Lathund Maple. abs. add. Append (lägga till element) Funktionen för att bestämma absolutbeloppet. adderar en sekvens av tal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lathund Maple. abs. add. Append (lägga till element) Funktionen för att bestämma absolutbeloppet. adderar en sekvens av tal"

Transkript

1 Lathund Maple abs Funktionen för att bestämma absolutbeloppet abs(23-134); 111 add adderar en sekvens av tal add(i^2,i=1..5); 55 add(i^2,i in [1,4,6]); 53 sum(i,i=1..10); f:=x->x^2; add(f(i),i=1..3); 14 Här summeras i första raden = 55 och i andra raden hämtas talen 1, 4, 6 fram för kvadrering och summering. sum kan användas här som ett alternativ. add kan kombineras med en funktion. Append (lägga till element) Vi skiljer mellan sekvens, mängd och lista. Här ska vi se hur man lägger till ett element sist i respektive objekt m:=seq(i,i=1..3); 1, 2, 3 m:=m,3; 1, 2, 3, 3 m:={1,2,3,5}; {op(m),6}; {1, 2, 3, 5, 6} m:=[1,4,8,12]; [op(m),14]; [1, 4, 8, 12, 14] m:=[1,2]; n:=[3,4]; [op(m),op(n)]; [1, 2, 3, 4] I sista exemplet slår vi ihop två listor till en Håkan Strömberg 1 KTH Syd

2 apply Tillämpa en funktion på en sekvens m:=1,2; apply( +,m); 3 apply( *,m); 2 apply( -,m); -1 apply( /,m); 1/2 Observera att m här är en sekvens. Detta exempel visar skillnaden mellan apply och map apply(v,$1..3); v(1, 2, 3) map(v,[$1..3]); [v(1), v(2), v(3)] binomial binomial(m,n) bestämmer m! n!(m n)! binomial(10,3); 120 sum(binomial(10,i),i=0..10); 1024 Det finns 120 möjligheter att plocka ut 3 element ur en mängd med 10 element. Den andra tillämpningen summerar talen på dem 11 : e raden i Pascals triangel. Håkan Strömberg 2 KTH Syd

3 choose För att välja ut delmängder eller dellistor från en given mängd eller lista. choose({a,b,c}); {{},{a,b},{b},{a},{a, c, b},{c, b},{c},{a, c}} choose([a,b,b]); [[],[b],[b, b],[a],[a, b],[a, b, b]] choose([a,b,c],2); [[a,b],[a,c],[b,c]] choose({a,b,b,c,c,c},2); {{a, b}, {c, b}, {a, c}} Ett sätt att få fram alla delmängder till mängden {a, b, c} (jämför subset). Ett sätt att få fram alla dellistor till en given lista [a, b, b], allt från den tomma listan till hela listan. Ett sätt att få fram alla dellistor med ett bestämt antal element, här 2. Ett sätt att få fram alla delmängder med ett bestämt antal element, här 2 (inga dubbletter). combinat Ett bibliotek som innehåller kombinatoriska funktioner, bland annat subsets, choose, permute with(combinat); convert convert([1,2,4,3,2,1],set); {1, 2, 3, 4} m:=convert({1,2,4},list); [1,2,4] convert(37, binary); convert(1/2, float); Vi konverterar en lista till en mängd och ser att att dubbletter försvinner. Vi konverterar en mängd till en lista. Konvertering till binär form är också möjlig, liksom till flyttal. Håkan Strömberg 3 KTH Syd

4 divisors Funktionen finns i biblioteket numtheory och ger en mängd över de tal som delar n with(numtheory); divisors(12345); Vi får svaret {1, 3, 5, 15, 823, 2469, 4115, 12345}. Dessa tal är alla en delare till $, dollartecken Kan användas som kort variant för att generera sekvens m1:=$3..20; m2:={$1..10}; m3:=[$ ]; Vi genererar en sekvens, en mängd och en lista. for Två exempel där vi summerar talen i en lista m:=[1,2,3,4,5,7]; s:=0; for i from 1 to 6 do s:=s+m[i]; end do; s:=0; for i in m do s:=s+i; end do; I det första fallet är det index som löper från 1 till 6. I det andra antar i talen i listan i tur och ordning. For-loopen avslutas med end do eller od. med hjälp av by kan man ange ett steg för loopvariabeln. Håkan Strömberg 4 KTH Syd

