A farmer based organisation

Transkript

1 A farmer based organisation en fältstudie från det Fairtrade-certifierade kakaokooperativet Kuapa Kokoo i Ghana Johanna Carlsson Röda Korsets Folkhögskola Caroline Faxe Augusti 2013 Erika Granstrand Stockholm Emilie Schultze

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Material Reflexivitet 1 2. Bakgrund Kakao i Ghana Fairtrade i Ghana 3 3. Organisationsanalys Kuapa Kokoo bakgrund Kooperativ och demokrati Organisationsschema Kultur och meningsskapande Kuapa Kokoos stöd till odlarna 6 4. Aktörsanalys Cecilia Appianim, Administratör & Uppköpare och Distriktspresident Yawowusu Ansah, Distriktchef Nicholas Adjei-Gyan, Forsknings & Utvecklingsadministratör Isaac och Grace Dwira, odlare Övriga odlare inom Kuapa Kokoo Francis Amoakoh, odlare utanför Kuapa Kokoo Diskussion och slutsats 11 Källförteckning 14 Bilaga 1 15 Bilaga 2 16

3 1. Inledning Ghana är världens näst största producent av kakao och en stor del av befolkningen i de västra och centrala delarna av landet är på ett eller annat sätt beroende av kakaon för sitt leverne. Kakao är också en råvara som vittnar om de orättvisor som världshandeln bygger på. I den värdekedja som börjar med kakaoutvinning och slutar med färdiga chokladprodukter är det ingen som tjänar så lite eller har så lite makt som kakaoodlaren. Många odlare har inkomster som inte är tillräckligt för att kunna försörja sig själva och sina familjer, än mindre för att kunna investera i effektivare odlingsmetoder eller skyddsutrustningar mot skadliga bekämpningsmedel. Det är med bakgrund av de orättvisa handelsförhållanden som Fairtrade verkar som en aktör i Ghana och andra utvecklingsländer. I Ghana var kakaosektorn länge helt kontrollerad av staten, och det var först efter dess liberalisering i början på talet som den första Fairtrade-certifierade chokladen kunde säljas. År 1993 bildades det odlarägda kooperativet Kuapa Kokoo och två år senare erhöll det sin första Fairtrade-certifiering. Idag, tjugo år senare, har Kuapa Kokoo vuxit till att bli en aktör som både utmärker sig som det största kakaokooperativet i världen och det första odlarkooperativet som är delägare till ett chokladföretag. Det är också en organisation som har ambitioner att göra skillnad för sina odlare genom att verka för deras rättigheter och välbefinnande. Frågan som denna studie lyfter är hur detta i praktiken fungerar och om Kuapa Kokoo är den förändringsaktör som man önskar vara. Resultaten lyfter inte bara frågor kring Kuapa Kokoos arbete men också tankar kring vad Fairtrade innebär och vilka möjligheter och begränsningar som finns i att verka för en rättvisare världshandel. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka det Fairtrade-certifierade kakaokooperativet Kuapa Kokoos organisationsstruktur och dess påverkan på individuella medlemmars möjlighet till förbättrade villkor som kakaoodlare. Ett delsyfte är att kartlägga Kuapa Kokoos struktur samt den kontext där organisationen verkar i Ghana. Genom att anta två perspektiv, dels på en strukturell nivå där organisationen Kuapa Kokoo beskrivs dels på individnivå där observationer från de enskilda odlarnas situation ska beskrivas. Dessa perspektiv ska komplettera varandra och tillsammans svara på frågeställningen: 1.3 Är kakaokooperativet Kuapa Kokoo en modell som kan leda till förbättrade villkor i Ghanas kakaoproduktion? 1.4 Metod Till grund för denna rapport ligger ett 14 dagars långt fältbesök där ett tjugotal intervjuer och observationer genomförts. Arbetsmetoden i fält bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fältbesök, intervjuer och deltagande observationer som underlag. Arbetet har varit nära knutet till rapportens huvudinformant, Cecilia Appianim som arbetar som uppköpare på kooperativet Kuapa Kokoo samt området, Breman Asikuma, vilket utgör rapportens avgränsning. Intervjuer har föregåtts av diskussioner kring upplägget av intervjuerna för att komma åt informanternas åsikter och upplevelser, snarare än för att få fram särskilda svar, och målet var alltid att föra en dialog med de intervjuade. 1.5 Material Möjligheten att möta personer med olika positioner inom Kuapa Kokoo har inneburit att rapporten kunnat samla material från olika nivåer, och därmed ge en bred förståelse för kooperativet och dess roll i ghanansk kakaoproduktion. Intervjuer har även genomförts med människor utan koppling till Kuapa Kokoo. Materialet ger en unik inblick i de olika aktörernas uppfattningar som berörs av och påverkar kakaokooperativet Kuapa Kokoo. 1.6 Reflexivitet För studiens framställning har det varit viktigt för oss att förhålla sig till kontexten som studien producerats i. Det går att generalisera kontextproblematiken till två delar; den första rör förförståelse, både 1

4 från intervjuarens och informanternas sida, den andra delen rör maktasymmetri. Studien, som bygger på ett producentbesök, är en del av en kurs Fair Trade vid Röda Korsets Folkhögskola och producentbesöket ingår som en del i kursen. Detta innebär att vi hade en viss förförståelse av Ghana och stor förförståelse för Fairtrade-certifieringen. Vi visste att vi anlände till fältet med en idé om hur det skulle se ut, och arbetade aktivt mot vår bild av Ghana, för att kunna närma oss de faktiska människor vi träffade, istället för att bara se det som överensstämde med vår bild. De människor som skulle utgöra våra informanter visste att vi var studenter från Röda Korset och att vi studerade Fairtrade. När vi ställde våra frågor tolkades de av informanterna utifrån den förförståelsen. Maktasymmetrin var dels den uppenbara strukturella maktasymmetrin mellan det globala Nord och Syd, mellan hög- och lågutbildad, mellan ekonomiskt privilegierad och utsatt osv., där författarna generellt sett hade mer makt än studiens informanter. Det fanns även andra maktasymmetrier, där förhållandet var omvänt, och det mest relevanta förhållandet här var relationen mellan den som har information och den som vill ha det. Cecilia, vår huvudinformant, var en nyckel till flera personer och platser i fältet, och hon påverkade förstås de dörrar hon öppnat. Maktrelationen mellan Cecilia och de odlare som sålt kakao till henne var något vi analyserade. Ett visst mått av självcensur från odlarnas sida var väntat. Det var tydligt att Cecilia var en driven aktör med en egen agenda, och vid de tillfällen då Cecilia agerade tolk var författarna i stort sett utlämnade till hennes tolkning såväl som tolkande. 2

