndsprincip ska gälla för denna principöverenskommelse. Den överensstämmer med vad som gäller enligt NÄT 2004 ELLEV, 8.1 st 1. Har part överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet enligt detta avtal i förhållande till den andre ska han svara för uppkommen skada samt ersätta motpartens skäliga kostnader till följd av överskridandet eller åsidosättandet. Ersättning för ren förmögenhetsskada utgår inte. Detta är en normal skadeståndsbestämmelse mellan två avtalsparter. Bestämmelsen innebär att den part som felat ska ställa saker och ting tillrätta samt ersätta motparten för de kostnader som på grund av felet uppstått för honom. Märk att med det innehåll som bestämmelsen har ersätts inte vad som brukar benämnas ren förmögenhetsskada, dvs. utebliven vinst och liknande. Begreppet skäliga kostnader innebär att den skadelidande parten måste begränsa sina skadeanspråk till vad som kan anses skäligt och rimligt i varje enskilt fall.