SLUTRAPPORT AV PROJEKT SAM SAMHÄLLSORIENTERING

Transkript

1 SLUTRAPPORT AV PROJEKT SAM SAMHÄLLSORIENTERING E TT PR O JE KT ET I NOM SKAR ABORGS KOMMUN ALFÖRBUN D UNDER P ROJEKTET FINANSIER AS MED 37 - MEDEL FR ÅN L ÄN SSTYREL SE RNA N AT IONEL LT 1 ]

2 Förord På uppdrag av Skaraborgs kommuner har Skaraborgs Kommunalförbund varit projektägare av Samverkan för Arbete och Mångfald (SAM) med inriktning samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare under En samverkansmodell och organisation för samhällsorientering har arbetats fram och implementerats tillsammans med kommunerna i Skaraborg. Projektet har letts av Catarina Carlehed och Emma Gustavsson utifrån styrgruppens uppdrag. Katarina Andersson (förvaltningschef, Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Falköping) har varit ordförande i styrgruppen, därutöver har Hanna Bäcklund (rektor SFI, Vuxenutbildning Skövde), Elisabeth Andersson (IFOchef, Vara), Christel Martinsson (utbildningsstrateg, Skaraborgs Kommunalförbund), Helene Jern (verksamhetsledare uppdragsutbildning, Högskolan i Skövde), Oskar Johansson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) och Kerstin Stiernlöf (enhetschef etablering, Arbetsförmedlingen) ingått i styrgruppen. Arbetsgruppens medlemmar har varit Lena Carlstedt (rektor SFI, Falköpings kommun), Hanna Bäcklund (rektor SFI, Vuxenutbildning Skövde), Thomas Roos, (rektor SFI, Skara kommun), Christer Daggberg (rektor SFI, Tidaholms kommun), Anna Dahlsson (bitr. rektor, Karlsborgs kommun) samt Erland Gustafsson (områdeschef, Töreboda kommun). Catarina Carlehed Projektledare Emma Gustavsson Projektkoordinator 2

3 Sammanfattning Under åren har Skaraborgs femton kommuner samverkat kring samhällsorientering för nyanlända genom ett projekt finansierat av nationella 37- medel (SFS 2010:1122) från Länsstyrelsen. Syftet med projektet har varit att alla nyanlända i Skaraborg, oavsett vilken kommun de är bosatta i eller vilken språkgrupp de tillhör, ska få en kvalitativ samhällsorientering. Primär målgrupp för projektet har varit kommuner, myndigheter och andra aktörer som involveras i nyanländas etableringsprocess. Sekundär målgrupp är nyanlända flyktingar, i första hand de som omfattas av etableringsreformen (SFS 2010:1138). Under projekttiden har målgruppen som ska erbjudas samhällsorientering genom en lagförändring utvidgats till att även omfatta anhöriginvandring (SFS 2013:156), dvs. anknytning till någon som är svensk medborgare eller som redan har uppehållstillstånd i Sverige. Mål för projektet har varit att det ska finnas ett fungerande samarbete mellan kommunerna gällande samhällsorienteringen för vissa nyanlända invandrare. En samverkansmodell är framtagen och genomarbetad som går ut på att det finns en samordnande funktion som har helhetssyn över behovet av samhällsorientering samt ansvarar för samordning av kurser. Den samordnande funktionen ansvarar även för rekrytering och anställning av samhällskommunikatörer. Samhällskommunikatörerna ges grundutbildning och löpande fortbildning med fokus på såväl metod, ledarskap som faktakunskap. En kravprofil är framtagen för vägledning vid rekrytering. Samhällsorienteringen omfattar 60 timmar och ges på modersmålet för att möjliggöra dialog och reflektion (SFS 2010:1138). Utgångspunkter för en kvalitativ samhällsorientering är var behoven finns för respektive språk och att det i första hand är samhällskommunikatörerna som reser till kurserna för att möta behovet där deltagarna finns, i andra hand är det kursdeltagarna som reser. Stor del av arbetet har kommit att handla om formerna och organisationen för fortsatt samverkan efter projekttiden. Kommunerna har hela tiden uttryckt en vilja till och behov av fortsatt samverkan för att kunna ge samhällsorientering av hög kvalitet. Ett samverkansavtal har arbetats fram med organisation för samverkan och genomförande, hur delaktighet och kvalitet säkerställs för de samverkande kommunerna och deltagarna samt finansiering av samordningsorganisationen och genomförandet. Samverkansavtalet gällande samhällsorientering Skaraborg är en bilaga till måldokumentet Utbildning Skaraborg. Från och med januari 2015 kommer Skövde kommun, vuxenutbildning, vara den samordnande kommunen. Utöver kommunerna är arbetsförmedlingen en viktig part i samverkansarbetet utifrån deras ansvar för nyanlända som omfattas av etableringsreformen. Det har tagit tid att ta fram modellen och att förankra den. Tre år kan ses som lång tid men det har behövts. En tradition av samverkan finns i Skaraborg och tillsammans med stark vilja och engagemang har det varit framgångsfaktorer för projektet.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 4 Projektet SAM Skaraborg Samhällsorientering... 5 Bakgrund... 5 Behov... 6 Förarbete... 6 Syfte... 7 Mål... 7 Målgrupp... 7 Resurser... 7 Projektorganisation... 7 Styrgrupp... 8 Arbetsgrupp... 8 Referensgrupper och nätverk... 8 Åtgärd och metod...11 Samverkansmodellen...11 Utveckling av webbportal...20 Kravprofil för samhällskommunikatörer...22 Mall för likartad lokal information...22 Webbportalen som ett instrument för samhällsorienteringen...23 Utbildning för samhällskommunikatörerna...23 Önskan om samarbete om utbildning för samhällskommunikatörer...24 Jämställdhet...25 Barnperspektiv...25 Uppföljning och utvärdering...25 Intervju med styrgruppsmedlemmar...26 Enkät kontaktpersoner våren Undersökning kontaktpersoner, samhällskommunikatörer och etableringshandläggare våren Deltagarutvärdering...32 Resultat...39 Samverkansmodellen...39 Utveckling av webbportal...41 Kravprofil för samhällskommunikatörer...41 Mall för likartad information...41 Webbportal som ett instrument för samhällsorienteringen...41 Analys...42 Bilagor...44 Referenser

5 Projektet SAM Skaraborg Samhällsorientering I Skaraborg har olika samverkansprojekt kring mottagande av nyanlända och integrationsarbete funnits sedan I januari 2011 samlades tolv av femton Skaraborgskommuner i ett projekt med namnet SAM vilket står för Samverkan för Arbete och Mångfald. Vision och viljeinriktning för SAM-projektet var snabbare etablering genom samverkan i Skaraborg. Projektet var ämnat som ett paraply för olika insatser och verksamheter som kommunerna vill samverka kring i flyktingmottagandet. Samhällsorienteringen identifierades som ett område där kommunerna hade behov av att samverka med varandra. Projektet SAM-So ska utveckla samverkan om samhällsorientering (So) mellan kommunerna i Skaraborg så att nyanlända snabbt ska få samhällsorientering. Projektet genomförs 1 januari december Projektet So ingår i SAM tillsammans med projekten EKB (ensamkommande barn) som avslutades i december 2013 och SFI (svenska för invandrare) som avslutas i december S a m v e r kan f ö r A r b e t e o c h M å n g f a l d Figur 1. Samprojekten. Bakgrund I december 2010 genomfördes etableringsreformen vilket innebar att huvudansvaret för mottagandet av vissa nyanlända flyttades från kommunen till arbetsförmedlingen. Med vissa nyanlända menas personer som har varit asylsökande och fått uppehållstillstånd i Sverige. I och med denna förändring genomfördes även andra ändringar på integrationsområdet, till exempel så kom förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare vilken riktar sig till personer med etableringsplan vid arbetsförmedlingen. De nyanlända hade innan etableringsreformen erhållit samhällsinformation på olika sätt i kommunerna men nu blev det mer formaliserat kring innehåll samt former för genomförandet. Av förordningen framgår att samhällsorienteringen ska: - Påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats, och den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats (4 ) - Omfatta minst 60 timmar (5 ) och kunna kombineras med andra arbetsförberedande insatser, studier eller arbete - Ge utrymme för dialog och reflektion (6 ) - I möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som personen behärskar väl (7 ) - De personer som ger samhällsorientering ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet samt ämneskunskap (7 ) Med anledning av detta uppstod det nya behov i kommunerna. 5

6 Behov Kommunerna i Skaraborg fann behov av att samarbeta och samverka på flera plan. Det rörde allt från att komma fram till en kravprofil för samhällskommunikatörerna, hitta personer med rätt kompetens och erfarenhet för att kunna leda samhällsorienteringen, till praktiskt genomförande av kurserna. Det fanns ett behov av att hjälpas åt för att snabbt kunna starta upp kurser på olika håll i Skaraborg för att på så sätt tillgodose behovet av samhällsorientering. Andra behov som fanns var att även kunna tillgängliga samhällsinformationen utanför kurserna. Förarbete Under 2011 gjordes det förberedande insatser inom SAM-projektet. En samverkansmodell för samhällsorienteringen togs fram, kontaktpersoner för samhällsorienteringen i kommunerna utsågs och nätverk bildades. Även samhällskommunikatörer utbildades. Det bedömdes vara en förutsättning för att kunna gå vidare med att erbjuda samhällsorientering utifrån lagstadgade krav. Dessa personer utbildades via en uppdragsutbildning vid Högskolan i Skövde. Utbildningen omfattade 5 kurstillfällen, totalt 15 timmar och 23 personer deltog. Ett nätverk för samhällskommunikatörer som gått utbildningen skapades. Nya projektmedel söktes av Skaraborgs Kommunalförbund inför från Länsstyrelsen nationellt, 37-medel vilket regleras i förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Syftet var bland annat att pröva den samverkansmodell som utarbetats under 2011 men även att medverka i utvecklingen av olika delar av webbportalen Information om Sverige ( i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Figur 2. Skaraborgskarta 6