5 2. Bakgrund I detta avsnitt sätts kontexten för studieobjektet, Kuapa Kokoo. Här redogörs i korta drag de strukturella problem som präglar handeln med kakao och de utmaningar som kakaoodlare i Ghana har. Två för studien viktiga aktörer, Cocobod och Fairtrade International, presenteras även här. Kakao är en råvara som odlas i utvecklingsländer, däribland Ghana, för att sedan förädlas och omvandlas till choklad. Processering av kakao sker nästan uteslutande i industriländer dit den huvudsakliga försäljningen också går. I denna värdekedja går en bråkdel av inkomsten från den färdiga produkten till råvaruproducenterna, medan merparten går till olika mellanhänder och till företagen som producerar och säljer chokladen. Detta är ytterligare problematiskt då priset på kakao, likt andra råvaror på världsmarknaden, är starkt beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Detta betyder att ju mer kakao som produceras desto lägre blir priset på den med andra ord blir odlarnas inkomst lägre i takt med att den totala produktiviteten ökar. Världsmarknadspriset har också över de tjugo senaste åren sjunkit markant, exempelvis var priset på kakao år 2009 endast en fjärdedel av vad det var på slutet på 80-talet (Rättvishandel.net, 2009). De låga priserna på kakao har flera konsekvenser för kakaoodlarna. I Swedwatch-rapporten Chokladens mörka hemlighet från år 2006 lyfts flera problem fram kring kakaoproduktionen i Västafrika upp, varav den låga ersättningen ses som det grundläggande. Odlarnas inkomst är inte tillräcklig för att de ska kunna försörja sig själva och sina familjer. De saknar dessutom pengar för att investera i mer effektiva odlingsmetoder, skyddsutrustningar mot bekämpningsmedel, och för att betala arbetskraft vid de intensivare skördeperioderna. Detta gör också att odlarna många gånger måste arbeta under svåra förhållanden, både fysiskt påfrestande och hälsofarliga. Kakaoindustrin har dessutom vid ett flertal fall uppmärksammats för att barn används som arbetskraft på odlingarna, något som också har en stark koppling till odlarnas låga inkomst (Swedwatch, 2006, 7-9). 2.1 Kakao i Ghana I Ghana odlas cirka 90 % av kakaon av småbrukare som har odlingar på mindre än 5 hektar (Swedwatch, 2006, 6). Lönsamheten är dålig och många saknar kunskap för att förbättra sin skörd eller hävda sina villkor. I Ghana finns dessutom en kultur av att man odlar individuellt vilket ytterligare kan bidra till utsatthet och minskad lönsamhet. Ett annat utbrett problem i Ghana är att uppköpare av kakao riggar vågarna så att odlarna luras på en del av sin ersättning. Odlarna har ofta lite makt att förändra sin situation och att påverka de orättvisa villkor de arbetar genom. Vid sidan av guld och timmer är kakao Ghanas största exportvara vilket innebär att det är av yttersta vikt för landets ekonomi att kakaoproduktionen är så lukrativ som möjligt. Därför bildades Ghana Cocoa Board (förkortat till COCOBOD) år 1947 som är den statliga institution som arbetar med att förbättra produktionen och öka försäljningen av kakao, kaffe och sheanötter i Ghana. De kontrollerar försäljningen och distributionen av all kakao som produceras i Ghana. All kakao köps upp av deras enhet Cocoa Marketing Company till ett fastställt pris som sätts årligen (för närvarande ligger det på 212 GhC/säck á 64 kilo, vilket motsvarar ca 600 kr). Med andra ord finns det inte utrymme för någon aktör att sätta ett högre eller lägre pris än det som nationellt är fastställt, vilket innebär att Fairtrade-kriterierna anpassats för Ghana. Cocobod arbetar också med att förbättra avkastningen och kvalitén på kakaon i Ghana genom forskning och utveckling (CRIG) och kvalitetskontroller (QCC) av all kakao som säljs. För odlarna erbjuder Cocobod avgiftsfria utbildningar och försäljning av subventionerade odlingsutrustningar. Deras stöd syftar emellertid enbart till en ökad produktivitet och innefattar inte sociala aspekter såsom barnarbete eller jämställdhet. Cocobods utbildningar tar dessutom lite hänsyn till ekologiska odlingstekniker, utan istället lyfts konstgödsel och bekämpningsmedel fram som lösningarna för att förbättra kakaoproduktionen i Ghana. 2.2 Fairtrade i Ghana Fairtrade International är en oberoende paraplyorganisation med syftet att förbättra arbetsvillkor och 3

6 levnadssituationen för odlare i utvecklingsländer. Detta, genom att bygga ett alternativt handelssystem som baserar sig på ett partnerskap mellan producenter, uppköpare, företag och konsumenter. Fairtrade International jobbar med att certifiera produkter vars produktion lever upp till särskilt utsatta kriterier, vilka varierar beroende på produkt och typ av producent. Fairtrade sätter även minimipriser/löner och betalar ut premier till certifierade producenter vilka ska investeras i samhällsfrämjande ändamål. Man erbjuder dessutom stöd och utbildning till producenter för att de ska kunna förbättra sin produktion och leva upp till de uppsatta kriterierna. I Ghana arbetar Fairtrade International genom Fairtrade Africa vars huvudsakliga uppgift är att ge stöd till Fairtrade-producenter i Afrika samt att fungera som en bro mellan producenterna och Fairtrade International. Det regionala kontoret för Fairtrade West Africa ligger i Accra och dess koordinator, Kwame Bansen, pratar varmt om Fairtrades arbete i Ghana. Enligt honom är Fairtrade ett utvecklingsverktyg och det enda systemet som verkar för att skydda de små producenterna, samt för att främja deras ekonomiska och sociala rättigheter. I den globala marknaden blir kakaoodlarna ofta utnyttjade och enligt Mr. Bansen behövs Fairtrade för att skapa balans mellan odlare och uppköpare. Idag säljs cirka ton av totalt 1 miljon ton kakao som produceras i Ghana som Fairtrade-kakao. Fairtrade-kriterierna Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Källa: Fairtrade.se 3. Organisationsanalys Organisationsanalysen redogör för Kuapa Kokoos bakgrund och organisationsstruktur och beskriver det operativa arbetet med aktörer inom rättvis handels-rörelsen samt samarbetet med Cocobod. 3.1 Kuapa Kokoo bakgrund År 1993, strax efter det att kakaoindustrin liberaliserats i Ghana, bildas kakaokooperativet Kuapa Kokoo. En grupp kakaoodlare med Nana Frimpong Abrebrese i spetsen och stödda av Twin Trading (en brittisk NGO) bildade kooperativet för att representera odlarnas intressen. Genom att gå samman i kooperativet och starta det egna företaget Kuapa Kokoo Limited kunde odlarna nu sälja sin kakao direkt till det statliga Ghana Cocoa Board, utan mellanhänder. Kuapa Kokoo är ännu det enda odlarägda kooperativet som har fått licens till att sälja kakao till Cocobod (Fairtrade UK, 2010). Namnet Kuapa Kokoo betyder bra kakaoodlande på Twi, det lokala språket. Två år efter bildandet erhöll kooperativet Fairtradecertifieringen och fortsatte arbetet med att förbättra det sociala, ekonomiska och politiska välbefinnandet för sina medlemmar. Antal odlare som finns registrerade i kooperativet är idag I tillägg till Fairtrade Internationals kontroller utför Kuapa Kokoo själva också inspektioner som sedan återrapporteras till Fairtrade International, Twin och Fairtrade Africa. Twin, som arbetar för att främja och utveckla odlares möjligheter att arbeta med Fairtrade, är än idag en viktig aktör inom Kuapa Kokoo då de 4