5 FromDigits Genom biblioteket nedan kommer vi åt funktionen FromDigits with(mmatranslator[mma]): FromDigits([4, 6, 3, 8]); 4638 Som översätter en lista med siffror som element till ett tal. Funktion (enradig) f:=x->x^2; f(10) 100 hyp:=(x,y)->sqrt(x^2+y^2); hyp(3,4); 5 f1:=(x,y,z)->[y,x,z]; f1(2,3,4); [3,2,4] f tar emot ett tal x och returnerar x 2. hyp tar emot två katetrar och returnerar hypotenusan. f1 tar emot tre tal och returnerar en lista med dessa tal i annan ordning Funktion (flerradig) Här skelettet till en funktion, vi kallar funk, i Maple funk:=proc(...) local return... end proc: Finns det inga lokala variabler behövs inte local. Vill man inte returnera något (ovanligt) behövs inte return. Istället för return kan man använda print. gcd Bestämmer största gemensamma delaren till två heltal gcd(13668,6097); 67 Håkan Strömberg 5 KTH Syd

6 ifactor Funktionen faktoriserar ett heltal i sina primfaktorer ifactor(360); Vi får ifactors Faktoriserar ett helta och ger ett lite annorlunda och kanske mer användbart resultat än ifactor. ifactors(24696); [1,[[2,3],[3,2],[7,3]]] Resultatet hamnar i en lista, som i sin tur består av ett tal 1 eller 1 för att hålla reda på talets tecken. Därefter följer en lista bestående av två element långa underlistor. Varje sådan underlista, innehåller först en primfaktor och sedan antalet sådana faktorer som ingår = indicering För att nå enskilda element eller delsekvenser i en lista använder man sig av indicering m:=[1,3,7,10,12]: m[3]; 7 m[2..4]; [3, 7, 10] m2:=m[4..5]; m2:=[10,12] IntegerDigits En funktion som vi ofta använder IntegerDigits:=x->Reverse(convert(x,base,10)): IntegerDigits(1234); [1,2,3,4] Funktionen översätter ett heltal n till en lista med talets siffror. Håkan Strömberg 6 KTH Syd

7 intersect Bildar snittet av två mängder m1:={1,3,5,6}: m2:={3,6,8,9}: m1 intersect m2; {3, 6} iquo Heltalsdivision. iquo(25,3); 8 Kan också ordnas med trunc(25/3) irem Resten vid division irem(25,3) 1 Kan också ordnas med 25 mod 3 isprime För att testa om ett heltal är primtal isprime( ); true Håkan Strömberg 7 KTH Syd

8 issqrfree Funktionen issqrfree(n) returnerar true om det inte finns någon heltalskvadrat som delar n ifactor(98); issqrfree(98); false ifactor(102); issqrfree(102); true Första raden returnerar primfaktorerna för 98 = Alltså är talet 49 en delare till 98 och därför är inte 98 squarefree. I tredje raden får vi veta att 102 = och kan direkt se att ingen heltalskvadrat delar 102, som då alltså är squarefree ithprime Ger det i:e primtalet ithprime(100); 541 pi(541); 100 Det 100:e primtalet är 541. Då bör det finnas 100 primtal 541, vilket pi visar. local För att deklarera lokala variabler i en funktion. Inte alltid nödvändigt, men man slipper varningstext funk:=proc(x) local s,m; m:=[]; for s from 1 to x do m:=[op(m),s]; end do; return m; end proc; Ett lite omständligt sätt att skapa en lista [1...x]. m är en lokal variabel för en lista, som måste initieras innan den kan användas, här till tomma listan. Observera också hur man gör för att lägga till ett element sist i listan m. Håkan Strömberg 8 KTH Syd

9 Logiska operatorer Vi använder följande logiska operatorer i denna kurs och &and eller &or icke &not implikation &implies ekvivalens &iff Här ett exempel på hur vi kan bestämma sanningshalten i uttrycket (a b) (a b) with(logic): a:=true: b:=false: Export((a &and b) &implies (a &iff b)); true Observera att man måste använda funktionen Export och att operatorerna finns i biblioteket Logic map Funktionen map tillämpar funktionen f på elementen i en lista och returnerar en lista f:=proc(x) return x^2; end proc; map(f,[2,4,9]); [ ] minus Bildar differensen av två mängder m1:={1,3,5,6}: m2:={3,6,8,9}: m1 minus m2; {1, 5} m2 minus m1; {8, 9} Håkan Strömberg 9 KTH Syd