7 Syfte Det övergipande syftet är att alla nyanlända i Skaraborg, oavsett vilken kommun de är bosatta i eller vilken språkgrupp de tillhör, ska få en kvalitativ samhällsorientering. Mål Att det finns ett fungerande samarbete mellan kommunerna när det gäller samhällsorientering för vissa nyanlända Att webbportalen har översatts till de mest frekventa språken inom mottagandet o Att individen själv har möjlighet att inhämta samhällsinformation via webben o Att det finns ett handledarmaterial på webbportalen som är tillgängligt för samtliga kommuner i landet o Att en kravprofil för samhällskommunikatörerna är framtagen och implementerad o Att likartad kommuninformation är framtagen/påbörjad utifrån en gemensam mall o Att uppnå en likriktighet mellan kommunerna genom att använda webbportalen som ett instrument för samhällsorienteringen Målgrupp Primär målgrupp är kommuner, myndigheter och andra aktörer som involveras i nyanländas etableringsprocess. Sekundär målgrupp är nyanlända flyktingar, i första hand de som omfattas av etableringsreformen. Under projekttiden har målgruppen som ska erbjudas samhällsorientering genom en lagförändring utvidgats till att även omfatta anhöriginvandring (lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ), dvs. anknytning till någon som är svensk medborgare eller som redan har uppehållstillstånd i Sverige. Resurser Projektorganisation Skaraborgs Kommunalförbund har varit projektägare. En projektledare och en projektkoordinator har arbetat i projektet. Projektledarens tjänstgöringsgrad har varierat över tid mellan 12,5-50%. Projektkoordinatorns tjänstgöringsgrad har varit 100%. Såväl projektledare som koordinator har bytts ut under projekttiden. Nedan följer en beskrivning av projektets olika resurser med roller och ansvar. Värt att notera är att det varierar mellan kommunerna var ansvaret för samhällsorienteringen ligger i deras organisationer. 7

8 Figur 3. Skiss projektorganisation Styrgrupp Styrgruppen beslutar i projektet kring vad som ska arbetas med och hur det ska göras utifrån förslag från arbetsgrupp och projektledare och projektkoordinator. Styrgruppen utses av projektägaren och är sammansatt av representanter från kommunerna i Västra, Norra och Östra noderna i Skaraborg, representant från Skaraborgs Kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt arbetsförmedling. Högskolan i Skövde har en adjungerad roll. Kommunernas representanter är förvaltningschefer, rektor för vuxenutbildning samt avdelningschef för socialförvaltning. Arbetsförmedlingen representeras genom enhetschef för etableringen och Högskolan i Skövde genom verksamhetsledare för uppdragsutbildning. Projektledare och projektkoordinator är med som föredragande. Styrgruppens sammansättning har ändrats över tid såväl på person- som funktionsnivå vilket får ses som naturligt då projektet har pågått under tre år. Under 2014 utökades styrgruppen med en representant för socialtjänsten genom en chef för individ- och familjeomsorgen. Arbetsgrupp För projektet finns en särskilt utsedd arbetsgrupp som tillsammans med projektledare och projektkoordinator arbetar på styrgruppens uppdrag. Arbetsgruppens representanter är utsedda av gruppen för rektorer för vuxenutbildningarna i Skaraborg. Rektorerna kommer från olika delar av Skaraborg för att få en bra representation. Även arbetsgruppens sammansättning har ändrats över tid. Referensgrupper och nätverk Flertalet referensgrupper och nätverk är kopplade till projektet och har i flertalet fall funnits före projektets start. I stor utsträckning är grupperna homogena nätverk. 8

9 Samtliga referensgrupper har haft möten av mer eller mindre regelbunden karaktär där information har kunnat föras ut och synpunkter hämtas in. Mellan mötena har information förmedlats via e-post. I de olika grupperna har det under projekttiden förekommit många personbyten. Nedan följer en beskrivning av dem och vilken roll de har haft i och för projektet. Referensgrupperna och nätverken delas in tre nivåer, Skaraborgsnivå, regional nivå och nationell nivå. Skaraborgsnivå Nätverk för kontaktpersoner i kommunerna är ett viktigt nätverk för projektet som även har fungerat som referensgrupp i vissa frågor. Nätverk byggdes upp under förarbetet till detta projekt Kontaktpersoner är tjänstemän i kommunerna som ansvarar för det praktiska arbetet med samhällsorienteringen Det är olika var i den kommunala organisationen kontaktpersonen finns. I tio kommuner arbetar kontaktpersonen inom vuxenutbildningen och har oftast andra typer av samordnande uppdrag (Falköping, Skövde, Skara, Essunga, Vara, Lidköping, Götene, Tidaholm, Karlsborg, Gullspång). I fyra av kommunerna (Töreboda, Grästorp, Mariestad, Hjo) så ligger ansvaret för samhällsorienteringen och kontaktpersonskapet inom socialförvaltningen. I en kommun (Tibro) så ligger ansvaret på kommunledningskontoret. Projektledaren sammankallar kontaktpersonerna cirka fyra gånger om året till nätverksträffar. Vid träffarna tas aktuella frågor kring samhällsorienteringen upp. Kontaktpersonerna har god inblick i arbetet och kan identifiera brister och behov. Projektkoordinatorn har haft löpande kontakt med kontaktpersonerna genom månadsbrev, och telefonkontakt. Samhällskommunikatörer utbildades under förarbetet till detta projekt 2011 och kom därefter att bilda ett nätverk. Nätverket bjuds cirka en gång per månad in till träff för samhällskommunikatörer. Att vara samhällskommunikatör är fortfarande en relativt ny profession vilket har ställt och fortfarande ställer krav på utveckling av yrkesroll och uppdrag. Träffarna syftar till att stärka och förtydliga dessa samt har ett fortbildande syfte. För samordningen är samhällskommunikatörsnätverket ett viktigt nätverk att träffa för att få kunskap om hur samhällsorienteringen bedrivs och vilka behov som finns. Etableringshandläggare är handläggare vid arbetsförmedlingen som arbetar med de personer som har rätt till en etableringsplan och därmed ska erbjudas samhällsorientering. Etableringshandläggarna i Skaraborg har regelbundna träffar där SAM-projektet vid flera tillfällen har medverkat för att informera projektet och hur arbetet fortskrider samt inhämta synpunkter från dem. Arbetsförmedlingen representeras också i projektets styrgrupp för att kunna föra in information till projektet om vad som är aktuellt vid arbetsförmedlingen och för att kunna vara en kanal mellan projektet och etableringshandläggarna. Vuxrektorsgruppen består av samtliga rektorer för vuxenutbildningarna i Skaraborg. Projektledningen och arbetsgruppen, bestående av representanter från vuxrektorsgruppen, återkopplar till denna grupp för att sprida information till hela Skaraborg samt för input och förankring. Under projektets gång så har arbetsgruppen tagit en mer aktiv roll och burit frågorna kring samhällsorienteringen till vuxrektorsgruppen. Samhällsorienteringen är en stående punkt på dagordningen. Då ansvaret för samhällsorienteringen inte alltid är organiserat inom vuxenutbildningen så har vuxrektorerna i de kommunerna haft ett ansvar att återkoppla och bära frågan till berörda i sin organisation. 9

10 Skaraborgs Kommunalförbund samlar regelbundet skol- och utbildningscheferna i Skaraborg. Projektledare och projektkoordinator har vid flertalet tillfällen medverkat vid dessa möten för att delge utvecklingen i projektet. Regional nivå På regional nivå samlar Länsstyrelsen i Västra Götalands län de olika samhällsorienteringsverksamheterna i Skaraborg, Fyrbodal, Sjuhärad och Göteborgsregionen (regional So-grupp). I samtliga områden finns samarbeten kring samhällsorienteringen. Syftet med den regionala So-gruppen är erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och möjligheten att finna andra samverkansmöjligheter i regionen till exempel utbildningsinsatser för samhällskommunikatörer. Nationell nivå Länsstyrelserna har en nationell grupp för samhällsorienteringen med syfte att stödja nationell samverkan men också för att arbeta med länsstyrelsernas återrapportering till regeringen. Gruppen består av representanter från länsstyrelserna i Västra Götalands län, Skåne, Östergötland, Västernorrland och Gävleborg. Då SAM-projektet beviljades nationella 37-medel så har projektet samarbetat med länsstyrelsernas fokusgrupp. Genom denna samverkan utvecklades bland annat material och metoder med nationell prägel samt webbportalen Den nationella So-gruppen har även lett till att kontakter har skapats med andra samhällsorienteringsverksamheter runt om i landet. Dessa kontakter har varit och är fortsatt värdefulla i utvecklingsarbetet. Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända (NISKI) startade 2009 och innefattar språkrör/representanter/samordnare/strateger från regionförbund, kommunförbund, kommunalförbund i Sverige samt för flera samverkande kommuner. Nätverkets huvudsakliga roll är benchmarking och strategisk samverkan kring introduktion/etablering. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är representerat i nätverket. NISKI var initiativtagare till KUBprojektet (kommunalt perspektiv i bosättningsprocessen) som har varit en part i framtagandet av mallen för kommuninformation. NISKI är ett nätverk där integrationsfrågor generellt dryftas och där samhällsorienteringen är en del. Nätverket träffas två gånger om året men ger möjligheter till kontakter däremellan vid behov. 10