7 bistår organisationen med utbildningar samt tekniskt och finansiellt stöd. Kuapa Kokoo säljer 40 % av sin produktion som Fairtrade-certifierad kakao till Divine, Cadbury och Anthon Berg. Att siffran endast ligger på 40 % visar emellertid att det finns ett glapp mellan tillgång och efterfrågan på Fairtrade-choklad, då all kakao inom Kuapa Kokoo produceras men inte säljs som Fairtrade. Kuapa Kokoo samarbetar även på flera sätt med Cocobod. Cocobod utför många utbildningar och workshops inom odlingsteknik vilka odlarna inom Kuapa Kokoo får ta del av. Personer med ledande roller inom Kuapa Kokoo, däribland Cecilia Appianim, har även de gått speciella utbildningar från Cocobod i odling och ekonomi. Kuapa Kokoo kan även köpa olika typer av utrustningar från Cocobod till ett subventionerat pris, däribland bekämpningsmedel och skyddsutrustningar. 3.2 Kooperativ och demokrati Kooperativt ägande innebär att verksamheten, vanligtvis ett företag eller förening, ägs av och drivs till förmån för sina medlemmar. Odlare som förut varit utlämnade åt att sälja sin kakao till olika uppköpande företag, ingår nu själva i organisationen de säljer sin produkt till och bidrar på detta sätt till den avkastning som kooperativets medlemmar får ta del av. Den demokratiska struktur som följer kooperativt ägande är väl definierad inom Kuapa Kokoo, och innebär att varje enskild odlare har möjlighet att delta i den demokratiska processen som sker från gräsrotsnivå till regional och nationell nivå (för mer detaljerad beskrivning av beslutsprocessen se bilaga 1). Flera administratörer inom Kuapa Kokoo lyfter fram demokratifrågan som en grundpelare inom organisationen. Yawowusu Ansah, District Manager för Breman-området, menar att odlarna är organisationens ryggrad och alla beslut bygger på deras förslag. Detta är vad som gör kooperativet unikt i den ghananska kontexten. Då kakao odlas småskaligt av flera utspridda odlare innebär det kollektiva ägandet ett nytt och effektivt sätt att organisera sig. Kooperativen gör det möjligt att "work together to mobilize volymes", som Mr Bansen på Fairtrade Africa säger. Många odlare som intervjuats vittnar om vikten av uttrycket "Nndobowa" som betyder Du hjälper mig så hjälper jag dig. Isaac Dwira, en kakaoodlare i Asikuma, berättar om tiden då hans odling var redo att skördas hur han fick hjälp av andra odlare utan kostnad, i gengäld mot att han sedan hjälpte dem. 3.3 Organisationsschema Kuapa Kokoo Farmers Union Kuapa Kokoo Limited Kuapa Kokoo Credit Union Kuapa Kokoo Farmer s Trust Divine Chocolate Company Kuapa Kokoo Farmers Union utgör stommen i kooperativet men har ett flertal underavdelningar. Kuapa Kokoo Limited (KKL) är den kommersiella delen av Kuapa Kokoo. Då KKL ägs av Kuapa Kokoo Farmers Union är det som enda odlarägda företag med rätt att upphandla kakao i Ghana. Förutom det dagliga arbetet med försäljning ekonomiadministration har företaget har även en avdelning kallad Research & Development (forskning och utveckling) med uppdrag att arbeta fram metoder och strukturer som kan förbättra odlarnas kakaoproduktion och sociala välbefinnande, samt organisationen i stort. Avdelningen ska försäkra att principerna och värderingarna från the Union är bibehållna och efterföljs av sina medlemmar. Arbetet leds av ett antal forskare och administratörer, varav en intervjuas längre ner i rapporten. KKL har även en intern kontrollavdelning, Internal Audit, som ansvarar för de interna kontrollerna av kooperativet, och de ska även försäkra att budgeten efterföljs. Under ett möte på 5