10 mul Multiplicerar talen i en sekvens mul(i,i=1..5); 120 5! 120 Här används mul för att på ett omständligare sätt bestämma 5!, vilket kan göras direkt i Maple nops Ger antalet element i en lista m1:=[23,4,5,22]; nops(m1); m2:=[[1,2],[3,4],[5,6]]; nops(m2); nops(m2[1]); m1 har förstås 4 element. Observera att m2 har 3 element och inse varför den sista raden ger resultatet 2. numtheory Ett bibliotek från vilket vi bland annat kan få tillgång till pi, divisors och issqrfree with(numtheory); pi(1000); Exemplet ger svaret 168 eftersom det finns så många primtal < pi Funktionsanropet pi( ) talar om att det finns primtal som är < Håkan Strömberg 10 KTH Syd

11 permute Genererar samtliga permutationer av elementen i en lista permute([1,2,3]); [[1,2,3],[1,3,2],[2,1,3],[2,3,1],[3,1,2],[3,2,1]] permute([1,2,3],2); [[1,2],[1,3],[2,1],[2,3],[3,1],[3,2]] permute([c,c,d,d],2); [[c,c],[c,d],[d,c],[d,d]] I andra och tredje exemplet plockar vi ut alla kombinationer av två element och permuterar dem. rand Enklaste sättet att få fram slumptal roll:=rand(1..6); roll(); 3 seq(roll(),i=1..5); 1, 5, 2, 3, 2 Vi definierar en funktion, till exempel roll där vi anger i vilket intervall vi vill ha slumptalen. Sedan anropar vi funktionen roll på lämpligt sätt. return För att returnera resultat från funktion f:=proc(a,b) local c; c:=sqrt(a^2+b^2); return [a,b,c]; end proc: f(3,4); [3, 4, 5] En funktion som bestämmer hypotenusan för givna katetrar och som returnerar en lista där även indata ingår. Håkan Strömberg 11 KTH Syd

12 Reverse Vänder på en lista Reverse([3,5,9]); [9, 5, 3] Rotate Roterar elementen i en lista angivet antal steg Rotate([1,2,3,4,5],4); [5, 1, 2, 3, 4] SearchAll För att söka efter element i en lista eller mängd slump:=rand(1..6): m:=[seq(slump(),i=1..200)]: SearchAll(3,m); nops([searchall(3,m)]); Vi startar med att slumpens hjälp skapa en lista, som får namnet m. Vi är nu intresserade av var i listan talet 3 förekommer. Med hjälp av SearchAll får vi en sekvens med index (platsnummer). Vill vi ta reda på hur många 3:or det finns i listan ordnar vi det med nops. Observera hur vi tvingas använda hakparenteser för att ska listor. Ett alternativt sätt till att ta reda på antalet är Occurrences(3,m); 25 seq(occurrences(i,m),i=1..6); 43, 33, 25, 38, 23, 38 select Denna funktion används ofta för att med hjälp av en boolsk funktion f (returnerar true eller false) välja ut kandidater från en lista. f:=proc(x) return isprime(x[1]) and isprime(x[2]); end proc; m:=select(f,[[2,4],[3,7],[9,11]]); [[3,7]] Funktionen f tar emot en lista med två tal och returnerar true om båda är primtal. Listan m kommer att innehålla ett element listan [3, 7] Håkan Strömberg 12 KTH Syd

13 seq seq(i,i=1..5); 1, 2, 3, 4, 5 seq(i,i=1..13,3); 1, 4, 7, 10, 13 seq(seq([i,j],i=1..3),j=1..2); [1, 1], [2, 1], [3, 1], [1, 2], [2, 2], [3, 2] [seq(i^3,i=1..4)]; [1, 8, 27, 64] Genererar sekvenser. I andra exemplet ser vi hur man använder steget 3 i sekvensen. I tredje genererar vi en sekvens av listor och till slut visar vi hur en sekvens kan göras till en lista solve För att lösa en ekvation eller ett ekvationssystem solve(4*x^2-8*x-60=0); 5, -3 solve({3*x+4*y=10,5*x-3*y=7}); {x = 2, y = 1} När det gäller ett ekvationssystem samlar man ekvationerna i en mängd eller lista. subset returnerar true om den första mängden är en delmängd av den andra {adam,bertil} subset {curt,bertil,adam}; true Håkan Strömberg 13 KTH Syd