11 Åtgärd och metod I kommande avsnitt så redogörs det för vad som har gjorts och hur det har gjorts för att nå målen. Samverkansmodellen Mål - Att det finns ett fungerande samarbete mellan kommunerna när det gäller samhällsorienteringen för nyanlända Figur4. Samverkansmodell SAM-So För att ha ett fungerande samarbete kring samhällsorienteringen så landade kommunerna tidigt ner i behovet av en samverkansmodell. Modellen för samverkan kring samhällsorientering i Skaraborg, se figur 4 togs fram i förarbetet för projektet. Modellen har under projekttiden prövats och utvecklats men grunden är fortfarande densamma som vid projektstarten. Samverkan kring samhällsorientering i Skaraborg bygger på en vilja och ett behov av att hjälpas åt mellan kommunerna för att kunna tillgodose behovet av samhällsorientering på modersmål och att det ska vara av hög kvalitet. Beskrivning av modellen I modellen beskrivs vad som gäller för de som har en etableringsplan vid arbetsförmedlingen. De personer som inte har en etableringsplan men ändå har möjlighet att delta i samhällsorienteringen kontaktar själva kommunen och anmäler sig till samhällsorienteringen. Koordinatorn är länken mellan de samverkande kommunerna och utförandet av samhällsorienteringen. 11

12 Figur 5. Flödesschema Kontaktpersonerna anmäler till koordinatorn behovet av samhällsorientering efter signal från arbetsförmedlingen. Behovsanmälan görs i det inloggade läget på där So Skaraborg har en särskild samverkansyta. Behovsanmälan görs genom att anmälan in antalet platser kommunen är i behov av på respektive språk. Koordinatorn bevakar behovsbilden och initierar kurser med utgångspunkten att samhällskommunikatörer i första hand ska vara de som reser till utbildningsorten. Men även deltagare kan behöva resa. Initiering av kurserna innebär att koordinatorn har kontakt med kontaktpersonen i den kommun som blir värd för samhällsorienteringskursen för att få tillgång till lokal, som kommunen står för, samt kontakt med samhällskommunikatör med erbjudande om att leda kursen. Samhällskommunikatörerna anlitas vid behov genom timanställningar. När såväl lokal som samhällskommunikatör är klara så skickas en kallelse till de kommuner som har deltagare som ska gå på kursen från koordinatorn. Kontaktpersonerna meddelar i sin tur deltagarna och delger dem kallelsen samt meddelar arbetsförmedlingen och stämmer av att det passar med individens planering. Först därefter anmäls det till koordinatorn vilka personer det är som ska gå på kursen. I samband med kursstart faktureras kommunerna för de deltagare som går på kursen. Efter att kursen har genomförts utfärdar koordinatorn intyg/delintyg till deltagarna som skickas till kontaktpersonerna för att tillhandahålla dem till deltagarna. Nedan följer en tabell med ansvarsfördelning inom samverkansmodellen och dess olika parter. 12

13 Samverkansmodell So Skaraborg Koordinator Kontaktperson Samhällskommunikatör (SK) Skickar månadsbrev till kontaktpersonerna Bevakar behov Förfrågan till kommuner om lokal Förfrågan till SK att hålla i kurs Anställer SK/upprättar anställningsavtal Sammanställer närvarorapporterin g från SK Återkoppling frånvaro till kontaktpersonerna Utfärdar intyg/delintyg Tjänstgöringslistor från SK Med vid uppstart av So-kurser Med vid kursavslut, leda deltagarutvärderin gen Sammanställa deltagarutvärderin gar Tar emot behov av So från Af Anmäler behov av So till koordinatorn och håller behovsbilden uppdaterad Ansvarar för att ordna lokal och nödvändig teknisk utrustning för samt inloggningsuppgift er till kursledaren Meddelar Af när det är dags för kursstart Återkopplar frånvaro till Af Tillhandahåller kallelser till deltagarna Tillhandahåller intyg till deltagarna Leder So-kurser Rapporterar närvaro till koordinatorn Rapporterar frånvaro till Af genom deltagarna månadsredovisningar Arbetsförmedling (Af) Anmäler behov av So till kommunen Meddelar kommunen förändring av behov av So Informerar deltagarna om So Övergripande kontakt med arbetsförmedlingen kring samhällsorienteringen och rutiner Lokala kontakter med arbetsförmedlingen och rutiner Introducerar nya SK Rekryterar nya SK Fortbildning av SK Ev. medverkan vid kursstart i den kommun som kursen ges, informerar om rutiner för lokal etc. Delta i utbildningar och fortbildningar samt nätverksträffar för SK Delta i utbildning och fortbildning av SK för att informera om etableringsuppdr aget Leda nätverk för kontaktpersoner Statistik för verksamheten utifrån kvalitetsrapport Medverka i nätverk för kontaktpersoner Ansvarar för att lämna uppgifter till länsstyrelsen vid förfrågan Figur 6. Samverkansmodell, ansvarsfördelning 13

14 I arbetet med att arbeta upp ett fungerande samarbete mellan kommunerna som även är hållbart över tid så har de olika referensgrupperna varit involverade. Under projektets gång har implementeringsfrågan och övergången till en ordinarie verksamhet ständigt varit närvarande. Olika förslag på lösningar har varit uppe. Frågetecken har uppstått kring upphandlingsregler, utredning kring vilka som kan ge SFI-utbildning och folkhögskolors möjlighet att ge samhällsorientering. Frågetecknen skapade osäkerhet och projektet tappade styrfart under en period. Utveckling av So-samverkan Omfattande arbete har ägnats åt hur samverkan gällande samhällsorienteringen ska fortskrida efter projektperioden. Det har handlat om organisation, administration, kostnader och betalning samt genomförande. I figur 7 redogörs kortfattat för de händelser som äger rum i arbetet och vilka processer som pågår. Därefter följer en redogörelse för vad som har gjorts och hur det har gjorts. Processbeskrivningen bygger på rapporten som Tabella Utvärdering gjort. Figur 7. Samverkansprocessen 14

15 1. Förutsättningar vid projektstarten Vid ingången av 2012 och projektet finns ett utkast till samverkansavtal för vuxenutbildningarna i Skaraborg där samhällsorienteringen för nyanlända finns med. Samverkansavtalet för vuxenutbildningarna i Skaraborg omfattar att kvalitetsstark samhällsorientering ska erbjudas till deltagarna genom samverkan kommunerna emellan. I samverkansavtalet finns inget skrivet om på vilket sätt samverkan ska ske och vilka förutsättningarna är. Ett förslag på utförarorganisation och beräkningsmodell för deltagaravgifter är framtagna. Då Skaraborgs Kommunalförbund är projektägare så representeras samtliga 15 kommuner i Skaraborg. Dock är det olikheter i vilken utsträckning kommunerna ser ett behov av samverkan kring samhällsorienteringen. Töreboda går med i samverkan och Mariestad förbereder sig för att gå med. Vid denna tidpunkt saknas Gullspång och Essunga i samverkan. 2. Framtagande av kursplan m.m. Projektkoordinatorn tar tillsammans med bland annat arbetsgruppen fram en kursplan (bilaga 1) för samhällsorienteringen utifrån förordningens åtta teman, intyg (bilaga 2) och deltagarutvärdering (bilaga 3). Deltagarutvärderingen bygger på de kvalitetskriterier som satts upp för samhällsorienteringen och som ingår i samverkansavtalet för vuxenutbildningarna i Skaraborg ( ), se bilaga 4 Löpande under projekttiden så testas och utvärderas den samverkansmodell som tagits fram. 3. Samordning av projekt under samma paraply Under SAM-paraplyet finns förutom samhällsorienteringen (So) också SFI och EKB. Det finns önskemål om att projekten kring So och SFI ska samarbeta och bevaka eventuella samordningsvinster och behov. Länsstyrelsen beviljar under 2012 ekonomiska medel till projekt för kartläggning av SFI, projektet startar under So och SFI får samma styrgrupp och arbetsgrupp med tider för styrgruppsmöten och arbetsgruppsmöten liggande i anslutning till varandra. 4. Frågor som kräver tid och arbete Det administrativa system som projektet använder sig av är Excel och det bedöms av projektkoordinatorn som ohållbart och osäkert när deltagarantalet överstiger 100 personer per år. Undersökande arbete om ett administrativt verktyg görs. Såväl koordinator, projektledare som styrgrupp och arbetsgrupp är delaktiga i det undersökande arbetet. Koordinatorn undersöker med nationella nätverket för samhällsorientering vilka lösningar som finns. Representant från ett företag bjuds in och redogör för sitt system som skulle kunna ta hand om allt administrativt arbete som intyg, upprättande av behovslistor samt registrering av deltagare. En fråga som behöver utredas är om upphandling behöver göras. Länsstyrelsen meddelar också att projektmedel inte får användas till att införskaffa ett gemensamt administrativt system. Sammantaget landar arbetsgrupp och styrgrupp i att inte arbeta vidare med frågan inom projektets ramar. Vid behov får denna fråga arbetas vidare med efter att projektet har avslutats och gått över i ordinarie verksamhet. 5. Viljan finns Det finns en tydlig viljeinriktning att kommunerna ska fortsätta samarbeta kring samhällsorienteringen även efter projekttiden. Falköping uttrycker vilja att ansvara för samordningen men meddelar senare att de inte har möjlighet att ansvara för anställning av samhällskommunikatörer. Falköping har inte 15