8 kakaodepån i Asikuma berättar Emmanuel Karikari, en av de regionalt verksamma kontrollassistenterna, om sitt arbete. Han följer upp och kontrollerar att odlare får sina bonusar och utrustning samt kontrollerar att all data stämmer. Bredvid kontrolluppdraget har han i uppgift att utbilda och hjälpa odlare att förbättra sin situation, genom bland annat utbildning om barnarbetets negativa effekt och om säker kemikalieanvändning. Kuapa Kokoo Credit Union (KKCU) inrättades 2000 med hjälp av Twin Trading och erbjuder odlarna lån. KKCU har som mål att bli en ledande mikro-lånefond för sina medlemmar. I Kuapa Kokoo Farmer s Trust (KKFT) tas beslut om hur premiepengar ska användas. Arbetet leds av en styrelse av förtroendevalda odlare från the Union. Ett unikt inslag i Kuapa Kokos organisation är att kooperativet är aktieägare i ett tillverkande chokladföretag, Divine Chocolate Company. Företaget grundades 1998 i Storbritannien på initiativ av Kuapa Kokoo och med hjälp av organisationer såsom Twin Trading och The Body Shop. År 2006 överlät Body Shop sina andelar av företaget till Kuapa Kokoo som då ägde 45 % av bolaget. Divine är ett odlarägt chokladföretag med ett socialt uppdrag: Att skapa värdiga handelsrelationer och genom det stärka producenter och konsumenter. När Fairtrade ser till att odlarna får bättre handelsvillkor för sin kakao och premie att investera i sin hemkommun, så ser företagsägandet till att de får del av Divines vinster och en starkare röst i kakaoindustrin. Trots att Divine bara står för 5 % av Kuapa Kokoos totala försäljning är de en viktig samarbetspartner då odlarna får ett annat inflytande över produktkedjan även efter det att produktionen i Ghana är avslutad. I och med delägandet har kooperativet två platser i Divines styrelse, och får därmed göra sin röst hörd utanför sin egen odling, på styrelsemöten i England. Enligt flera personer med högre positioner inom Kuapa Kokoo har Divine en mycket viktig roll för kakaokooperativet. Mr Adjei-Gyan, Reaserch and Development Officer inom Kuapa Kokoo, anser till exempel att the two are almost as one. Han menar att samarbetet dem emellan inte bara betyder ökad inkomst och inflytande för Kuapa Kokoo, men också har skapat en ömsesidig förståelse dem emellan och är en källa till stolthet bland odlarna. Å andra sidan, bland de tio odlare som intervjuats i Asikuma framgår det att både kännedomen och förståelsen kring Divine och det speciella samarbetet med Kuapa Kokoo, är låg. 3.4 Kultur och meningsskapande Det finns en tydlig social aspekt i Kuapa Kokoos verksamhet, en stark kultur inom kooperativet som lyfts fram genom olika symboler, slogans och sånger. Konkreta symboler i allt från det egna tyget med Kuapa Kokoos logotyp, de av kvinnogruppen egentryckta tröjorna till slogans och sånger som hör kooperativet till. I mötet med odlarna uppmuntrar Cecilia till att höja sin knutna högerhand och då hon säger - Kuapa och odlarna svarar Papa-paa (best of the best) och på fester sjungs sånger om kooperativet. Kvinnogrupperna har en egen slogan, då Cecilia ropar Kuapa Maa svarar de - Emaa Papa-paa. Allt detta sammantaget ger en bild av kooperativet som tillhörande ett större sammanhang än sig självt och bidrar till dess värdeskapande och betydande roll för samhällena som berörs av Kuapa Kokoo. 3.5 Kuapa Kokoos stöd till odlarna Kuapa Kokoos inkomster, där Fairtrade-premien utgör en viktig del, investeras i områden som direkt gynnar odlarna. Dessa pengar går till tre olika områden. Det första är en bonus som betalas ut till odlarna för varje säck de säljer. I dagsläget ger den ett påslag på 2 GhC (cirka 6 kronor), vilket innebär att odlarna får betalt 214 GhC per säck istället för 212 GhC. Det är en förändring i pris som även i ghananska mått mätt är relativt liten. Det andra området dit Kuapa Kokoos pengar riktas är olika typer av utrustningar till odlarna, däribland machetes, gödningsmedel, bekämpningsmedel och skyddsutrustningar. Detta är både viktigt då det minskar utgifterna för odlarna och då det möjliggör för dem att arbeta enligt de standarder som Kuapa Kokoo, och Fairtrade, har satt. Det sista området dit pengarna går är Fairtradepremiumprojekt. Dessa är projekt ska på ett socialt, ekonomiskt eller ekologiskt sätt gynna utvecklingen i 6

9 lokalsamhället och de har bland annat gått till att bygga skolor och borra brunnar. I dagsläget är det emellertid långtifrån alla samhällen inom Kuapa Kokoo som har fått ta del av premieprojekten. En andra viktig del i Kuapa Kokoos stöd till sina odlare är deras utbildningar och informationsarbete. Alla odlare inom Kuapa Kokoo måste närvara på möten som regelbundet anordnas inom respektive samhälle där de får de lära sig om odlingsteknik, ekonomisk hushållning samt flera sociala frågor. Genom utbildningar i odlingsteknik får odlarna lära sig hur de på ett mer effektivt sätt kan odla, hantera och skörda sin kakao vilket har stor betydelse för deras avkastning. Flera av dessa utbildningar sker i samarbete med Cocobod, några tillsammans med Fairtrade och andra på eget initiativ. Utbildningarna utformas utifrån de uppföljningar som görs av Internal Audit samt utifrån ämnen som efterfrågas av odlarna. Detta är viktigt för att man ska förmedla den mest relevanta utbildning och information, och för att den ska grunda sig på odlarna och deras behov. Samtidigt, som Yawowusu Ansah uttrycker det, managing doesn't end with having the most yield. Kuapa Kokoo lär även ut aspekter som är viktiga för odlarnas leverne och utveckling; något som Fairtrade-kriterierna betonar. Särskild tonvikt läggs vid att motverka barnarbete och betydelsen av att satsa på utbildning. En annan aspekt som ofta lyfts fram är women empowerment vilket syftar till att stärka kvinnornas roll som odlare och beslutsfattare i sina familjer och i samhället. Inom Kuapa Kokoo bedrivs även olika inkomstgenererande aktiviteter för kvinnor, däribland tvåltillverkning, färgning av tyger och palmoljeutvinning. Andra områden som Kuapa Kokoo utbildar inom är demokrati och enklare ekonomi. Vad gälla miljöområdet följer Kuapa Kokoo de rekommendationer som ges av Cocobod gällande användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel. Dessa innefattar inte, som ovan nämnts, några ekologiska lösningar utan de förespråkar kemikalieanvändning som vägen mot ökad produktivitet. Inom Kuapa Kokoo är man däremot noggrann med att lära ut om hur man applicerar kemikalierna på ett säkert sätt och odlarna förses med skyddsutrustningar. 4. Aktörsanalys I denna del flyttas fokus över till ett antal aktörer inom Kuapa Kokoo och deras personliga erfarenheter och syn på kooperativet. Den första personen som kommer att beskrivas är Cecilia Appianim, studiens huvudinformant, som också får en mer djupgående presentation. Därefter följer resultaten av ett antal intervjuer med olika aktörer inom Kuapa Kokoo, såväl personer med högre positioner som odlare allt för att ge en så bred förståelse av organisationen och dess genomslagskraft som möjligt. 4.1 Cecilia Appianim, Administratör & Uppköpare och Distriktspresident Cecilia Appainim lever i Asikuma samhället, i Bremandistriktet. Hon föddes 1957 och har en treårig utbildning i redovisning från Achimota Business College School. År 1988 anslöt hon sig till Kuapa Kokoo som kakaoodlare och år 2002 valdes hon till administratör- och uppköpare av kakao i samhället Asikuma. Två år senare blev hon dessutom vald till president inom Breman-distriktet, en post som hon idag fortfarande innehar. Hon har även arbetat som ekonomisekreterare på nationell nivå mellan åren 2008 och Cecilia har genom sitt jobb som administratör- och uppköpare och sitt förtroendeuppdrag som distriktspresident en viktig roll inom Kuapa Kokoo. Hon har inflytande över odlarna i sitt samhälle samtidigt som har makt att påverka uppåt i organisationen. Som uppköpare köper Cecilia upp kakaon från 7