14 subsets Denna funktion används på ett lite speciellt sätt. m:=subsets({1,2,3}). Funktionen tar emot en mängd och bildar alla delmängder. I vårt exempel får vi 8 stycken {},{1},{2},{3},{1,2},{1,3},{2,3},{1,2,3} Denna sekvens av mängder visas dock inte på skärmen! m:=subsets({1,2,3}): f:=proc(m) local p,s,t; t:=[]; while not m[finished] do p:=m[nextvalue](); s:=add(i,i in p); t:=[op(t),s]; end do; return t; end proc: f(m); [0, 1, 2, 3, 3, 4, 5, 6] Om vi nu vill summera elementen i var och en av de 8 delmängderna får vi ju listan ovan (sista raden). För att åstadkomma detta skriver vi en funktion f som har m (sekvensen av delmängder) som parameter. While-loopen kommer i vårt exempel att snurra 8 varv. Med hjälp av m[finished] tar vi reda på om sekvensen är slut. Med hjälp av m[nextvalue]() tar vi fram den delmängd som står på tur. union Bildar unionen av två mängder m1:={1,3,5,6}: m2:={3,6,8,9}: m1 union m2; {1, 3, 5, 6, 8, 9} sort Sorterar en lista sort(m): sort(m, > ): Med hjälp av > och < kan man bestämma om sorteringsordningen ska vara avtagande eller fallande. Håkan Strömberg 14 KTH Syd

15 while Fungerar i stort som i andra språk. Vi använder konstruktionen företrädesvis i funktioner f:=proc() local a; a:=1; while a^2<10000 do a:=a+1; end do; return a-1; end proc; Efter villkoret tillfogas ett do. Loopen avslutas med ett end do eller od Håkan Strömberg 15 KTH Syd

And. Append. AppendTo. Apply. BarChart. Binomial. Samma sak som && a=true; b=false; And[a,b] False a && b False. a={1,2,3}; Append[a,9] {1,2,3,9}

And. Append. AppendTo. Apply. BarChart. Binomial. Samma sak som && a=true; b=false; And[a,b] False a && b False. a={1,2,3}; Append[a,9] {1,2,3,9} And Samma sak som && a=true; b=false; And[a,b] False a && b False Append AppendTo a={1,2,3}; Append[a,9] {1,2,3,9} Lägger till ett element sist i listan Apply a={3,4,5} AppendTo[a,6] {3, 4, 5, 6} Tillämpar

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

Variabler och konstanter

Variabler och konstanter Variabler och konstanter Deklareras automatisk när man stoppar in data i dem. X = 7 Y = A Z = Kalle Definieras av att de har: ett namn (X) en datatyp (Integer) ett värde (t.ex. 7) Lagras i datorns minne!

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Grundläggande datalogi - Övning 1

Grundläggande datalogi - Övning 1 Grundläggande datalogi - Övning 1 Björn Terelius October 30, 2008 Python är ett tolkat språk som kan köras interaktivt. tcs-ray:~/grudat08>python >>> 11+3*4 23 >>> a = 15 >>> b=a >>> print "a =", a, "b

Läs mer

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R} Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5 Viktiga exempel 1., 1.4, 1.8 Övningsuppgifter I 1.7, 1.8, 1.9 Extrauppgifter 1,,, 4 Den teori och de exempel, som kommer att presenteras här, är normalt vad jag kommer att

Läs mer

1, 2, 3, 4, 5, 6,...

1, 2, 3, 4, 5, 6,... Dagens nyhet handlar om talföljder, ändliga och oändliga. Talföljden 1,, 3, 4, 5, 6,... är det första vi, som barn, lär oss om matematik över huvud taget. Så småningom lär vi oss att denna talföljd inte

Läs mer

Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python

Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken får ha anteckningar,

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while"-satsen

Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while-satsen Summera med while"-satsen Upphovsrätt för detta verk Inledande programmering med C# (1DV402) Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får

Läs mer

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar

Läs mer

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Talmängder. Målet med första föreläsningen: Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5, 1.. 1..5, 1..6 Viktiga exempel 1.7, 1.8, 1.8,1.19,1. Handräkning 1.7, 1.9, 1.19, 1.4, 1.9 b,e 1.0 a,b Datorräkning 1.6-1.1 Målet med första föreläsningen: 1 En första kontakt

Läs mer

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 2

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 2 Anders Haraldsson 1 Anders Haraldsson 2 Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5 - Funktioner - lambda-uttryck (avs 7.1) - funcall och function (avs 7.2) - Högre ordningens funktioner (avs 7.) - Iteratorer

Läs mer

Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera förs

Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera förs Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Fiktiv tentamen, svar och lösningar och extra kommentarer till vissa uppgifter 1a) Dividera först talet 37 med 2. Använd heltalsdivision. Det ger kvoten