16 längre möjlighet att ta samordningsansvaret efter projekttiden. Frågan väcks om alternativa lösningar. 6. Alternativ till ansvar för samordning Frågan om vem som ska stå som organisatör för samverkan kring samhällsorienteringen är ständigt närvarande. Ett alternativ är huruvida Tolkförmedling Väst skulle kunna ansvara för samordningsorganisationen. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund där en av Skaraborgs 15 kommuner är medlem. Organisationen befinner sig i en etableringsfas och skulle inte kunna ge svar på en förfrågan förrän i september De uppger dock att alternativet skulle bli mer kostsamt än om en skaraborgsk kommun ansvarade. Andra omständigheter gör också att projektet inte arbetar vidare med detta spår. Arbetsgrupp och styrgrupp uttrycker önskemål om att kommunalförbundet även efter projekttiden ska ha möjlighet att ansvara för driften och samordningen. Det förtydligas att kommunalförbundet inte har möjlighet att ha driftsverksamheter och denna tanke läggs åt sidan. 7. Två kommuner intresserade I och med att koordinator för projektet byts ut och den nya koordinatorn anställs vid Skaraborgs Kommunalförbund så tar kommunalförbundet även över det operativa ansvaret i projektet med bland annat anställning av samhällskommunikatörer resterande projekttid, vilket får ses som ett undantag utifrån förbundsordningen. Skövde och Lidköpings kommuner anmäler sig som intresserade att efter projekttiden ta över ansvaret för samordningen av samhällsorienteringen. Frågan behöver förankras i respektive kommun på politisk nivå. Representanterna i arbetsgruppen från Skövde och Lidköping poängterar att det inte förekommer någon konkurrenssituation dem emellan och att arbetet ska fortlöpa med riktningen att Skövde är den kommun som ska ansvara för samordningen. 8. Upphandlingsfrågan ställer till problem Den kommun som tar på sig samordningsansvaret vill ha garantier för att de andra kommunerna verkligen kommer att skicka sina deltagare till den gemensamma organisationen i Skaraborg. För att kunna ta på sig ansvaret behövs avsiktsförklaringar från kommunerna om att de har för avsikt att delta i samverkan i Skaraborg. Styrgruppens ordförande ar till samtliga kommunchefer. Parallellt genomförs ett omfattande arbete om huruvida upphandling måste göras eller inte. Det visar sig vara en gråzon som tar tid att reda ut. Kontakter tas med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och upphandlingschefer i några av Skaraborgs kommuner. Benchmarking med andra delar i regionen görs. Samtidigt presenteras en statlig utredning om SFI-verksamheten med förslag om att arbetsförmedlingen kan ge andra utbildningsanordnare än kommuner i uppdrag att anordna SFI-utbildning till dem som har en etableringsplan. Detta medför diskussioner huruvida samhällsorienteringen kommer att påverkas av detta eller inte. Det är inte klart när beslut ska tas utifrån SFI-utredningens förslag. Arbetsgruppen och styrgruppen landar i att det inte går att avvakta 16

17 regeringens beslut utan arbetet fortskrider utifrån de förutsättningar som gäller i dagsläget. Benchmarking och kartläggning görs även kring kostnader för samhällsorientering i olika delar av landet och hur samhällsorienteringen finansieras. 9. Kommun hoppar av Med sex månader kvar av den ursprungliga projekttiden finns det fortfarande en gråzon gällande upphandlingsregler. Det upplevs riskfyllt och Skövde är inte beredd att ta på sig ansvaret då frågan inte är löst. Koordinatorn och projektledaren får uppdraget att tillsammans med arbetsgruppen ta fram förslag på hur arbetet ska gå vidare. Under hösten 2013 blir det klart att folkhögskolorna får en ny roll gentemot målgruppen nyanlända invandrare som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag från och med Folkhögskolorna får möjlighet att erbjuda sammanhållna utbildningar som omfattar såväl SFI som samhällsorienteringen men även andra insatser. Denna förändring väcker frågetecken i arbetsgruppen gällande i vilken utsträckning det kommer att påverka behovet av fortsatt samverkan mellan kommunerna. 10. Förläning av projekttiden I slutet av hösten 2013 presenterar arbetsgruppen två förslag på hur arbetet ska gå vidare under Det ena förslaget är att samverkan mellan kommunerna sker genom att deltagare skickas till den kommun som för tillfället erbjuder samhällsorientering på aktuellt språk och att platsen finansieras genom interkommunal ersättning. Detta förslag innebär dock att ingen organiserad form för samverkan kommer att ske eller sammanhållen behovsbild. Det andra förslaget är att förlänga projektet då det fortfarande finns behov av att ta fram och implementera en fungerande samverkansmodell när det gäller organisationen av samhällsorienteringen samt finansiering av samordningen. Enligt den ursprungliga projektplanen skulle denna implementeringsprocess vara klar innan årsskiftet för att kunna fortlöpa på egen hand med början i januari På grund av bland annat oklara upphandlingsregler och omvärldsförändringar som skapat frågetecken har denna tidsplan inte kunnat hållas. Det har lett till ett behov av alternativa lösningar med tillhörande tidskrävande processer. Viljan till samverkan finns och förbundsstyrelsen ställer sig positiva till att projektet förlängs. En ansökan om förlängning görs till Länsstyrelsen med förfrågan om att förlänga projektet under Det finns ekonomiska medel kvar från den ursprungliga projekttiden som täcker kostnaderna för en förlängning. Länsstyrelsen godkänner att projektet förlängs under 2014 med villkoret att projektet ska verka för en implementering av samverkansmodellen där kommunerna i Skaraborg gemensamt kan driva och utveckla samhällsorienteringen, det vill säga att verksamheten ska implementeras. Årsskiftet 2013/2014 passerar och därmed den ursprungliga projekttiden. Kravet är att presentera ett förslag till förbundsstyrelsens möte 25 april För att till detta datum hinna arbeta fram och förankra förslaget i alla instanser som behövs innan förslaget läggs fram för förbundsstyrelsen gör koordinatorn en inventering över vilka instanser och intressenter som behöver 17

18 vara informerade och där det behöver vara förankrat. En tidsplan för arbetet upprättas. Vuxrektorer Arbetsgrupp Presidiet Politisk beredning Förvaltningschefer Styrgrupp Förbundsstyrelsen Figur 8. Beslutsnivåer i projektet. 11. Tre kommuner intresserade Ytterligare ett förslag till samverkan kring samhällsorienteringen dyker upp; tre kommuner ska ansvara för samverkan och ha olika språk som sitt ansvarsområde. Förslaget får dock inte riktigt fäste och detta spår jobbar projektet inte vidare på. 12. En kommun intresserad Förslag är nu återigen att en kommun ska ha ansvaret för samverkan och det handlar om Skövde kommun. Förslaget förankras hos vuxrektorerna på ett tidigt stadium. Synpunkter som inkommit från såväl vuxrektorer som från styrgrupp är att samhällsorienteringen behöver kunna ges utifrån flexibla former för att samtliga kommuner i Skaraborg ska vara intresserade av att även fortsättningsvis vara med i samverkan. Med flexibla former eller lösningar menas huvudsakligen att kunna ge samhällsorientering såväl på plats som via webben. Samhällsorientering via webben är en möjlighet att tillgodose behovet av samhällsorientering på de språk där det finns ett litet deltagarunderlag, där det saknas samhällskommunikatörer inom vårt eget område eller där geografin sätter hinder inom Skaraborg. Essunga och Gullspångs kommuner, som är sist bland kommunerna att ansluta sig, uttrycker intresse att gå med i samverkan. I detta läge är samtliga kommuner intresserade att delta i samverkan. I och med intresset och behovet av mer flexibla lösningar för samhällsorienteringen diskuterar arbetsgruppen olika tekniska lösningar. Representanter ur arbetsgruppen tillsammans med koordinatorn gör studiebesök hos Viadidakt i Katrineholm som arbetar med samhällsorientering via webben. Viadidakt använder sig av Adobe Connect som teknisk lösning. Telebild är ett annat förslag på teknisk lösning men arbetsgruppen arbetar vidare med att hitta alternativ då samtliga kommuner inte har tillgång till telebildutrustning utifrån en inventering som koordinatorn gör. Fokus i arbetet är inte att hitta en teknisk lösning utan kunna erbjuda flera alternativ utifrån vad som passar den aktuella kursen/situationen. 13. Förslag växer fram Arbetet intensifieras. Koordinatorn fortsätter sitt benchmarkingarbete om samverkansmodell med bland andra Göteborgsregionens kommunalförbund. Frågor om hur samhällsorienteringen ska kunna genomföras för små språk diskuteras. Förslag till samordningsorganisation, kostnader för deltagaravgift samt gemensam finansiering av samordningen arbetas fram, förslag till rutiner 18

19 lämnas, tankar om att arbetsgruppen i permanent verksamhet blir en samordningsgrupp diskuteras. De samverkande parterna tar vid flertalet gånger upp att det är viktigt att fortsätta ha en samhällsorientering av hög kvalitet även efter projekttiden. Med syftet att få en samsyn i Skaraborg kring kvalitetsbegreppet involveras de olika delarna i samhällsorienteringsorganisationen i att processa begreppet utifrån olika roller. Arbetet resulterar i att kvalitetsindikatorer tas fram. Ett samverkansavtal arbetas fram utifrån samordningsorganisation och finansieringsmodell. För arbetet med att ta fram ett samverkansavtal utser arbetsgruppen några av dess representanter till att utgöra en mindre arbetsgrupp tillsammans med projektledaren och koordinatorn. Nu är många involverade i arbetet: projektledare, koordinator, arbetsgrupp och styrgrupp arbetar intensivt. Vuxrektorer och utbildningschefer ska uttala sig. Den politiska beredningen Kunskap och kompetens ska uttala sig så också presidiet och till slut ska förbundsstyrelsen fatta beslut. Allt detta arbete måste tryckas in på cirka tre månader och då ska sammanträdesdatumen för de olika grupperna synkroniseras. Förankringsarbetet på olika nivåer är viktigt för att skapa delaktighet, samsyn och transparens. 14. Samverkansavtal och finansieringsmodell Utgångspunkter för en kvalitativ samordning av samhällsorienteringen är flexibla lösningar, samhällskommunikatörer som reser till utbildningsorten i kombination med tekniska alternativ, i valet av utbildningsort. Samverkansavtalet kommer att kopplas till måldokumentet Utbildning Skaraborg som en bilaga. I samverkansavtalet anges ansvarsfördelningen mellan samordnande kommun, medverkande kommun (de som tecknar samverkansavtalet) och värdkommun (den kommun som är utbildningsort). Finansieringen av organisationen blir tvådelad, en grundavgift för samordningen som utgår på årsbasis om bygger på kommuninvånartalet samt en deltagaravgift för deltagaravgift för respektive deltagare. 15. Beslut om samverkansavtal 25 april 2014 beslutade förbundsstyrelsen att rekommendera kommunerna att teckna samverkansavtal gällande Samhällsorientering Skaraborg. Projektledaren och projektkoordinatorn förtydligade på mötet arbetsprocessen kring avtalets delar. Vuxrektorerna som informerats om avtalet är positiva till utvecklingen i samhällsorienteringen. Avtalet skickas ut till kommunerna för vidare hantering i respektive kommun. Kommunerna är fortsatt ansvariga för samhällsorienteringen enligt vad som sägs i förordningen (2010:1138) men samverkar genom So Skaraborg för att få stöd i genomförandet. 16. Överlämning, avslutning och spridning Under hösten 2014 beslutar respektive kommun om att teckna samverkansavtalet. 13 av 15 kommuner har hittills beslutat att teckna avtalet. I de resterande 2 kommunerna har ärendet ännu inte hunnit tas upp. En överlämning av arbetet med samhällsorienteringen till Skövde kommun pågår samt förberedande insatser för att projektet övergår till ordinarie verksamhet. En ny grafisk profil arbetas fram samt informationsmaterial. En avslutningsoch spridningskonferens genomförs där projektets resultat presenteras. Koordinatorn har medverkat vid VaMed!-projektets avslutningskonferens maj 2014 där koordinatorn tillsammans med en av arbetsgruppens representanter 19