10 Kuapa Kokoo-odlarna i sitt samhälle varpå den kvalitetskontrolleras av Cocobod och körs till hamnstaden Tema för export. Hon ansvarar också för att administrera medlemmarna i sitt samhälle och organisera regelbundna möten. På mötena, som vanligtvis sker varannan vecka, förmedlar Cecilia olika typer av utbildningar och andra typer av stöd till odlarna, själv eller med hjälp av utomstående aktörer såsom Cocobod och Fairtrade. Mötena är också ett tillfälle för odlarna att framföra sina åsikter och önskemål, vilka Cecilia sedan tar upp på distriktsnivå med de andra administratör- och uppköparna. Cecilia har därtill, i egenskap av distriktspresident, ansvar för att leda distriktsmötena och att på nationell nivå representera de samlade åsikterna bland odlarna i hennes distrikt. Med andra ord är hon en direkt länk från odlarna på gräsrotsnivå till beslutsorganen på nationell nivå. Cecilia är en kvinna som vill ta plats och göra skillnad. Hon är en aktiv röst inom Kuapa Kokoo och hon har både talat på konferenser i USA och i radio och tv i Ghana. Hon lägger särskild vikt vid det feministiska arbetet inom Kuapa Kokoo som hon menar är centralt för den demokrati som organisationen står för. Hon är engagerad i women empowerment och hon berättar själv om hur det har förändrat hennes liv. Tidigare var hon blyg och stod tillbaka för männen, men idag är hon en kvinna som tar plats i sitt samhälle och som kan prata inför tusentals personer. Hennes roll inom familjen har också den förändrats, från att tidigare ha varit underställd sin man är hon nu den drivande personen i sin familj och överhuvud i hela släkten. What a man can do a woman can also do ; det är ett budskap som är vägledande för Cecilia och något hon förmedlar till de andra kvinnorna inom Kuapa Kokoo. Hon tycker det är väldigt viktigt att kvinnor tar plats inom kooperativet och i samhället. Hon uppmuntrar därför kvinnor att ställa upp till val och att gå samman för att rösta fram varandra. Det var på detta sätt som Cecilia själv blev vald till uppköpare och som den tidigare och den nuvarande ställföreträdande presidenten vann sina positioner. Även om det idag finns en viss representation av kvinnor inom Kuapa Kokoo är det dock fortfarande männen som dominerar ansvarsposterna. Exempelvis finns det idag endast två kvinnliga distriktspresidenter. Cecilia ser emellertid att detta håller på att förändras, inte minst med att presidentsposten innehas av en kvinna. I sitt samhälle leder Cecilia sedan flera år tillbaka en kvinnogrupp, där de kvinnliga odlarna regelbundet träffas för utbildningar, diskussioner och för att bedriva extra inkomstgenererande aktiviteter. Det finns idag endast ett fåtal samhällen med kvinnogrupper men Cecilia har ambitionen att verka för att de sprider sig. Cecilia tror starkt på Kuapa Kokoo och deras arbete. Hon lyfter särskilt fram kooperativets demokratiska struktur vilken utgör grunden för att man hela tiden kan arbeta för odlarna och deras bästa. Detta anser hon gör att Kuapa Kokoo bör ses som en modell för kakaoindustrin i resten av landet. Hon anser vidare att Fairtrade har varit viktigt för Kuapa Kokoo, både genom kriterier och metodstöd, och med premien som gör det möjligt att ge tillbaka mer till odlarna. Vägen framåt för Kuapa Kokoo tror hon ligger i att fler handlar Fairtrade-choklad och inte minst Divines choklad. 4.2 Yawowusu Ansah, Districtschef Mr. Ansah är ansvarig för distriktet Breman, dit Asikuma tillhör. Han ansvarar för de veckovisa möten med distriktets administratörer- och uppköpare; han administrerar utbildningar; och han har ansvar för lagerlokalen dit all kakao inom distriktet lagras och kontrolleras före den skickas till för export. Enligt Mr. Ansah håller Kuapa Kokoos kakao högre kvalitet än andra kakaoföretag han känner till och detta är viktigt eftersom kakao är känsligt för mögel och därmed kan förstöras. Han tror att detta beror på Kuapa Kokoos unika samarbete med sina odlare vilket ger dem möjlighet till förbättrad odlingsteknik och därmed få bättre skördar. Mr. Ansah är positiv till Kuapa Kokoo och det arbete som bedrivs. Han ser inte bara organisationen som en modell för positiv förändring för sina kakaoodlare, utan också som en aktör som verkar för att förbättra kakaoproduktionen i Ghana. Det som skiljer Kuapa 8

11 Kokoo från andra kakaouppköpare i landet är att det är odlarägt och därmed bygger på och verkar för sina odlare. Mr. Ansah lyfter fram utbildning som ett viktigt verktyg för att förbättra odlarnas situation och han poängterar vikten av att höja statusen för yrket. Han tror att odlarnas barn, som i flera fall har fått möjlighet till högre utbildning än sina föräldrar, är framtiden för kakaosektorn och för Ghana. I ett större sammanhang ser Mr. Ansah att Ghanas väg framåt ligger i råvaruförädling och produktion av choklad, både för den inhemska marknaden och för export. Han menar att detta är något som har diskuterats inom Kuapa Kokoo, även om det så här långt inte har materialiserats i något konkret. 4.3 Nicholas Adjei-Gyan, Forsknings & Utvecklingsadministratör Mr Adjei-Gyan arbetar på Kuapa Kokoos nationella enhet för forskning och utveckling (R&D, eng.öv.). Hans ansvarsområden är utbildningen för odlarna, genusfrågor, samhällsprojekt och hanteringen av Fairtrade-premien. Han har arbetat för Kuapa Kokoo sedan 1997, både som odlare och som anställd, och han menar att mycket har hänt under hans tid. Inte minst har organisationen expanderat flera gånger om; odlarnas kunskap och odlingsteknik har förbättrats vilket har gett större och bättre skördar; och strukturerna inom Kuapa Kokoo är idag både mer demokratiska och effektiva. Enligt Mr. Adjei-Gyan skiljer sig Kuapa Kokoo från andra företag som köper in kakao i Ghana. Tack vare att Kuapa Kokoo är ett kooperativ, och därmed är odlarägt, har man kunnat arbeta för att förbättra odlarnas kakaoproduktion och deras leverne, och i förlängningen utvecklingen i deras samhällen. Mycket resurser har lagts ner på R&D och odlarna har gynnats av både kapacitetsutveckling och empowerment. Med en större och bättre skörd, den extra bonusen och subventionerade utrustningar, har odlarnas inkomst ökat. De har dessutom fått ta del av utbildningar inom barnarbete, genus, klimatförändringar och globala frågor. Mr. Adjei-Gyan anser att det som är viktigt för Kuapa Kokoos framtid är att fler Fairtrade-uppköpare handlar deras kakao och att Divine och andra existerande Fairtrade-uppköpare ökar sin försäljning. Det är viktigt för att Kuapa Kokoo ska kunna öka sin kapacitet och förbättra stödet till sina odlare. 4.4 Isaac och Grace Dwira, odlare Isaac och Grace Dwira har 15 odlingslotter i Asikuma. Isaac berättar att han på egen hand har förberett den odlingsmark han har idag. Arbetet på odlingarna är tungt och Isaac och Grace arbetar från tidig morgon med att skörda sin kakao. De arbetar med enkla verktyg och använder sig av skyddsutrustning vid besprutning av bekämpningsmedel. Isaac berättar att medlemskapet i Kuapa Kokoo inneburit att han fått ta del av utbildningar i jordbruksteknik samt kemikaliehantering och att detta haft en positiv inverkan på hans skörd. Ett träd som tidigare gav 20 frökapslar ger idag närmare 100 kapslar. Detta har inneburit att de har höjt sin inkomst, och med de extra pengarna de tjänat har de kunnat köpa nya odlingsmarker och hyra in arbetskraft vid de intensivare skördeperioderna. Grace och Isaac har även fått hjälp från Kuapa Kokoo genom lån för att köpa nya odlingsmarker och investera i arbetskraft vid skörde-säsonger. De berättar också att de har tagit del av workshops kring barnarbete och de har nu både kunskap och möjlighet att låta sina barn utbilda sig istället för att arbeta. De säger också att women empowerment har påverkat deras relation. Tidigare var det Isaac som tog beslut och hade ansvar för pengarna, men idag delar de på ansvaret. Grace har dessutom egna odlingslotter, något vilket hon inte tidigare hade. 9