Läs mer

Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5

Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5 Anders Haraldsson 1 Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5 - Funktioner - lambda-uttryck (avs 7.1) - funcall och function (avs 7.2) - Högre ordningens funktioner (avs 7.3) - Iteratorer - Egenskaper

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Pythons standardbibliotek

Pythons standardbibliotek Pythons standardbibliotek Python 3 skall, enligt standarddokumenten http://docs.python.org/py3k/library/index.html ha stöd för vissa funktioner, typer och datastrukturer Så länge man håller sig till detta

Läs mer

Grunderna i SQL del 1

Grunderna i SQL del 1 Grunderna i SQL del 1 1. SELECT-frågor 2. SELECT 3. WHERE 4. ORDER BY 5. Inre join 6. Yttre join 7. Andra typer av join 8. Union 9. Aggregatfunktioner 10. Gruppera och summera Kap. 3 Kap. 4 Kap. 5 utom

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING I JAVA 5P FRISTÅENDE KURS, DAG (ITM - ÖSTERSUND) MÅNDAG 2 JUNI, 2003, KL. 8-13 TID: 5 TIMMAR ANTAL UPPGIFTER: 8 MAX POÄNG: 43 BETYGSKALA: UNDERKÄND

Läs mer

a = a a a a a a ± ± ± ±500

a = a a a a a a ± ± ± ±500 4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

Datalogi för E Övning 3

Datalogi för E Övning 3 Datalogi för E Övning 3 Mikael Huss hussm@nada.kth.se AlbaNova, Roslagstullsbacken 35 08-790 62 26 Kurshemsida: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/2d1343/datae06 Dagens program Att skapa egna

Läs mer

Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper

Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper Tentamen Programmeringsteknik II 2018-10-19 Skrivtid: 8:00 13:00 Tänk på följande Skriv läsligt. Använd inte rödpenna. Skriv bara på framsidan av varje papper. Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Repetition Repetition -

Läs mer

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe} Mängder grundbegrepp En mängd är en samling objekt Ex: { } { } A = 0, 1 B = 0 C = { 7, 1, 5} tomma mängden (har inga element) D = { 1, 2, 3,, 10} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe} kallas element i mängden

Läs mer

Föreläsning 4 Programmeringsteknik och Matlab DD1312. Logiska operatorer. Listor. Listor, tupler, strängar och forslingor

Föreläsning 4 Programmeringsteknik och Matlab DD1312. Logiska operatorer. Listor. Listor, tupler, strängar och forslingor Föreläsning 4 Programmeringsteknik och Matlab DD1312, tupler, strängar och forslingor Villkor kan kombineras med operatorerna and,or,not Exempel: if pris=100: print Telefonfynd! A B A

Läs mer

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 2: Variabler, uttryck och satser

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 2: Variabler, uttryck och satser Introduktion till programmering Föreläsning 2: Variabler, uttryck och satser 1 1 Värden De grundläggande saker som en dator manipulerar resultaten av beräkningar kallas värden Värden vi stött på: 2 och

Läs mer

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad 1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 3: Loopar

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 3: Loopar 729G04 Programmering och diskret matematik Python 3: Loopar Översikt Labbar Punktnotation och strängmetoder Loopar Labb 3 Labbar? Punktnotation Punktnotation Ni har stött på punktnotation tidigare - kapitel

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 4: Villkor och rekursion

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 4: Villkor och rekursion Introduktion till programmering Föreläsning 4: Villkor och rekursion 1 1 Några inbyggda funktioner (med resultat!) Konverterar mellan de grundläggande typerna: >>> int("32") 32 >>> int(3.999) 3 >>> float(32)

Läs mer

Erfarenheter från labben

Erfarenheter från labben Erfarenheter från labben Bra Jobbat! Lite ont om plats... Parprogrammering? Skillnad mellan program och funktion! Skillnad mellan uttryck och kommando! Välj bra variabelnamn! Vad göra om det blir fel?