20 har hållit i seminarium om samverkan i Skaraborg och förutsättningarna för detta. Dessutom har koordinatorn medverkat vid möte med Länsstyrelsen i Uppsala och kommunerna som är knutna till Länsstyrelsen i Uppsala i september 2014 samt vid länsmöte i Gävleborgs län i september 2014 kring samverkan i Skaraborg och förutsättningarna för detta. Utveckling av webbportal Inom projektets ramar är det tre mål som kan kopplas till medverkan till utvecklingen av webbportalen och som kan kopplas till det ursprungliga behovet att tillgängliggöra samhällsinformationen även utanför samhällsorienteringskurserna. Mål o Att webbportalen har översatts till de mest frekventa språken inom mottagandet (a) o Att individen själv har möjlighet att inhämta samhällsinformation via webben (b) o Att det finns ett handledarmaterial på webbportalen som är tillgängligt för samtliga kommuner i landet (c) Figur 9. Bild på webbportalen Webbportalen består av två delar; en del som är tillgänglig för alla och ett inloggat läge för tjänstemän och samhällskommunikatörer. Den allmänna delen består av samhällsinformation. Länsstyrelsen äger webbportalen och dess utveckling. 20

21 Webbportalen är dels till för de nyanlända att själva kunna söka efter information om det svenska samhället (b), dels ett verktyg för samhällskommunikatörerna i genomförande av kurserna men också ett inloggat läge för samhällskommunikatörer och tjänstemän där det ges utrymme att samverka och dela med sig av material (c). a) Översättning av fyra språk Projektets uppdrag har varit att identifiera språkbehov och finansiera översättningar av den allmänna delen av webbportalen till de mest frekventa språken inom mottagandet. I inledningsskedet av projektet gjordes ett antagande att fyra språk skulle kunna vara troligt. Länsstyrelsen ansvarar för att översättningarna görs och att det publiceras på webbportalen. I dagsläget har webbportalen översatts till nio språk. Dessa språk är arabiska, dari, engelska, franska, persiska, somaliska, tigrinska, ryska och spanska. b) Individen ska själv ha möjlighet att inhämta information Ett av projektets mål är att individen själv ska ha möjlighet att inhämta samhällsinformation via webben. Samhällsinformationen bör vara tillgänglig även utanför kurstillfällena. Omfattande informationsinsatser om webbportalen görs kontinuerligt under projektets gång till berörda intressenter, till exempel till deltagare vid samhällsorienteringskurserna, samhällskommunikatörer, kontaktpersoner, tjänstemän i kommunerna, politiker, hälsovård, arbetsförmedlingen, försäkringskassa med flera. c) Inloggat läge handledarmaterial Inom projektet har det arbetats med att ta fram ett inloggat läge på för samhällskommunikatörer och tjänstemän. Det inloggade läget är att ses som en samverkansyta med möjligheter till erfarenhetsutbyte, delning av dokument och material. Här finns ett handledarmaterial till Om Sverige publicerat. Samverkansytan har inte kommit att användas fullt ut i enlighet med tanken om möjlighet till forum och dialog. En tanke är att det kan vara svårt att starta diskussioner som når ut nationellt. Samverkansytan är under fortsatt utveckling och under 2014 har det tillkommit en särskild yta för samhällsorienteringsorganisationerna i Västra Götaland då det har påtalats behov om att kunna kommunicera mer på regional och lokal nivå. Projektledaren var i ett tidigt skede med vid ett antal träffar runt om i landet och presenterade portalen och var aktiv i utvecklingsarbetet. På samverkansytorna kan information spridas med mera. En särskild samverkansyta för tjänstemän och samhällskommunikatörer i Västra Götaland har tagits fram och i Skaraborg används den bland annat till att synliggöra behovsbilden av samhällsorientering. Syftet är att skapa en transparens och större förutsägbarhet för de olika parterna. Här finns också möjlighet att diskutera frågor som är aktuella. För att stödja användningen av samverkansytorna har en film tagits fram som ger instruktioner om hur man går tillväga. 21

22 Kravprofil för samhällskommunikatörer Mål o Att en kravprofil för samhällskommunikatörerna är framtagen och implementerad Redan tidigt i projektet, i början av 2012, har koordinatorn tillsammans med intressenter tagit fram ett förslag till en kravprofil (bilaga 5). Förordningen om samhällsorientering (2010:1138) för vissa nyanlända invandrare anger kriterier för hur samhällsorienteringen ska genomföras och detta innebär att särskilda krav och önskemål ställs på dem som ska leda samhällsorienteringen. Styrgruppen anser att kraven och kvalifikationerna behöver preciseras och en kravprofil behöver därmed tas fram. Kravprofilen är en del i kvalitetssäkringsarbetet för samhällsorienteringen. I april 2012 genomförs en workshop med deltagare ur styrgrupp och de olika referensgrupperna. Vid denna workshop enas de medverkande om några kvalifikationer som är viktiga när det gäller samhällskommunikatörernas kompetens. Genom workshopen görs fler delaktiga i arbetet med profilen. Kravprofilen skickas till tjänstemän i hela landet som arbetar med samverkan/samordning av So. Tjänstemännen uppmanas att informera sina samhällskommunikatörer om profilen för att kunna ta med eventuella synpunkter till den nationella So-verkstaden i Skövde i oktober Syftet med den nationella So-verkstaden är att belysa vikten av samverkan och hur portalen kan användas som mötesplats. So-samordnare från hela landet deltar. Kravprofilen presenteras vid denna träff. Det kommer inte in några synpunkter på profilen och detta kan möjligen tolkas som att det arbete som ursprungligen gjordes var grundligt gjort. På möten med samhällskommunikatörerna i februari och april 2013 presenteras profilen och inga synpunkter förändrar den profil som tagits fram. Kravprofilen läggs ut på webbsidan i det inloggade läget för tjänstemän och samhällskommunikatörer. Kravprofilen är att se som ett förslag/en mall och det är alltså inte nödvändigt att följa profilen utan den ska ses som ett stöd när samhällskommunikatörer rekryteras. Kravprofilen är ett levande dokument på webbportalen och kan komma att förändras. Förutsättningarna för vilken kompetens som finns att tillgå varierar över tid, plats och språk och därför kan kravprofilen endast ses som en rekommendation. Arbetet med kravprofilen visar på förankring och delaktighet hos de personer som arbetar med eller berörs av profilen det vill säga So-samordnarna och samhällskommunikatörerna. Kravprofilen har varit en vägledning vid antagning till grundutbildning för samhällskommunikatörer samt när samhällskommunikatörer har erbjudits uppdrag. Mall för likartad lokal information Mål o Att likartad kommuninformation är framtagen/påbörjad utifrån en gemensam mall På webbportalen finns möjlighet för Sveriges kommuner att lägga in information om deras kommun. Syftet med kommunsidorna är att ge såväl de nyanlända som olika 22

23 aktörer inom etableringsuppdraget en förenklad sammanställning av information från respektive kommun som kan vara viktig och intressant. Informationen ska vara likartad. För att ge kommunerna en vägledning om vad som ska finnas med tas det i början av projektet fram en mall i samråd med arbetsförmedlingens bosättningsprojekt, webbutvecklare vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, arbetsförmedlingens bosättningsprojekt samt KUB-projektet som representerade ca 120 av landets kommuner. Mallen har kommunicerats ut och förankrats i de skaraborgska kommunerna genom nätverket för integrations- och flyktingsamordnare, informatörer i kommunerna och genom genomarbetning i arbetsgruppen för SAM-So. 11 av de 15 skaraborgska kommunerna lagt ut information, men det har tagit tid. Koordinator och projektledare har undersökt orsaken till att det har tagit tid. Svaren visar att kommunerna anser det tillräckligt med egna hemsidor samt att det är oklart vilken funktion i kommunen som är rätt att ha kontakt med. Mallen finns tillgänglig på och är tillämpbar såväl inom Skaraborg som nationellt. Erfarenhet från användarna visar att sidorna har stort värde. Det är lätt att navigera sig runt, lätt att ta fram samma information från olika kommuner och göra jämförelser med mera. Informationen används i samhällsorienteringskurserna och gör det möjligt för både samhällskommunikatörer och nyanlända att öka sin kunskap om samhället. Webbportalen som ett instrument för samhällsorienteringen Mål o Att uppnå en likriktighet mellan kommunerna genom att använda webbportalen som ett instrument för samhällsorienteringen Samtliga samhällskommunikatörer informeras om webbportalen ( och har inloggningsuppgifter till det inloggade läget. Samhällskommunikatörerna använder sig av webbportalen i olika utsträckning under kurserna. Webbportalen används numera av kontaktpersonerna för att bland annat ange vilket behov som finns av samhällsorientering. SAM-projektet har arbetat aktivt med spridningen av webbportalen och det inloggade läget vid bland annat den nationella So-verkstaden i Skövde 2012 samt vid konferenser i de olika länsstyrelseområdena under våren Utbildning för samhällskommunikatörerna Projektorganisationen har även arbetat med andra uppgifter som har varit nödvändiga för att kunna nå syfte och mål med projektet under projektperioden. Ett exempel på detta är att ta fram underlag för och genomföra utbildning av samhällskommunikatörer. Det har varit en nödvändighet för att ha personer som kan leda samhällsorienteringskurserna (samhällskommunikatörer) och i förlängningen kunna genomföra kurserna. I Skaraborg har det behövt utbildas personer som uppfyller kravprofilen för att kunna vara kursledare. Under andra halvåret av 2011 påbörjades förarbeten inför starten av detta projekt, bland annat genomfördes en första grundutbildning av samhällskommunikatörer. 23