12 4.5 Övriga odlarberättelser inom Kuapa Kokoo Under studiens två veckor har tio odlare intervjuats. Alla har det gemensamt att de odlar kakao i Asikuma och är registrerade hos Kuapa Kokoo, vilket innebär att de enbart säljer till Cecilia och får ta del av de bonusar och andra förmåner som medlemskapet innebär. De odlare som intervjuats har varit medlemmar i kooperativet i allt från ett till tio år. Nedan följer en sammanfattning av odlarnas berättelser. Se bilaga 2 för översikt av odlare samt intervjuformulär. På frågan om vad som är bäst med Kuapa Kokoo svarar nästan samtliga odlare att det är utrustningarna, framförallt machetes och kemikalier, vilka tidigare utgjorde en stor kostnad. Några svarar också att en fördel med medlemskapet i kooperativet är den utbildning odlarna får ta del av, både tekniska och ekonomiska. De tekniska utbildningarna och den ökade användningen av kemikalier har enligt många odlare varit viktig då den både lett till större och mer kvalitativa skördar. Med ökad avkastning på sina odlingar har kakaoodlarna öka sina inkomster och sina familjers ekonomi. No cheating!, svarar några medlemmar på frågan om vad Kuapa Kokoo innebär. Riggade vågar som anger en lägre vikt än den faktiska, har tidigare varit ett stort problem för många odlare. Det är tydligt att vågen spelar en central roll i kooperativet, och Cecilia visar stolt upp den hon använder sig av och garanterar att den är korrekt inställd. Många berättar också om hur deras barn nu kan gå i skolan, då barnarbete motverkas aktivt av kooperativet samt att den större avkastningen gör att man nu har råd med utbildning och inhyrd arbetskraft vid högsäsongerna. Många av de odlare som intervjuats har barn på universitet. Flera av de kvinnliga odlarna talar om women empowerment som en av fördelarna med Kuapa Kokoo, och menar att det som en man kan göra kan en kvinna göra. De säger också att de har större inflytande över odlingen och pengarna i familjen. Dessa svar kommer dock inte spontant från odlarna utan först efter några ledande frågor. Det är även få som spontant nämner demokrati och odlarinflytande vid intervjuerna. Då frågor ställs kring dessa ämnen nämns de regelbundna mötena med Cecilia, men inte mycket mer. Samma sak gäller för kunskapen kring Fairtrade. Däremot är det många som under intervjuerna säger att Kuapa Kokoo is good for us ; något som tyder på att de har en förståelse för att man inom Kuapa Kokoo arbetar för att förbättra odlarnas situation, och till en viss mån, lyssnar till deras behov. Ingen av de intervjuade nämner heller något om premieprojekt. Detta beror på att Asikuma är ett av de samhällen som ännu inte har fått något premieprojekt tilldelat. Även bonusen pratas det lite om, och snarare i termer av att de skulle vilja få mer betalt än att de är nöjda med de nuvarande 2GhC. 4.6 Francis Amoakoh, odlare utanför Kuapa Kokoo Francis Amoakoh är kakaoodlare i Asikuma och är varken med i Kuapa Kokoo eller något annat kooperativ, utan säljer sin kakao själv. Han berättar att har aldrig fått någon utbildning av Cocobod eller har kunnat köpa utrustningar till subventionerat pris. Hans avkastning ligger på cirka frökapslar per träd. Han har ingen skyddsutrustning eller kunskap om att applicera bekämpningsmedel och måste därför betala för att någon annan som gör det åt honom. Vid sidan om jobbet som kakaoodlare arbetar han som taxichaufför för att kunna försörja sin familj. Han säger att han tror sig bli lurad vid vägningen av sin uppköpare, det statliga Cocoa Marketing Board. Han önskar att han kunde få mer betalt för sin kakao och att han kunde få hjälp med utbildning och utrustningar för sin odling. Francis situation bekräftar den bild av individuella odlare som beskrivs av många i Asikuma; den där odlare blir lurade på pengar och får lite eller ingen hjälp av Cocobod. De står maktlösa att förändra sin situation och har få möjligheter till att på egen hand förbättra sin odling. Detta kan tyckas extra anmärkningsvärt då Francis säljer sin kakao till en statlig uppköpare, och då man från Cocobods sida jobbar så pass flitigt med att stödja odlarna inom Kuapa Kokoo som bor i samma lilla by. 10