Läs mer

DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund

DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund DD1361 Programmeringsparadigm Carina Edlund carina@nada.kth.se Funktionell programmering Grundidéen med funktionell programmering är att härma matematiken och dess funktionsbegrepp. Matematiskt funktionsbegrepp

Läs mer

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59 Moment.0-. Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö.9-., Ö.5, Ö.55, Ö.59 Funktioner Definition. En funktion y = f(x) är ett samband mellan variablerna x och y, sådant att ett x-värde motsvaras av högst ett värde

Läs mer

Programmering II (ID1019)

Programmering II (ID1019) ID1019 Johan Montelius Instruktioner Betyg Programmering II (ID1019) 2019-03-08 Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd det utrymme som nns under varje uppgift för att skriva ner ditt svar (inte på

Läs mer

TDDC77 Objektorienterad Programmering

TDDC77 Objektorienterad Programmering TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 3 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2018 Outline Operatorer Java Standard Library Inmatning Operatorer operatorer En operator är en

Läs mer

Lite om reella tal. Programmering. I java. Om operatorers associativitet och prioritet

Lite om reella tal. Programmering. I java. Om operatorers associativitet och prioritet Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 4: Fält samt Input/Output Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Lite om reella tal Vad kan man göra med reella tal? Utöver de

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C Python introduktion Utskrift Inläsning Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer Omvandling

Läs mer

Hela tal LCB 1999/2000

Hela tal LCB 1999/2000 Hela tal LCB 1999/2000 Ersätter Grimaldi 4.3 4.5 1 Delbarhet Alla förekommande tal i fortsättningen är heltal. DEFINITION 1. Man säger att b delar a om det finns ett heltal n så att a Man skriver b a när

Läs mer

Repetition i Python 3. Exemplen fac. Exemplen fac motivering. Exemplen fac i Python

Repetition i Python 3. Exemplen fac. Exemplen fac motivering. Exemplen fac i Python Repetition i Python 3 Exemplen fac Orginalet I Scheme använde vi rekursion för all slags repetition. Efterom Scheme är ett funktionellt språk återsänder alla språkkonstruktioner ett värde men i Python

Läs mer

ÖVNINGSTENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 10:15-13:15. Torsdagen 20 maj Tentamen består av 4 sidor.

ÖVNINGSTENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 10:15-13:15. Torsdagen 20 maj Tentamen består av 4 sidor. ÖVNINGSTENTAMEN HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik Skrivtid 10:15-13:15 Torsdagen 20 maj 2010 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar,

Läs mer

Tentamen i Introduktion till programmering

Tentamen i Introduktion till programmering Tentamen i Introduktion till programmering Kurskod: Skrivtid: D0009E 09:00-13:00 (4 timmar) Totalt antal uppgifter: 7 Totalt antal poäng: 38 Tentamensdatum: 2014-05-17 Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013 LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning

Läs mer

Föreläsning 6: Introduktion av listor

Föreläsning 6: Introduktion av listor Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.

Läs mer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0 Moment.3.,.3.3,.3.5,.3.6, 2.4., 2.4.2 Viktiga exempel.2,.4,.8,.2,.23,.25,.27,.28,.29, 2.23, 2.24 Övningsuppgifter.2,.3,.8,.24,.25,.27,.29 ab,.30,.3 ac, 2.29 abc Ett polynom vilket som helst kan skrivas

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (

Läs mer

Iteration while-satsen

Iteration while-satsen Datatypen double TDA143 I1 Programmerade system Föreläsning 3 (OH-bilder 3) Iteration while-satsen Christer Carlsson I en dator kan man inte lagra hur stora eller hur små tal som helst. De enkla datatyperna,

Läs mer

Föreläsning 3. Iteration while-satsen

Föreläsning 3. Iteration while-satsen Föreläsning 3 Iteration while-satsen Datatypen double I en dator kan man inte lagra hur stora eller hur små tal som helst. De enkla datatyperna, som används för att lagra tal (t.ex. int och double), har

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor Introduktion till programmering Föreläsning 8: Listor 1 1 Listor = generaliserade strängar Strängar = sekvenser av tecken Listor = sekvenser av vad som helst Exempel: [10, 20, 30, 40] # en lista av heltal

Läs mer

Föreläsning 3 Programmeringsteknik och C DD1316. Innehåll i listor. Uppdateringsoperatorer. +,* och listor. Listor. Indexering

Föreläsning 3 Programmeringsteknik och C DD1316. Innehåll i listor. Uppdateringsoperatorer. +,* och listor. Listor. Indexering Föreläsning 3 Programmeringsteknik och C DD1316 Innehåll i listor En lista kan innehålla element av olika typer: [ hej, 151, 10.59] uppdateringsoperatorer listor tupler strängar for-slingor importera moduler

Läs mer

Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm.

Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm. Algoritmanalys Analys av algoritmer används för att uppskatta effektivitet. Om vi t. ex. har n stycken tal lagrat i en array och vi vill linjärsöka i denna. Det betyder att vi måste leta i arrayen tills

Läs mer

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x Mathematica Första kapitlet kommer att handla om Mathematica det matematiska verktyg, som vi ska lära oss hantera under denna kurs. Indata När du arbetar med Mathematica ger du indata i form av kommandon

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Några inbyggda funktioner (med resultat!) Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 4: Villkor och rekursion. Modulus-operatorn.

Några inbyggda funktioner (med resultat!) Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 4: Villkor och rekursion. Modulus-operatorn. Några inbyggda funktioner (med resultat!) Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 4: Villkor och rekursion Konverterar mellan de grundläggande typerna: >>> int("") >>> int(.999) >>> float().0

Läs mer

Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap Hur man programmerar TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-09-05 Översikt Problemlösning: Hur ska man tänka? Datatyper Listor (forsätter

Läs mer

Datalogi, grundkurs 1. Lösningsförslag till tentamen

Datalogi, grundkurs 1. Lösningsförslag till tentamen Datalogi, grundkurs 1 Lösningsförslag till tentamen 10 december 2008 1. a. Man testar med typiska värden, gränsvärden och värden utanför specificerad indatavärdemängd. Helst med alla permutationer av

Läs mer

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Skriv ett program, Draw_Hexagones, som ritar ut en bikupa enligt körexemplen nedan. Exempel 1: Mata in storlek på bikupan: 1 Exempel 3: Mata in storlek på bikupan: 3 \ / \

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002 1. Använd induktion för att visa att 8 delar (2n + 1 2 1 för alla

Läs mer

Data, typ, selektion, iteration

Data, typ, selektion, iteration Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens

Läs mer

Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY

Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade

Läs mer

Introduktion till MATLAB

Introduktion till MATLAB 29 augusti 2017 Introduktion till MATLAB 1 Inledning MATLAB är ett interaktivt program för numeriska beräkningar med matriser. Med enkla kommandon kan man till exempel utföra matrismultiplikation, beräkna

Läs mer

Översikt över Visual Basic

Översikt över Visual Basic Översikt över Visual Basic Om denna översikt Denna översikt ger en kort introduktion till de viktigaste delarna i programspråket Visual Basic 6.0. På alla ställen där det beskrivs hur man skriver kod gäller

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013 Tentamen för ID1004 Objektorienterad programmering (vilande kurs), 29 oktober 2013, 9-13 Denna tentamen examinerar 3.5 högskolepoäng av kursen. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tre sektioner.

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner 732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (

Läs mer

Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER

Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER Från laboration 3 till 4 I laboration 3 har du implementerat klasser implementerat metoder i klasserna I laboration 4 kommer du att implementera

Läs mer

Programmeringsteknik I

Programmeringsteknik I Programmeringsteknik I Föreläsning 2: Grundläggande Java Johan Öfverstedt Java Grundläggande begrepp Datatyper Selektion if Räckvidd (scope) Iteration while Klasser Objekt Metoder Metodhuvudet Kodstandarden

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer

Fråga 5. Vad krävs av funktionen undersok(a) för att b ska ökas med 1 respektive minskas med 1?

Fråga 5. Vad krävs av funktionen undersok(a) för att b ska ökas med 1 respektive minskas med 1? Håkan Strömberg KTH STH 1 Fråga 1. Följande två funktioner finns deklarerade i ett större program int F1(int A,int B){ if(a>b) return 2*A; return 2*B; int F2(int A,int B){ return abs(a-b); Vad får A för

Läs mer

Dagens Teori. Figur 4.1:

Dagens Teori. Figur 4.1: Dagens Teori 4.1 Funktioner En funktion är en regel som till varje objekt i en mängd A associerar ett objekt i en annan mängd B Figur 4.1: Första gången vi normalt hör talas om funktioner i matematisk

Läs mer

Föreläsning 9: Talteori

Föreläsning 9: Talteori DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 9: Talteori Datum: 2009-11-11 Skribent(er): Ting-Hey Chau, Gustav Larsson, Åke Rosén Föreläsare: Fredrik Niemelä Den här föreläsningen handlar

Läs mer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 3. Föreläsning 2 Jody Foo,

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 3. Föreläsning 2 Jody Foo, 729G74 IT och programmering, grundkurs Tema 3. Föreläsning 2 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt Repetition: syntax-quiz Fler for-loopar (över listor och dictionaries) range() Nästlade strukturer