24 Utbildningen genomfördes av Högskolan i Skövde. Kursen omfattade 5 kurstillfällen, totalt 15 timmar, 23 personer utbildas i denna omgång. Vid kursuppföljningen i juni 2012 besökte representanter från Länsstyrelsen och projektets styrgrupp gruppen för att fånga upp synpunkter på utbildningen. Det betyder att samhällskommunikatörerna har möjlighet att vara delaktiga och påverka utbildningens innehåll och utformning. Inom projekttiden har det därefter hållits ytterligare en grundutbildning för blivande samhällskommunikatörer under våren 2013 där Högskolan i Skövde även denna gång är utförare. Ett resultat av utvärderingen medförde att utbildningen kom att omfatta genomgång av boken Om Sverige och förlängas till 36 timmar. 15 personer fullföljer utbildningen. Utvärderingen visar att deltagarna tycker att kursen har varit meningsfull, att man har fått användbara kunskaper för uppdrag som samhällskommunikatör och att utbildningen har bidragit till att självförtroendet inför kommande uppdrag har ökat. Under hösten 2014 genomförs ytterligare en grundutbildning som ges av Vuxenutbildning Skövde där 18 personer deltar. Ett tillägg i grundutbildningen handlar om att leda samhällsorienteringskurser via webben med inriktning pedagogik, didaktik och teknik. De samhällskommunikatörer som är aktiva ges också denna kompletterande utbildning. Utöver grundutbildningen ges fortbildning kontinuerligt till samhällskommunikatörerna. Fortbildningen som ges inom projektet och leds av koordinatorn består av bland annat studiebesök, gruppdiskussioner och föreläsningar. I februari 2014 anordnades en nationell konferens för samhällskommunikatörer i Stockholm. SAM-So var med och delfinansierade denna konferens som ett led i det nationella arbetet. Syftet med konferensen var att skapa en nationell plattform där yrkesrollen för samhällskommunikatörer kan utvecklas. Dagen bestod av metodföreläsningar, workshops och möjligheter att skapa nätverk. 10 samhällskommunikatörer samt koordinator deltog från Skararborg. I november 2014 genomförs en regional metod-/nätverksdag för samhällskommunikatörer i Uddevalla med syftet att utbyta erfarenheter, diskutera och reflektera kring rollen som samhällskommunikatör. Önskan om samarbete om utbildning för samhällskommunikatörer Tankar om att samverka med övriga delregioner (Fyrbodal, Sjuhärad, och Göteborgsregionen) i Västra Götaland kring kravprofilen och i förlängningen en likvärdig grundutbildning för samhällskommunikatörer utifrån en samsyn kring kravprofilen väcks och delregionerna bjuds in för att diskutera frågan i juni Syftet är bland annat att i större utsträckning ha möjlighet att anlita samhällskommunikatörer från olika delar av landet och öka samhällskommunikatörernas anställningsbarhet. Mötet genomförs men frågan rinner med tiden ut i sanden och någon samverkan blir det inte vid detta tillfälle. Under våren 2014 har återigen frågan om grundutbildning, kompetensutveckling och kravprofil väckts såväl inom Västra Götaland som nationellt. Vid studiebesöket i Katrineholm uppkommer funderingar om att grundutbildningar och fortbildningar ska vara lika över landet. Det skulle då vara lättare att kunna ge samhällskommunikatörer från andra delar av landet uppdrag och det är ett sätt att kvalitetssäkra yrkestiteln. Denna fråga ryms inte att arbeta med inom projektet. 24

25 Jämställdhet Projektet vill säkra att män och kvinnor som kommer som flyktingar till Sverige får del av samma information via Skaraborgs gemensamma plan för samhällsorientering och via portalen Informationen på portalen är tillgänglig även för föräldralediga som inte har rätt till etableringsplan med samhällsorientering och därmed riskerar att halka efter. Vid genomgång av de åtta avsnitten i samhällsorienteringen kan det finnas en poäng i att dela upp samtalsgrupper i män och kvinnor. Vid rekrytering av samhällskommunikatörer är det också viktigt att sträva efter en jämn könsfördelning. Så skrevs det i ansökan om projektmedel till länsstyrelsen. Såväl kvinnor som män har uppdrag som samhällskommunikatörer och det beaktas i rekryteringen av nya samhällskommunikatörer. I diskussioner med samhällskommunikatörerna kring genomförandet av samhällsorienteringen har det vid återkommande tillfällen diskuterats kring vikten av att alla deltagare, kvinnor och män, ges utrymme att vara delaktiga. I deltagarutvärderingen frågas det efter om deltagaren är kvinna eller man. En djupare analys av deltagarutvärderingen utifrån könsperspektiv är dock möjlig att göras än vad som hittills har gjorts. Barnperspektiv Samhällsorienteringen som verksamhet vänder sig till personer mellan år. Men det utesluter inte att belysa barn och barnperspektiv. Barnperspektiv berörs på olika sätt i innehållet i samhällsorienteringen och i de diskussioner som uppstår i grupperna. De vuxna som deltar i samhällsorienteringen får kunskaper om hur det svenska samhället fungerar och i sin tur kan de vara förebilder för barnen och ge barnen möjlighet att vara barn. Det är inte ovanligt att barn kommer att agera tolk åt föräldrarna och andra vuxna. Barnen och ungdomarna får genom skola och fritid en naturlig ingång i det svenska samhället och får ett kunskapsövertag. Samhällsorienteringen är en viktig insats för att möjliggöra att stärka föräldrarnas kunskapsnivå. Uppföljning och utvärdering Projektet har anlitat en extern utvärderare fram till och med halvårsskiftet Uppdraget har varit att följa processen och vara stöd i uppföljnings- och utvärderingsfrågor. Processutvärderaren Lena Olsson, Tabella Utvärdering, lämnade sin rapport som också är att ses som en delrapport över projektet då sex månader kvarstod av projekttiden. Processutvärderingen har utgått från indikatorerna förankring, delaktighet och genomarbetning. Utvärderingar har även skett genom intervjuer, enkäter till de olika samverkansparterna och deltagarutvärderingar. Nedan följer resultaten från de olika utvärderingarna. 25

26 Intervju med styrgruppsmedlemmar I augusti 2014 gjordes intervjuer med styrgruppsmedlemmar angående organisatoriska förutsättningar för kvalitet i samverkan kring samhällsorientering och förutsättningarna för att nå en god kvalitet. Resultatet av intervjuerna är att det krävs ett tydligt uppdrag kunskap om vad lagen säger kring samhällsorienteringen att delaktighet skapas ett öppet klimat en samordnare/ansvarig representation från de som är ytterst ansvariga, dvs. förvaltningscheferna För att nå detta krävs att någon har ansvar för samordningen och att det finns minst en person som är utsedd samordnare uppföljning av kvaliteten att alla på alla nivåer är insatta att det finns en strategi och en systematik i samverkansarbetet uppföljningar och utvärderingar presentation av resultat, kommunicering av resultat såväl till tjänstemän som politiker delaktighet upplevelse av att bli lyssnad på samverkan måste vara realistisk och på möjlig och rimlig nivå För att ha med samtliga nödvändiga aktörer på banan så behöver de bearbetas och det är även viktigt att marknadsföra samhällsorienteringen. Kommunicering är centralt, och det är viktigt med igenkänning i kommuniceringen dvs. att kommunicering görs lika. Alla har ett ansvar för att det blir kvalitet i samverkan dock behövs det en ledare. Man får inte ge upp. Enkät kontaktpersoner våren 2013 Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning bland kontaktpersonerna utifrån delaktighet, förankring och genomarbetning. 10 kommuner har svarat på undersökningen. Resultatet visar att 100% anser att det finns ett klart och tydligt mål med projektet SAM-So. 80% anser dessutom att det finns en klar och tydlig vilja till samverkan kring samhällsorienteringen i kommunen och att samverkanstanken är väl förankrad. 90% anser att samverkan har medfört att de nyanlända inom etableringen har fått snabbare tillgång till samhällsorienteringen och att det har lett till en bättre resursanvändning i kommunerna (80%). 26

27 Fyra frågor ställdes som är kopplade till samverkansmodellens genomarbetning. Samtliga frågor får svar mellan 60-70% där respondenterna anser att det är genomarbetat och att implementering är möjlig. Modell för samverkan är väl genomarbetad och kan implementeras 80% 70% 60% 60% 60% 60% 70% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% Organisation 10% 20% 20% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Vad samverkan ska omfatta Ansvarsfördelning 40% 30% Arbetssätt/rutiner Ja Nej Till viss del Vet inte Gällande upplevelsen av att kontaktpersonernas synpunkter på utvecklingen av samhällsorienteringen tas tillvara så instämmer 40%, 10% till viss del och 40% vet inte. Det visar på vikten av tydlig kommunikation men också att det kan vara olika vilket mandat kontaktpersonen har i kommunen. Undersökning kontaktpersoner, samhällskommunikatörer och etableringshandläggare våren 2014 Under våren 2014 har en enkätundersökning genomförts där kontaktpersoner, samhällskommunikatörer och etableringshandläggare har tillfrågats om deras upplevelser av samverkan kring samhällsorienteringen i Skaraborg. Delar av frågorna till kontaktpersonerna 2013 har kunnat användas i denna undersökning. Resultaten presenteras i bilagorna Enkäten skickades ut till 53 respondenter (kontaktpersoner 13 st, samhällskommunikatörer 15 st, etableringshandläggare 25 st) och svarsfrekvensen är 60,4% varav 65% kvinnor och 31% män. 27