13 5. Diskussion och slutsats Avsnittet presenterar en diskussion där olika aspekter från resultatdelen lyfts fram för att besvara studiens huvudfråga: Är kakaokooperativet Kuapa Kokoo en modell som kan leda till förbättrade villkor i Ghanas kakaoproduktion? Modell eller aktör Materialet tyder på att Kuapa Kokoos modell är viktig för att sätta tonen för Ghanas framtid. De aspekter som tydligast utmärker sig grund till de positiva svaren är den demokratiska ordningen samt det faktum att kooperativet är odlarägt, då det innebär att företaget tjänar på att dess odlare har bra villkor. Kuapa Kokoo har en stabil och demokratisk struktur där besluts fattas utifrån förslag från odlarna och deras representanter. Detta ger Kuapa Kokoo en särställning inom kakaosektorn i Ghana, och en styrka i att verka för att förbättra villkoren för sina medlemmar. Studien visar också på att Kuapa Kokoos storlek tillsammans med dess byråkratiska och transparenta struktur bidrar till en stabil organisation som har kraft att påverka. Flera exempel på detta har framkommit i resultatdelen. Ett är hur man systematiskt arbetar för att förbättra odlarnas förutsättningar för mer effektiva odlingar genom R&D, olika typer av utbildningar och verktyg. Ett annat exempel är hur man effektivt tycks ha motverkat barnarbete genom en kombination av utbildningar, kooperativa samarbeten vid skördar och ekonomiska förutsättningar genom mikrokreditlån och ökade inkomster. Ett tredje exempel är hur man som organisation har kunnat skapa viktiga samarbeten med flera betydelsefulla aktörer, såsom Cocobod, Twin Trading och Divine. Detta sagt finns det också begränsningar på hur långt Kuapa Kokoo har nått som positiv förändringsaktör, något som diskuteras längre ner. Råvaruförädling Det unika samarbetet med Divine lyfts upp av Cecilia och andra administratörer, som det bästa med kooperativet. Det är både viktigt då det ger odlarna möjligheten att ta del av inkomsten från den färdiga varan. Ur ett maktperspektiv är det anmärkningsvärt att kakaoodlarna har inflytande över företaget som producerar chokladen. I ett större perspektiv kan detta vara den avgörande framgångsfaktorn då en ökad produktion av kakao i sig inte behöver innebära större förändringar för odlarna, i och med att det driver ner priset på kakaon. Å andra sidan är det viktigt att poängtera att inga av odlarna som intervjuats i Asikuma nämner samarbetet med Divine. Detta tyder på att vetskapen om samarbetet och det ökade odlarinflytandet inte når ända fram. En annan aspekt som är värd att ha i åtanke är att Divine endast står för ett fåtal procent av Kuapa Kokoos kakaoförsäljning, något som begränsar samarbetets genomslagskraft. Konkret och abstrakt arbete Ett annat intressant resultat som studien visar är att utbildning och utrustning är det som gjort störst skillnad för odlarna, medan bonusen och premieprojekten inte tycks ha haft någon större inverkan. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det ofta är de sistnämnda aspekterna som lyfts fram i Fairtradekampanjer. Samtidigt är det inte konstigt att man inom Kuapa Kokoo väljer att rikta sina pengar mot åtgärder som bidrar till ökad produktivitet och minskade utgifter för odlarna. Det är både effektivt och långsiktigt, och för den individuelle odlaren gör en fyr-eller femfaldigt ökad skörd stor skillnad. Å andra sidan kan man se att Kuapa Kokoos blygsamma påverkan när det gäller bonus och premieprojekt också visar på kooperativets begränsningar. Den låga ersättningen för kakaon är, som Swedwatchs rapport konstaterat, ett grundläggande problem för odlare i västra Afrika. Det ringa påslaget på 2 cedis per 64 kilo som Kuapa Kokoo ger är inte tillräckligt för att bidra till en reell ekonomisk förändring för odlarna. Premieprojekten har även de haft begränsad inverkan då få samhällen har fått ta del av dem. Även detta är beklagligt då projekten har visat sig ha stor betydelse i andra samhällen där Fairtrade-certifierade råvaror produceras. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att Kuapa Kokoos storlek och geografiska utspridning spelar in, samt det faktum att Kuapa Kokoo än så länge endast säljer 40 % av sin kakao som Fairtrade. 11

14 Fairtrade - för vems skull? Något som blivit uppenbart under studiens gång är skillnaden i de värden som lyfts fram inom Fairtraderörelsen i väst och bland kakaoodlarna själva. Det odlarna värderar är tekniska utbildningar och verktyg för att kunna bedriva sitt arbete mer effektivt och för att minska sina utgifter. I västerländska Fairtradekampanjer ligger fokus snarare på värden såsom demokrati, empowerment och social utveckling, något som odlarna själva inte lyfte fram som framgångsfaktorer. Ett liknande glapp tycks också finnas mellan odlarna och de informanter som arbetar högre upp inom Kuapa Kokoo, där de senare förvisso värderar utbildningar och verktyg högt men samtidigt fokuserar mycket på demokratifrågan och andra mjukare värden. En ytterligare skillnad finns i kunskapen och förståelsen kring Fairtrade. Medan odlarna har lite kännedom om detta är informanterna högre upp väl medvetna om hur Fairtrade påverkar och är en del av Kuapa Kokoo. Skillnaden i vad man värderar och känner till kan bero på flera faktorer. En är odlarnas situation av svåra arbets- och inkomstförhållanden, något som gör att åtgärden som syftar till att förbättra odling och skörd och därmed inkomst blir av största vikt. Frågor som medbestämmande, jämställdhet och Fairtrade blir i detta sammanhang mindre viktiga och kanske svåra att ens förhålla sig till i en kakaoodlares vardag. En klassisk teori för att beskriva individers sätt att prioritera behov är Maslows behovshierarki. Teorin pekar på vikten av att få grundläggande behov tillfredställda innan högre mål blir viktiga för individen. Först när kroppsliga behov, som mat och skydd mot väder, samt behov av trygghet, kärlek och gemenskap blir införlivade, börjar det bli läge för individera att prioritera behov av uppskattning och självförverkligande. Odlarnas prioritet kan också vara förstärkt av det faktum att många har begränsad eller ingen utbildning alls, och därmed har svårare att lära sig och förstå större frågor som förmedlas. Odlarnas svar kan emellertid också bero på Kuapa Kokoos begränsningar i att nå ut med sitt sociala och demokratiska arbete. Kooperativet har ambitioner att vara en röst för sina odlare och att verka för deras sociala utveckling, men det är oklart huruvida det har det genomslag som man på högre nivå önskar och tror. Det är viktigt att notera att det finns en ambition till kommunikation och representation, och att den ambitionen finns på flera nivåer. Samtidigt finns det utrymme att vara kritisk till hur effektiva man inom Kuapa Kokoo här är. När det gäller jämställdhetsarbetet är Cecilia ett lysande exempel på en kvinna som hade påverkats positivt och lyckats att ta plats i sitt samhälle och inom organisationen, men hennes resa skiljde sig också mycket från de andra kvinnorna som intervjuas. En anledning kan vara hennes utbildningsnivå som både har gett henne möjlighet till en högre position och förutsättningar för att anamma jämställdhetstanken. Det kan dock också grunda sig i att odlarna inte engagerats på ett tillräckligt effektivt sätt för att fullt ut ta till sig av jämställdhetsbudskapet. Samma diskussion kan föras kring demokratiarbetet. Kuapa Kokoos demokratiska grund är något som personer med högre position lyfter fram som den viktigaste framgångsfaktorn för kooperativet, men bland odlarna tycks entusiasmen och förståelsen inte vara fullt så stor. Frågan är därför om Kuapa Kokoo verkligen når ut med sitt demokratiarbete eller om man har byggt en demokratisk struktur utan att till fullo att involvera dem man ämnar representera. Kommunikation och reflexivitet Frågor likt de som ställts i föregående stycke är svåra att besvara, och en anledning till detta är begränsningar i kommunikation med odlarna. Under studien fanns både språkskillnader och kulturkrockar som mycket väl kan ha påverkat svar och skapat missförstånd. Detta kan i sin tur ha påverkat delar av resultatet av studien, något som är viktigt att ha med i åtanke. Att odlarna till exempel inte själva tog upp women empowerment som det bästa med Kuapa Kokoo behöver inte betyda att det inte var en signifikant del av deras liv, utan kan röra sig om en berättarteknik eller ett ödmjukt sätt att förhålla sig till auktoriteter. Det är också viktigt att vara reflexiv i frågeställningen. För personer i Väst kan somliga frågor tyckas relevanta, men för den enskilda odlaren är det kanske irrelevant huruvida det är Kuapa Kokoo eller Fairtrade Africa som står för bonusar eller inbjudan till workshops. Att välja att bli medlem i Kuapa 12