Läs mer

Block 1 - Mängder och tal

Block 1 - Mängder och tal Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen

Läs mer

Den räta linjens ekvation

Den räta linjens ekvation Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är

Läs mer

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L. Sidor i boken 119-11 Andragradsekvationer Dagens tema är ekvationer, speciellt andragradsekvationer. Men först några ord om ekvationer i allmänhet. En ekvation är en likhet som innehåller ett (möjligen

Läs mer

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter TATM79: Föreläsning Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter Johan Thim 15 augusti 015 1 Absolutbelopp Absolutbelopp Definition. För varje reellt x definieras absolutbeloppet x enligt { x, x 0 x

Läs mer

Den räta linjens ekvation

Den räta linjens ekvation Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i EDA011/EDA017 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N 25 maj 2009

Lösningsförslag till tentamen i EDA011/EDA017 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N 25 maj 2009 Lösningsförslag till tentamen i EDA011/EDA017 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N 25 maj 2009 Christian 5 mars 2010 Observera att poängen nedan är preliminära det är möjligt att vi korrigerar något

Läs mer

Övning 1 - Abstrakta datatyper

Övning 1 - Abstrakta datatyper /home/lindahlm/activity-phd/teaching/12dd1320/exercise1/exercise1.py September 3, 20121 0 # coding : latin Övning 1 - Abstrakta datatyper 18 Summering Vi gick igenom betydelsen av abstrakta datatyper/datastrukturer.

Läs mer

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Exempel: Exempel: Exempel: Exempel: $djur=array("ko","katt","älg"); foreach ($djur as $d) { echo $d. " "; } Resultat. ko katt älg

Exempel: Exempel: Exempel: Exempel: $djur=array(ko,katt,älg); foreach ($djur as $d) { echo $d.  ; } Resultat. ko katt älg Loopar och upprepning Vill man upprepa kod flera gånger så istället för att skriva en massa rader så kan man lägga koden i ett kodblock som man sedan loopar. Det finns ett par olika typer av loopar, FORloop,

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett

Läs mer

Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python

Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken får ha anteckningar,

Läs mer

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +

Läs mer

Visual Basic, en snabbgenomgång

Visual Basic, en snabbgenomgång Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att

Läs mer

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 8:15-13:15. Måndag 8 juni Tentamen består av 4 sidor.

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 8:15-13:15. Måndag 8 juni Tentamen består av 4 sidor. TENTAMEN HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik Skrivtid 8:15-13:15 Måndag 8 juni 2009 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar, programlistningar

Läs mer

Signalflödesmodellen. Två (gamla) exempel: Kvadratera alla jämna löv.

Signalflödesmodellen. Två (gamla) exempel: Kvadratera alla jämna löv. Strömmar (streams) De sista dagarna objekt med tillstånd modellerades som beräkningsobjekt med tillstånd. Isådana modeller är tiden modelerad (implicit) som en sekvens av tillstånd. För att kunna modellera

Läs mer

2+6+3x = 11 y+4+15 = z = 15. x 2. { 3x1 +4x 2 = 19 2x 1 +2x 2 = 10 B =

2+6+3x = 11 y+4+15 = z = 15. x 2. { 3x1 +4x 2 = 19 2x 1 +2x 2 = 10 B = Moment 5.3, 5.4 Viktiga exempel 5.16, 5.18-5.23 Övningsuppgifter 5.20, 5.21, 5.22, 5.51, 5.53 Matrisekvationer Exempel 1. Lös följande matrisekvation 2 3 x y 2 5 3 3 z Tre ekvationer att lösa Svar: x 1,

Läs mer

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada Datastrukturer Vad är en datastruktur? Vad är en datatyp? Primitiva datatyper i Java Icke-primitiva datatyper i Java Minnesexempel med datastrukturer Vektorer i Java Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445,

Läs mer

Moment 4.11 Viktiga exempel 4.32, 4.33 Övningsuppgifter Ö4.18-Ö4.22, Ö4.30-Ö4.34. Planet Ett plan i rummet är bestämt då

Moment 4.11 Viktiga exempel 4.32, 4.33 Övningsuppgifter Ö4.18-Ö4.22, Ö4.30-Ö4.34. Planet Ett plan i rummet är bestämt då Moment 4.11 Viktiga exempel 4.32, 4.33 Övningsuppgifter Ö4.18-Ö4.22, Ö4.30-Ö4.34 Planet Ett plan i rummet är bestämt då två icke parallella riktningar, v 1 och v 2, och en punkt P 1 i planet är givna.

Läs mer

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur

Läs mer