28 Roll/befattning ,26% 29,03% 35,48% 50 3% 0 Samhällskommunikatör Kontaktperson i kommun Etableringshandläggare Arbetsförmedlingen Obesvarat Fördelning svarsfrekvens utifrån roller är kontaktpersoner 29% (9 personer), samhällskommunikatörer 35% (11 personer) och etableringshandläggare 32% (10 personer) 3% (2 personer) har inte uppgett vilken roll de har. Frågor har ställts kring uppfattningar om tydlighet kring mål med samverkan, upplevelser att kunna påverka samverkansarbetet, hur arbetsrutiner fungerar och kontakt med koordinator, samhällskommunikatörer och etableringshandläggare. Frågor om huruvida samverkan bidrar till att effektivisera samhällsorienteingen har även ställts. 64% anser att det finns ett tydligt mål med samverkan kring samhällsorienteringen. Där 78% av kontaktpersonerna och 82% av samhällskommunikatörerna instämmer helt eller till stor del. 40% av etableringshandläggarna instämmer helt eller till stor del, 30% vet inte eller har lämnat frågan obesvarad. Det finns ett tydligt mål med samverkan kring samhällsorienteringen ,48% 29,03% 9% 9,68% 6,45% 9,68% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat När det gäller möjligheterna att påverka samverkansarbetet så instämmer 50% helt eller till stor del. 23% instämmer till viss del. I undersökningen så uttrycker en av respondenterna att denna undersökning är en bra möjlighet att påverka samverkansarbetet och framföra synpunkter. 33% av kontaktpersoner instämmer helt eller till stor del och 44% instämmer till viss del, 22% uppger att de inte vet om de har goda möjligheter att påverka samverkansarbetet eller inte. En kommentar som inkommit är att just den kontaktpersonen inte har varit inne och arbetat i uppdraget så den vet inte. 100% av samhällskommunikatörerna instämmer helt eller till stor del. 11% av etableringshandläggarna instämmer till stor del, 33% till viss del och 44% instämmer inte alls. 28

29 Jag har goda möjligheter att påverka samverkansarbetet % 10% 13,33% 23,33% 36,67% 13,33% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat På frågan om arbetsrutinerna kring kursplaneringen fungerar bra så instämmer 60% helt eller till stor del, 21% till viss del och 14% vet inte eller har lämnat frågan obesvarad. 55% av kontaktpersonerna instämmer helt eller till viss del att arbetsrutinerna fungerar bra och ytterligare 33% instämmer till viss del. 11%, dvs. en person uppger att den inte vet. En samhällskommunikatör efterfrågar mer tid för planeringen av utförandet av samhällsorienteringen. Idag ersätts de för en timmas planering för ett kurstillfälle om tre timmar. Arbetsrutiner kring kursplanering fungerar bra % 10,71% 3,57% 21,43% 35,71% 25% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat Frågor har även ställts kring om samverkan med koordinatorn fungerar bra, om samverkan med samhällskommunikatörerna fungerar bra och om samverkan med etableringshandläggarna fungerar bra. 78% instämmer helt eller till stor del att samverkan med koordinatorn fungerar bra, 7% instämmer till viss del och 6% har svarat att de inte vet eller lämnat det obesvarat. 89% av kontaktpersonerna instämmer helt eller till stor del i att samverkan med koordinatorn fungerar bra och 11% instämmer till viss del. 100% av samhällskommunikatörerna instämmer helt eller till stor del. 57% av etableringshandläggarna instämmer helt eller till stor del, 14% till viss del och 28% har svarat att de inte vet eller har lämnat det obesvarat. En samhällskommunikatör har uttryckt att samhällskommunikatörsträffarna hjälper mycket i kontakten och samverkan med koordinatorn. 29

30 Samverkan med koordinatorn/koordinatorerna fungerar bra % 3,7% 0% 7,41% 37,04% 48,15% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat Gällande frågan om samverkan med samhällskommunikatörerna så har frågan endast ställts till kontaktpersonerna. Etableringshandläggarna har inte någon direktkontakt med samhällskommunikatörerna om det inte är så att etableringshandläggarna medverkar i samhällsorienteringskurserna. 44% instämmer helt eller till stor del, 56% har svarat att de inte vet, att det inte har varit aktuellt eller så har frågan lämnats obesvarad. En kommentar från en kontaktperson är att den personen inte har så mycket kontakt med samhällskommunikatörerna. Samverkan med samhällskommunikatörerna fungerar bra % 33,33% 11,11% 0% 0% 22,22% 22,22% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Har inte varit aktuellt Obesvarat Gällande frågan om samverkan med etableringshandläggarna så har frågan endast ställts till kontaktpersonerna. 63% av kontaktpersonerna instämmer helt eller till stor del att samverkan med etableringshandläggarna fungerar bra. 25% instämmer till viss del och 12% vet inte. Samverkan med etableringshandläggarna gällande samhällsorientering fungerar bra % 12,5% 0% 25% 37,5% 25% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat 30

31 80% anser att samverkan gällande samhällsorienteringen bidrar till att effektivisera verksamheten. 12% instämmer till viss del, 4% instämmer inte alls och ytterligare 4 % vet inte. 88% av kontaktpersonerna instämmer helt eller till stor del och 12% vet inte En kontaktperson uppger i kommentarerna att den har för lite kunskap för att kunna uttala sig. 82% av samhällskommunikatörerna instämmer helt eller till stor del och 12% instämmer till viss del. Av etableringshandläggarna så instämmer 66% helt eller till stor del, 17% instämmer till viss del och 17% instämmer inte alls. Det lyfts fram att framför allt kring de små språken så effektiviseras verksamheten genom samverkan. Samverkan gällande samhällsorientering i Skaraborg bidrar till att effektivisera verksamheten med nyanländas samhällsorientering % 4% 4% 12% 32% 48% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat Slutligen så frågades det om personerna utifrån sin roll i organisationen för samhällsorienteringen upplever att det är tydligt vad som förväntas av dem. 80% instämmer helt eller till stor del och ytterligare 12% instämmer till viss del. 8% instämmer inte alls. Av kontaktpersonerna så instämmer 88% helt eller till stor del och 12% instämmer inte alls. 82% av samhällskommunikatörerna instämmer helt eller till stor del och 18% till viss del. 67% av etableringshandläggarna instämmer helt eller till stor del, 17% instämmer till viss del och 17% instämmer inte alls. Utifrån min roll i organisationen för samhällsorientering så upplever jag att det är tydligt vad som förväntas av mig % 40% 0% 0% 8% 12% 0 Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte Obesvarat 31

32 Deltagarutvärdering Ett led i att säkerställa kvaliteten och delaktigheten i samhällsorienteringen är de deltagarutvärderingar som görs i samband med att kurserna avslutas. I samverkansavtalet för vuxenutbildningning i Skaraborg ( ) finns det angivet att man i Skaraborg ska erbjuda en kvalitetsstark samhällsorientering utefter lagstadgade krav och att minst 70% av deltagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda. Kvalitetsindikatorerna är: - Kunskapsbaserad samhällsinformation - Deltagarfokuserad samhällsinformation - Jämlik samhällsinformation samt - Att deltagarna ska erhålla samhällsorientering inom etableringsplanens första år Deltagarna ges även möjlighet att fritt skriva ner sina synpunkter kring samhällsorienteringen. Sammanställning av resultat av utvärderingarna för 2012 har gjorts halvårsvis, 2013 för helåret och 2014 fram till och med september Det innebär att tre kurser som avslutas under 2014 inte finns med i resultatet i denna rapport, men bygger på resultatet från 31 kurser. Siffrorna blir ej helt jämförbara. Deltagarutvärderingar genomförs vid sista kurstillfället med dem som är närvarande. Utvärdering har inte gjorts bland dem som avbryter samhällsorienteringen eller är frånvarande vid sista kurstillfället. Siffrorna för 2014 gäller fram till och med september. Deltagarutvärderingen leds av koordinatorn med hjälp av samhällskommunikatören då utvärderingen är på svenska. Gällande resultatet så kan frågorna tolkas på olika sätt och även att frågorna översätts kan påverka att tolkningarna blir olika. Det är alltid svårt vid enkätundersökningar att få alla att tolka frågorna på samma sätt. Det är också värt att poängtera att det kan påverka resultatet att utvärderingen görs när kursledaren är närvarande. Deltagarutvärderingarna för år 2012 och 2013 visar att 94% av deltagarna är nöjda eller mycket nöjda med kursens innehåll och att 95% av deltagarna anser att de har fått möjlighet att diskutera frågor som var viktiga för dem under kursen. Kunskapsbaserad samhällsinformation Den samhällsinformation som erbjuds kommunerna i Skaraborg är baserad på materialet Om Sverige. Materialet är framtaget av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län i samarbete med Göteborgs Stad och har genomgått kvalitetssäkring genom samarbete med flera samarbetsparter. Som ett komplement till materialet Om Sverige finns också webbportalen Flera av samhällskommunikatörerna har pedagogisk utbildning eller annan erfarenhet som är lämpligt i rollen som samhällskommunikatör. 32