15 Kokoo på grund av rent ekonomiska skäl, utan något som helst intresse av utveckling eller sociala frågor, är också något som en kan tänka sig att en konsument skulle värdera lägre än andra skäl. Slutsats Om man går tillbaka till huvudfrågan finns det flera aspekter som är viktiga att lyfta fram. Kuapa Kokoo har definitivt förbättrat villkoren för sina odlare, men hur stora förändringar man har skapat är svårt att svara på. Vad som kan konstateras efter denna studie är att man både på individnivå och på en större strukturell nivå har gjort skillnad. På individnivå har odlarna inom kooperativet har både kunnat förbättra sin produktion och ökat sin inkomst. På strukturell nivå har man skapat en demokratisk och välbyggd struktur och på en global nivå skapat samarbeten med Fairtrade, Twin Trade och Divine vilket ger förutsättningar för större förändringar för Kuapa Kokoos odlare. Samtidigt finns där begränsningar i hur långt man når i stödet till sina odlare samt frågetecken kring hur väl man når med ambitionerna kring demokrati, makt och social förändring. Å andra sidan är det viktigt att ha i åtanke att man inom Kuapa Kokoo också är begränsad av den spelplan som man verkar inom; odlare med mycket låg eller ingen utbildning alls, patriarkala strukturer, orättvisa handelsstrukturer och en otillräcklig efterfrågan på Fairtrade-kakao för att nämna några hinder. Dessutom är det värt att fråga sig hur mycket man kan och ska förvänta sig av en aktör som Kuapa Kokoo. Vid en första anblick på Fairtrade och dess kriterier kan man få intrycket av att en Fairtrade-certifiering per automatik leder till utveckling och rättvisa villkor men, om något, har den här studien visat på hur komplicerat det kan vara att få till stånd den här typen av förändringar. Det är därför är det viktigt att inte bara se till vad man inom Kuapa Kokoo har åstadkommit idag utan också titta på vilken grund man har lagt för ett fortsatt utvecklingsarbete. Kuapa Kokoo är en organisation som definitivt har utmaningar att jobba på och områden där förbättringar kan ske men det är också en organisation som har kommit långt i flera avseenden och som har en god struktur och tydliga ambitioner för att nå längre. Med detta som bakgrund blir svaret på studiens huvudfråga ja, Kuapa Kokoo är en modell som kan förbättra villkoren i Ghanas kakaoproduktion. 13

16 Källförteckning Påsken firas bäst med rättvis choklad, Rättvishandel.net, 2009, Chokladens mörka hemlighet: En rapport om arbetsvillkoren på kakaoodlingarna i Västafrika, Swedwatch, rapport nr. 12, Maj 2006 Kuapa Kokoo Union, Fairtrade UK, mars Kuapa Kokoos hemsida Clegg S., Komberger M., Pitsis T. Ledning och organisation, Liber

17 Bilaga 1 Beskrivning av beslutsordningen inom Kuapa Kokoo Kuapa Kokoo har en tydlig och demokratisk struktur för beslutsfattande vilket berör alla större beslut inom organisationen. Från gräsrotsnivå tas förslag upp vilka senare lyfts på distriktsnivå och vidare på nationell nivå. Med andra ord bygger beslut inom Kuapa Kokoo på Kärnan i Kuapa Kokoo är Kuapa Kokoo Farmers Union som i sin tur består av National Executive Council (NEC), District Executive Council (DEC) samt Society Executive Council (SEC). Det högsta beslutande organet är Annual Delegates Conference (ADC). Odlare deltar i och följer beslutsprocessen hela vägen, från förslag på gräsrotsnivå till nationella beslut. På gräsrotsnivå organiseras alla Kuapa Kokoos odlare och röstar fram medlemmar till SEC som ansvarar för att se över det dagliga arbetet. SEC består av en president, sekreterare, kassör, uppköpare och verkställande ledamot. I samråd med DEC planeras och initieras projekt eller aktiviteter som tagits fram av Kuapa Kokoo Farmers Union. De har också ansvar för att köpa upp kakaon från dess medlemmar och säkerställa en rättvis fördelning av alla förmåner bland sina medlemmar. ADC Nationellt Inom DEC arbetar 5 till 7 valda personer inom med att se över strukturer på distriktsnivå. De har också till uppgift att föra register och samla data som ska vara tillgängliga för hela organisationen. Medlemmana i DEC väljs i en fyraårsperiod med möjlighet att individuellt väljas om i en mandatperiod till. NEC, det nationellt verkställande rådet har det övergripande ansvaret över organisationen. Den består av framröstade medlemmar som tillsammans arbetar under en fyraårsperiod med möjlighet att individuellt väljas om i en mandatperiod till. De utser också styrelsen i Kuapa Kokoos olika instanser som KKL, KKFT, KKCU (se sidan 5). Distrikt Samhälle På ADC, väljs två personer från varje society (en kvinnlig och en manlig) som deltar på de årliga mötena. Det är på denna årliga konferens som de viktigaste politikområden blir godkända för genomförande. 15

18 Bilaga 2 Förteckning över de odlare som intervjuats. Antal år som medlemmar i Kuapa Kokoo inom parentes. Georgina Assan, kvinna, odlare (3år) Akua Panyin, kvinna, odlare (10 år) Peter Bondzi, man, odlare (2 år) Theresa Assan, kvinna, odlare och kassör (8 år) Amma Fatima, kvinna (4 år) Yawamoah och Aba Assanbua, kvinna och man, odlare (2 år) Agnes Essoun, odlare (3 år) Ibrahim Odoom Essifi, odlare (2 år) Isaac Dwira Edu Grace, man och kvinna, odlare (1 år) Frågemall: 1. Hur länge har du varit medlem i Kuapa Kokoo? 2. Varför anslöt du dig till Kuapa Kokoo? 3. Vem köpte din kakao tidigare? 4. Upplever du någon skillnad från tidigare (jämför företag och kooperativ)? 5. Vad är det bästa med Kuapa Kokoo enligt dig? 6. Finns det något du skulle vilja ändra på/ kan förbättras med Kuapa Kokoo? 16