33 I den utvärdering som är framtagen finns följande frågor som är tänkta att mäta huruvida samhällsinformationen varit kunskapsbaserad: Vad är din uppfattning om: inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd Kursens innehåll Om Sverige? Kursledarens kunskaper? webbportalen: Cirka 95% av deltagarna har under de tre åren som samhällsorienteringen har genomförts i projektet varit mycket nöjda eller nöjda. Kursens innehåll - Om Sverige 100% 80% 60% 40% 20% 0% 92% 69% 68% 62% 33% 26% 27% 5% 1% 2% 1% 2% 1% 0% 0% 1% 3% 5% 0% 2% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht Kursen var av stor nytta generellt sett för oss nyanlända i det här landet. Vi fick lära oss nya saker som vi inte kände till t.ex. landets lagar men också integration till det svenska samhället, att hitta jobb samt kontakt med banken. (Deltagare) Och över 90% av deltagarna har varit mycket nöjda eller nöjda med samhällskommunikatörens kunskaper. Kursledarens kunskaper 100% 80% 60% 40% 20% 0% 85% 86% 83% 75% 22% 14% 9% 9% 5% 1% 3% 0% 0% 0% 2% 0% 2% 3% 0% 1% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht Jag är väldigt glad att jag kom hit. Jag lärde mig massa saker om Sverige och kursledaren var mycket duktig. (Deltagare) 33

34 När det gäller webbportalen så är även här 80-90% av deltagarna mycket nöjda eller nöjda. Hemsidan 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 54% 52% 52% 46% 41% 37% 36% 32% 12% 8% 8% 7% 5% 3% 3% 1% 2% 2% 0% 0% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht Deltagarfokuserad samhällsinformation Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion för deltagaren. Fokus ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i Sverige. Det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarna. I Skaraborg samarbetar man över kommungränserna vilket innebär att deltagarna kan delta i samhällsorientering i annan kommun än den man är bosatt i. Detta ställer krav på samhällskommunikatören och även på deltagaren som aktivt ska delta och ta upp frågor som är relevanta för dennes etablering i arbetslivet. I den utvärdering som är framtagen finns följande frågor som är tänkta att mäta huruvida samhällsinformationen varit deltagarfokuserad: Vad är din uppfattning om: inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd Möjligheten att diskutera frågor som var viktiga för dig under kursen? Informationen på kursen - var den viktig för dig? Kommer du i framtiden ha användning av det du lärt dig på kursen? Möjligheten att få ett arbete genom ökad kunskap om Sverige? Din delaktighet i kursen? % av deltagarna är mycket nöjda eller nöjda med möjligheten att diskutera frågor som var viktiga för dem under kursen. 34

35 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Möjligheten att diskutera frågor som var viktiga för dig under kursen 79% 74% 71% 63% 23% 25% 23% 18% 8% 5% 1% 3% 3% 0% 2% 0% 0% 1% 1% 1% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht Likaså är 95% mycket nöjda eller nöjda med informationen på kursen och tyckte att den var viktig. Informationen på kursen - var den viktig för dig 100% 80% 60% 40% 20% 0% 83% 82% 80% 65% 30% 16% 17% 16% 5% 1% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 3% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht Kursen erbjöd information om Sverige och dess lagar, omfattade alla delar av samhället inklusive nödvändig information om dagis, barn, ungdomar och äldre människor samt begravningsrätt, alltså alla skeden i livet. (Deltagare) Cirka 95% tror att de kommer att ha användning för det de har lärt sig i framtiden. Kommer du i framtiden ha användning av det du har lärt dig på kursen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% 77% 71% 60% 38% 23% 24% 21% 1% 2% 0% 1% 0% 0% 1% 0% 1% 3% 0% 1% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht

36 Gällande uppfattningen om möjligheten att få ett arbete genom kunskap om Sverige så är andelen som är ganska nöjda betydligt högre än för de övriga frågorna. Det är en fråga som är lätt att tolka på olika sätt. Handlar det om tron på möjligheten att få ett arbete i Sverige över huvudtaget eller handlar det om utifall man tror att samhällsorienteringskursen har gjort någon skillnad i möjligheterna att få ett arbete då man hr fått andra kunskaper om samhället? Cirka 80% är mycket nöjda eller nöjda utifrån uppfattningen om möjligheten att få ett arbete genom kunskap om Sverige. Möjligheten att få ett arbete genom kunskap om Sverige 60% 56% 50% 40% 30% 20% 22% 17% 16% 41% 35% 32% 31% 42% 39% 48% vt 2012 ht % 0% 4% 4% 2% 2% 3% 3% 3% 0% 1% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd 90-95% av deltagarna är mycket nöjda eller nöjda med deras delaktighet under kursen. Din delaktighet i kursen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% 65% 66% 63% 30% 31% 26% 20% 4% 5% 5% 4% 1% 2% 2% 0% 0% 0% 1% 1% ej svar inte nöjd ganska nöjd nöjd mycket nöjd vt 2012 ht Kursen var intressant och upplysande generellt sett. Jag tror att vi kommer att utnyttja allt vi fick under samhällsorienteringskurs. När det gäller kursledaren var hon av toppkvalitet och bekvämt att diskutera med. (Deltagare) 36

37 Jämlik samhällsinformation och inom etableringsplanens första år Samhällsorienteringen i Skaraborg ska bedrivas utifrån ett demokratiskt synsätt. Kunskapen om alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska genomsyra kursen. Samhällsorienteringen ska starta så snart en etableringsplan upprättats och normalt ska den vara avslutad ett år efter planens upprättande. I deltagarutvärderingen så frågas deltagaren om när etableringsplanen upprättades. I Länsstyrelsens rapport (2012:10) framkommer att den genomsnittliga väntetiden för samhällsorientering är något längre för kvinnor än för män vilket även framkommer i rapporten för 2012 (2013:11). Länsstyrelsens rapport (2014:4) för 2013 är upplagd på ett lite annorlunda sätt där det inte framgår på samma sätt. För Skaraborgs del är det relativt lika mellan andelen kvinnor och män som genomför samhällsorienteringen inom första året från det att etableringsplanen upprättades. En osäkerhetsfaktor som dock finns i dessa siffror är att många av deltagarna är osäkra på när deras etableringsplan upprättades. Uppgiften hämtas från deltagaren, inte från arbetsförmedlingen. So inom ett år 100% 80% 70% 87% 79% 79% 64% 73% 60% ht % 20% 20% 8% 15% % män kvinnor okänt Jämför man med Länsstyrelsernas rapporter för såväl 2012 som 2013 så framgår det att skäl till väntetid innan samhällsorienteringen kan påbörjas är till exempel - Avvaktan anmälan fler deltagare med samma språk - Svårt att samordna So med andra etableringsinsatser - Svårt att hitta lämpliga samhällskommunikatörer - Kö till barnomsorg I de flesta fall är fördelningen mellan kvinnor och män jämn förutom när det gäller kö till barnomsorg. En betydande högre andel kvinnor har avvaktan barnomsorg som skäl till att väntetiden blir högre för kvinnor än män. (kvinnor 25%, män 4% 2013). Utöver deltagarutvärderingarna kan resultat även redovisas utifrån andelen helintyg eller delintyg som utfärdas till kvinnor respektive män. Det har inte varit obligatoriskt att ange kön vid deltagaranmälningar vilket ger inte helt tydlig bild av verkligheten. Siffror för fördelning av intyg saknas för 2012 och En högre andel 37

38 män (53%) får helintyg jämfört med kvinnor (43%) vilket även kan jämföras med andelen som är okänt om de är kvinnor eller män (39%). Intyg påbörad och avslutad kurs under % 50% 40% 43% 53% 39% 48% 40% 35% kvinnor 30% män 20% okänt 10% 0% helintyg delintyg Skäl till att deltagarna inte har fått något intyg är avbrott innan kursstart av olika skäl, t.ex. att man har flyttat innan kursstarten, att man redan har gått samhällsorientering på annan ort, sjukskrivning, föräldraledighet. Samtliga deltagare som har anmälts in finns med i listan även om de sedan inte har påbörjat. Det finns ställtider/ledtider från det att arbetsförmedlingen gör en behovsanmälan till det är dags för start av samhällsorienteringen. Detta leder till att personerna inte alltid är tillgängliga för att delta i kursen när de får sin kallelse. Det kan vara sjukskrivningar som har uppstått, föräldraledigheter, barnomsorg som inte hunnit bli klar, praktik, arbete eller annan planering i etableringsplanen som prioriteras. Dock påpekas det att So är en obligatorisk del i etableringsplanen. 38

39 Resultat Samverkansmodellen Resultatet av projektet är att en samverkansmodell med samverkansorganisation, finansieringsmodell och samverkansavtal är framtaget. Under hösten 2014 beslutar respektive kommun om att teckna samverkansavtalet. 13 av 15 kommuner har hittills beslutat att teckna avtalet. I de resterande 2 kommunerna har ärendet ännu inte hunnit tas upp. En överlämning av arbetet med samhällsorienteringen till Skövde kommun pågår samt förberedande insatser för att projektet övergår till ordinarie verksamhet. Under projektets gång har det som tidigare beskrivits funnits olika förslag till hur organisationen av samhällsorienteringen ska komma att se ut efter projekttiden. Den modell som till slut valdes innebär att en av Skaraborgs kommuner ansvarar för samordningen och anställning av samhällskommunikatörer. Det blev då tydligt att det finns behov av ett samverkansavtal. Avtalet ger en trygghet och förutsägbarhet i planeringen av organisationen. Utgångspunkter för en kvalitativ och kostnadseffektiv samordning är flexibla lösningar vilket innebär att samhällskommunikatörer i första hand reser till utbildningsorten men även tekniska alternativ kan bli aktuella. Samverkansavtalet är kopplat till måldokumentet Utbildning Skaraborg som en bilaga. I samverkansavtalet anges ansvarsfördelningen mellan samordnande kommun, medverkande kommun (de som tecknar samverkansavtalet) och värdkommun (den kommun som är utbildningsort). Finansieringen av organisationen blir tvådelad, en grundavgift för samordningen som utgår på årsbasis om bygger på kommuninvånartalet samt en deltagaravgift för deltagaravgift för respektive deltagare. Bilden nedan visar organisationen för samverkan gällande Samhällsorientering Skaraborg. Figur 10. Organisationsmodell 39